Upp Till Bevis!

BORTAMATCH. Det har nu gått en tid sedan det som av många kallas "vändningen" spelades på Gamla Ullevi. Jag tänkte skriva om den matchen förra veckan, men kände att jag behövde reflektera över den och vad den kan betyda och huruvida det verkligen är en vändning, för mig är det inte lika solklart som för alla andra.

Förvisso visade IFK upp ett relativt bra spel redan innan gästerna fick sin utvisning. Men spelar man med en man mer i 70 minuter ska man både vända och vinna ett 0-1 underläge, allt annat hade varit totalt underkänt. Just därför blir det svårt att avgöra huruvida det var en vändning eller ej.

Något jag och Erling var rörande överens om var att IFK tappade i andra halvlek. Det är svårt att sätta fingret på exakt hur länge, men innan Robin Söder kom in var det jämn kamp, något som inte ska uppstå när man spelar med en man mer. När läget är sådant ska det vara konstant tryck mot ett mål, med undantag för någon kontring.

Just därför anser jag att dagens match är bevis-matchen. Nykomlingen Åtvidaberg ska vi slå med minst två bollar, men gärna med tre eller fyra, eller med sex eller tio, men ni förstår nog vad jag menar. Idag vill jag se ett Blåvitt som går ut och kör över motståndet. Jag vill se att varenda spelare tar sitt ansvar fullt ut, jag vill att var och en plockar fram det spel som tog oss till guldfinal förra året och att de visar en total dominans på varenda position på planen.

Jag tror på seger idag av två anledningar. För det första vet jag att vi kan och borde vinna. För det andra tog vi inte bara med oss tre poäng förra omgången. Det spelar nämligen ingen roll att vi var en man mer på planen, att vinna hemma mot bönderna är något som ger ett rejält självförtroende. Något man behöver för att vinna matcher, och något vi haft avsaknad av i inledningen av den här säsongen. Men det är idag vi får det på papper. Var matchen mot Elfsborg verkligen vändningen, eller bara en tillfällighet?