2018/07/26

BaraBen.com byter plattform

Från och med nu kommer BaraBen att använda sig av WordPress och flytta från Blogger. Denna blogg kommer att ligga kvar med allt innehåll, men framtida inlägg kommer att finnas på http://www.baraben.com

2018/07/25

Reflektioner från dagens träning



Idag hade mannen med Sveriges sämsta lokalsinne bestämt sig för att, för första gången, cykla från Kristopher Da Gracas Hisings-Backa till natursköna Kamratgården för att beskåda sin första träning sedan Poya Asbaghi anlänt till föreningen och det gick väl sådär kan man säga. Istället för att lita till sina egna, taskiga, instinkter valde han att följa GPS-kvinnans monotona röst, han leddes då ner till Ringön med mängder av avspärrningar, cementblandare, traktorer och långtradare med chaufförer som skakade på huvudet när han försökte kryssa sig genom rondellerna. Tillslut kom han fram till en bro som inte längre var en bro utan ett hål ut i evigheten, stressen ökade och han fick försöka leta sig tillbaks till någon sorts välbekant utgångspunkt. Efter mycket om och men hittade han äntligen tillbaks till civilisationen, GPS-kvinnan tystades vänligen men bestämt och vägskyltarna fick istället leda honom vidare på färden. Svettig och andfådd kom han tillslut fram till Kamratgården och dess välklippta gröna gräsmatta där truppen var i full gång med synkroniserade hopp påhejade av någon av Blåvitts fystränare.


Nu till själva träningen och man får ge Poya och gänget att de fokuserade på, enligt mitt tycke, det som verkligen behöver förbättras nämligen spelet på offensiv planhalva och då kanske främst sista tredjedelen. Efter uppvärmningen delades laget upp i två grupper där Poya höll i en uppspels-/avslutningsövning där de nötte fyra olika kombinationer som involverade två-fyra spelare åt gången. Med i övningen var, förutom våra målvakter som alternerade mellan de två olika övningarna, Billy, Giorgi, Ingbritt, Elias, Affane och Öhman. Två som jag anser utmärker sig vad det gäller kvaliteten på avsluten är Giorgi och Affane, de befinner sig ett par snäpp högre än övriga deltagare i övningen. Vad det gäller helheten på övningen är det till och från dock för dålig precision vad det gäller passningar och avslut men man ser tydligt vad det är Poya strävar efter. Han vill att man ska kombinera sig fram, antingen rakt på eller utifrån kanten, det ska vara ständig rörelse, högt tempo och få tillslag och det är viktigt att man får bollen i farten där man direkt kan gå på avslut eller fördela bollen vidare.



De övriga i laget spelar på halvplan under Westerbergs ledning, mitt fokus var främst på avslutningsövningen men jag fick några intryck även från spelövningen. Man spelade mot ett stort mål med en målvakt och på andra sidan stod det två mindre mål som bollen bara skulle spelas in i. Det var högt tempo och bra intensitet och den som utmärkte sig mest var Alhassan Yusuf eller ”Hasse” som han kallades under hela träningen. Hasse är hela tiden lugn med bollen och har riktigt fina fötter. Dahlin ryter vid något tillfälle till och skäller på sina försvarare som han anser dräller med bollen och slår farliga passningar in i mitten istället för att bara skyffla iväg bollen när man är pressad.  Av det jag såg var det hela tiden bra fart i spelet, det smällde i närkamperna och vinnarinstinkten fanns absolut hos alla spelare.


Sista delen av träningen körde hela laget tillsammans och då var det också på halvplan där man anföll mot en målvakt och ett försvarande lag, däremot fanns det nu inga småmål utan när försvarande laget hade fått kontroll på bollen eller rensat iväg bollen startade man om med ett nytt anfall. I det anfallande laget befann sig Sakor, Affane, Giorgi, Billy (bytte sen med Wernersson), Nygren, Öhman (bytte sen med Emil), Elias och Ingbritt. Erling var också med här men han varvade spel med att köra vid sidan om. I det försvarande laget fanns Wernersson (bytte sen med Billy), DBW, provspelande Björkman, Da Graca, Emil (bytte sen med Öhman), Titi och Hasse. Saknades under träningen gjorde Starfelt, Calisir, Hysén, Paka, Seb O och Zalo. Tempot och intensiteten var även här bra, det känns som att rörelsen och kombinationsspelet var mycket bättre under träning idag än vad man har sett under matcherna, kanske låser det sig när det verkligen blir allvar men det känns på träningen som att det finns potential i laget. Poya går in då och då och förklarar tydligt hur han vill ha det, hur bollarna ska fördelas och hur rörelsemönstret ska se ut. Poya var genomgående tydlig, aktiv och pedagogiskt duktig. Man märker att det är en duktig ledare med en stor fotbollskunskap. Även under den här övningen var det några spelare som utmärkte sig på ett eller annat vis. Giorgi visar även här upp vilket fantastiskt skott han har, han har en spetskvalitet som jag inte sett på väldigt länge i IFK Göteborg. Hasse var fortsatt väldigt trygg med bollen, stressade inte när han blev pressad utan tog för det mesta kloka beslut. Adil spelar riktigt tufft, han tacklar ofta och ett par motspelare fick ligga och vrida sig i gräset efter några rejäla på-gränsen-tacklingar.




Överlag var det bra tempo på träningen, det var bra struktur, man tränade på det som man saknat senaste tiden och Poya var auktoritär och tydlig. Man såg inte en gnutta av disharmoni, det var inga sänkta huvuden, stämningen verkade bra och alla kämpade och slet. Det var också skönt att se att vissa saker aldrig förändras, efter träningen fick ynglingarna Nygren och Titi samla bollar, Nygren verkade inte riktigt nöjd över detta men DBW förklarade för honom att när han är 34 år då får han domdera över ynglingarna och slipper samla bollar. Wiklander, Salo och Dahlin fortsatte att köra efter träningen där DBW matade crossbollar mot Emil som slog inlägg mot Fystränare Kalle Olsson som troligtvis somnar ikväll med en rejäl huvudvärk efter att han gav sig på att nicka ett av Emils stenhårda inlägg, det är dock ingen bra idé att blunda och möta bollen lite halvhjärtat när man försöker nicka en elitspelares inlägg. 

Men provspelande Daniel Björkman då? Var han flipp eller flopp? Han var varken eller skulle jag vilja påstå, han utmärkte sig vare sig positivt eller negativt. Han gjorde det han skulle i övningarna, sattes inte på några jätteprov och tog inte heller några speciella initiativ. Inte för att jag har något att säga till om men jag avskriver honom inte ännu men jag utbrister inte heller: Bravo! Excellente! Magnifico! Splendido! Honom ska vi ha!


Det betalade Watford för Pontus Dahlberg

SILLY SEASON. Spekulationerna har haglat kring prislappen på Blåvitts supertalang Pontus Dahlberg. Låt oss därför göra slut på (en del av) spekulationerna här och nu. Enligt en uppgiftslämnare med god insyn i transfern bokfördes övergången officiellt till 3,3 miljoner Euro.

Det innebär att IFK Göteborg sålde sin förstemålvakt för en rekordsumma, högsta priset för en försäljning av en målvakt från den svenska ligan - någonsin. Om Watford betalade i Euro (i stället för pund, med tanke på att de verkar i England) är oklart, men påverkar inte övergångssummans storlek då det som bokförts, enligt BaraBens uppgifter, är 3,3 miljoner Euro.

Det motsvarar minst 33-34 miljoner svenska kronor, beroende på rådande växelkurs när pengarna utbetalats. Däremot framgår det inte av BaraBens uppgifter hur stor del av den här övergångssumman som gått till agenter, i solidaritetsersättning och andra tänkbara avgifter. Alltså lär summan som de Facto hamnade i IFK Göteborgs kassa vara en bit mindre än dessa 3,3 miljoner Euro.

Här kan man bara hoppas att IFK Göteborg tagit till sig av kritiken mot de hiskeliga agentarvoden som tillåtits under många år. En signal om att så är fallet har kommit från IFK Göteborgs ordförande Mats Engström som i ett pressmeddelande efter Dahlberg-försäljningen  påstod att försäljningen stärkte föreningens ekonomi såpass att man skulle ha råd att investera i spetsspelare. Men här är det upp till bevis för IFK Göteborg för att svara på frågan:

Hur många procent av transferpengarna för Pontus Dahlberg fick Blåvitt faktiskt behålla?

2018/07/24

Ingen vill vara i en dysfunktionell blåvit familj

Det blåser ordentligt kring kamratföreningen från Göteborg och tålamodet börjar, med all rätt, sina i de blåvita leden. I samband med detta tar man del av en uppsjö av inlägg och kommentarer i våra sociala medier där man kan läsa att de supportrar som nu kritiserar vår förening minsann inte är ”äkta” och att man enbart ska stötta i en tid som denna. Att det är nu som föreningen behöver oss som mest.

Att kritisera är inte likställt med att inte stötta - det är ett sätt att också visa att man bryr sig. Likgiltighet kommer aldrig ta vår förening framåt. Tvärtom, likgiltighet kan ofta vara det som gör att en situation kan förvärras.

Ja, föreningen IFK Göteborg behöver i detta nu full stöttning i sin kamp mot tålamodets klocka - och det får den också. Mer än många andra föreningar. Kärnan som huserar på våra läktare sinar inte - inte heller det stöd som denna kärna ger, match efter match. Resa efter resa. Det är de så kallade ”marginalarna”, publiken som baserar sina val att besöka våra arenor utifrån resultat, väder och om något annat intressant inträffar i staden, som sinar i antal och verbal styrka så snart vinden viner åt ett håll som ingen vill.

Kärnan har, enligt undertecknad, all rätt i världen att såväl kritisera som agera genom att bua, välja att inte applådera efter en förlust då man tagit del av ett uppgivet Blåvitt på bortaplan eller att i affekt författa ett mer eller mindre konstruktivt inlägg på sina sociala medier. För samma kärna är den som ger vår förening så ofantligt mycket stöttning, kärlek och tid resten av dygnets alla timmar.

”Evenemangspubliken” som enligt ovan väljer huruvida de vill se Blåvitt på plats utifrån väder och vind har ofta inte förståelsen för kärnans eventuella kritik då de ofta blint tror att kärlek endast ges via full stöttning, genom applåder och positiva ordalag i något forum eller tråd.

Att den så kallade kärnan också består av supportrar som kanske inte har möjlighet att närvara vid alla matcher är viktigt att poängtera - även dessa kan leva med sin förening, på samma sätt som de som närvarar vid samtliga matcher. Det är inte antalet matcher som du ser på plats som avgör, det är hjärtat och dina handlingar som avgör.

IFK Göteborgs styrka är och har alltid varit sitt följe av supportrar. Få lag kan över tid uppvisa sådan stabilitet när det gäller kärnans storlek som vi. Visst, vi har inte kunnat uppvisa extrema publikökningar likt andra storstadslag där man genom åren tävlat i rekordökningar av medgångssupportrar. Men det är också det som är vår styrka. Inte sällan får vi höra att ”Blowitt består endast av medgångssupportrar” - i en tid då vi inte upplevt stadigvarande medgång på över tjugo år.. Oerhört intressant.

Vi uppvisar också år efter år, oaktat resultat eller stjärnvärvningar, ett bortafölje som slår det mesta i antal. Sett till våra resultat så är de siffrorna faktiskt anmärkningsvärda.

Kontentan av texten ovan är att vår publik och vårt följe är föreningens absoluta styrka - personer av vår förening anställda är inte föreningens styrka, eller resurs. Det är vi, som endast valt förening och engagemang utifrån hjärtat som är den sanna resursen. Vi som inte har något krav på motprestation för vårt engagemang, mer än en önskan om resultat.

Alla som följer Blåvitt vill föreningens bästa, på sitt sätt. Det är ingen tvekan om det. Vad som skiljer oss alla åt är att vi inte alla gånger respekterar hur andra supportrar väljer att visa sin stöttning, eller engagemang. Med utgångspunkt från hur ofantligt många som bryr sig om vår förening så är iallafall jag övertygad om att vår förenings framtid och kommande framgångar kommer att födas genom att man dels från föreningens sida i allt större utsträckning blir mer lyhörd för den många gånger oerhört konstruktiva kritik som framförs från vårt insatta, kunniga och engagerade supporterfölje, men framförallt att supporterkollektivet sluter samman på ett sätt där vi står enade på ett helt annat sätt än vad fallet är just nu.

Jag är övertygad om att föreningen IFK Göteborg får betydligt mer vind i seglen åt rätt håll om kärnan, dvs. vi som lever för vår förening på ett eller annat sätt, visar upp en enad front, än att samma förening enbart får positiva kommentarer i sina officiella inlägg.

Respektera att dina medsupportrar kritiserar, försök att vara konstruktiv när och om du själv kritiserar, och försök i den mån du kan att inte hetsa mot dina egna så fort någon yppar ett negativt ord om det som just nu sker. Media och våra motståndarsupportrar älskar att vältra sig i att stora, tunga Blåvitt befinner sig i en ”kris” där varken Kamratgården eller supporterkollektivet ”håller ihop”. Tillsammans kan vi vända på detta genom att visa upp ett ”vi” som är fritt från just interna stridigheter som stockholmsmedier och grönsvart dito så gärna rapporterar om.

Det är hög tid att vi på allvar gör nytta - och använder oss av den enda resurs av värde som vi har, dvs. oss själva. Ingen vill vara i en dysfunktionell familj, och just nu befinner vi oss alla i en sådan då vi lägger mer tid på att se fel och brister i våra familjemedlemmars sätt att stötta än att faktiskt göra gemensam sak. När vi som familj är stor, stark och vacker så kommer även evenemangspubliken tillbaka. Och de behöver vi sannerligen för att stärka vår kassa.

2018/07/23

Kommer du ihåg alla övergångar?

Namnet på mångas (allas?) läppar just nu - Mats Gren!

Vår sportchef sedan 2014 och mannen som har gjort korttidslån och spelarkarusell till en konst.

Men frågan är hur många handlar det om egentligen? Let's break it down så att säga!

Sedan 2014 ser det ut på följande sätt:

Antal spelare in (lån): 12
Antal spelare in (bosman): 10
Antal spelare in (övergång): 19
Antal spelare ut (bosman): 19
Antal spelare ut (övergång): 24

Antal övergångar 98.

Det finns en del fel i siffrorna, exempelvis har en spelare som först varit lånad och sedan fått en övergång räknad en gång (exempelvis Sakor), sen har några spelare avslutat sina karriärer under Mats Grens tid som sportchef. Dessutom har några av spelarna lånats ut i flera omgångar (exempelvis Mané), så det blir lite krångligt att hålla reda på allt! Men siffrorna ger en fingervisning i alla fall!

Jag skippar allt som har med pengar att göra, det vill säga, hur mycket köptes spelaren för och vad såldes han för? Det är svårt att få tag i korrekta siffror, och det är dumt att spekulera.

Det som är intressant, är att dels antalet inlånade spelare, majoriteten av dessa på halvsäsongskontrakt, och det faktum att under hans år som sportchef har det kommit och gått 98 spelare! Det är med andra ord svängdörrar på Kamratgården!

Är man intresserad av siffror och statistik rörande IFK Göteborg, så är man mer än välkommen att besöka min statistikblogg www.tankaromifk.se, där kan man dels hitta spelarstatistik för säsongen 2018 (något som jag definitivt kommer fortsätta med framöver), man kan hitta matchstatistik från alla Allsvenska matcher (1993 och framåt), och man kan efter varje match rösta på Man of the Match!

Mitt nästa inlägg kommer troligtvis efter nästa omgång då halva serien är spelad och jag kommer då sammanställa lite statistik och jämföra med tidigare år.

Twitter @tankaromifk

Därför erbjöd AIK provspel till IFK:s provspelande mittback

SILLY SEASON. När AIK tog in Daniel Björkman från BK Forward på provspel sammanfattade serieledarnas sportchef Björn Wesström beslutat så här:
"Han är här för att vi vill lära känna honom. Vi har haft ganska bra koll på honom sedan han var liten i Brage. Det är en spelare som vi har följt, och hans egenskaper är i grund och botten intressanta. Men vilken nivå som han är redo för, det vet vi inte. Det är något som vi vill titta på."
...i en intervju med Fotbollskanalen. Nu kritiseras IFK hårt från flera håll för att detta kommer som första drag under ett transferfönster då törsten efter "frälsare" är större än någonsin, med tanke på att "Blåvitt" är fast i botten av tabellen och dessutom fick stryk mot en bottenkonkurrent i helgen.

Men litar du inte på IFK:s scouting och tycker det är konstigt att ta in en kille på provspel i det här läget? Då kanske du ändå litar på serieledande ärkefienden AIK:s scouting, som enligt Wesström följt den här killen sedan sina ungdomsår? Ok, nej, AIK ville inte erbjuda honom ett kontrakt i nuläget. De tyckte inte han höll för spel i toppen av serien och det kan man väl köpa. Steget från Division 1 till Allsvenska toppen måste vara enormt.

Men glöm inte att IFK just nu slåss för sin överlevnad i allsvenskan. Därför kanske en Daniel Björkman är tillräckligt bra för att ta en plats i IFK? Det är ändå svårt att rent sportsligt likställa sig med AIK när vi slåss i botten av den tabell som de leder. Är det frustrerande som fasen att behöva se spelare som fått nobben av AIK hamna i IFK? Ja.  Men efter att Sebastian Eriksson flyttade utomlands och dess IFK experimenterat med att återgå till en fyrbackslinje i de två senaste matcherna har veteranen Boo Wiklander klivit in. Och Mats Gren är ute och letar provspelare till backpositioner. Med tanke på den här utvecklingen och offentliga efterlysningar av en "mittback med vänsterfot", samt nu provspel till killar som lirar flera serier lägre ner i systemet så kan det inte vara superkul att heta Kristopher Da Graca i dag.

Baksmällan - The Kamratgården edition

YOUTUBE. Känslan när man inser att det här är vad man växte upp med...

 

2018/07/22

Vem var sämst, IFK eller Al Hakim?

Vem förlorade matchen mot Sirius, egentligen? Det går nästan inte att sammanfatta en sån här drabbning utan att landa i ett av dessa två svar. Många fokuserar naturligtvis på domaren efter en förlust där domaren gjort allt i sin makt för att hamna i centrum. Eller vad kallar du det annars när han dömer ut tre straffar och ett rött kort?

Mohammed Al-Hakim hade inte en av sina bättre dagar och det skulle inte ha varit någon skandal om inte en enda av de tre (inklusive IFK:s) straffarna inte dömdes. Frilägesutvisningen däremot var solklar, men till skillnad från i förra matchen mot Örebro kom utvisningen i slutskedet av matchen, när IFK redan låg under och inte i början av matchen då IFK hade ledningen. Därför hjälpte inte överläget nämnvärt i dag. Sirius bara backade hem i slutet och bortsett från att Giorgi fick ett kanonläge från nära håll och sprang till sig ett friläge lyckades IFK inte skapa särskilt mycket i jakten på en kvittering.

Så är det domarens fel att IFK förlorar borta mot Sirius? Nja, han hjälpte naturligtvis inte till. Däremot kan man nog konstatera att om man inte lyckas ta ens en poäng när man leder med 0-2 i matchminut 45, dessutom mot ett bottenlag, ja då är det något väldigt väldigt ruttet i Danmark, för att bli Shakespeariansk.

Jag undrar verkligen vad gubbarna sa i omklädningsrummet i pausen...

Vad sker med IFK när de inte lyckas förvalta det bästa läget att rycka ifrån bottensörjan ens när de har två måls ledning i första halvlek? Varför kollapsar de igen? Varför syns inte rutinen från våra backar när de kommer bakom eller mot en bortvänd spelare i yttersta utkanten av straffområdet? För även om det var extremt billiga straffar behöver man faktiskt inte hjälpa Sirius att få dessa lägen. Varför lyckas de inte rensa undan en rätt kass nick rakt ner i marken vid Sirius frisparksmål? Varför är det bara en ung georgier som verkar ha fighting spirit i laget? Frågorna är många och jag har en till, en fråga som jag inte riktigt kan svara på nuläget.

Vem var sämst, IFK Göteborg eller Mohammed Al-Hakim?

Matchtankar - Sirius borta, 22/7

MATCHTANKAR. Tänkte egentligen inte lägga ner någon mer av min tid på det här idag, men fick ju ändå på nåt jävla sätt häva ur mig ett jävla "vad var det jag sa?" Inte heller tänker jag ens BEMÖDA mig med att leta upp en gammal matchkrönika för att repuplicera den, eller ens för den delen skriva om någon som jag påade i mitt föregående inlägg.

Jag är för helvete mer överraskad av att min förbannade jävla tvättmaskin pajade i mitten av andra halvlek, än att vi tappade bort en 2-0-ledning rakt ner i stor superettanriskhink.

Det är så jävla uselt på alla plan. Al Hakim i all ära. Det går att slänga ihop en doktorsavhandling i alla jävla patetiska grejer han håller på med, men det är fanimej inte där jag är mest sne ändå. Det är ALLT ANNAT. Det är för i helvete allvar nu. INGENTING duger.

Pinsam jävla insats rätt över. I alla ingripanden, förutom Giorgis mål på helt egen hand i första halvek. MEN, vad betyder det, en kväll som denna?

+ Ni som var på plats.
+ Giorgi.

- Allt annat. Alla andra. Se er i spegeln nu. Det är på riktigt nu.

Införtankar - Sirius borta, 22/7

INFÖRTANKAR. Spelar ingen roll vilket år det är (i modern tid, åtminstone). Hur längesen det var man skrev här. Vilket läge blåvitt befinner sig i. Eller för den delen, vilka som kommer att starta dagens bortamatch. Man vet, lik förbannat, om jag pallar, kommer det en riktigt trött matchkrönika med underfundiga tyckanden, gödslandes med synonymer från någon random webbsida, och rätt som det är, 2012 igen.

Vad jag är ute efter, är såklart att antingen är det bara att återanvända en matchkrönika rätt av från valfritt bortamatchdebacle mot sämre lag, typ gefle, eller så blir det en enkel remake genom att bara byta namn, datum och behålla domaren, för det lär ju vara samma stins som viftar även denna gång.

Sirius borta, med det tabelläge som råder, både för oss, men i synnerhet dem, då är det så innihelvete upplagt för att de ska ta sin tredje seger för säsongen. Sånt som man bara känner på sig. Som den obotlige pessimisten jag är. Därför vore det riktigt fint, om man nu tänker sig att att den här nysatsningen av bloggen ska bli nåt att ha, att vi skiter i allt elände från förr, torra matchrapporter, gnäll, ångest, elände och allmänna travestier.

Så, se för fan till att vinn idag, då kan vi kötta vidare med tålamodet, drömmar om hemvändare, små knutna nävar i fickor och ett litet, litet framtidshopp ett tag till. Åtminstone till nästa match.

Paka. ❤️

2018/07/21

Vem är mest Blåvitt-supporter av alla?

Under lång tid har jag följt IFK Göteborg från distans. Inte distans sett till avstånd, utan till läktarkulturen. I stället har jag haft förmånen att vara själv, det är en förmån i mina ögon, i förhållande till alla kompisgrupper, ultrasgrupper, supportergrupper, läktargrupper, nätgrupper och andra grupper som omgärdar föreningen.

Som supporter till IFK Göteborg är jag nära laget. Jag är en del av glädjen när det går bra och känner mig inte bara frustrerad utan ofta rent ut sagt sorgsen när det går dåligt. Så det är en ständig berg och dalbana man utsätter sig för. En ständig emotionell karusell som går runt runt runt och där man sällan lär sig och blir starkare för varje gång den där motgången ska upplevas. Tvärtom känns motgångarna tyngre med åren, kanske delvis för att IFK Göteborg haft en ganska lång period utan några riktiga medgångar. 

Som supporter till IFK Göteborg är jag i det här för att jag växt upp med det här laget. Jag var Tord och Tommy när vi kickade boll i västra Göteborg som småglin. Det är svårt att förklara för utomstående men vi var en hel generation, kanske fler än en, som bara blev blåvita med modersmjölken. IFK genomsyrade hela samhället och gick över klasser, stadsdelar samt bakgrunder. Det IFK som Bernmar döpte om till "Blåvitt" var ett lag som var så folkligt och älskat av alla att det är smått omöjligt att börja förklara detta för den yngre generationen. Vi var alla som individer del av kollektivet IFK Göteborg. Och egentligen fanns det bara en grupp: Änglar. I dag fungerar det annorlunda, kan man väl säga. 

Det finns otaliga läktargrupper, intressegrupper, nätbaserade grupperingar, huligangrupper, ultrasgrupper, kompisgrupper som känt behovet av att visa världen vilka de är genom att skapa sig ett namn med flaggor, facebook-grupper eller andra varumärkesbyggande idéer. Blåvitts supporters har gått från att vara en stor grupp till att vara ett batteri av olika grupper. Och det är roligt, det är ett tidens tecken. För när individualismen växt i samhället är behovet av att tillhöra något lika starkt som det var för oss på skolgården på åttiotalet. Det räckte att vi höll på samma lag, kanske att en gick och löste medlemskort hos Supporterklubben, men det var ganska få som gjorde på den tiden. 

Hungern efter tillhörighet går som jag upplever det väldigt mycket ut på att hävda sig, att sticka ut på olika sätt, i dagens supporterrörelse. I alla fall för mig som levt på dessa läktare långt före det fanns några ultras och någon organiserad rörelse. Vi som började följa "Änglarna" under en epok där det närmaste ett tifo man kom var när någon kastade upp lite spontanriven konfetti i luften och där ett par mindre medhavda flaggor vajade på Eyravallen. 

För oss som aldrig varit med i den rörelse som är så stark i dag att klubbarna känner behov av att ha särskilt personal för att ha kontakt med supportrarna, så kallade SLO's, är det emellanåt både märkligt och fascinerande att se hur de här grupperna kring ett lag beter sig och hur de kivas med varandra. Jag är för gruppernas existens, för utan dem skulle mycket av det underbara vi kan se kring IFK Göteborg (och andra föreningar för den delen) aldrig uppstå. Men det finns en sak i gruppernas framväxt och förstärkta position som jag tycker vi kan klara oss utan. Det är nedvärderandet av andra supportrars engagemang. Många grupper har en tendens att tycka att de är de som brinner allra mest för "Änglarna". Något som ofta uttryckts på pubar och läktare, men framför allt på nätet. 

Den här egenskapen hos grupperna, att både i spegeln som till omgivningen utstråla att "vi är de mest hängivna" är kontraproduktiv. Det kanske stärker sammanhållningen i den enskilda gruppen, men det stärker absolut inte sammanhållningen bland det breda supporterkollektivet. Lika lite som att det renodlade hatet mellan olika lags supportrar är produktiv för att supportrar ska få en stark och enad röst gentemot fotbollsförbund och den så kallade moderna fotbollen så blir det blåvita supporterkollektivet mer enat eller stärkt av attityder som rankar supportrar från "medgångssympatisörer" till "jag reser land och rike runt och ser varje match"-personer/grupper.

Jag tycker det är värt att fråga sig det innan man nedvärderar en annan kamrat: "är detta verkligen vad jag vill?" innan man avfyrar en salva av kritik mot någon som valt att se en match på tv, en som kanske hörde matchen i bilen på radion eller någon som frågar om resultat för att denne av olika anledningar inte haft möjligheten att ta sig till Gamla Ullevi. Det är väl trots allt så att vi hellre ser många människor i och kring Göteborg med en kärlek till IFK än att vi ser ett fåtal människor med en extrem kärlek till IFK? Det kanske inte finns ett motsatsförhållande utan snarare så att drömmen är att vi alltid ska kunna ha fullsatta läktare med oerhört hängivna supporters? Men tills den dagen är kommen vore lite ödmjukhet på sin plats. Om inte allmänt i livet så i alla fall till andra "Änglar".

I Glenn Hyséns fotspår!


Gå med i den inofficiella Blåvita Ligan "I Glenn Hyséns fotspår!" i Fantasy Premier League, där jag hoppas att Blåvita fans, spelare och profiler samlas för att utmana varandra. Skapa ditt lag på https://fantasy.premierleague.com/ och gå med i ligan med koden: 26282-190861.

Spelet går ut på att du ska sätta ihop din egen Premier League-trupp, där du sedan får poäng om dina spelare exempelvis gör mål, assist eller håller nollan i Premier League-lagens riktiga matcher.

Gillar man fotboll och tycker man det är kul med Premier League då rekommenderar jag er alla att skapa er ett lag. Dela gärna inlägget och sprid infon till era Blåvita Kamrater!

2018/07/20

Det ryktas...

...att Mats Gren ville ersätta Mix med Gustav Svensson - men den senare meddelade Blåvitt att han  blir aktuell för att återvända till Göteborg först till sommaren 2019.

...att David Batanero sagt att han vill lämna Sundsvall - varpå diskussionen med Blåvitt inleddes. Men sedan Sundsvall gjort klart sin 5 miljonersaffär med MFF i veckan är deras akuta ekonomiska situation över, så förhandlingen med IFK Göteborg gick in i en annan fas där GIF:arna kunde ställa högre krav på en transfersumma utan att ha ”byxorna nere”.

...att en före detta Blåvitt-anställd kommer blogga under pseudonym här på BaraBen.com framöver.

...att Rewan Amin i Dalkurd inte gillar Poya (oklart om det gäller åt andra håller med). Om det är personligt eller hans fotbollsfilosofi vet vi inte. Därför är det märkligt att det ska ha kommit ett bud på honom från Blåvitt, enligt Nyheter24:s Allsvenska podd. Nu ska Dalkurd ha nobbar Blåvitts ”skambud”, men med tanke på att även Dalkurd sitter i skiten ekonomiskt sett lär de inte få särskilt bra betalt för någon av sina spelare. De är helt enkelt inte tillräckligt bra.

...att Sargon Abraham - som gjort bra ifrån sig i Superettan - haft minst fyra allsvenska klubbars intresse på sig, men att han själv ville till IFK Göteborg på grund av Poya Asbaghi. Så en motsatt situation mot den ovanstående och välkomna goda nyheter för Blåvitt. Om han sedan klarar av att prestera bra även i Allsvenskan återstår att se.

MUSKVIDEO: "VI É BLÅVITT" (Mikael Hallström)

Göteborgskursen

Göteborgskt ordlexikon med BaraBen.com


SPRÅK. Tio år senare - men ändå lika relevant i utbildningssyfte för samhället...

Vem i hela världen kan man lita på? #ifkgbg?

Mr Fake News.
FAKE NEWS? Mycket vatten har runnit under broarna sedan BaraBen:s storhetstid för tio:ish år sedan. Så otroligt mycket att det är näst intill svårt att begripa att i mars 2005 när den här bloggens första post skapades var George W Bush president i USA. Ingen, i alla fall utanför det demokratiska partiet i Chicago, visste vem Barack Obama var - och Donald Trump slickade sina sår efter att hans senaste hotellföretag begärts i konkurs med över 1,8 miljarder dollar i skulder.

Däremot satt Vladimir Putin redan på sin förgyllda tron i Kreml - sedan fem år.

Någonstans mitt emellan alla dessa världsledare slog sociala medier igenom med dunder och brak. BaraBen.com likaså, en blogg om fotboll i allmänhet och Blåvitt i synnerhet som fick en raketskjuts framåt av att vara tidigt ute i den sociala medier-värld som nu blivit till norm. Här skapades opinion, humor, nyheter, fotbollsbevakning, ungdomsbevakning, bildspel, teckningar, satir, taktisk diskussion och mycket mycket mer - samtidigt som bloggare specialiserade sig och skapade sådant som "Alternativa Shopen" (senare omdöpt till BaraBen Shop), BaraBen-Podden/BBpodden (senare omdöpt till Bara Blåvitt-podden när dess upphovsmän flyttade till GP), Kanal Glenn på YouTube (ännu inte omdöpt till något alls) och mycket mer. Ett arbete som ledde till att miljoner - ja faktiskt - läsare hittade hit och Aftonbladet gav 2009 bloggen pris som Sveriges bästa sportblogg. Bara en sån sak.

I dag finns en ny generation blåvita fans som inte vet vad BaraBen.com är eller vad den här bloggen sysslade med under 00-talet och första halvan av 10-talet. Vilket kanske är lika bra. En del var ju fantastiskt, men en del annat rent ut sagt värdelöst. Men lika lite som Blåvitt vinner några matcher på att vara nostalgiska kommer BaraBen.com någonsin att kunna bli det man var då. Men rörelsen har funnits kvar där ute. Dussintals personer som började sitt blåvita engagemang här, personer från vitt skilda bakgrunder, åldrar och hemvister samlades kring BaraBens lösa nätverk och blev vänner, bekanta och fotbollsresenärer kring Blåvitt och landslaget ända sedan dess.

I vissa fall flyttade personerna sitt engagemang vidare till att exempelvis styra skutan kring Supporterklubben Änglarna, vars toppskikt i dag kryllar av före detta BaraBen-folk - i andra fall att professionalisera sitt skrivande som journalister, copywriters och liknande på medier och reklambyråer. Det som var då är alltså över. Nu kommer någonting helt nytt. Eller?

Bloggen, den blåvita stormvinden (som fick "Football pornography since 2005" som slogan av en käck designer i vårt bloggargäng - och därefter spärrades av ett nitiskt filter på Volvo Cars datorer...till många blåvita Volvo-arbetares förtret) återuppstår härmed. Varför? Det återstår att se. Vilka som kommer blogga den här gången? Ja, det återstår att se. Vad inriktingen blir på det här BaraBen.com 2.0-projektet? Well, det återstår att se. Just nu vet vi bara att behovet att skriva av sig eller skapa annat "content" kring Blåvitt är större än på länge. Så både en del gamla bloggare - men framför allt många nya bloggare - kommer dyka upp här i olika former. Minst 17 personer har sagt ja till att aktivera sig. Är du sugen? Följ @barabenpaglenn på Twitter eller BaraBen.com på Facebook och skicka oss ett meddelande...
"Krevaderna har tystnat
Och kriget har tagit slut
Ensam sitter kaparen vid kanonerna
Och över gyttjefyllda gravar
Ligger luften tung av krut
Han fingrar lite tankspritt på patronerna
Och när han tittar sej i spegeln H
ar den rämnat mitt itu
Och mellan halvorna av hans ansikte
Kilar råttorna in och ut
Då kommer Mor Maria krypande
Hennes ögon är så blå
När hon säger, vem i hela världen kan man lita på"
Det är en märklig värld vi lever i när Vladimir Putin är en konstant. Det man har lärt sig under de senaste åren är sådana simpla - men ack så kraftfulla - begrepp som "påverkansoperationer". Det mest kända exemplet är när Rysslands troll- och bot-armé påverkade valet i USA. Det finns även gott om bevis på att dessa påverkansoperationer pågår för närvarande mot Sverige (och många andra länder) från ryskt håll. En stor del i den här taktiken är att skapa förvirring, underblåsa motsättningar och undergräva förtroendet för etablissemanget och samhällets mest viktiga informationskanaler. Medborgarna ska tappa förtroendet för etablerade politiska partier, för medier och för statsmakten. Ofta används webbforum, sociala medier och då helst Facebook och Twitter som verktyg för denna typ av desinformation. När man lyckas där - så är den ryska typen av påverkansoperation som mest framgångsrik.

För tio år sedan hade inte begreppet "Fake news" fått sitt popkulturella genomslag. Men när du tänker efter fanns det en hel del "fake news" i omlopp då, precis som nu. Däremot har inte alla nyheter som skapats med ett dunkelt motiv så grandios status att de är del av utländsk makts mörka plan för att söndra och härska i Europa. De flesta är inte ens från semigalna influencers med Twitter-konton där de kan ljuga som mytomaner utan att tappa i stöd eller ens trovärdighet bland de frälsta. De flesta lögner på nätet är mycket mindre. Mycket oskyldigare.

De kan gå ut på att få sig själv att verka lite bättre än man egentligen är.
De kan gå ut på att få sin klient att verka lite hetare på marknaden än vad hen egentligen är.
De kan gå ut på att påstå att en viss klubb jagar en själv - eller ens klient - fast sanningen är en annan.

Variationen på den här typen av små "fake news" som planteras både här och där, högt och lågt, är stor inom svensk fotboll. Därför är ett hälsosamt mått av försiktighet att föredra innan man går i taket kring en spelares vara eller icke vara i ens klubb, så här i Silly Season-tider.

Den här sortens agerande på ett mikroplan kan vara lika skadligt för människors förtroende för det som tros vara sant och rätt. Den här typen av agerande skadar förtroendet för dem som man tror berättar sanningen och inte bara sitter och sprider vidare rykten utan vare sig koll på sanningshalten - eller i många fall ens ambition att ta reda på densamma.

 
VARNING: Spelas på egen risk - hippies med grov skånska förekommer i klippet.

Men det finns mytomaner på alla nivåer kring svensk fotboll, glöm inte det. Det är inte bara de "onda agenterna" som sprider desinformation och som med sina små påverkanskampanjer försöker svänga opinionen åt ett för dem gynnsamt håll. De mest kända fotbollsexperterna, krönikörerna och klubbledarna kan vara lika skyldiga.

Värst av allt är nog att försvara någon helt okritiskt. Att med allt mer rabiata argument gå i god för en person som man tror är ens rätta ledare, ens stora härförare, ja, kan vara lika vilseledande som att sprida falsk information. Tänk på det. För vem vill vakna upp en dag - efter att man hela tiden trott sig vara den sunda rösten i diskussionen - för att inse att man blivit en av Trumps mest lojala försvarare? För att inse att man nu är redo att säga eller göra vad som helst för att försvara den "heliga" ledaren. Vakna upp för att inse att man själv blivit fotsoldat i en påverkanskampanj?

Ett kritiskt granskande öga är alltid klokt när du tar till dig information.
Ny information - när den är trovärdig för dig - är ofta väldigt bra för att förstå världen.

Det är inte en svaghet att ha förmågan att ändra åsikt när ny information presenteras. Det är inte illojalt att följa ett händelseförlopp medan det utvecklar sig och komma till slutsatsen att "det här blev ju inte riktigt som jag hade tänkt mig". Det är faktiskt rent ut sagt dumt att inte låta sig påverkas av de fakta som framkommer och nyheter som presenteras, utan i stället gräva ner sig i sin försvarsbunker och bli allt mer fanatisk i sin syn på sakernas tillstånd. Då är du snabbt bland dem som medvetet börjar sprida falska nyheter - fake news - för att påverka opinionen åt "ditt" håll. Oavsett om du försvarar Donald Trump, eller Mats Gren.

Så vem i hela världen kan man lita på? Jo, BaraBen.com så klart.
Welcome to the djungle, som lördagens gäster på Ullevi hade sagt.

"Welcome to the jungle, it gets worse here every day
You learn to live like an animal in the jungle where we play
If you hunger for what you see you'll take it eventually
You can have everything you want but you better not take it from me"

 

**********************

Vill du blogga om Blåvitt? Är du kung på video? Mästare av fotografi? Kan du allt om design? Har du de bästa taktiska analyserna i ditt kompisgäng? Har du någoon annan genial tillgång som världen borde få ta del av? Då kanske du borde blogga på BaraBen.com. Följ @barabenpaglenn på Twitter eller BaraBen.com på Facebook och skicka oss ett meddelande så kanske det kan bli verklighet...

Never give up #ifkgbg - the big comeback is possible

"På din tid kanske man inte körde fullt" - nästa generation Hysén...