På gång


lördag 31 oktober 2009

Framåt Blåvitt gör ett mål!

15 TIMMAR KVAR. Guldmatchen står runt hörnet. Bojan har med sig bucklan, Kevin får laga pytten och Dulee göra det han är bäst på; handla skumpa till våra pojkar under 18.

Att försöka håsa upp matchen som går av stapeln om cirka 15 timmar känns lönlöst. De som inte redan har förstått storheten i matchen kommer aldrig gör det. Jag tänker inte heller försöka beskriva min nervositet och ovisshet inför morgondagen. Jag kan helt enkelt. Morgondagen har så många frågetecken att jag möjligtvis hellre hade valt en dag i koma.

Sista matchen hemma för året. Sista matchen i allsvenskan. Vi har chans på guld. AIK har chans på guld. Firman Boys tros ha hyrt in sig på våran arena för 90 000 (?), vi tackar och bugar. Pengar till fler talanger, nya mål.

När det gäller klacken och dess sånger imorgon så är det, det röststarka, det gamla jag efterlyser. Det som fungerar och bär laget framåt. Tystnader kan vi ha råd med mot BP eller Djurgården hemma. Mot AIKså vet vi att en råttfalang kommer trycka på för allt vad de har. De skall inte få en syl i vädret. De skall tystas, om möjligt inte för gott, men dockFramåt Blåvitt gör ett mål! Är för mig den ultimata ramsan den här matchen. Jag står gladjeligen och sjunger den i 90 minuter medan blåvitt pumpar på, upp och ner, medan rösterna svajar mellan förtvivlan och extas. Tjalalalala undanbedes och sittplatspubliken får gärna för en dag sjunga med stående trots att man kanske är för gammal för idol.

Lugn och ro om vi hamnar i underläge. Vi har gjort det tidigare i år och vi kan göra det igen. Bussvisslingar i paus likt vid Halmstadsmatchen är bara patetiskt och självdestruktivt. Vi förlorar tillsammans och vi vinner tillsammans. Alla vill vi äta pytt och med en galen & stöttande publik så blir chanserna än större.

Bengaler på läktaren. Jag har ingen som helst insyn i vad det kommer vara för tifo imorgon men jag slår till med papper. Det enda inlägget jag vill göra i debatten är att om bengaler tänds, så kommer de lysa röda tills de dör ut av sig själv. Att skapa några problem på läktaren och handgripligen föra fram sin åsikt är av förklarliga skäl någonting som inte får äga rum. Vi har helt enkelt annat att lägga fokus på.

Framåt Blåvitt!

Tro på Blåvitt!

GULDTANKAR. Mindre än sjutton timmar kvar till avspark. Ju närmare vi kommer desto mer spänd blir jag. Jag försökte sova några timmar när jag kom hem från Kanal Glenn Studio-inspelningen. Men det gick bara inte, det går bara inte, att sova! Kroppen är i total spinn. Ena sekunden föreställer jag mig årets bästa match, jag föreställer mig Tobbe lägga både 1,2 och kanske till och med 3-0. Jag vaggar in mig själv i en känsla av att "det är lugnt, vi tar den här matchen lätt"!

Nästa stund kommer de mörka tankarna. Jag föreställer sig Obolo eller Flávio lägga ett mål, springa fram och håna vår klack. Jag föreställer sig våra spelare med sänka huvuden när matchen blåses av och den otroliga besvikelse-känsla detta hade givit. Helt plötsligt, på bara någon minut har något slagit en volt i huvudet på en och plötsligt känns morgondagens match inte alls lika given längre!

Frågan är hur man lyckas hålla kvar den första känslan i kroppen, och hur man undviker att tänka på matchen alls. Alla blåvita vänner jag har försöker sysselsätta sig på något sätt ikväll. Någon ska gå på bio, någon ska spela tv-spel med polarna, någon ska hem på familjemiddag hos flickvännen och jag har till och med en polare som ringde sin arbetsplats och bad om att få jobba kvälls-skift, allt för att tiden ska gå och för att förskingra tankarna. Ändå kommer det nervösa SMS med jämna mellanrum.

Det spelar helt enkelt ingen roll vad man gör, det är oundvikligt att tänka på morgondagen. Det är bara att acceptera tankarna som rör sig och sinnestillståndet man är i. Och våga TRO.

TRO på vinst.
TRO på SM-guld
TRO PÅ BLÅVITT!

Aftonbladets analys tänder BaraBen-Erling

KANAL GLENN. Erlings reaktion på Simon Banks analys kommer 5:11 in i klippet.


Jo, på tal om.

Guldgruva för göteborgarna

EKONOMI. På nätets olika säljsidor är biljetthandeln just nu hetare än tusen tutor i Mölndal en lördagsnatt. Blåvittfans säljer bort sin egen men förmodligen också sina närmastes chans till 2x45 oförglömliga minuter.
Säljer minnen för livet.
En match likt morgondagens kanske aldrig kommer igen.

Folk budar som galningar
och det läggs ut mängder med dyra plåtar till matchen. Visst, så klart finns det näthajar och traderianer där ute som säljer i kvantitet. Men snacket går både på nätet och "i verkligheten" att för det rätta priset kan folk i omgivningen tänka sig att i stället stanna hemma vid tv:n.

Frågan, med det givna svaret N-E-J, är om det är värt en tusenlapp extra i plånboken för att gå miste om en eventuell guldfest?
Bara möjligheten till guld borde göra det värt att behålla biljetten i ägo.
Jag hade själv en extra biljett. Värdestigningen har gjort den allt roligare att ha hemma i lådan. Inte för pengarnas skull – en vän i nöd fick den för inköpspris – utan vetskapen att gulddrömmen fortfarande lever.

Arenakapaciteten begränsar givetvis. Men det blir ändå en läxa till dem som nu handlar klackbiljetter till nedre för det tiodubbla priset. Läxan som ska läsas till nästa gång är att vara ute i god tid. Årskort och så vidare...
140 kronor + serviceavgift (service för vadå?) hade fotbollsfesten kunnat kosta. Och då är det dessutom extra nära till gräset.
Speciellt efter slutsignalen.

Räkna med köer innan matchen

VÅR OINTAGLIGA HEMMAPLAN. Strax för skymning hade det mesta av staketet runt arenan kommit på plats. Staketet är av typen krash/konsertkravallstaket och ett mycket bra sådant där publiken inte skall kunna klämmas. Smarta lösningar fanns även för att öppna upp staketet efter matchen. Som tidigare bekant för er som hängt med i turerna är det fyra insläpp i staketet runt arenen plus motståndarsupportrarnas egna entré. På bilden nedan syns insläppet på långsidan mot allén som bara har två raders insläpp så det lär ta tid slussa in all publik



På GT.se finns en pdf-karta som är någon dag gammal och som inte riktigt stämmer. Det blir en stor staketentré med i alla fall minst fem raders insläpp på hörnet mot övergångsstället på Gunnar Grens plats men den entrén var inte klar när fotografen cyklade förbi.
IFKs officiella hemsida har ytterligare utmärkt info här.

Räkna med köer och kom i god tid till matchen imorgon är ett litet tips.
Matchstart kl 1500 om någon missat det.

Bildrapport från dagens träning



BILDRAPPORT. Det var uppsluppen stämning på en mycket välbesökt träning på Kamratgården i förmiddags. Att det är en viktig match som spelas imorgon gick inte riktigt att se på spelarna. Det skojades och skämtades hej friskt precis som vanligt.

I morgon: GULDFRUKOST på Biljardpalatset!

1 NOVEMBER. BaraBen erbjuder i samarbete med Biljardpalatset ett inför guldet event imorgon söndag som inte går av för hackor: GULDFRUKOST.

Plats: Biljardpalatset
Starttid: 11:00
Åldersgräns: 18
Mat: Biljardpalatset serveras en "bakisbuffé" bestående av bacon, stekt ägg, stekt potatis och prinskorvar som serveras inklusive en öl (!) för det löjligt billiga priset 98 kronor!

På plats hålls en Blåvittquiz, Kanal Glenn visar highligts från Allsvenskan 2009 och sedan blir det diverse överraskningar (läs spelarbesök) under de kommande timmarna fram till efter 14-tiden. De änglar som av olika anledningar inte fått biljett till matchen kommer naturligtvis kunna stanna kvar och se den på Biljardpalatsets storbildsskärmar. Biljardpalatset meddelar att alla bord är bokade men att det finns gott om pubytor, barhäng och andra vrån att hänga i!

GULDFRUKOST, Dyk upp när du vill, gå när du vill!

Vid eventuell seger: Serverar Biljardpalatset GULDPYTT efter matchen! De änglar som vill får chansen att ladda upp med den traditionella rätten samtidigt som IFK Göteborg gör samma sak på Kamratgården. Pytten kan komma väl till pass inför en eventuell guldfest (@Trädgårn) med blåvita spelare och ledare senare framåt kvällen.

Vid guldfirande erbjuder BaraBen i samarbete med Biljardpalatset GULDPYTT + en öl för det fenomenala priset 98 kronor!

Och vart ligger Biljardpalatset då, för er som aldrig varit där? Jo, innanför vallgraven på Ekelundsgatan, en sidogata till Kungsgatan. Karta på bilden här under, klicka för större bild.

En dag kvar: Folket mot adeln

Kanal Glenn: LIVE från Kamratgården!

Kanal Glenn Presenterar:
Studio Glenn - Live från Kamratgården




Under lördagen vågar vi påstå att BaraBen.com skriver supporterblogg-historia. Då har vi nämnligen världspremiär för Kanal Glenn Studio, LIVE från Kamratgården. Håll utkik här framåt tiotiden för att hänga med! Vi kommer dock även att klippa ihop och visa programmet i HD-kvalité i sin helhet under eftermiddagen.

Är du på plats på Kamratgården från klockan tio, hälsa gärna på i vår studio!

Är du kvar hemma, häng med här och lämna kommentarer här i tråden på vad vi kan diskutera och vad ni tycker om programmet. Vi kommer att vara uppkopplade på plats och ta del av era åsikter i realtid, men det går givetvis lika bra att börja kommentera redan nu.

Detta är ett pilotprojekt, varvid kvalité kan variera. Skulle det för närvarande inte finnas någon ström kan du i väntan se på redan inspelade klipp. Dessvärre krävs en manuell uppdatering för att live-strömmen ska dra igång, förutsatt att det sänds för tillfället!

Vill du komma direkt till Kanal Glenn på Bambuser klickar du
här.

Amanda: "Nu hejar vi som aldrig förr"

AMANDAS BARA B'N. Tankar just nu: Nu jävlar i mig gäller det! Krossa, mangla, kör över, you name it!

Jag är nervös, förväntansfull och taggad till tusen. Jag orkar knappt tänka. Det är en match kvar, en. Det är så nära nu och det finns fan inget annat alternativ än vinst och ett gott jävla guld som seglar hem till Göteborg.

En vinst på Söndag i det som kommer bli den viktigaste och jobbigaste match som jag någonsin varit med om. Damn.

Jag kommer heja på killarna i laget som aldrig förr and I hope you do the same thing too. Let the games begin...

Guldfebern snäppet värre än svininfluensan

KRÖNIKA. Jag äger ingen termometer, men är ändå rätt så övertygad om att jag lider av någon slags sjukdomsvirus. För ett par dagar sedan började jag få problem med att sova, det fanns helt enkelt ingen trötthet kvar i min kropp.

När småtimmarna närmade sig satt jag vid datorn, kikade på tv, en kväll tog till och med en spontan långpromenad - vid 04-tiden. Efter promenaden låg jag uppe i två timmar ytterligare utan att kunna somna. Till sist tvingades jag till och med sjukanmäla mig för att inte somna arbetsplatsen nästa eftermiddag.

Undrar om det här har smittat fler än mig?

Dina symptom kanske inte riktigt stämmer överens med min. Men visst finns de där, eller hur? Hos mig visar det sig genom att jag exempelvis andras onormalt varm luft sedan någon vecka. Så varm att min överläpp ständigt är lite rödflammig och påminner om en längdskidåkares sista kilometer på femmilen. Den överhettade luften från min näsa pumpas ju ut där den råa höstluften i Göteborg slår mot mitt ansikte.

En läkare kanske hade diagnostiserat mig med H1N1 och gett mig febernedsättande. Men min chef såg på mig, smålog och konstaterade krass; "Du tror inte du fått guldfrossa då?". Självklart. Hur kan jag ha missat det. Den psykologiska påfrestningen av den senaste månadens fotbollsallsvenska har äntligen tagit ut sin rätt. Så trots att jag inte äger någon termometer är jag nu rätt säker - jag har drabbats av guldfeber.

fredag 30 oktober 2009

Peter Larsson: "Vi borde vunnit Allsvenskan"

ÅRETS UNDERDRIFT. På frågan "Din sämsta upplevelse i Blåvitt" svarade Peter Larsson i dagens GT:
"Att vi inte tog guld 1985 och 1986. Så här i efterhand tycker jag vi hade ett lag bra nog att göra det."
Kontext: 1986 gick IFK Göteborg till semifinal i Europacupen, det som några år och nyordningar senare döptes till Champions League.

Det var då: Håkan Mild dominerade 2001

Fredagskvällens kändisfråga:

-Här söker vi den kanske främsta anledningen till varför dennes svärfar tog så lång tid på sig att acceptera honom?

Kanal Glenn ringer upp Mia Pettersson

IFK Göteborg och AIK gör gemensam sak mot våldet


Vi på BaraBen vill inte vara sämre så vi drar i gång en kampanj för att främja den
goda fotbollen

Ladda ner affischerna nummer 1 nummer 2 nummer 3

Nisses brorsa...

Aftonbladet hoppas på krig i helgen

MEDIEKRITIK. I går avslöjade västsvenska kvällstidningen GT hur polis och klubbar ska skydda matchen på Gamla Ullevi nu på söndag. Polisens taktik är att slå en järnring runt Ullevi och bara släppa förbi de som har biljett in till biljettköerna - där de kontrolleras och visiteras ytterligare en gång av vakter.
- Vi vill undvika att folk kläms mot grindarna, det är jättefarligt, säger kommenderingschefen Erik Nord till GT.

Polisen ville på det här sättet stoppa stormningar av grindarna och det kaos och risk för personskador som i så fall skulle uppstå. Aftonbladet missade den här nyheten och känner sig därför revanschbenägna i dag. Därför skriver de precis samma sak, men drar till med den fullständigt makalösa rubriken "DE RUSTAR - FÖR KRIG". Hur, hur är detta inte att hälla bensin på en redan explosiv situation mellan lagens fans? Att prata om att polisen tror att det blir K-R-I-G?

Snacka om ansvarslöst. Hoppas det puckot som ligger bakom den rubriken blir åtalad för stämpling till våldsamt upplopp om någon supporter skulle skadas i kravaller på söndag.

torsdag 29 oktober 2009

Kanal Glenn Radio med Glenn Hysén och Bojan Djordjic

Det är som andra världskriget - de goda segrade till sist

GÄSTKRÖNIKA. BaraBen.com välkomnar gästkrönikor från er supportrar. Ibland ett okänt namn, ibland en blåvit profil, ibland en anonym person. Vill du dela med dig av dina åsikter till BaraBens tiotusentals läsare så mejla in ditt material. I dag uppmanar signaturen "K Duker" till "lugn bara lugn".

Jag brukar vara harmonisk på hösten, det är något med kylan i luften och färgerna på löven - som får mig att slappna av. Just i dag är jag allt annat än avslappnad och harmonisk. Jag är så brutalt stressad. Tanken på den första November framkallar så många olika känslor på samma gång att jag börjar tro på en andra Big Bang.

Ur alla dessa känslor kan få plats i min arma kropp på en och samma gång är för mig ett mysterium. Skräcken och Kärleken går liksom hand i hand, på väg mot ett öde ingen kan förutspå.

Jag har alltid haft svårt att hantera stress. Stressade situationer får mig att tänka på allt annat än uppgiften som faktiskt stressar mig. Men inte den här gången. Det är fullkomligt omöjligt för mig att få bort tankarna från matchen på söndag ur mitt huvud. Mitt jobb blir lidande, jag är så förbannat ofokuserad. Flera gånger om dagen sveper en nervositetsvåg av guds nåde över mig. Pulsen galopperar iväg till omänskliga hastigheter och fingrarna darrar i takt med höstlöven utanför. Jag får en känsla av ångest i hela kroppen. Den är svår att hantera.

Jag försöker hålla mig borta från hemsidor eller artiklar som har med domedagen att göra. Men misslyckas gång på gång. Utan att märka det har jag plötsligt surfat in på AIK-supportrarnas bloggsida och läser om hur de ska fira guldet i vår borg. Det får mig att tänka på nattens mardröm. Jag vaknade av en dröm, värre än de innehållande massmördare som jag plågades av för ett antal år sedan. Gustav Svensson står vid sidlinjen och gråter. Tårar rullar långsamt ner längs hans orakade kinder. Han är förtvivlad. Jag ser inte vad som händer på planen. Sedan vaknar jag.

Jag ringer min storebror. Han har ett blåvitt hjärta nästan lika stort som mitt. Men han är inte nervös, han mår inte dåligt, han får inte panikattacker. Han är inte förtvivlad. Han är LUGN. Han skrattar åt nervositeten i min spruckna röst. Han pratar till mig som om jag vore praktikanten i ICA-reklamen. Han dumförklarar mig och mitt uppenbara tvivel på mina hjältar. Han lyssnar på mina osammanhängande meningar.

HelveteattgustaväravstängdhanbehövsverkligenochtänkomvispelarlikaförbannatdåligtsomvigjordeiförstahalvlekenmotbrommarpojkarnaochhalmstaddåvetjagintevadjaggörochtänkomdetverkligenintegårbratänkomAIKtarguldivårborgivårthemdåkommerjaggråtaochskrikaochjagspyrpåmigsjälvochjagklararintemerochvadskajaggörajagmårpissochjagklararinteavdethärsnällahjälpmigvadskajaggöra.

Han andas tungt nu. Ta det LUUUGNT, säger han. "Det är som andra världskriget. Det var åt helvete och massa oskyldiga fick lida. Men de goda segrade till slut. Det samma gäller nu." Han säger att Blåvitt kommer lösa det här, att jag måste ta det luuugnt. Jag måste lita på att Blåvitt aldrig kommer sabba en sån här chans, de vet vad som krävs och de kommer aldrig vika ner sig. Det kommer aldrig någonsin att hända. Så jag kan bara fortsätta att jobba, ta mig i kragen och ta det luuuuuugnt.

Allt löser sig, det är ingen fara.

Men jag kan inte ta det lugnt. Det känns som att sitta på en vippbräda placerad strax ovanför ett väldigt brant stup. Hur kan man vara lugn då? Hur är det ens möjligt? Jag tror att min brors filosofi är väldigt förlitad till Blåvitts vilja. De sitter allihopa på den där vippbrädan, och de tänker aldrig någonsin trilla över stupet. Min mardröm är min brors dröm. Hade han drömt den samma hade inte Gustavs tårar vid sidlinjen varit tårar av förtvivlan, de hade varit tårar av glädje.


Två timmar efter vårt samtal länkar min kära bror det här klippet till mig, och jag känner mig träffad.


Visst är det stora saker på gång, men lugn bara lugn. Vi löser det här. Och på tal om min andra krönika. Jag måste varit hög på endorfiner när den skrevs. Jag kommer inte fira om AIK tar guld i i vårt hus. Men jag kommer vara stolt. Stolt men förtvivlad. Men nog snackat om det. Det kommer aldrig hända. Luuuugn, bara luuuuugn.

/K. Duker

Torsdagskvällens kändisfråga:

Vilka traditioner tror ni denna tidigare AIK spelaren fick känna på?

Gamla Ullevi söndag 1 november kl 1645...


"Mamma varför får jag aldrig tillbaka min pokal?"

20 minuter med klacken från IFK Göteborg vs. HBK

10 minuter av klacken under matchen samt reaktioner på Blåvitt:s båda mål.

Klacken sjunger "Framåt Blåvitt gör ett mål" i början av andra halvlek.


Kan det komma 2 000 Stockholmspoliser på söndag?

SMÅTT & GÔTT. Om det gått någon förbi spelar IFK Göteborg seriefinal mot AIK nu på söndag. Träningen dagen innan match kommer bli extremt välbesökt från supportrar och media, så se till att vara uppe på Kamratgården även du!

||BaraBen.com||BaraBen.com||BaraBen.com||BaraBen.com||
"Respektera de ytor som är avspärrade med polisband"
- Polisen informerar AIK-fansen inför söndagens match.

||BaraBen.com||BaraBen.com||BaraBen.com||BaraBen.com||

Årets Bajen-ramsa, angående transportmedel: "De bara skiter i bussen, skiiiiter i bussen..."

||BaraBen.com||BaraBen.com||BaraBen.com||BaraBen.com||

En tänkbar replik till Öis "Free Dawit"-banderoll torde vara "Free Janne Plånbok" nu på lördag?

||BaraBen.com||BaraBen.com||BaraBen.com||BaraBen.com||

Göteborgspolisens taktik inför söndagen går redan under betäckningen "Bermudatriangeln". Det är ingen slump att AIK-fansens marsch skall gå förbi häktet på Skånegatan, så att säga...

||BaraBen.com||BaraBen.com||BaraBen.com||BaraBen.com||

Överhört på Skånegatan:

Ja, tjena är det Polisen?
- Ja.
Jag heter Glenn Glennson och ringer från fiskebyn. Du, jag måste bara kolla med dig. Jag försöker orientera mig lite grann inför den här matchen på söndag. Är det sant att det kan bli mer än 2 000 poliser från Stockholm mot AIK?
- Men herregud vad är det jag hör. Jag har aldrig hört det.
Vad skönt, det är inte sant alltså. Vi kommer inte släppa in några poliser från Stockholm alltså?
- Vi kan inte kontrollera vad folk har för batong när de kommer till Göteborg. I sådana fall kan det komma 100 000 poliser från Stockholm.
100 000? Nu jävlar, det här ska jag berätta för min Gaispolare. Han hade inte en aning och snackade om 2 000. Han verkar ju helt blåst och har inte koll på det här. Kan det komma mer än 100 000?
- Nej det tror jag inte.
100 000 är absolut tak även för er?
- Det tror jag är taket ja.

||BaraBen.com||BaraBen.com||BaraBen.com||BaraBen.com||

Enligt polisens direktiv för AIK-supportrar skall de hålla sig norr om Vallgraven. Detta innebär att de kommer inta området kring Fredsgatan, Östra Hamngatan och Centralstationen. Pubar i området är bland annat Pullmans, O'Learys, Murveln och duon Gamle Port och Dubliners. Då Gais spelar bortamatch samma dag lär dessa ställen locka till sig Gaisare, vilket inte känns helt optimalt ur säkerhetssynpunkt.

Men kanske har Gais-andan med FC Gothia utvidgats till GAIK?

||BaraBen.com||BaraBen.com||BaraBen.com||BaraBen.com||

Enligt Expressen skall AIK:s spelartrupp ladda upp på hemlig ort inför matchen. Inte helt oväntat har BaraBens spejare nu upptäckt vart gnaget skall bo...

onsdag 28 oktober 2009

Exklusivt på BaraBen: AIK:s ledning i krismöte

På söndag tar vi det här!

GULDMATCH. Då har AIK spelat mot Örebro. Jag tänker inte skriva så mycket om matchen mer än att AIK var skakiga i första och har flyt med att domaren felaktigt dömer bort ett mål för Örebro. OM AIK spelar lika dåligt på söndag som de gjorde idag, så kommer det bli en cakewalk att vinna på söndag, den saken är säker. Idag kan vi även konstatera att Hammarby spelar i superettan nästa år. Nu är det bara att hoppas att ÖIS får kvala. Jag ser hellre att de är kvar i Allsvenskan nästa år än att Djurgården gör det.

Hur som helst, nu vet vi förutsättningarna inför söndagen match. Vi ligger redan under med 0-1. Det är bara att gå in med exakt samma inställning som vi gjorde inför andra halvlek igår. Vi SKA vinna den här matchen, såväl på planen som på läktaren. Allt annat är oacceptabelt!! Tänk på vilken säsong vi gjort, tänk på alla som räknat bort oss flera gånger om, och tänk på att vi står här ändå! Med den största och förmodligen viktigaste matchen i mannaminne framför oss. I helvete heller att vi då ska ramla på målsnöret! Jag hoppas, jag vill och jag tror att vi tar guld!

PÅ SÖNDAG TAR VI HEM DET HÄR JÄVLA GULDET, THAT'S IT, SÅ ÄR DET BARA!

AVGÅ!




Markus Strömbergsson. Prestera, prestera!



Exklusivt på BaraBen: Dulee väljer musiken

MUSIKINSPIRATION. Då de blåvita spelarna inte ställer upp på jippon och liknande för att fokusera på den riktiga uppgiften framöver så bad vi helt enkelt Dulee Johnson att bjuda på hans "topp 5":

1.


2.


3.


4.


5.

Tobias Hysén: Alla allsvenska mål i år, än så länge...

Highlights: IFK Göteborg - Halmstad 2-2 (0-2)

feldgraus femma

FELDGRAUS FEMMA. I halvtid funderade jag på om det inte var lika bra som det var. Slippa onsdagens, torsdagens, fredagens, lördagens och söndagens lidande och få slut på skiten, här och nu. Sen insåg jag att det hade varit lönlöst, AIK hade i så fall bara lyckats få ett kryss mot ÖSK imorgon och jag hade behövt lida lik förbannat. Det känns lite som en sådan säsong. Det borgar för en helt överjävlig seriefinal på söndag där det lär avgöras åt ena eller andra hållet i någon slutminut, någon slutsekund. Med tanke på nervositeten inför dagens match vill jag inte tänka på vilket vrak jag kommer vara om fyra och en halv dygn. Därför var halvtid höstens skönaste ögonblick, på ett sätt. Slutsignalen var höstens skönaste ögonblick, på ett helt annat sätt.

Halmstads BK, hemma
5 poäng: Tobias Hysén - Ja men vad fasen. Hysén är Hysén är Hysén och två mål är två mål är två mål. Medverkar knappt någonting i spelet under stora delar av matchen men det räcker med det lilla. Allt tyder på två mål mot AIK också.
3 poäng: Gustav Svensson - Gör som vanligt ett gott dagsverke på mittfältet. Drar tyvärr på sig det gula kortet ingen ville se, men det märktes också en stor skillnad på Gurra innan och efter kortet. Innan, lite försiktig och inte alls som jag är van att se honom. Efter, precis den Gustav man vill se.
2 poäng: Erik Lund - Lund kanske har lite få poäng i förhållande till den nivå han hållit under hela säsongen, men när man är jämn utan att ha några toppar blir det färre poäng. I dag var det inte så många som glänste och då är det inte mer än rätt att Lund tilldelas ett par poäng för sin offensivlusta.
1 poäng: Tränarna - Vågar för en gångs skull göra tidiga byten. Och sett till både BP och dagens match så har de uppenbarligen förmågan att vända på matcher genom halvtidssnack och korrigeringar. Dags att ta det innan match på söndag?

Totalt efter 29 omgångar
1. Tobias Hysén - 53 poäng
2. Gustav Svensson - 41 poäng
3. Kim Christensen - 40 poäng
4. Ragnar Sigurdsson - 29 poäng
5. Sebastian Eriksson - 25 poäng
6. Stefan Selakovic - 22 poäng
7. Elmar Bjarnason - 16 poäng
7. Pontus Wernbloom - 16 poäng
9. Mattias Bjärsmyr - 13 poäng
9. Mikael Dyrestam - 13 poäng
9. Hannes Stiller - 13 poäng
12. Niklas Bärkroth - 12 poäng
13. Erik Lund - 11 poäng
13. Thomas Olsson - 11 poäng
15. Robin Söder - 10 poäng
16. Jakob Johansson - 8 poäng
16. Hjalmar Jonsson - 8 poäng
18. Publiken - 7 poäng
19. Adam Johansson - 6 poäng
20. Tobias Sana - 5 poäng
21. Niclas Alexandersson - 4 poäng
22. Joel Alme - 3 poäng
22. Nicklas Carlsson - 3 poäng
22. Tränarna - 3 poäng
25. Kamal Mustafa - 1 poäng

tisdag 27 oktober 2009

IFK Göteborg vs. HBK Snart Skiner Poseidon

Idag är det ståplats som gäller här!

MATCHTANKAR. När jag vaknade upp idag trodde jag mig vara smittad av Svininfluensan. Näsan rann, halsen kändes lika grusig som fotbollsplanerna på ruddalen. Det var helt enkelt en sånn där dag där man måste hitta motivation att gå upp. Under dagen hade jag sett fram emot en härlig match mot Halmstad och tre sköna poäng till IFK. Nu blev det inte så.

När jag tagit mig till Gamla Ullevi och slagit mig ner i sätet kändes det inte särskilt nervöst. Den största nervositeten låg i huruvida Gustav, Sella eller Dyrestam skulle dra på sig gula kort. När en polare i vår "baraben-klick" kliver in på arnenan säger han:
"Idag är det ståplats som gäller här!"
Jag skrattar lite som vanligt och sjunker tillbaka och tänker att spännande blir det nog inte att man kommer stå upp hela matchen. Mer fel kunde jag inte ha.

Matchen börjar rätt trevande, men innan 0-1 målet får Blåvitt faktiskt till några skapliga chanser. Sella har bland annat ett jätteläge som han bränner strax över ribban. Men när 0-1 kommer försvinner det lilla offensiva spel vi trots allt hade i början. Många bollar hamnar hos Hysén och han gör riktigt bra nedtagningar, problemet är att ingen fyller på och ingen tar andrabollen. Det är förvisso inte det enda som går fel. Hela spelet blir trevande och stressigt, många bollar slås fel, och många går bort sig.

Det är väl egentligen ingen som gör en riktigt bra insats i första halvlek, och trots att Bärkroth är tekniskt skicklig emellanåt så går det fullständigt åt skogen för honom när han ska dribbla stående. När han väl kommer förbi och det blir riktigt farligt uppstår en situation där många ropar på straff, jag hann inte se några reprisbilder, men det känns som domaren står bra till och jag hör flera kommentera runt omkring mig att det nog inte var straff. När man börjar kolla på klockan och inse att en halvtidsvila nog behövs för att stuva om i laget och ha ett "litet samtal" i omklädningsrummet kommer 0-2 och en blandad känsla av vrede, besvikelse och uppgivenhet sprider sig i kroppen.

I halvtid står vi och diskuterar rätt mycket. Som den pessimist och bittra människa jag är frågar jag mig själv högt hur många 0-2 underlägen vi vänt under året.
-Jag säger bara Häcken hemma" får jag till svar från raden framför mig.
En stund senare säger jag också:
- Fan, hur det än går nu har laget gjort en grymt stark säsong med tanke på skador och sålda spelare.
återigen får jag svar från nedre raden:
- Vafan är det för inställning? Vi ska vinna den här matchen! Du snackar sånt jävla skitsnack. Vi kom iallafall tvåa, det luktar gaisare!

Jag minns inte hela samtalet, men jag minns att det gav mig hopp igen!

När spelarna kommer in för andra halvlek och klacken drar igång på högsta växel är det svårt att inte känna att vi faktiskt kan både utjämna och till och med vinna matchen. Stiller kommer in, vilket känns helt rätt. Den första kvarten av andra halvlek äger IFK matchen. Det radas upp lägen, laget känns som ett helt annat och det hade varit kul att se siffrar från bollinnehavet från den perioden. Jag tror faktiskt att jag står mer än jag sitter under andra halvlek, och när 1-2 väl kommer exploderar de flesta runt omkring mig, den kända Baraben-profilen Sandsäter däremot står där helt oberörd.

Med handen på hjärtat känner jag faktiskt vid 1-2 att vi skulle fixa minst ett kryss. Bollen skulle bara in, så enkelt var det! När Hysen väl sätter 2-2 kommer en känsla av eufori och lättnad. Men samtidigt blir jag MER nervös efter målet. Fram tills målet har klockan tickat på jävligt fort, efter målet däremot känns det som att den går på tok för sakta. Visserligen är matchen under kontroll, men man vet hur det är med fotboll, inget är säkert förren den feta domaren blåst i pipan. Och när han väl gör det drar jag en lättnadens suck.

Det enda som är riktigt tråkigt med matchen (bortsett från det faktum att vi inte får in trean) är att Gustav åker på ett gult kort. Jag har svårt att se vad som händer, men det känns som domaren står rätt placerad och ser exakt vad som händer. Men å andra sidan var det inte bara ett konstigt domslut idag. Hur som helst tycker jag att Gustav gör det rätt. Han offrar sig för laget och det hade nog utmynnat i ett friläge om han inte tagit kortet, och då vet man inte hur matchen hade slutat. Hur som helst så är det jävligt tråkigt att Gustav som är ett riktigt nav i vår spelmotor inte får vara med och spela sista matchen!

Nu hinner man lagom pusta ut innan man går och lägger sig, sen är det väl dags för sömnlösa nätter igen. AIKs match imorgon är inget man ska lägga energi på, det är på söndag guldet ska spelas hem och med handen å hjärtat tror jag att det kan vara bra att ha pressen att vinna på sig. Det värsta som kan hända är att tiden tickar iväg och man blir allt för defensiv och får ett mål emot sig i åttionde minuten. Något man däremot KAN hoppas på är gula kort. Ett gult kort på obolo och AIK tappar hela sitt anfalls-spel, ett gult kort på Ortiz och deras försvars-spel blir redigt försvagat.

Nu ska jag sätta mig ner, hälla upp en varm whiskey för min arma hals och försöka lugna ner mig, jag vågar påstå att det inte bara är mina nerver som inte riktigt är i styr efter den här kvällen!

"Halmstad kommer ta poäng..."


”Halmstad kommer ta en poäng
mot Göteborg. De vill vinna."
-Bosse Petterson, "expert" @ Viasat.



Fotnot: Ni som är tonåringar kanske aldrig har förstått varför den här Pettersson får uttala sig i fotbollssammahang? Det är lungt. Ingen annan förstår det heller. Hösten 1979 fick han sin största tränarmerit när han tog över som ensam ansvarig tränare för AIK. Resultatet? AIK rasade ur Allsvenskan för tredje gången någonsin...

Så göra vi när vi krossar HBK

måndag 26 oktober 2009

Misstänkt terrorist på väg till Göteborg?

Söndag (11:00) på "Bp": Guldfrukost inför Blåvitt- AIK!

1 NOVEMBER. BaraBen erbjuder i samarbete med Biljardpalatset ett inför guldet event på söndag som inte går av för hackor: GULDFRUKOST.

Plats: Biljardpalatset
Starttid: 11:00
Åldersgräns: 18
Mat: Biljardpalatset serveras en "bakisbuffé" bestående av bacon, stekt ägg, stekt potatis och prinskorvar som serveras inklusive en öl (!) för det löjligt billiga priset 98 kronor!

På plats hålls en Blåvittquiz, Kanal Glenn visar highligts från Allsvenskan 2009 och sedan blir det diverse överraskningar under de kommande timmarna fram tills efter 14-tiden. De änglar som av olika anledningar inte fått biljett till matchen kommer naturligtvis kunna stanna kvar och se den på Biljardpalatsets storbildsskärmar.

GULDFRUKOST, Dyk upp när du vill, gå när du vill!

Vid eventuell seger: Serverar Biljardpalatset GULDPYTT efter matchen! De änglar som vill får chansen att ladda upp med den traditionella rätten samtidigt som IFK Göteborg gör samma sak på Kamratgården. Pytten kan komma väl till pass inför en eventuell guldfest (@Trädgårn) med blåvita spelare och ledare senare framåt kvällen.

Vid guldfirande erbjuder BaraBen i samarbete med Biljardpalatset GULDPYTT + en öl för det fenomenala priset 98 kronor!

Och vart ligger Biljardpalatset då, för er som aldrig varit där? Jo, innanför vallgraven på Ekelundsgatan, en sidogata till Kungsgatan. Karta på bilden här under, klicka för större bild.

söndag 25 oktober 2009

"The Queen förvandlades till en blodig krigszon"

GÄSTKRÖNIKA. Gais huligangruppering Gärningsmännen gav sig i fredags på cirka 75 gäster på puben "The Queen" på Viktoriagatan. Enligt uppgifter till BaraBen.com från personal och gäster skall hälften av dessa varit vanliga blåvita fans och den andra hälften förfestande ungdomar - varav majoriteten unga tjejer. Det här är en gästkrönika som sticker ut, då det är en vittnesskildring från en vanlig blåvit supporter - som fastnade mitt i Göteborgs omotiverade fotbollsvåld .

The Queen, Viktoriagatan, 2009-10-23. Det var matchdag i Göteborg i dubbel bemärkelse. Gais mötte Malmö i en viktig match på Gamla Ullevi medan Blåvitt skulle promenera hem segern mot Brommapojkarna i Stockholm. Själv satt jag på krogen The Queen i centrala Göteborg i egenskap av blåvit och följde matchen.

Vi slog Brommapojkarna med 3-0. När Niclas Alexandersson punkterade matchen med sitt 2-0 mål så visste jublet inga gränser. Euforin var oerhört stark och nostalgin gick att ta på. Återigen skulle guldet hem till Göteborg. Bara någon kilometer i från mig så hade Gais spelat 1-1 mot Malmö.

Runt omkring 23:00 och cirka två timmar efter matchernas slut så befinner jag mig fortfarande på The Queen men nu på uteserveringen och dricker öl med ett gäng polare. Ironiskt nog sitter vi djupt insatta i en diskussion gällande fotbollsvåldet och dess påverkan på idrotten när jag plötsligt ser hur de båda vakterna på The Queen tar upp sina batonger och vrålar någonting mot en av sidogatorna. Sedan går allting fort. Jag hinner uppfatta det typiska huliganvrålet och sliter in resten av människorna på uteserveringen genom dörren. Jag lyckas få en skymt av vad som sker på sidogatan bredvid.

En lång korridor av människor förflyttar sig snabbt mot The Queen. De är säkert femtio till hundra stycken. Att uppskatta folkmassans storlek är inte direkt det första som slår dig när du i adrenalinets impuls bara vill komma ur vägen. Därför kan jag bara svara uppskattningsvis, de kan ha varit färre eller fler. Jag trycker mig in genom dörren och vrålar till folk att ta det lugnt. Trots att vi är under sjuttiotalet personer därinne så drar jag en löjlig och i stort sett patetisk
parallell, Heysel.
"Fan också, jag vill inte dö härinne."
Folk stannar upp och lugnar ner sig, någon garvar. Han sätter snabbt skrattet i halsen när en cykel helt plötsligt finner sin väg genom en av de stora glasrutorna som täcker The Queen. Plötsligt bryter helvetet lös, Queen förvandlas till en krigszon. Fotbollsvåldet har flyttat in i vardagen och in på min favoritkrog.

Samtliga rutor på The Queen krossas inom loppet av några sekunder och platserna där det nyss fanns fönster gapar nu tomma. Folkmassan på utsidan ser sin chans till ytterligare förstörelse och det regnar in stolar, bord och vägskyltar. Jag hinner uppfatta hur ett och annat glas flyger in genom rutorna och krossas mot bardiskarna. En kille bredvid mig vrålar att vi måste ut, jag försöker lugna honom. Plötsligt träffas han av en projektil från utsidan rakt i ansiktet. Han segnar ihop men reser sig. När jag stirrar på hans ansikte så är han blodig. Jag misstänker att ena ögonbrynet spruckit.

Runt omkring mig har människor försökt gömma sig för att placera sig utom räckhåll för huliganernas anstormning. Men de lediga ytorna räcker inte till. Ännu en cykel kastas in genom fönstret och denna gången träffar den sitt mål. En Blåvittsupporter vid bardisken får den i ryggen. Jag ser hur det bildas en liten blodpöl på baksidan av hans skjorta.

I en blandning av glassplitter och diverse projektiler står jag och försöker jag mana till lugn. Tjejerna som är i stor majoritet på krogen skriker, personalen har intagit bilkrock-ställning bakom bardiskarna, vakterna försvarar ingången med sina batonger mot ett gäng med huliganer som försöker komma in genom entrédörren. Jag själv står bara där och lapar på min öl.

Situationen är surrealistisk.

Händelseförloppet utspelar sig under ett fåtal minuter innan polisen är där vilket får reaktionen att huliganerna sprider sig och försvinner. Vad de lämnar bakom sig är ett inferno av glas, en liten mängd blod och en hel del inredning som förpassats sig till en plats där den absolut inte hör hemma.

Vi sticker från The Queen. När vi kommer tillbaks tre timmar senare så har krogen öppnat igen. Rutorna är lagade, glaset har sopats upp och det enda som finns kvar som påminner mig om vad som nyss har hänt är cykeln som står utanför entrén. Det slår mig att fotbollsvåldet inte inhämtat någon seger idag heller. Scenariot som utspelade sig för några timmar sen är redan bortglömt. Vakterna har återgått till sin trevliga och lediga stil. Allt är som vanligt igen.

När jag går hem senare på kvällen så upptäcker jag blodfläckarna på min skjorta. Det enda beviset på vilket inferno jag egentligen befann mig i. Händelsen rapporteras som en liten notis i en av våra dagstidningar.
"En liten grupp problemsupportrar krossade tre rutor på krogen "The Queen" i
centrala Göteborg".
Det är inte sant som tidningarna skriver. Att fotbollsvåldet ökat lavinartat, det finns inga belägg för det. Men det hör fan inte hemma på en krog bland oskyldiga människor. Ska en tonårstjej behöva lida för att hennes bänkgranne tillhör GU? Den frågan är retorisk, fotbollsvåldet hör fan inte hemma bland oss. Bland de som älskar Blåvitt och aldrig hatat.

Nästa gång jag hör en hatramsa på en match så skall jag fan låta bli att sjunga med. För jag är så trött på hatet som föder våldet. Jag sparar hellre min röst till att sjunga om kärleken till Sveriges bästa fotbollsklubb.

Forza Änglarna. Mot guldet!
/ Ernst Andersson.

Lika som bär?

lördag 24 oktober 2009

Testa dig själv: Hur bra koll har DU på derbyt?






























feldgraus femma

FELDGRAUS FEMMA. Nu har jag åkt Bromma tur och retur i sjutton timmar, sovit fyra timmar och jobbat i 8 timmar. Jag bara inte orkar skriva något. Ni får en väldigt kortfattad femma i dag.

IF Brommapojkarna, borta
5 poäng: Tobias Hysén
3 poäng: Niclas Alexandersson
2 poäng: Thomas Olsson
1 poäng: Gustav Svensson

Totalt efter 28 omgångar
1. Tobias Hysén - 48 poäng
2. Kim Christensen - 40 poäng
3. Gustav Svensson - 38 poäng
4. Ragnar Sigurdsson - 29 poäng
5. Sebastian Eriksson - 25 poäng
6. Stefan Selakovic - 22 poäng
7. Elmar Bjarnason - 16 poäng
7. Pontus Wernbloom - 16 poäng
9. Mattias Bjärsmyr - 13 poäng
9. Mikael Dyrestam - 13 poäng
9. Hannes Stiller - 13 poäng
12. Niklas Bärkroth - 12 poäng
13. Thomas Olsson - 11 poäng
14. Robin Söder - 10 poäng
15. Erik Lund - 9 poäng
16. Jakob Johansson - 8 poäng
16. Hjalmar Jonsson - 8 poäng
18. Publiken - 7 poäng
19. Adam Johansson - 6 poäng
20. Tobias Sana - 5 poäng
21. Niclas Alexandersson - 4 poäng
22. Joel Alme - 3 poäng
22. Nicklas Carlsson - 3 poäng
24. Tränarna - 2 poäng
25. Kamal Mustafa - 1 poäng

Bojan laddar inför derbyt mot Hammarby


Highlights: BP - IFK Göteborg 0-3 (0-0)




LADDA HEM HELA MATCHEN HÄR >>


Två steg kvar till det löjliga guldet

GULDHETS/KRÖNIKA. Efter sju sorger och åtta bedrövelser fungerar nu Itickets biljettsystem igen. Vi på BaraBen har tidvis inte varit nådiga i kritiken mot den rent av usla servicen som norrmännen har tillhandahållit under året. I flera viktiga lägen har biljettsystemet legat nere, och när det väl fungerat har det varit en hel del problem lik förbannat. Det kanske är tur att det bara är en match kvar att sälja biljetter till, så vi slipper fler problem den närmsta tiden. IFK Göteborg bör hus som helst verkligen se över samarbetet till nästa år, se vad som blivit fel och vad man kan få för garantier att det blir bättre. Annars finns bara en sak att göra och det är att byta leverantör illa kvickt.

Försäljningen av biljetter är hur som helst igång igen och tur är väl det. För med segern från igår i bagaget lär trycket på biljetter till matchen mot Halmstad nu på tisdag vara stort de närmsta dagarna.

På ett sätt är det som att tala inför de redan frälsta när man skriver här på BaraBen och skriker "köp biljett, köp, köp, köp!". De flesta av er som läser den här bloggen är trots allt Blåvita, och en övervägande majoritet av er har naturligtvis årskort eller redan införskaffad biljett. Kanske är det några av er som inte är lika extrema och väntat in resultaten från Malmö- och BP-matcherna och som nu ser klartecken att handla. För er kommer en redovisning av biljettläget lite längre ner.

För oss som då redan har årskort eller biljett gäller en annan uppgift nu. Och det är att påtala för våra vänner och bekanta som kanske inte är så intresserade, men ändå går ett par matcher per år, hur viktig den här matchen är, och hur viktig den kan bli - oavsett resultat i Stockholmsderbyt imorgon. Lek med tanken att *** förlorar mor Bajen. Då kan matchen mot Halmstad bli en ren Guldmatch. Vinner vi den så tvingar vi *** att vinna sin hemmamatch mot Örebro dagen efter, i annat fall blir vi mästare i kavaj, som det så fint heter. Då kan Bojan och gänget ta med sig bucklan i bussen ner bäst dom vill, enbart för att lämna över den till oss INNAN matchstart. Det hade smakat mumma... Lek med en annan tanke, att *** vinner mot Bajen. Då måste vi ha minst en poäng mot HBK för att inte *** ska komma ner hit och vara klara mästare, (om de vinner mot ÖSK). Då behöver grabbarna allt stöd de kan få. Ni fattar.

Egentligen är det löjligt att leka med tankar hit och dit, egentligen är det löjligt att räkna med annat än att *** kommer ta fullpoäng. Egentligen är det löjligt att tänka något annat än att det är VI som skall vinna våra två återstående matcher för att vinna guldet, annars förtjänar vi det inte ändå. Egentligen är hela den här texten löjlig. Egentligen är allt löjligt just nu. Allt utom den där löjliga pokalen och det där löjliga guldet...

*********************************************

Biljettläget mot Halmstad just nu:

Sittplatser kvar: ca 150
Klackplatser kvar: ca 450
Ståplatser kvar: ca 1670
Bortaståplatser sålda: 7 (!)

Här bör det naturligtvis finnas en öppning, att om det skulle bli enormt tryck på biljetterna närmsta dagarna, men bortaklacken inte säljer många till, att öppna upp den för hemmafans och sätta den sju man starka HBK-klacken på sittplats. Detta är dock inget bekräftat.

*********************************************

Till sist så hoppas vi alla att gräsmattan håller åtminstone duglig klass till våra sista två matcher. En bra grej inför nästa år är i alla fall att arenachefen nu äntligen fått upp ögonen för Grassmaster. En lösning jag och många med mig tror skulle vara exemplarisk för just Gamla Ullevi. Grattis Georgsson, bara TRE ÅR efter att jag skrev om det har det nu uppmärsksammats...

En tredjedel sket i att gå på Gais "utsålda" match

GAISMATEMATIK. Gamla Ullevi rymmer 19000 personer. Gais match fredagen den 23 oktober mot Malmö FF var redan långt i förväg "slutsåld" och "fullsatt" men det berodde som bekant på att det var fri entré. Det kom, som en tv-reporter sade, finfina 11685 personer. Det fanns alltså utrymme för drygt 7000 personer till på arenan. Anta att det rimligen kunde fått plats ytterligare 1300 personer till på Malmös sektion så är det ändå ett faktum att 6000 Gaisare/Göteborgare med biljett avstod ifrån att gå på en viktig och förmodat underhållande fotbollsmatch mellan två, fram tills alldeles nyligen, formstarka lag.

Det var nu äntligen dags för matchen där grönsvart skulle, och kom att, säkra det allsvenska kontraktet. Äntligen skulle viktiga målgrupper såsom t.ex. mängder av a-lagare och udda kulturarbetare som av någon märklig anledning fått för sig att hålla på Gais lockas att för första gången, eller åtminstone för ovanlighets skull, få möjligheten att besöka Gamla Ullevi utan att känna sig rånade.

Nu var det minsann utsålt. Och det skulle bli en kväll där alla var vinnare. I lokalpressen de sista dagarna hade Gais klubbledning varit oerhört nöjda och avslöjat det smarta upplägget där olika befintliga sponsorer mjölkats på en sista slant för säsongen och gjort det hela möjligt. Upplägget medförde enligt den grönsvarte informationsansvarige Tony Balogh att Gais nu faktiskt skulle komma att tjäna 2-3 gånger mer än en vanlig match. Matcher där Gais och Gamla Ullevi förövrigt i princip konstant hela säsongen gått back.

Med facit i hand går det nu utan tvivel att konstatera att marknadsvärdet för "produkten fotboll" i Gais fall är vansinnigt svagt.
En tredjedel av alla som hade biljett till denna utsålda och sista betydelsefulla Gaismatch för säsongen sket helt enkelt i att gå på matchen.


PS. Grattis Gais till det Allsvenska kontraktet och de största välönskningar till Öis kommande viktiga duster. Ni är så välkomna tillbaka till Gamla Ullevi nästa år på derbymatcher mot Blåvitt. Men gör inför nästa säsong er själva och Gamla Ullevis gräsmatta en tjänst och flytta till Valhalla IP. Där bör ni lyckas med att nå fullsatt i alla fall ett par gånger så slipper ni göra bort er med någon likande historia som nu precis utspelat sig. Kapaciteten på Valhalla är faktiskt precis 5000 personer som sett till statistiken är en bra publiksiffra för er frånsett derbyn. DS.

"Snart skiner Per Gessle..."

Var e Änglarna?

BILJETTHETS. Tre mål, tre poäng och bara två matcher ifrån ett eventuellt guld. Vi tar det igen. TVÅ matcher! Rätta mig om jag har fel, men de matcherna finns det väl ingen supporter som vill missa? Eller?

Jag skulle vilja ställa några korta, men väldigt enkelt frågor, till alla er som hävdar att det är i klacken man ska stå.


Har ni glömt att det är TVÅ matcher kvar?

Har ni glömt att vi förmodligen MÅSTE vinna båda?

Har ni glömt att laget behöver STÖD i Halmstads-matchen också?

torsdag 22 oktober 2009

Behind enemy lines

INTRYCK FRÅN MALMÖ. Jag kunde inte ha valt en bättre första bortamatch. Jo, tyvärr är det sant, jag hade aldrig tidigare sett IFK Göteborg spela utanför Göteborg. Det finns egentligen inga ursäkter, än mindre efter vad jag fick uppleva i måndags. Detta är berättelsen om en oförglömlig bortadebut.


Att resa är för mig förknippat med en hel del praktiska överväganden. Jag måste ta med assistenter, hjälpmedel och ha klart för mig exakt vart jag kan ta mig med rullstol. Dessutom måste mycket tid avsättas för att hinna vila mellan varven. Den här gången medförde detta att jag bilade ner redan på söndagen med nästan olidligt lång tid kvar till avspark.

När jag går ut i lobbyn måndag förmiddag är den första person jag ser Nicklas Bärkroth, i sällskap med ett par andra killar jag inte hinner placera. Blir lite osäker om jag sett rätt, men jodå, på parkeringen står en buss med texten "IFK Göteborg på väg". Eftersom inga spelare och ledare verkar vara i sikte beger jag mig ut på stan för att försöka hitta till Swedbank Arena och reka lite där, och hoppas kunna hälsa på några i truppen när jag är tillbaka. Malmö känns grått, rått och trist i höstvädret, och arenan är ett svart, ointagligt fort. Min entusiasm är måttlig, jag vill tillbaka till hotellet. Väl där fortsätter jag spana efter sportigt klädda ynglingar men det är bara folk från något skånskt simsällskap som matchar den beskrivningen. Till slut kommer en spelare släntrande mot utgången med en ledare i släptåg. Inte heller dessa kan jag placera närmare, och medan jag väntar på att fler ska dyka upp ser jag i en reflektion från glasdörrarna hur spelarbussen lämnar parkeringen ...

Nog hade det varit skoj att personligen få önska grabbarna lycka till, men klockan tickar på och jag blir allt mer fokuserad på matchen. Vi checkar ut strax före 18. Himlen färgas läckert rosa av solen som nu behagar visa sig, och när Teddy Olausson läser upp laguppställningen i mobilen känns det nästan som hemma. Det är en ohyggligt svår match som väntar, men jag tar med mig lugnet och tillförsikten in på arenan och lämnar missmodet utanför.


Vy från rullstolsläktaren på Swedbank Arena

Jag har ju haft en del kritik mot hur rullstolsplatserna har ordnats på Gamla Ullevi, så det var intressant att kunna jämföra med den större Swedbank Arena. Och på den här punkten vinner faktiskt skåningarna på knockout, åtminstone vad komforten beträffar. Här får man ta hissen upp och hamnar precis ovanför hemmalagets ståplats, där man är helt och hållet under tak. Blir det för kallt kan man enkelt gå in i något slags loungedel (som om något skulle få mig att släppa denna match med blicken en enda sekund, men det var skönt att kunna värma sig i halvtid). Vyn över plan är också något helt annat än vad jag kan få nere från sektion K där hemma. I princip hela plan i ett enda blickfång, och jag behövde inte justera position någon gång under matchen.

Det enda tråkiga var att jag måste sitta på Malmö-sidan. Men det är så anpassningar fungerar, handikappade för sig, oavsett klubbfärg. Det kändes bara så fel att ha alla sina blåvita medsupportrar på andra sidan plan, och att efter matchen inte kunna delta i det gemensamma firandet med laget. Problemet är ju det samma för bortasupportrar som besöker Gamlas rullstolsläktare, och det finns kanske ingen genomförbar lösning. En fördel med Gamla är att man ändå sitter i direkt anslutning till vanliga platser och på sätt känner sig mer delaktig i vad som sker på läktarna. Och hur bra överblick man än får högt uppe på kortsidan går man miste om spelarnas ansiktsuttryck och intensiteten man upplever när man sitter helt nära sidlinjen. Jag längtar redan tillbaka!


Blå dunster från Malmö-klacken

Swedbank må vara mer
påkostad och bekväm än Gamla, men det saknas själ. Känns som att sitta i en gigantisk pappkartong, instängt och sterilt. Svart, grått, ljusblått är det genomgående färgtemat, som bara förstärker känslan av mässhall eller kongresscenter. Som om arenan i sig inte var nog pompös tillkommer den förskräckliga MFF-hymnen. Okej, "Poseidon" är väl heller inte att leka med vad gäller sentimentalitet och stora känslor, men det konstaterandet är lite som att påpeka att Christer Sjögren och Johnny Cash båda har basröster. Det här ärkepekoralet, med någon typ av operasnubbe som leadsinger, går utanpå allt; inte ens i kyrkliga sammanhang har jag hört något så svulstigt. Tack och lov trängde lite av motelden från vår klack igenom detta vadderade ljudlandskap. Högsta betyg till klacken förresten – ni hördes starkt och stolt, trots att jag praktiskt taget satt i själva epicentrum av malmöiternas sång och trumspel. Epitetet "rosengårdstattare" kom till heders (?) igen, men jag tänker inte bråka om det den här gången.

Så var matchen äntligen i gång. Jag hade haft goda vibbar hela dagen, och ingenting under första halvlek kunde få mig på andra tankar. Vi får som väntat tänka mest på försvarsspel, men släpper bara till en riktig farlighet och då täcker Kim så mycket av skottvinkeln att Larssons avslut helt enkelt blir för svagt. Visst svartnar det nästan när bollen träffar stolpen, och visst är det löjligt nära, men Blåvitt rör inte en min. Framåt krigar Hannes tappert som djupledslöpare utan det nödvändiga rycket, men så fort han får med sig Olsson, Seb eller Bjarnason i anfallen är vi inte helt ofarliga. När vi äntligen får in ett bra inlägg från höger är Hannes där och bökar karakteristiskt, går direkt på mål när han själv inte får grepp om bollen, drar med sig en back och ger på så sätt Thomas en fri yta. Klassiskt avslut av den skallige. (Allt det där uppfattar jag naturligtvis inte live, men tv-bilderna visar att Stiller förtjänar lite credd för målet.) Jag jublar inte, bara viskar ett "yes" och tänker att nu måste vi hålla detta i minst tio minuter och helst halvleken ut. Blir riktigt irriterad när vi ger bort en hörna i slutminuten, men så blåser även den situationen förbi.

När jag bänkar mig
för andra halvlek ser jag en grön sjua i fjärran. Tobbe in alltså, nu skulle det väl bli några kontringar åtminstone. Men inte då. Nu inleds tjugo minuter konstant press från MFF. Jag kastar optimismen och börjar räkna varje sekund. Tiden stannar helt när Kim gör en Peter Gentzel som liksom stänger målburen för gott. Med den här formen kan Kim lika gott spela utan stolpar. Men jag vågar förstås inte lite på det när chanserna bara fortsätter hagla. Jag håller ut tills halva halvleken passerat. Efter 70 minuter börjar jag tro igen. Vi får till några omställningar som borde förvaltats bättre, men det viktiga är att MFF börjar tröttna. Domsluten går med oss ett tag, gnälligt på läktarna, grinigt på plan men bara malmöiter varnade. Perfekt! De toppar med Ålen och Figureido, men det känns bara pliktskyldigt. 80 minuter: det här kan gå! Tilläggstid: vi har bollen! 92:58 nånting: bollen ut till inkast på mittplan.

Där blir den kvar.

Det är en stilla triumf, även om våra spelare firar som galningar. Själv känner jag den djupaste tillfredsställelse. Över lagets uppvisning i kampglöd och moral. Över att ingen vek ner sig. Över att drömmen lever. Över att jag åkte hit. Den här sortens segrar, vunna i kraft av inget annat än inställning, är och kommer alltid att vara de största. I bilen spelar jag Joel Alme i stereon, och samtidigt observeras ett mystiskt ljusfenomen på Götaplatsen. 27 mil, men i hjärtat är jag redan där.

Analys: Motivation & klass

ANALYS. Efter 2-1 mot Gais i matchens sista spark senast trodde man inte att det kunde bli bättre. Det blev det. Sella bytte med Kim & Ragnar. Sella blev TO. Trots Malmös rejäla uppryckning de senast omgångarna med imponerande, fem raka vinster och 16-2 i målskillnad, så klev Blåvitt in och ägde matchen. Inte passningsmässigt och inte heller målchansmässigt. Man ägde matchen genom kamp. Plöjde & malde.

Gustav och Seb måste vara allsvenskans absolut tyngsta innermittfältare att möta. Som två duracellkaniner löper de inte bara rätt, de står även i vägen- alltid och överallt. Precis som AIK - fast på riktigt.

Positionsmässigt så ligger vi rätt under hela matchen och de centrala figurerna, i ovan nämnda, samt Hjalmar och klack-Ragnar gör ett gediget jobb. Ragnar gjorde ett misstag under matchen och när det väl var gjort stod Kim i vägen i ren Dudek-klass (ni minns väl finalen).

Cirka 110 meter ifrån och i perfekt vy över spelarnas och bollens position. Med ett avslut med kraft, men ändå i slowmotion hann resultattavlan gläppa över till 1-1. Tankar om missade gulddrömmar passerade hjärnbarken. Men så kom det upp en arm, en hand, en Kim. På något otroligt, ologiskt sätt så räddar han en boll som kan liknas vid en fantastisk handbollsräddning. Med den enkla skillnaden att målet var minst dubbelt så stort. Känslan kan närmast beskrivas som vid ett mål. Som Olssons mål. Precis lika oväntat, precis lika magiskt skönt.Det var en dag där vi kunde gå in med inställningen att en poäng räcker. Det räcker till en direkt avgörande match mot Aik i sista omgången om vi kammar rent resten. Nu kan vi gå in med precis samma förutsättning och en halvgardering, X2, i ännu en ödesmatch som på förhand så otroligt mycket skönare.

Jag hoppas jag har fel. Att Hammarby eller Örebro skulle ta poäng skall inte ingå i några som helst kalkyler. AIK sopar rent. Tankar rullar runt i huvudet angående möjligheter, och jag är nog knappast ensam om det. En direkt avgörande match kan ge guld till Blåvitt vid seger. Det kan även om HIF eller ÖSK (mot all förmodan) skulle knipa en poäng eller tre bli så att det räcker med kryss i avslutningsmatchen. Men det psykologiska spelet? Självklart är det en förutsättning att kunna gå segrande ur en strid med ett oavgjort resultat. Men samtidigt så kan en "falsk" trygghet försvinna efter fem minuter, efter 35 minuter eller efter 89 minuter. Att utan att man kanske tänker på det spela på ett oavgjort resultat kan resultera i en panik som inte uppstår vid att man måste gå för tre poäng. Men jag skall inte ljuga för mig själv. Naturligtvis vill jag även där ha en gardering i 1x.

Mannen, myten, legenden. Naturligtvis är det Bosse Petterson jag åsyftar. Mannen som tillsammans med Jesper Blomqvist antagligen är den vassaste tränarduon en svensk fotbollsförening någonsin har haft att tillgå. I tisdagens matchpuls gjorde han det igen. Han briljerade, visade storhet i sitt tänkande och förmedlade ett guldkorn inom citatens värld:
”Halmstad kommer ta en poäng mot Göteborg. De vill vinna."
Att vinna fotbollsmatcher handlar oftast inte om vad man vill, utan om man kan. Klyschan "Motivation slår klass" är inte osann. Men matchen har inte heller några ingredienser där det ena laget besitter det ena eller det andra. Blåvitt innehar båda två och dessutom hemmaplan. Dessa tre komponenter skall naturligtvis avgöra och matchen på förhand är så säker som en fotbollsmatch kan bli. Då bortser jag ifrån att inga matcher är säkra. Men förutsättningarna kan inte vara bättre.

Rehn & Olsson till Hammarby! Efter att vi besökt Grimsta och förhoppningvis tagit hem potten på tre mycket, mycket välbehövliga poäng så föreslår jag att Rehn & Olsson stannar kvar. Låt dom lägga upp riktlinjer, ta snacket i omklädningsrummet och slänga in några av våra junisar (de som fortfarande spelar i juniorlaget) och vi kommer ha chans på tre poäng mot gnaget redan på Söndag. Hammarby, ni behöver inte tacka oss. Vi hade uppskattat 6 poäng även nästa säsong.

Mot Champions League 2010!

Varför bedriver Fotbolldirekt kampanjjournalistik?

MEDIEKRITIK. I går publicerade Fotbolldirekt en artikel med rubriken "Blåvitt vägrar flytta AIK-match till Nya Ullevi", en löst baserad rewrite av artikeln "IFK Göteborg flyttar inte inför AIK-matchen" i Göteborgs-Posten. Poängen med artikeln verkar vara att starta en opinion för att flytta guldmatchen från Gamla Ullevi till Nya Ullevi.

I dag granskar BaraBen detaljerna i Fotbollsdirekts artikel.

Göteborgs-Posten skriver i början av sin artikel att:
"Gamla Ullevi är sedan länge utsålt och bland annat därför har synpunkter förts fram om att matchen borde flyttas till Ullevi."
Men vilka som framfört dessa krav, mer än ett fåtal AIK:are på diverse internetforum, framgår inte. Fotbolldirekt spinner vidare på samma linje och byter ut G-P:s "synpunkter" till "krav" med formuleringen:
"Kraven på att IFK Göteborg ska flytta AIK-matchen i slutomgången från nya arenan till den gamla ökar."
Åter igen framgår det inte vilka som ställer dessa "krav", var de i så fall förs fram och varför de helt plötsligt hårdvinklas som krav som dessutom "ökar". Eftersom Kent Olsson, IFK Göteborgs ordförande, i sin första kommentar till Göteborgs-Posten klarlägger att "Frågan finns inte ens på agendan" så har denna "växande kravstorm" i varje fall inte nått Kamratgården.

Möjligtvis är det så att fotbollsfans från Göteborg och Stockholm hör av sig till Fotbolldirekt när de har "krav" att ställa angående biljetter och arenor? Det känns ju logiskt att de ringer och mejlar till dem snarare än till de klubbar som faktiskt är inblandade i den match det gäller...

Göteborgs-Posten konstaterar i slutet av sin text att: "Blåvitts ordförande verkar ha ett hundraprocentigt stöd från såväl spelare som supportrar". En slutsats som Fotbolldirekts reporter inte riktigt delar och formulerar i stället så här:
"Flera synpunkter har den senaste tiden framförts till IFK Göteborg om att flytta matchen för att fördubbla publikkapaciteten."
Bortsett från att Göteborgs-Postens Ulf Niklasson har ställt dessa frågor till Kent Olsson är det en gåta varifrån dessa växande krav skulle ha riktats till IFK Göteborg. Naturligtvis kan en och annan som inte lyckades få biljett till den utsålda matchen ha hört av sig till Blåvitt, allt annat vore märkligt. Men en växande opinion? Det framgår i varje fall inga sådana fakta i Göteborgs-Postens text och inte Fotbolldirekts hårdvinklade omskrivning av den heller. Men en närmare granskning av slutet på text två visar att Fotbolldirekt, i det här fallet genom skribenten Ola Gustavsson - har en tydlig agenda. Han vill att matchen skall flyttas till Ullevi.

Här börjar de rent befängda argumenten hagla. Enligt skribenten ska "den gamla storarenan" ha större "säkerhetsmarginaler" än Gamla Ullevi. Med dessa marginaler måste skribenten rimligtvis mena löparbanorna som finns på Ullevi.

Trots massivt ökad vaktstyrka vid landskamper och Champions League-matcher har flertalet incidenter ägt rum på Ullevi genom åren. PKK-aktivister har sprungit in på planen under Champions League-match för att genomföra en protestaktion mot Turkiet, unga fans har sprungit in på planen för att komma nära Ronaldinho och company när Brasilien gästade och läktarslagsmål har förekommit mellan både hemmasupportrar och vakter som mellan borta- och hemmasupportrar. För att nämna ett par av dussintals säkerhetsfiaskon på Ullevi. På arrangemang där grundkraven för säkerhet är mycket högre än de som ställs på matcherna i Allsvenskan.

Skribenten borde se på Stockholms Stadion där löparbanorna så sent som för ett par månader sedan misslyckades med att hindra ett par Djurgårdssupportrar från att ta sig in på planen. Vi som dessutom har IFK Göteborgs guld från 2007 i färskt minne såg hur flera tusen supportrar genomförde en jättelik pitch invasion efter slutsignalen. Vid en match på Ullevi skulle AIK och IFK-fansen vara utspridda på fler läktarsektioner på en större yta än på Gamla Ullevi. Hur kan då säkerhetsskäl anges som orsak till att vilja spela matchen där? En eventuell (och på Ullevi trolig) pitch invasion av AIK-fans på friidrottsarenan skulle lämna dem omringade av 10 000-tals uppretade blåvita.

Det är vad jag kallar en handgranat med en trasig säkerhetspin.

Med alla dessa minnen på näthinnan frågar jag mig hur skribenten kan framställa Göteborgs-Postens intervju med Kent Olsson som ett samtal där säkerhetsargument inte biter på Blåvitts ordförande.

Som grädde på moset kör Fotbolldirekt ovanstående omröstning på sin hemsida, som de dessutom marknadsför med en textpuff längst upp på sidan. "Vilken arena ska Blåvitt välja...", precis som om det fanns ett alternativ eller en tveksamhet i frågan.

Detta när Kent Olsson i både Göteborgs-Postens artikel och Fotbolldirekts skarpa omskrivning av den direkt säger, utan tveksamheter: "Frågan finns inte ens på agendan". Då känns det ju väldigt välgrundat i verkligheten med en omröstning i frågan.

Ni som inte läst BaraBen tillräckligt länge bör även få reda på att Fotbolldirekt är IMG Swedens lilla lobbyistprojekt. IMG är multinationellt sport- och nöjeskonglomerat som bland annat specialicerar sig på verksamhet inom områden som fotbollsagenter, medieförsäljning, sportevenemang etcetera. I oktober 2006 ingick IFK Göteborg ett jätteavtal med IMG som dåvarande ordföranden Stig Lundström kallade:

- Bland det största som hänt i IFK Göteborgs historia. Inte minst för att det under många år framöver tryggar vår ekonomi.

Tre månader senare förutspådde BaraBen samarbetets undergång:
"Det låter underligt att IFK Göteborg än så länge inte har skrivit på det slutgiltiga avtalet med IMG med tanke på att samarbetet redan skördat förändring... Är IFK Göteborgs avtal med IMG på väg att spricka?"
Kort där efter sprack affären. Det visade sig att IMG inte alls kunde backa upp sitt storslagna snack om allt från marknadssatsningar till guldkantade ekonomiska incitament. IMG verkade allt mer som ett luftslott. Så deras lilla fotbollsorgan tillhör alltså inte den klassiska svenska medietraditionen, som (på pappret i alla fall) ser det som sin uppgift att granska makthavare. Fotbolldirekt går snarare sin ägares ärenden i många fall och kritiker har kallat dem för "en betald agenda maskerad som journalistik".

I detta fall är det i alla fall tveklöst så att Fotbolldirekt av någon okänd anledning vill att fler AIK-fans skall få tillgång till den sedan länge utsålda matchen. Därför lanserar de vad som bara kan ses som kampanjjournalistik på sin hemsida i ett försök att få matchen flyttad till den större arenan.

Trots att IFK Göteborg sagt blankt nej. Trots att i princip ingen inom den blåvita sfären vill se en flytt. Trots detta framställer Fotbolldirekt kraven på en flytt som omfattande, växande och välgrundade i olika logiska argument, som säkerhetsfrågan till exempel. Men fotbollsfans är smartare än så kära Fotbolldirekt, vi ser igenom propaganda-"journalistiken".

Matchen skall inte flyttas någonstans, det finns inte ens på agendan.