Visar inlägg med etikett Brommapojkarna. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Brommapojkarna. Visa alla inlägg
2014/08/19
2014/08/18
Matchbilder: BP hemma
Första segern på väldigt länge och hemmadebut för två nyförvärv. Dessutom Gustav Engvalls första mål på Gamla Ullev. Detta förevigades naturligtvis av Emelie Hübner (@EmzaansFoto) för Barabens räkning.
Bilderna får inte spridas vidare utan Emelies och BaraBens tillåtelse.
2014/04/15
2014/04/14
Höftskott: BP borta
TERAPI. Höftskott? Nackskott? Jag tar det det sistnämnda utan att blinka. Det här är det ÖVERLÄGSET SÄMSTA Blåvitt har presterat i år. Ja, ni läste rätt. Det var sämre än Sirius. Det var bra mycket sämre än Malmö.
Vi tar det från början. Vi är IFK Göteborg. Storlaget, mesta mästarna, guldfavoriten och så vidare. Som slog BK Sork på Kamratvallen i första omgången. Vi möter Brommapojkarna. Nyckelord: POJKARNA. De, å sin sida, har förlorat mot Kalmar och Falkenberg. Kammat noll poäng. De är kanske Allsvenskans sämsta lag 2014. Och som grädde på moset har de ett antal spelare borta. Där har ni bakgrunden.
Så vad gör vi då? Vad gör Mikael Stahre? Jo, uppenbart skrämd av förra årets fadäs i liknande läge (BP hade ungefär 40 miljarder raka förluster inför mötet med oss) går han all-in på... Wait for it... ATT SPELA 0–0! ATT KRIGA TILL SIG ETT KRYSS! Ingen Bojanic. Ingen Allansson. Ingen Mané. Men mycket väl en mittback som flyttats upp till mittfältet från föregående match. Här ska backas hem. Här ska göras trångt, brunkas och skavas. Och ska vi göra några mål, då får det bli på någon fast situation eller så får Söder och Vibe lösa det själva.
Det gör de visserligen. Söder och Vibe lirar in ledningsmålet helt på egen hand. Fantastiskt anfall! Och just i det ögonblicket, när det gick upp för mig att målet var godkänt, då visste jag att det här kommer gå åt helvete. Jag bara kände det. Av någon jävla anledning verkar ju vår trupp ha seriens sämsta kollektiva psyke. Vi lyckas ALDRIG kapitalisera på det mentala undertag som infinner sig hos ett lag i underläge. I stället ger vi bort initiativet helt och, ja, backar hem ännu mer. Helt jävla obegripligt.
"Men AIK-matchen då?", kanske någon invänder nu. Men nej, det hände då med. 1–0 i ryggen och en man mer och AIK tillåts föra matchen fullkomligt och trycka på för en kvittering. Skillnaden är att vi hade tur då. Och att hela laget slet som djur i försvaret.
Tur hade vi ju som bekant inte idag. Sett över hela matchen får man ändå säga att vi lyckas vaska fram en klart godkänd mängd målchanser. I synnerhet som spelet såg ut. Jag skriver vaska fram, för allt som oftast skapar vi inte våra målchanser på metodiskt spel och intränade varianter. De liksom bara kommer. Men så finns inte skärpan där. Och då går det ju som det går. Det straffar sig.
Så till höftskotten då:
- Stahre kan mycket väl vara Allsvenskans sämsta matchcoach. Visst, han har sina förtjänster, men kan verkligen bara dra mig till minnes en enda gång när han uppenbart lyckats förändra en matchbild med genomtänkta byten. Cupfinalen mot Djurgården förra året.
- Med det sagt så var dagens insats ovanlig blek även för att vara Stahre. Startelvan är en sak. Och i första halvlek ägde vi ju åtminstone matchen. Men när allt börjar falla samman efter så där 15 minuter av andra, varför inte agera? Varför inte förekomma i stället för att förekommas? Ta tillbaka initiativet liksom. I stället kommer två trötta jävla alibibyten när katastrofen redan är ett faktum.
- Söder har varit värdelös i år. Jepp, there you have it. Värdelös. Visst, han står för en ruggig prestation i samband med målet – han brukar ha ett par sådana per match – men det räddar honom inte. Alldeles för hög felprocent i enkla situationer, håglöst agerande i samtliga närkamper och obefintlig rörelse och aggressivitet i och runt straffområdet. Inga kvalitéer som är önskvärda hos en forward. Eller hos någon spelare, för den delen. Således: Värdelös.
- Vibe är vad han är liksom. Springer mycket och ofta smart med bra tajming. Inget tekniskt underbarn, ingen avslutare. Men det där visste vi ju.
- Gustav och Haglund bidrar cirka noll i offensiven. Överraskning? Nej. Överjävligt irriterande? Ja. Defensivt okej så klart, men allt annat hade ju bara varit helt jävla sinnessjukt. Visst är det märkligt ändå, att spela med Haglund, en av Allsvenskans bästa huvudspelare på innermittfältet, och inte ha en enda tanke på att han kanske borde komma i explosiva löpningar in i straffområdet när inläggen kommer?
- Sam verkar vara sämst när det gäller. Vänligen prove me wrong.
- Nu orkar jag inte mer.
- Eller vänta, en grej till: Till nästa match vill jag fan se Stahre möblera om ordentligt i elvan. Om inte annat för att göra ett ordentligt statement. Ut med Haglund, ut med Söder och ut med Smedberg. Minst. In med Bojanic (vad har han gjort för ont?), Jakob och Mané. Och kanske May, Engvall och Allansson när han ändå är igång. Och så får han gärna skicka upp sig själv på läktaren också.
- En till en grej till, i ett konstruktivt försök att undvika att alla cirka fem kommentarer på det här inlägget handlar om dess brist på struktur, djupare analys och allt annat man kan önska sig av ett inlägg av det här slaget: Jag vet. Det är bara en sådan dag. Och vägrar Blåvitt prestera vad som med all rätt kan förväntas av dem tänker fan inte jag missunna mig rätten att göra detsamma.
Tack och hej! Avgå alla! Visa färg! Hata allt! Men framför allt: #VISADRAGG!
2013/07/13
BP-hets
UPPMANING. Hjälp till att hetsa inför eftermiddagens match mot Brommapojkarna på Twitter. Använd #bphets
Använd gärna samma tagg om du vill publicera din uppladdning på Instagram.
2013/04/08
2013/04/07
IFK Göteborg - Brommapojkarna i bilder
Då var det dags för den nästa bildserie signerad Emelie Hübner.
Idag var Emelie på plats på Gamla Ullevi, och här är resultatet:
Bilderna får ej spridas utan Emelie´s samt BaraBens samtycke.
Bilderna får ej spridas utan Emelie´s samt BaraBens samtycke.
På date med Bärkroth och Djordjic
RIVALITET/HETS. Det finns spelare som vi inte vill förlika oss med. Det finns spelare som vi älskar att hata. Det finns spelare som vi aldrig kommer att förstå oss på. Hur fungerar dessa spelare? Hur tänker de? Vad rör sig egentligen i deras huvuden? För att ta reda på detta stämde jag och fotograf-Micke träff med en utav allsvenskans mest omtalade, kontroversiella och extroverta personligheter: Bojan Djordjic.
Oerhört glädjande för oss på BaraBen var också att Nicklas Bärkroth ville hänga med ner i lobbyn för att snacka med oss inför matchen. Håll till godo.
Allsvenskan bjuder inte på ett bländande kortpassningsspel. Få matcher innebär "klang- och jubelföreställningar". Många matcher spelas inför mer eller mindre folktomma läktare. Med vetskap om dessa faktum är det viktigt att allsvenskan innehåller andra ingredienser som lockar folk till storstadsarenorna, som väcker känslor och som framkallar för allsvenskan livsviktig rivalitet. Bojan Djordjic utgör absolut en sådan ingrediens.
Nicklas och Bojan studsar på lätta fötter, i amerikanska sportskor, från hissen mot bordet vid fönstret som vätter mot Avenyn, och tar oss bestämt i hand. De berättar båda två direkt att de ser fram emot matchen i morgon (läs: idag). Båda två understryker att det är matcher av den här karaktären de brinner för. Det är matcher inför 15 000 exalterade åskådare som innebär "glamouren" för den allsvenska fotbollsspelaren. På Grimsta är de överens om att man värnar om individen, men bristen på historia ger dem ingen direkt hemmapublik att prata om. Det är på Gamla Ullevi, Friends och Swedbank man vill spela som allsvensk fotbollsspelare. Föreningen Brommapojkarna bygger till stor del på ideellt arbete och runt A-laget är det tydligt en stor skillnad på att spela med IFK Göteborg/AIK och nämnda BP. "Allt är lite mindre", säger Nicklas. "Brommapojkarna är framför allt en väldigt stor plantskola för unga talanger", fyller Bojan i.
De pratar också båda två om tydliga mentalitetsskillnader på städerna Göteborg och Stockholm. Stockholm drivs till större del av prestationskrav och karriär, medan stämningen är något mer avslappnad, även bland fotbollsspelarna, i Göteborg.
Bojan pratar om sig själv som "lagpappa", och Nicklas tillhör de yngre i Brommapojkarnas A-trupp, som idag innehåller flertalet mer eller mindre namnkunniga spelare, såsom t.ex. Özkan och Andreas Haddad.
Det tar inte många minuter innan vi alla fyra inser att Nicklas och Bojan har en del gemensamt. De slog båda två igenom som unga, lovande spelare. Bojan understryker att "den grabben är väl fortfarande ung", och pekar kamratligt på Nicklas. Båda skrattar. De har idag båda två en ganska klar bild av vad som måste till för att den unga och generella fotbollsspelaren skall få fortsätta utvecklas i Sverige. De menar båda två att svensk fotboll i för stor utsträckning handlar om "att säkra". Man väljer tryggheten före möjligheterna i för många fall. De pratar båda två om exempel som t.ex. vår egen Sam Larsson. Det vore förödande för Sams utveckling om han inte får spela mer när t.ex. Farnerud är tillbaka.
Vi pratar brett runt bordet om vilka spelartyper som idag bär intresset för allsvenskan på sina axlar. Vi är alla överens om att Rydström, Lindström, Djordjic och Stahre (snarare en personlighet och inte en spelare i dessa sammanhangen) är livsviktiga för allsvenskans överlevnad. Nicklas menar att Wernbloom på samma sätt var en spelare som förut bar intresset för allsvenskan på sina axlar. När Wernbloom lämnade allsvenskan blev fotbollssverige en profil fattigare.
När det gäller vad som driver Bojan så är han själv väldigt tydlig: "Jag klarar av att hantera fulla Göteborgare som vill snacka fotboll på krogen. Jag klarar av att hantera hånen och hetsen från läktarna. Det är en del av livet som fotbollsspelare. Det är motsättningar och rivaliteten som driver mig framåt".
Vi tackar Nicklas och Bojan för en mycket trevlig pratstund och vi välkomnar Nicklas tillbaka till Göteborg. Vad gäller Bojan så vet vi ärligt talat inte. Helt "välkommen" till Göteborg är han nog aldrig. Vi inser att hans personlighet är extremt viktig för intresset för allsvenskan, men man kan inte bara ta honom till sitt hjärta utan att det svider. Vi vill inte ens tänka på framgångarna han haft med de "svarta från Solna" och vi lämnar pratstunden och hotellet med blandade känslor. Vi tror och hoppas att Bojan kommer få precis det välkomnandet en gammal gnagare skall ha när en gammal gnagare kommer till Gamla Ullevi och avslutar därför med följande ord, som vi tror och hoppas kommer eka inne på Gamla Ullevi i morgon(läs: idag):
Dagen innan hemmapremiären ville vi veta vad som driver honom och hur han ser på att komma till Göteborg och möta den göteborgska publiken igen. Samtalet ägde rum i en hotell-lobby på Avenyn och den dryga halvtimmen vi hade att tillgå visade sig bli intressant och tiden visade sig vara alldeles för knapp. Vi hade kunnat sitta länge och snacka runt det där bordet.
Oerhört glädjande för oss på BaraBen var också att Nicklas Bärkroth ville hänga med ner i lobbyn för att snacka med oss inför matchen. Håll till godo.
Allsvenskan bjuder inte på ett bländande kortpassningsspel. Få matcher innebär "klang- och jubelföreställningar". Många matcher spelas inför mer eller mindre folktomma läktare. Med vetskap om dessa faktum är det viktigt att allsvenskan innehåller andra ingredienser som lockar folk till storstadsarenorna, som väcker känslor och som framkallar för allsvenskan livsviktig rivalitet. Bojan Djordjic utgör absolut en sådan ingrediens.
Nicklas och Bojan studsar på lätta fötter, i amerikanska sportskor, från hissen mot bordet vid fönstret som vätter mot Avenyn, och tar oss bestämt i hand. De berättar båda två direkt att de ser fram emot matchen i morgon (läs: idag). Båda två understryker att det är matcher av den här karaktären de brinner för. Det är matcher inför 15 000 exalterade åskådare som innebär "glamouren" för den allsvenska fotbollsspelaren. På Grimsta är de överens om att man värnar om individen, men bristen på historia ger dem ingen direkt hemmapublik att prata om. Det är på Gamla Ullevi, Friends och Swedbank man vill spela som allsvensk fotbollsspelare. Föreningen Brommapojkarna bygger till stor del på ideellt arbete och runt A-laget är det tydligt en stor skillnad på att spela med IFK Göteborg/AIK och nämnda BP. "Allt är lite mindre", säger Nicklas. "Brommapojkarna är framför allt en väldigt stor plantskola för unga talanger", fyller Bojan i.
De pratar också båda två om tydliga mentalitetsskillnader på städerna Göteborg och Stockholm. Stockholm drivs till större del av prestationskrav och karriär, medan stämningen är något mer avslappnad, även bland fotbollsspelarna, i Göteborg.
Bojan pratar om sig själv som "lagpappa", och Nicklas tillhör de yngre i Brommapojkarnas A-trupp, som idag innehåller flertalet mer eller mindre namnkunniga spelare, såsom t.ex. Özkan och Andreas Haddad.
Det tar inte många minuter innan vi alla fyra inser att Nicklas och Bojan har en del gemensamt. De slog båda två igenom som unga, lovande spelare. Bojan understryker att "den grabben är väl fortfarande ung", och pekar kamratligt på Nicklas. Båda skrattar. De har idag båda två en ganska klar bild av vad som måste till för att den unga och generella fotbollsspelaren skall få fortsätta utvecklas i Sverige. De menar båda två att svensk fotboll i för stor utsträckning handlar om "att säkra". Man väljer tryggheten före möjligheterna i för många fall. De pratar båda två om exempel som t.ex. vår egen Sam Larsson. Det vore förödande för Sams utveckling om han inte får spela mer när t.ex. Farnerud är tillbaka.
Vi pratar brett runt bordet om vilka spelartyper som idag bär intresset för allsvenskan på sina axlar. Vi är alla överens om att Rydström, Lindström, Djordjic och Stahre (snarare en personlighet och inte en spelare i dessa sammanhangen) är livsviktiga för allsvenskans överlevnad. Nicklas menar att Wernbloom på samma sätt var en spelare som förut bar intresset för allsvenskan på sina axlar. När Wernbloom lämnade allsvenskan blev fotbollssverige en profil fattigare.
När det gäller vad som driver Bojan så är han själv väldigt tydlig: "Jag klarar av att hantera fulla Göteborgare som vill snacka fotboll på krogen. Jag klarar av att hantera hånen och hetsen från läktarna. Det är en del av livet som fotbollsspelare. Det är motsättningar och rivaliteten som driver mig framåt".
Vi tackar Nicklas och Bojan för en mycket trevlig pratstund och vi välkomnar Nicklas tillbaka till Göteborg. Vad gäller Bojan så vet vi ärligt talat inte. Helt "välkommen" till Göteborg är han nog aldrig. Vi inser att hans personlighet är extremt viktig för intresset för allsvenskan, men man kan inte bara ta honom till sitt hjärta utan att det svider. Vi vill inte ens tänka på framgångarna han haft med de "svarta från Solna" och vi lämnar pratstunden och hotellet med blandade känslor. Vi tror och hoppas att Bojan kommer få precis det välkomnandet en gammal gnagare skall ha när en gammal gnagare kommer till Gamla Ullevi och avslutar därför med följande ord, som vi tror och hoppas kommer eka inne på Gamla Ullevi i morgon(läs: idag):
"Du kan börja lipa nu, Bojan, Bojan..!!"
Sökord:
AIK,
allsvenskan,
bp,
Brommapojkarna,
Djordjic,
hemmapremiär,
IFK Göteborg,
Nicklas Bärkroth
2013/04/06
Know your enemy: BP hemma
Seger i premiären mot Häcken och seger i svenska cupens kvartsfinal. Två segrar som givetvis väger oerhört tungt. Större delen av eftersnacket av matchen har handlat om Alejandro Bedoyas uttalande om Blåvitts spel efter matchen, men kanske än mer om Baraben's svar. Även om det ligger lite i det Bedoya säger, att Blåvitt spelade tråkigt i matchen mot Helsingborg, så kan man ju fundera på vem som förväntat sig annat. Jag tror inte någon hade förväntat sig att man skulle åka ner och spela ut Helsingborg.
Spelet i matchen tycker jag ändå är godkänt sett till att vi får ett tidigt mål och helt enkelt försöker spela av matchen. I första halvlek borde vi dessutom gjort ett eller kanske till och med två mål till. Bägge gångerna var det Hysén som hade fina lägen som Pär Hansson räddade. Att varken Hysén eller DMK lyckas göra mål för tillfället är lite smått oroande kan jag känna. DMK har bara gjort ett mål under försäsongen och det börjar bli hög tid för att göra ytterligare ett... Hysén har inte gjort något mål sedan Nyköping borta, då han gjorde tre stycken. Och det har inte handlat om att man inte skapat lägen. Bägge två har haft ypperliga målchanser att göra mål. Men inte gjort det. Ett var på söndag känns som en plan...
Dagens träning bjöd på en hel del sol och mycket folk. Det vekar även som att det blev rejält klirr i kassan hos Söndagsmackan, där pengarna för dagen gick till Young Fellows. Vad gäller träningen så var det svårt att tyda någon startelva. Men de spelare som fattades helt var Ludde och Sobra. Vidare fanns det ett par som inte deltog fullt ut. Bland de som inte deltog i tvåmålsspelet återfanns Farnerud, Sam, Dyre, Kjetil och Allansson. Samtliga dessa finns med i morgondagens trupp och får ses som speldugliga. Två spelare som gör comeback i truppen är Hjalmar Jonsson och Robin Söder. Hjalle hade dagen till ära en rejäl ansiktsmask på sig. Jämfört med truppen senast mot Helsingborg är även Emil Salomonsson tillbaka. Även Adam Johansson ska åter vara tillgänglig för spel.
Under träningen var det svårt att utläsa någon startelva då det rullades ganska friskt på samtliga positioner. Men man brukar ju säga att man inte ändrar på ett vinnande lag och min gissning är att det är så Stahre resonerar i den mån det går. Med undantaget att Adam går in på högerbacken och Dyre flyttar ut till vänster där Logi får ställa sin plats till förfogande. Det blir även en ändring på mittfältet där Sobralense är skadad och inte är spelduglig. Allansson var den som fick chansen i cupmatchen när Sobra skadade sig. Under träningen huserade Allansson mest ute på vänsterkanten medan Salomonsson/Gerzic tog hand om högerkanten. Det känns inte som en allt för vild gissning att Salomonsson åter finns till höger på mittfältet.
Startelvan tror jag således blir;
Alvbåge
Adam - Kjetil - Bjärs - Dyre
Emil - Haglund - Jakob - Sam
Hysén - DMK
I Brommapojkarnas trupp hittar man en hel del välkända namn. I truppen återfinns bland annat Andreas Haddad, Gabriel Özkan och inte minst Nicklas Bärkroth. Tre spelare som har ansetts som jättetalanger men haft stora skadebekymmer alla tre. Det man hoppas på från BP's sida är helt enkelt att dessa spelare ska få ut den kapacitet man besitter när man får arbeta under mindre press. Främst Bärkroth och Özkan kommer ju från klubbar där det funnits en enorm press att prestera direkt. Detta tillsammans med mycket skador kan ha bidragit till att varken Özkan eller Bärkroth riktigt tagit det där sista steget. Samtidigt får man inte glömma att Bärkroth bara är 21 år. Så det finns gott om tid att utvecklas.
I premiären spelade BP 2-2 hemma mot Öster. Ett nykomlingsmöte alltså, något som är oerhört svårt att värdera bara utefter resultat. Men ser man till BP's föregående säsong så var man det lag som tillsammans med Halmstad gjorde flest mål. 61 mål på 30 matcher är ett riktigt bra facit. Men det ska även sägas att man tappat sin skyttekung från förra året, Pablo Piñones Arce som gick till Öster. In plockade man istället tidigare nämnda Bärkroth, Özkan och Haddad som samtliga kan spela längst fram. Om man får sitt anfallsspel att fungera är ett stort frågetecken fortfarande.
Annars har man en god mix av gammalt och ungt. Man har länge varit kända för sin ungdomsutveckling och det finns fortsatt ett par intressanta unga namn i truppen. Även om man tappade det intressantaste, Ludwig Augustinsson, så finns det fortfarande ett par talangfulla spelare kvar. Pontus Segerström i mittförsvaret är en av de mer rutinerade spelarna i laget med spel i bland annat danska Odense och norska Stabaek. Även i målvakten Niklas Westberg har man gott om rutin i form av cirka 200 superettanmatcher (Norrköping, BP och Väsby United). Men det har bara blivit elva matcher i högsta divisionen inför den här säsongen. Även en viss Bojan Djordjic får ses som en av med mer rutinerade i laget och kommer få ett stort ansvar. Kanske större vid sidan av planen än på den samma.
Förra året spelade man ett 4-3-3-liknande spel med en central "tank" längst fram och mycket fart på kanterna. Om man ser till hur Blåvitts träning såg ut idag så räknar man med ett liknande spel även imorgon då det var den typen av uppställning man tränade mot. Någon tokoffensiv lär vi knappast få se i alla fall.
FRÅGETECKNET Får man ihop sitt anfallsspel? Förra året kretsade mycket av spelet kring Piñones Arce som stod för hela 28 poäng (18 mål och 8 assists) förra året. Även om man har plockat in ersättare så är jag osäker på hur man får ihop det som lag. Det skiljer trots allt en del mellan superettan och allsvenskan och det tar ofta tid för nya spelare att komma in i sina nya lag. När man dessutom plockar in flera nya spelare kan det ta ytterligare tid. Haddad gjorde visserligen mål direkt i premiären, men hur många fler blir det?
UTROPSTECKNET Som vanligt väljer jag att lyfta upp en ex-ängel som matchens utropstecken. Jag tror att om det är någon som skulle lyckas sänka Blåvitt så är det just Nicklas Bärkroth. Om jag förstått saken rätt har han varit skadad det senaste och spelade bara 75 minuter på grund utav att han inte orkade längre. Han största styrka är givetvis hans snabbhet och det vet givetvis blåvittförsvaret om. Bärkroth är en av de spelare jag verkligen hoppas ska lyckas. Bara inte imorgon! Annars vore det ju ganska givet att någon av ex-aikarna Bojan eller Özkan avgör matchen...
Under dagen passerades 10 000 sålda biljetter och förhoppningsvis kan det bli uppåt 15 000 på plats imorgon. Som det ser ut nu lovar väderprognosen strålande sol och en fem, sex plusgrader. Något som ofta innebär att fler letar sig ut ur stugorna. Även om premiären redan är spelad så är det något speciellt med hemmapremiär. Att få höra Snart skiner Poseidon eka över Gamla Ullevi är en känsla i vi alla saknat. Så till er som ännu inte köpt biljetter. GÖR DET!
- EN FÖR ALLA, ALLA FÖR BLÅVITT!
2013/01/08
"...to see bad players play at your place!"
REALITY. Bärkroth lämnade IFK Göteborg till mångas besvikelse. Såhär reagerade allas vår Daniel Sobralense på beskedet när Bärkroth valde att deklarera sin flytt till Bromma på sin Facebook-sida. Vad menar egentligen Daniel Sobralense?
2012/10/29
Blåvitt blir Bahouvitt?
Ja, idag påstår alltså fotbolldirekt.se att Brommapojkarnas Nabil Bahoui är klar för IFK Göteborg. Mild förnekar, Stahre förnekar och huvudpersonen själv förnekar. Så... Skitsnack? Tveksamt va? Det brukar ju sällan vara det när en övergång presenteras på det här sättet.
Hursom, här är något slags highlights-klipp från snubbens pågående säsong i Superettan:
Kommentarer på det? Om inte annat kan ni ju alltid försöka överträffa (underträffa?) den rekordlåga ordvitsen i rubriken. Lycka till och må sämste man vinna!
/ @johannerman
2010/05/05
2009/10/24
2007/09/01
Brommas pojkar möter Kamraternas män
ALLSVENSKAN Brommapojkarna mot IFK Göteborg. Ni hör själva hur det låter, som en ungdomsmatch i Gothia Cup. Så växte jag i alla fall upp med BP. De var en elitsatsning på ungdomar som alltid innebar ett lag i klassen om inte Sverigebäst så i alla fall nära inpå, i varje åldersklass. Ungdomar och åter ungdomar som formade en förening som idag spelar allsvenskt mot det IFK Göteborg som i sin tur gör allt för att profilera sin ungdomssatsning som hjärnan i föreningen.

Så det är två skolor av ungdomssatsningar som drabbar samman. Den som byggde sin förening kring ungdomarna och tog sig upp till allsvenskan via satsningen mot den som lanserade sin ungdomssatsning efter att ha etablerat sig som ett storlag. Två skolor av medveten satsning på akademier, men även två lag som valt en väg som är den svenska framtiden. Om tio år kommer de lag som valt vägen med stora och långsiktiga satsningar på egen ungdomsverksamhet att hålla övriga fotbollssverige i sitt grepp.
På en liten svensk fotbollsscen kommer det aldrig att finnas tillräckliga pengar för ett större antal rika lag. Där kommer den egna produkten att bli oerhört värdefull. Mer så nu än någonsin tidigare, när gapet mellan rik och fattig eskalerar i snabb takt. Det är inte bara ung fotbollstalang som skolas på Änglagården. Det är hård valuta. Valuta som föreningen planerar att använda i det fotbollens klasskrig som allsvenskans ekonomiska maktfaktorer står inför.
Imorgon är Jonas Wallerstedt avstängd och George Mourad går in i startelvan. Sett till hur Olsson/Rehn matchat laget under säsongen blir det dessutom säkerligen Jakob "Afro" Johansson som ersätter avstängde Tomas Olsson på innermittfältet. Men grundkontentan måste vara att vi, helt oavsett vilket lag vi matchar, måste besegra Brommapojkarna på vår hemmaplan. 100 gånger av 100. Det är en grå match mot ett grått lag. Men segern måste arbetas till oss.
Senast vi lirade mot BP, i våras på Stockholms Stadion, så "lyckades" vi med flera nonchalanta försvarsmisstag, bland annat bjussade Hjalmar på ett BP-mål. Den här gången får vi inte gå in med sådan bristande inställning till matchen då vi nu är i ett läge där varje baklängesmål är extra problematiskt, även vid vinst. Nu är vi mitt i en direkt guldjakt där varje mål, framåt som bakåt, är extra avgörande för vår slutgiltiga placering i tabellen. När guld står på spel går det inte att överskatta vikten av ett mål eller problematiken i ett baklängesmål.
Så det är två skolor av ungdomssatsningar som drabbar samman. Den som byggde sin förening kring ungdomarna och tog sig upp till allsvenskan via satsningen mot den som lanserade sin ungdomssatsning efter att ha etablerat sig som ett storlag. Två skolor av medveten satsning på akademier, men även två lag som valt en väg som är den svenska framtiden. Om tio år kommer de lag som valt vägen med stora och långsiktiga satsningar på egen ungdomsverksamhet att hålla övriga fotbollssverige i sitt grepp.
På en liten svensk fotbollsscen kommer det aldrig att finnas tillräckliga pengar för ett större antal rika lag. Där kommer den egna produkten att bli oerhört värdefull. Mer så nu än någonsin tidigare, när gapet mellan rik och fattig eskalerar i snabb takt. Det är inte bara ung fotbollstalang som skolas på Änglagården. Det är hård valuta. Valuta som föreningen planerar att använda i det fotbollens klasskrig som allsvenskans ekonomiska maktfaktorer står inför.
Imorgon är Jonas Wallerstedt avstängd och George Mourad går in i startelvan. Sett till hur Olsson/Rehn matchat laget under säsongen blir det dessutom säkerligen Jakob "Afro" Johansson som ersätter avstängde Tomas Olsson på innermittfältet. Men grundkontentan måste vara att vi, helt oavsett vilket lag vi matchar, måste besegra Brommapojkarna på vår hemmaplan. 100 gånger av 100. Det är en grå match mot ett grått lag. Men segern måste arbetas till oss.
Senast vi lirade mot BP, i våras på Stockholms Stadion, så "lyckades" vi med flera nonchalanta försvarsmisstag, bland annat bjussade Hjalmar på ett BP-mål. Den här gången får vi inte gå in med sådan bristande inställning till matchen då vi nu är i ett läge där varje baklängesmål är extra problematiskt, även vid vinst. Nu är vi mitt i en direkt guldjakt där varje mål, framåt som bakåt, är extra avgörande för vår slutgiltiga placering i tabellen. När guld står på spel går det inte att överskatta vikten av ett mål eller problematiken i ett baklängesmål.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




