Där floskelmetaforerna tar slut tar intelligensen vid...

ANALYS. För att rida på någon form av trend[insert valfritt ord] här finner jag det inte mer än rätt att sätta tänderna i den senaste (extremt uppskattade) "rakt på"-filmen, och på något sätt penetrera det som Lennartsson säger under styva tjugo minuter.

Först och främst då, formatet. Jävlar så gött att verkligen få lite grepp och djup kring extremt essentiella frågor, paketerade i en professionell mysfilm där man verkligen känner, lyssnar, funderar och suger i sig tugget bara sådär. Jag gillar upplägget som fan. Hade varit mycket intressant att se en motsvarande film med en sån som Nisse... Att blåvitt i och för sig enligt uppgift skickar ut någon form av pressmeddelande att man släppt en sådan film känns ju rätt löjligt, men skit samma, all publicitet är...

Knyta an till många tyckares baneman då, Jörgen, mysjörgen, Lennartsson. Häri måste jag, bara tvångsmässigt, ticksmässigt, och såklart helt ovidkommande, kommentera det Hamrénska slicka-sig-om-munnen-tixet. Gött störigt. Men, om det är den enda punkt som jag stör mig på när det kommer till Lennartsson, då har jag jävligt få issues med honom.

Och, för att komma till själva kärnan i detta blajet då (gött flow! Längesen detta!) så är det ju faktiskt som så att det Jörgen säger förefaller ju sig vara extremt genomtänkt och mynnar ut i välformulerade svar. Måhända att det är redigerat, men ändå. Det är ont om floskler. Det är ont om köra som fan-mentalitet, det är ont om bärande väggar (han använde visserligen ordet fundament vid något tillfälle!), det är ont om hat och rädsla för förluster, utan det hela är istället format av glädje, kollektiv (med spets och individuella anpassningar), ordning och reda, genomtänkthet och lite jävla gammal go blåvit anda. Det är vad det är.

Visst, i ett av de första brandtalen från Stahre (minns det så väl från när jag satt och tittade samtidigt som jag roade mig med att åka @expressbussen) fångades jag tämligen omgående av hans nästan trolska engagemang och (vid det tillfället) skönt häftiga kaxighet i just "köra som fan", "med skallarna på plats" och lovord kring bärande väggar. Min inställning ändrades ju ganska kraftigt över tid. Det vet både du som läser och mina familjemedlemmar. Den halvdjupa fascinationen och det mellansköna hatkärleksförhållandet till Micke Mourinho hade ju sina dalar och sina toppar, för att avslutningsvis hamna på någon väldigt ärligt och extremt professionell tacksamhetsnivå. Jag vet inte vad, men han fascinerade från dag ett till dag slutet. Även om jag lackade ur många fler gånger än jag jublade i falsett.

Skit samma med Stahre nu, det jag ville komma till var att Lennartssons approach är och var helt annorlunda och jag tror att lagomheten ackompanjerad av vettigheten i någon form av resolut jävla sunt förnuft i det faktiskt klassiska blåvitmindsettet (vad var det för jävla mening?) inbringar mig i en konfident sits. Jag tror helt enkelt på mysjörgen. Det gör jag. Samtidigt, i den här branschen garanterar ju inget någonstans såklart att jag om en och en halv säsong hashtaggar #mysjörgenout, det gör det inte. Men jag tror på hela upplägget. Jag tror på intelligenta tankegångar. Jag tror på att alla inblandade i detta är väldigt överens om var vi varit, var vi är och vart vi ska.

Tillsammans mot 2015!

Truppanalys - Mitt i sillsäsongen 2014

ANALYS. Blåvitt har enligt flertalet twitterrapporter från dansbands-Rylander på GP, korpenkrigaren Wulcan från Aftonbladet och GT-Wikström anlänt Bratislava inför morgondagens match i EL-kvalet mot Gyori ETO FC. Dessa herrar (plus ett gäng fotografer och annat löst folk?) har tydligen fått möjlighet att flyga med i det chartrade planet och få följa blåvitt inifrån. Tjusigt. För oss tröttmössor som firar semester i äkta svennebanananda hemma i svettig lägenhet och tyvärr inte är på plats i Ungern visas matchen visst i någon kanal "M2" som ska finnas i ComHems utbud. Givetvis lär det väl med detta då även finnas möjlighet att hitta en stream via någon av Internets bättre bakgårdar.

Tänker inte nämna så mycket närmare om matchen, utan är mest skräckblandat hoppfull och tror på det bästa, spetsat med stor skepsis. I synnerhet efter den sylvassa och effektiva offensiven på Örjans i söndags. Anyway, detta inlägg är mer ämnat att behandla truppen, inventera lite kring kontraksläget (rättstavningen i Chrome föreslår slavkontraktet när man skriver kontraktsläget) och förhoppningsvis bjuda upp till en diskussion gällande önskvärda och kanske rentav oönskvärda värvningar i kommentarsfältet nedan.

Truppen som den ser ut just nu då.

Målvakter

- John Alvbåge, 1982-08-10 - Kontrakt t o m 2015
Förstemålvakt Alvbåge som bröt armen borta mot Kalmar (som tuffar på i AS och ligger, lite överraskande för mig i alla fall, på tredje plats) och har fått kämpa både med rehab och med U21 för att försöka återta platsen som Sandberg förvaltat helt okej. När det gäller kontraktsläget med Alvbåge känns det helt klart som att Gren borde se över läget med John i slutet av denna säsong för att få till en förlängning. En bra allsvensk målvakt som vill spela i blåvitt och som borde spela i blåvitt under ett gäng år till. Garanterat inte inblandad i nått sillysnack just nu.

- Marcus Sandberg, 1990-11-07 - Kontrakt t o m 2014
Sandberg med den galna mördarhunden och feta Webergrillen har axlat rollen som förstemålvakt under Johns skadeuppehåll med ett fullt godkänt resultat har utgående kontrakt denna säsong. Verkar lite avvaktande från båda håll här när det gäller Mackans situation. Självklart är inte en andremålvaktsplats förstavalet för 23-åringen från Tjörn. Samtidigt, vilka andra klubbar i allsvenskan kan tänkas vara intresserade? Ingen aning. Känslan är ändå att han är för bra för superettan, så frågan är vad som händer. Mycket bra back-up, men för hans egen del är nog situationen väldigt lik Johns i den förra blåvittsejouren. Skillnaden är ju dock att då var det Bengan som stod... Kanske inblandad i sillysnacket just nu.

Backar

- Mattias Bjärsmyr, 1986-01-03 - Kontrakt t o m 2017
Kapten Bjärs har blandat och gett en del denna säsongen. Helt okej defensivt, spridda långbollar offensivt som visserligen lett till ett och annat mål, men överlag har känts jävligt mycket "vad i helvete, spela kort på innermittfältet!". Har varit inblandad i rätt många twitterdiskussioner huruvida det är ett bra kaptensmaterial eller ej vid just okoncentrerade långtjongbananer från mittbacksposition. Hur som helst, jag gillar Bjärs, han behöver dock klä på sig lite mer grinighet och pusha på än mer som kapten, så blir det nog bra detta. Långt kontrakt och lär inte vara inblandad i något sillysnack.

- Adam Johansson, 1983-02-21 - Kontrakt t o m 2016
Adam får utstå mycket spe här i den digitala världen och även på den något mer analoga betongläktaren. Emellanåt med all rätt (i synnerhet efter fittpublikens buande), men för det mesta (även från mig) något onyanserat och i "enkelhetsaffekt". Han är ju ändå en fullt duglig högerback som klarar av defensiven rätt bra, men måste måste måste få mer ordning på sina inlägg och slipa det offensiva spelet något mer, om det går såhär på ålderns höst. Borde varvas mer med Emil beroende på vilket lag vi möter (går vi offensivt vs. defensivt?) och inte bara p.g.a. den enes skade-/kort-/ eller formläge. Diskuteras garanterat inte under denna sillysväng.

- Emil Salomonsson, 1989-04-28 - Kontrakt t o m 2015
Jag gillar Emil. Tycker även här att Gren borde sitta ned med Emil efter säsongens slut och kanske fila på en förlängning. Med Emils hjärta och lungor känns högerbacken/högeryttern för det mesta rätt okej. Offensivt. Samtidigt, Emil kanske har högre ambitioner och vill flytta på sig, tur eller otur, beroende på vems hatt man bär, så har han ju ändå inte direkt "spelat bort sig från blåvitt och till de stora ligorna". Således troligtvis inte inblandad i något sillysnack just nu.

- Hjalmar Jonsson, 1980-07-29 - Kontrakt t o m 2014
Hjalle, som i år har bjudit på en hel del gott. Både i form av segerspel i premiärmatchen mot ajk och ett extremt moget spel (vi har i alla fall ännu inte blivit bjudna på några patenterade Hjalle-grejer i form av självmål, indianare, handsnickar eller något sådant (avd. jinxning)), och med moget menar man väl mer att Hjalle vet sina begränsningar och spelar därefter. Jag hoppas att Hjalle får några år till med Blåvitt eftersom han är Hjalle. En mer lojal truppspelare får man väl leta efter och mittbackar har vi ju ändå inte hundra av, så han kan gott få ett år till. Efter det hoppas jag att han får en plats i organisationen på något sätt. Inte sillyaktuell.

- Kjetil Waehler, 1876-03-16 - Kontrakt t o m 2014
Den något märkliga svängen när Kjetil helt plötsligt var på väg bort/hem i mars kändes lite som vändpunkten för den extremt seriöse norrmannen som spelat denna säsong på ett väldigt bra sätt. Vändpunkt och vändpunkt, men han var ju rätt halvdan under 2012, gjorde det rätt okej under 2013 och nu denna säsong har han varit riktigt bra. Kanske var det ytterligare en växel av "knyta näven i fickan" när Gurra (S) plockades hem som mittback (?)? Hans fruga har tydligen öppnat ytterligare en parfymbutik (?) i Oslo samtidigt som det bygg(t)s ett flott hus. Lär väl inte lämna nu under detta fönster, men kommer kanske inte heller att få ytterligare ett år i blåvit tjänst.

- Patrick Dyrestam, 1996-03-11 - Kontrakt t o m 2017
Lillebror Dyrestam skrev nyligen på ett 3,5-årskontrakt och kommer såklart i och med det inte att vara inblandad i något mer snack detta fönster om inte Gren hittar på en herrjössesdeal med någon i sitt breda kontaktnät. Jävligt spännande spelare som visar en skön mix av gammal resolut stor mittback men med finess. Kan bli ruggigt bra.

- Ludwig Augustinsson, 1994-04-21 - Lär väl lämna 2:e november kl. 17:00.
Orkar inte ens skriva något här.

- Jonathan Azulay, 1993-05-05 - Kontrakt t o m 2014, utlånad till Östersund
Utlånad året ut och där löper kontraktet ut. Bara att tacka för tiden som gått och önska all lycka framöver.

Mittfältare

- Jakob Johansson, 1990-06-21 - Kontrakt t o m 2014
Är det sista matcherna vi ser med JJ i den blåvita tröjan nu för ett tag framöver? Jävligt svårt att säga. Denne Trollhättanpajk som även han fått utstå helt sjukliga mängder spe genom åren, vilket i och för sig under senaste två, tre åren har vänts till enbart lovord. Att se JJ spela boll nu för tiden är inget annat än ren jävla fröjd. Sättet han täcker bollen, blicken för spelet, resolutheten i defensiven och i viss mån trycket och spelfördelningen offensivt (kryddat med en del "fula mål") är något som i allra högsta grad funkar i ett brottarblåvitt. Frågan är dock var han tar vägen? Spelartypen är ju inte direkt "självsäljande" på samma sätt som sulfinter och sockervaddsgöttigött som typ Sana bjussade på innan han blev Hollandsexport och sedan landslagsstjärna (mer om honom senare). Svårt att säga var JJ tar vägen som sagt, men unnar honom verkligen spel i de större ligorna (för att även han få en välförtjänt plats i a-landslaget framöver) typ Bundesliga eller kanske Eredivisie? Samtidigt, han är smart Jakob, går säkert inte till vilket sketland som helst. Helt klart med i sillydiskussionen.

- Joel Allansson, 1992-11-03 - Kontrakt t o m 2015
Apropå fröjd att se folk spela boll kommer man ju osökt in på på Joel. Sjukt ändå att han "bara" är två år yngre än JJ, men känns som att han fortfarande är rätt ung och har framtiden för sig i blåvitt. I och för sig inget snack om att han är både ung och förhoppningsvis har framtiden för sig i blåvitt. Jag älskar verkligen när Joel spelar. Han har flytet, han har blicken, han har foten. En mycket tänkbar och önskvärd bärare av den Farnerudska manteln. Hoppas innerligen att Gren sitter ner med Joel i slutet av säsongen och snickrar på en förlängning, för Joel är onekligen en bra spelare. Förhoppningsvis och troligtvis inte någon sillyinblandning detta fönster.

- Gustav Svensson, 1987-02-09 - Kontrakt t o m 2017
En av Milds sista värvningar som på ett eller annat sätt gått rätt in i laget. På gott och ont kanske. Missförstå mig rätt här, det är inte Gurra (S) som tar ut sig själv i en startelva såklart, men vissa matcher där vi spelat "rätt så ultradefensivt" med JJ och Gurra (S) då vi kanske inte satts på allt för mycket prov bakåt (läs: typ en av alla kryssmatcher, och varför inte BP?) då borde kanske Gustav inte spelat. Hur som helst, det är en fröjd att se honom städa och grisa runt framför backlinjen och årets enda smolk hittills är ju såklart det röda kortet mot Norrköping. Nyss hemflyttad och med lite stabilitet och säkerligen en smutt lönecheck är Gurra (S) inte med i några sillydiskussioner i år.

- Philip Haglund, 1987-03-22 - Kontrakt t o m 2014
Tänk så fort det svänger i fotbollsbranschen ändå. Från att ha varit given förra året (och gjort det jävligt bra) till att vara tokpetad denna säsongen och när chansen gavs, då gick det åt helvete, rent ut sagt. Sjukt trist ändå. Jag gillar Philip. Jag gillar verkligen intelligenta människor och Philip verkar onekligen vara en intelligent människa, stockholmare till trots. När det gäller hans fortsatta karriär i blåvitt är jag dock tveksam. Det snackas om att han kommer att presenteras för hårdsatsande (vilken gång i ordningen?) Hammarby. Skulle inte bli förvånad om det blir Södermalm för Haglund. Helt klart med i sillydiskussionen detta fönstret.

- May Mahlangu, 1989-05-01 - Kontrakt t o m 2014
Lite otippad värvning av Håkan ändå. Dels för att May inte hade lirat på länge efter sitt hälsenebrott förra säsongen, samt att det just var en "sådan spelartyp från en annan allsvensk klubb". Samtidigt var det ju inte direkt någon Youtube-värvning, utan alla som sett May i Helsingborgs tröja fattar ju att det är en riktigt duktig spelare. Något som han verkligen visat i blåvitt. Återigen, ett flow och lugn som förnimmer om Farnerud, självfallet med andra kvalitéer och egenskaper, men just flowet. Tror inte att May kommer att lämna för någon annan klubb detta fönstret, men lär sticka efter säsongen i och med att han är "för bra" för allsvenskan och att han har ett kort kontrakt. Hade ju varit flott om Gren lyckades behålla honom under nästa säsong också. Tänk May, Hysén och Vibe på samma plan?

- Martin Smedberg Dalence, 1984-05-10 - Kontrakt t o m 2017
Jävlar vad man vill att MSD ska leverera på högerkanten (när han spelar) likt gamla dagars Alex och Sella. Det har man ju inte fått se allt för mycket av, än. MSD har ändå visat prov på bra inslag under några matcher, både offensivt och defensivt, i synnerhet matchen mot Helsingborg häromsistens. Det man kan fundera över i kombinationen med att det pratas om MSD's "känsliga högerfot" är ju såklart VEM han ska slå sina patenterade inlägg på? Likaså, vi har inte heller fått se prov på några herrjössesfrisparkar, än. Kommer inte att diskuteras under denna sillårstiden. Långt kontrakt. Truppspelare.

- Sam Larsson, 1993-04-10 - Kontrakt t o m 2015
Hale bale. Var ska man börja när det gäller Sam? Känns som att man hade kunnat skriva en hel hittepåkrönika, eller kanske rentav en avhandling om Sams utveckling och prestation i blåvitt såhär långt. I synnerhet när man tänker på hur överlägsen han ändå är i man-mot-man-situationer i vänsterkantsspelet och hans totala Torbjörn Nilsson-magi. Sen kanske det inte alltid leder till varken målchans eller mål, vilket i och för sig inte alltid är direkt länkat till Sams egna spel, men ändå. Sam är den spelartypen (vi var inne på det tidigare) som större klubbar (då menar jag inte F*CK) med enkelhet kan slanta upp en 20 millar för, bara för att få en trollgubbe av den kalibern. Förhoppningsvis har Gren insett detta också och printar ut ett kontrakt modell större, för att åtminstone försöka få behålla Sam ett tag till. I allra högsta grad under diskussion i detta sillyrejs.

- Hampus Zackrisson, 1994-08-24 - Kontrakt t o m 2014
Först erbjöds ett halvårskontrakt som sedan förlängdes året ut (av Gren) med Hampus. Debuterade i a-tröjan mot Helsingborg och ersatte då JJ. Är väl kanske både tänkt som försvarsspelare och defensiv mittfältare a'la Gurra (S). Spännande spelare som mycket väl kan ta några steg till och således kanske få möjlighet att förlänga efter säsongen. Lär inte diskuteras allt för mycket i denna silly season.

- Daniel Sobralense, 1983-02-10 - Kontrakt t o m 2015
När man skriver detta och kommer till inskten att Sobra till och med har ytterligare ett år kvar på kontraktet blir man ju måttligt trött. Samtidigt, Sobralense själv har ju gått ut i media att han vill lämna, vilket även har kommenterats och bekräftats av den extremt frispråkige Gren. Jag hoppas innerligen att Sobra kan komma iväg under detta fönstret för att kunna friställa (den troligtvis extremt stora) löneposten till Sams kontrakt istället. Sobra gjorde det i och för sig rätt bra mot HBK sist när han kom in, men vi har ju inte direkt fått se någon av aktionerna och åkturerna som vi bjöds på under alla möten me Kälmäh back in the days. Minns så väl hans sista (?) match i röd tröja i cupen mot Kälmäh hemma, och Sobra blev avplockad efter typ 60 minuter. Jävlar som han dominerade då. Sen kom han till blåvitt.

- Nordin Gerzic, 1983-11-09 - Kontrakt t o m 2015. ÖSK resten av 2014
Att det inte blev mer snack och drag i Patriks inlägg om Kalle Anka-hanteringen, eller åtminstone media- och hemsidesnurren när det gällde Nordins utlåning och där klubben tackade för denna tiden, är oerhört märkligt. Där och då kändes det verkligen som att "alla belackare" fick sina kvarnar vattnade när det gäller allsvenskans kvalitet. För det var verkligen helt makalöst pajigt agerat. Hur som helst, Nordin, som verkar vara en trevlig prick med hårt driv på träning och extremt mycket kroppspråk och gester i matchsituation, har ju inte gjort sig rättvisa i blåvit tröja. Varför kan man fråga sig, men hans "outning" av spelmissbruket kan ju vara en orsak. Bara att lyfta på hatten och hoppas att Nordin gör det bra i ÖSK säsongen ut och att vi kan få några spänn tillbaka i herrejössespåsen pengar som de fick av oss när han kom hit. För, mer spel i blåvitt lär det väl inte bli, hur långt kontrakt han än sitter på.

Anfallare

- Malick Mané, 1988-10-14 - Kontrakt t o m 2017
Här var det såklart Håkan Milds extremt breda kontaktnät som lade grunden till värvningen av Mané. När vi pratar kontaktnät alltså. Malick som debuterade rätt gött i och med mål borta mot ajk i premiärmatchen, men sedan dess inte har gjort allt för mycket avtryck likt de vi kikade på i Sogndal-highlightsen när han kom på tapeten. Har väl givetvis att göra med att i Sogndal var han stjärnan och gjorde som han ville (på plan i alla fall) och dribblade halva moståndarlaget och dönade in den. Eller tog en het frispark och sänkte den i borte. Om det har med att göra att han spelar i blåvitt nu, och där är det kanske lite svårare att vara svår (lex Bojanic/n+1) eller om det är något annat är svårt att säga. Massa mål har han inte gjort i alla fall, även om det sett rätt okej ut emellanåt när han spelat. Samtidigt, det har sett mindre okej ut också. Lär inte vara med i något sillysnack. Långt kontrakt. Får köra ner huvudet och köra helt enkelt.

- Gustav Engvall, 1996-04-29 - Kontrakt t o m 2017
Känns jävligt gött att Gurra (och vi) sitter på ett långt kontrakt. Fruktansvärt lovande ung man den där ölänningen. Självfallet såg vi ju potentialerna i U17-VM och även under de framträdanden han gjort i blåvit tröja. Senast nu mot Helsingborg bjöd han på mersmak i riviga löpningar (straffen!), en till synes orädd inställning och blick för spelet. Givetvis finns det saker att slipa på (såsom lite mer egosim i offensivt straffområde), därav gött med långt kontrakt. Självklart behöver grabben speltid, vilket inte borde vara så svårt att få när våra övriga anfallare spelar så evinnerligt bra (Vibe borträknad här). Lär inte diskuteras under denna silly om inte Sunderland får för sig att punga ut ett gäng nya millar...

- Lasse Vibe, 1987-02-22 - Kontrakt t o m juni 2016
Var ska man börja i Vibeanalysen då? Rätt grova lägen som brändes förra året, kryddat med en del assists dock. I år var det tänkt att Söder skulle axla Tobbes mantel, men där har supersympatiske dansken tagit vid istället. Skytteligaledare efter två fina baljor mot HBK senast och en av få i laget som verkligen, och då menar jag verkligen, visar hjärta och stolthet i det han gör på planen. Märkligt att det ska komma från en såpass "otippad" spelare (man kan ju tycka att en av de äldre, eller åtminstone med några år på CV't i blåvitt kliver fram), å andra sidan gör det mig inget alls. Efter det extremt intressanta snacket i allsvenskans podcast häromveckan steg Lasse i mina ögon ytterligare. Med hänvisning till tidigare dravel om förkärleken till intelligenta människor är såklart Vibe inget undantag. Verkar trivas gött i Göteborg och förhoppningsvis får vi se ett gäng baljor till från "Good Vibes"-Vibe. Förhoppningsvis inget sillysnack länkat med #29.

- Robin Söder, 1991-04-01 - Kontrakt t o m 2015
När Vibe avhandlades ovan var jag ju inne lite på det här med att axla Tobbes mantel i form av målgörare. Säga vad man vill om Söder, men en målgörare av Tobbeklass är han inte. Däremot finns ju många andra styrkor som kanske inte alltid syns, men som Söder ändå gör väldigt bra. Emellanåt. I kruxet och kråksången, som vi drog igenom med Gurra (S) så är det ju inte spelarna själva som tar ut laget, således är det ju inte Söder själv som bestämmer att han ska spela. Det gör någon annan, typ Stahre. Tycka vad man vill om det, och Söder har ju även han fått utstå hinkvis av skit på nätet efter sina insatser de senare åren. Även här får jag väl dessvärre skriva under och hålla med. Någonstans måste man försöka bryta mönstret och säga att det räcker. I synnerhet om man spelar på ett visst sätt. Hade man kört Robin som ytter och några andra (Vibe och Engvall?) på topp så hade jag köpt den uteblivna målproduktionen lite mer. Men inte som "striker". Nåväl, ett år kvar på kontraktet. Tveksamt om det blir så mycket mer efter att Gren har fått säga sitt. Å andra sidan, bollen är rund och allt kan hända. Gör han 25 mål nästa år så kanske det blir försäljning ändå? Vi får se.

Tränare

- Mikael Stahre/Magnus Edlund - Kontrakt t o m 2015
Firma Stahre/Edlund har blandat och gett genom åren. 7a, tredjeplats/cupvinst och i år? Samtidigt är det rätt givet att den "nya organisationen" på KG inte vågar/vill göra sig av med tränarstaben såhär "tidigt i sin kontorslagskarriär". Jag tror helt klart att Stahre/Edlund kommer att fullfölja sina kontrakt, däremot om det blir en förlängning eller inte, det beror såklart helt och hållet på resultatet. Hade man fått provision på oavgjorda matcher vore Stahre/Edlund jävligt täta vid det här laget.

Sillynamn

- Tobias Hysén
Har väl uttryckt lite löst i media från och till att det är familjen som bestämmer om det blir att köra hela vägen i Shanghai, eller om det blir hemkomst innan kontraktsslut. I och med att Khalili gick till Shanghai kanske "möjligheten" har ökat att få hem Tobbe, samtidigt, är det verkligen så bra? Jag vet inte. Alltid lurigt att få hem en spelare som är "given" redan innan... Å andra sidan, när det gäller Tobbe så är jag först i ledet att välkomna honom i L.A när Gren har löst hans signatur (förhoppningsvis kanske utan en allt för fet sign-on denna gången eftersom förra kontraktet "bröts" i förtid). Nej, en Tobbe som inte är för trött platsar helt klart i detta blåvitt som inte riktigt får igång målfabrikationen.

- Gunnar Heidar Thorvaldsson
Enligt uppgifter i media är alltså Konyaspor är beredda att släppa anfallaren helt gratis, trots ett år kvar på kontraktet. Om det blir blåvitt är oklart, men han kanske är sugen på att få lite finfina inlägg från MSD igen? Att Risp är inblandad kanske är positivt om man vill ha honom till oss. Jag vet inte rikigt. Det jag "minns" av honom är att det var mycket "målgörarmål" och nickmål. Det är ju något vi saknar. Så varför inte?

- Tom Pettersson
Åtvidabergaren är alltså trött på pommes och majjo i Belgien. Här vet jag inte mer än hans singer-songwriteregenskaper och några svaga minnen från mittbacksspel på Kopparvallen. Kanske en fullt potent mittback när/om Kjetil lämnar.

- Tobias Sana
Sana är väl en helt okej spelare, inget snack. Han kanske rentav har slipat på många saker under sin tid utomlands, men att han skulle gå in som någon frälsare och en ren copy/paste på Sam (om han skulle försvinna) det låter mycket mycket osannolikt i mina öron. Jag vetefan alltså.

- DMK
Samma sak här som med Sana. Skön kille, men unnar honom några år utomlands i andra obskyra ligor som Skottland. Inte heller någon direkt frälsare för oss om han skulle komma tillbaka nu.

- Mikael Antonsson
Ingen aning om det fanns någon kontraktsklausul när han trillade ur Serie A med Bologna, men kontrakt till 2015 har han enligt Internet i alla fall. En högklassig mittback (visst, diverse landskamper som inte varit 100) som helt klart hade fått bilda mittlås med Bjärs. Kanske inte så trolig dock.

- Haitam Aleesami
Vår extremt extroverta och kontaktnätsrika sportchef uttalade sig visst även om Fredrikstads 22-åriga vänsterback. Jag har ingen aning om denne Haitam är något att ha, men en riktig vänsterback måste vi ju ha när vår nuvarande ska söka lyckan i världens största klubb i öresund.

- Jacob Ericsson
Även här har Gren bekräftat till media att en vänsterback är intressant och helt klart skulle passa in. Denne Jacob Ericsson har jag inte heller någon direkt aning om, men som sagt, en vänsterback måste ju in.

Det var allt för denna gången. Ös på i kommentarsfältet med sillynamn. Tills dess: Krossa Ungern.

Matchtankar - falkenberg hemma, 25/4

ANALYS. Lönefredag. Fredagsmatch. Gött väder. Nykomling. What could possibly go wrong? Ja, med 1,001 i odds var det ju rätt väntat att det skulle gå åt helvete. Nej, kanske inte riktigt så väntat, men ändock intet förvånande. Och helt åt helvete gick det ju inte heller för den delen, men hårsmån, straffspark, millimeter, sekund eller you name it ifrån en smärre katastrof var det ju. Att en första halvlek genomförs så fruktansvärt dåligt, utan ett enda skott på mål (offensivt), utan en tydlig spelidé, utan någon tillstymmelse till spel genom centralt mittfält, utan någon kreativitet och framförallt såpass lättläst som man agerar är inget annat än väldigt väldigt anmärkningsvärt för ett lag som lever, tränar och spelar så tätt inpå varandra.

Visst, alla kan ha en dålig dag på jobbet och den mest typiska standardkommentaren från jeppar på stan, "- jag tittar inte på allsvenskan för den är såååååååå dålig" besannas ju rätt hårt när man ser tillbaka till det som utspelade sig inför 11400 (eller åtminstone 11389) nagelbitande fredagsmysare. Men att det spelas med en så uppenbar och fantasilös "game plan" är nästintill inte värdigt för allsvenskan, heller.

Så, nu har jag rasat lite inledningsvis och får väl ge mig på att vara lite mer analytisk och pinpointa vad jag helt enkelt tror är orsakerna till att vi spelar eller åtminstone inleder (första halvlek) matchen såpass kass som vi gör.

• Bristen på spelidé och viljan att göra någonting kreativt genom centrallinje. Man har kanske blivit bortskämd i att Sam ska göra det, när vi så uppenbart inte har någon som helst kreativitet på högerkanten (när Vibe inte spelar). Uppenbarligen försöker ju Sam, men emellanåt blir det lite svårt, och det finns inte direkt jättemånga alternativ när och om spelet sågar sig igenom kanten.

• Oviljan i att ta skott utifrån. Visst, Mané försöker ju vid något tillfälle, men timingen och värderingen i hans avslut lämnar ju gött mycket mer att önska. Cred för att han är den enda som försöker ändå. Inte good enough dock. Våga skjuta, för i helvete.

• De extremt raka linjerna med de extremt stora avstånden mellan anfall och innermitt. Gurra och JJ gör ju det kanon, det som de gör, men, det blir så innihelvete betongcementerat i knät ovanför Kjetil och Bjärs. Det finns inget som sätter ihop mittfältet när både Söder och Mané vill gå rätt djupt offensivt och "Gurra & JJ's enskilda städfirma HB" gör allt för att freda vår defensiva yta mellan mittplan och straffområde. Den uppenbara förändringen som sker (löser upp detta "gap") när May kommer in är både en fröjd att se och visar på att det är så vi måste formera oss framledes för att kunna ha en chans att utmana om de ädlaste medaljerna.

• Respekten. Självfallet ska man visa respekt för sin motståndare, men inte så sjukligt räddhågsen respekt som vi på senaste visat till både BP och nu Henke Larssons gubbar. Det ser ju nästan ut som att alla är svinrädda att göra något fel vilket leder till att det statiska "spelet" blir galet uppenbart. Ingen driver på, vågar göra det oväntade, vågar slå den enkla men svåra och kanske öppnande passen,  och som sagt, vågar ta avslut.

Nu är det ju lyckligtvis inte jag som coachar laget och behöver genomföra åtgärderna för att få till bättre spel och vunna matcher framöver, så jag kan gott luta mig tillbaka och gnälla vidare som åskådare och enhälligt uttalad bloggexpert. Det är det som är det fina i kråksången.

Samtidigt, när Stahre faktiskt (inte så ofta vi sett det) gör ett hyfsat tidigt dubbelbyte och slänger in May/Darijan så är det ju uppenbart att något händer. Visst bytena sker i ett läge i matchen när vi faktiskt maler på och har en jättechans efter fint förarbete på vänsterkanten av Ludde där MSD's avslut räddas på mållinjen, men det ger ju en rätt bra mersmak när man ser May's löpvilja, tvåvägsspel, intelligens, vilja att ha boll, och på farnerudskt sätt flyter fram på planen, då lugnar man sig lite. Ändå.

Så kom då läget när JJ älgar sig igenom straffområdet och får den där straffen. Såg lite billig ut från min position på sektion J, men vad gör det? Någon gång ska vi väl ha lite flyt också. Om det hade något att göra med att domaren hette Glenn kan man ju låta vara osagt. Sam gör iallafall jobbet och dunkar in det så extremt viktiga målet som ändå ger oss lite andrum och de tre poäng som en sådan här match bara måste rendera i.

Så, mycket osammanhängande bakfylleblaj från min sida följs av några korta från matchen då:

+ Sandberg! Gött att han få gå in och spika igen. Grymt viktig dubbelräddning. Visst, något osäkert luftspel på några fasta och höga inlägg, men skit samma.

+ Stahre! Att han ändå går ifrån sin mest uppenbara game plan och byter ansikte på matchen "redan" i 57:e är bra.

+ 3 poäng!

+ Fredagsmatch!

- "Spelidén".

- Den extrema respekten vi visar våra motståndare. Kom igen. Hemmaplan. Kör över. Kör som fan.

- Gapet mellan defensivt innermittfält och anfall.

Slutligen måste jag ändå berömma Söder som ändå springer extremt mycket och förtjänstfullt. Gör de där smågoa grejerna som han är duktig på. Skapar mycket oreda men lyckas ju tyvärr inte sätta den där sista tredjedelen och med det bli en fullfjädrad anfallare. Det är synd. Robin är bra. Det är han.

Nu slickar vi i oss smaken av tre grispoäng och ser framemot ellos på söndag om en vecka. Nästa person som kallar den matchen för derby, eller västderby kan väl bara sluta upp med det? Snälla.

Krossa ellos!

Tidig truppanalys 2014

ANALYS. Ett 2014 som nu då kommer att starta med #30 som kapten på skutan istället för #7 och en i övrigt tunn (?) trupp som står rustad för, ja vadå? I en twitterdiskussion häromdagen fick jag kommentaren "Superettan?" när jag hasplade ur mig följande elva:

John

Emil - Bjärs - Kjetil - Ludde

MSD - Haglund - JJ - Vibe

Sam - Darijan

Med en trupp som ser ut som följande (där Tobbe är nybliven kines och Dyre satsar på att kinesa i en Holländsk ungkarlskvart? Pär Ericsson är borta på riktigt, Farnerud slutat, Hannes är Starke Arvid, Logi är i JO's blackwhite army, samt en Erik Lund som bara ska köra rehab ett tag till...) kan vi försöka oss på att sätta ihop en liten kavalkad av skitsmart enväldigt tyckande. Sen om det finns någon substans i uttrycket "Superettan" baserat på både min snabbkomponerade elva ovan och truppanalysen nedan låter jag er diskutera fritt i kommentarsfältet. Jag tycker dock att en trupp utan Tobbe och Farnerud i allra högsta grad inte kan konkurrera om SM-guldet, men ska självklart inte heller vara inblandat i en bottenstrid. Sjundeplats? Någon?

HÅRDFAKTA

#1 - John Alvbåge, 31 - kontrakt t.o.m 2015.
Alvbåge som visade vilken otroligt bra allsvensk målvakt han är under 2013 med trettio spelade omgångar i ligan, klanderfritt spel i cupen och överlag en jävligt bra lägstanivå. Lär stå ohotad i blåvitts mål de närmaste åren och kommer säkerligen att förlänga kontraktet nu under 2014. Viktig i 'kärnan' av spelare som kommer att lira många, och/eller förhoppningsvis alla matcher kommande säsong. Rutin, pondus, jävlaranamma kombinerat med sköj. Bra egenskaper och bra representant för blåvitt.

#12 - Marcus Sandberg, 23 - kontrakt t.o.m 2014.
Mackan får väl anses som en mycket bra backup. Frågan är om han inte kommer att vandra samma väg som den gode Alvbåge gjorde när situationen var identisk back in the days med attraktive Bengan? Spelar säkert ut kontraktet i år och går sedan till mittenlag i Norge/Danmark alternativt superettan. Go gubbe som säkerligen och tyvärr enbart får lira U21 i år också. Orkar han stanna hela året?

BACKAR

#2 - Emil Salomonsson, 24 - kontrakt t.o.m 2015.
Emil är i min bok (i huvudsak baserat på föregående år) en bättre spelare på högerbacken än Adam och ska således gå före honom. Å andra sidan hade väl Adam laddat upp föregående MLS-'försäsong' med enbart Starbucks och goda böcker? Åtminstone såg det ju ut så i hans timing, tempo och touch. Emil då. Frejdig, ständigt hot framåt, duglig bakåt. Behöver dock slipa mer på sin touch i kombination med hans höga hastighet. Blir ju gärna att bollen ofta rinner iväg. Borde skjuta mer. Mycket mer. Får säkerligen kontraktsförlängningsförslag under året. En Håkanfavorit och trolig startspelare.

#4 - Kjetil Waehler, 37 - kontrakt t.o.m 2014.
Norrbaggen som var rätt bedrövlig första året, visade en helt annan sida efter att Bjärs kom hem och gjorde det bra när han var hel från klavikelfrakturer och knäåkommor. Förlängde inför denna säsongen och kommer väl anses som ordinarie bredvid Bjärs, så länge de båda är hela. Lär knappast vara ett hett villebråd under årets sillyperioder och beroende på reslutat och kroppsstatus får vi väl se vad Håkan gör med honom.

#6 - Ludwig Augustinsson, 19 - kontrakt t.o.m 2016.
Får vi nu äntligen se Luddes fantastiska spel och fötter under längre perioder i år? Hoppas onekligen det. Förra försäsongen innehöll idel lovord och det vi såg av den sjukligt målmedvetna ynglingen gav ju ofantlig mersmak. Driv, offensiv, snabbhet, teknik, kvalitet offensivt och defensivt samt riktigt trevlig inläggsfot/tillslag på fasta. Vänsterbacken vi väntat på. Känns bra med ett långt kontrakt på Ludde. Startspelare.

#14 - Hjálmar Jónsson, 33 - kontrakt t.o.m 2014.
Att allas vår Hjalle har varit med såpass länge som han varit får väl på något sätt ses som en bedrift i sig. Lär väl göra sitt sista år (hur många gånger har vi sagt och trott det?) i Blåvitt denna säsongen. Blandar ju och ger som alltid när han väl får spela (brukar ju bli fem-tio och fem-tio för många matcher varje säsong för att vi inte lyckas lösa en högklassig konkurrerande mittback). Lojal truppbreddare. Bra skägg- och mustaschväxt, go gubbe, sköj ramsa, gillar fiske.

#20 - Jonathan Azulay, 20 - kontrakt t.o.m 2014.
För närvarande och testar för Maccabi Tel Aviv. En ung mittback som lirat både på kanten och centralt under föregående säsongs utlåning till ujs. Bra passningsspelare men något tveksamt defensivt. Kommer Maccabi vilja ha honom? Kan han konkurrera på allvar i Blåvitt? Tveksamt på båda. Tror inte han gör många minuter i allsvenskan för oss i år.

#22 - Adam Johansson, 30 - kontrakt t.o.m 2016.
Landslagsspelaren (!) Adam som efter återkomsten agerat lojalt med både vänster- och högerbackslir. Om det varit mest utifrån att han är extremt lojal eller med insikten att han inte hade fått spela alls, om inte vänsterbacksplatsen hade tagits kan man låta vara osagt. Hur som helst, med en riktig allsvensk grisförsäsong hoppas vi onekligen att han får tillbaka lite driv och fart inför året, så att han blir den gamla landslags-Adam som vi minns honom. Stannar i Blåvitt. Konkurrerar med Emil på högerbacken. Vänsterkanten ska han inte husera på. Alls.

#30 - Mattias Bjärsmyr, 27 - kontrakt t.o.m 2017.
DMK-miljonerna som investerades direkt i en sign-on och rejäl månadslön för Bjärs till och med 2017 får anses som de mest välplacerade på väldigt länge. Att Bjärsa numera kommer att bära kaptensbindeln kan inte bli annat än hur jävla bra som helst. En klassisk grinkuk med vett (och för det mesta fog) att driva på och skicka iväg hårtorkar och manande driv till söliga lagkamrater, kan inte bli annat än bra. Hoppas inget annat än att vi får vi se Bjärs skadefri och fit hela säsongen för att slippa allt för mycket rotation i backlinjen, i synnerhet i mittbackslåset. Alltid risk att han lämnar om han spelar bra, gott med långt kontrakt. Given startspelare och kapten.

MITTFÄLTARE

#5 - Philip Haglund, 26 - kontrakt t.o.m 2014.
Haglund som gjorde sin bästa säsong i den blåvita tröjan under förra året visade att han är mer än bara hjärta och lungor med sina sju baljor. Oerhört löpstark och helt klart en av de bättre mittfältarna i allsvenskan. Utmanas i år av Joel som är en helt annan spelartyp, men ändå konkurrerar de om den offensiva innermittpositionen. Philip kommer säkerligen även han att erbjudas en förlängning av kontraktet under året. En spelare helt i Håkans smak (frågan är väl, hur länge Håkan är kvar... Mer om det längre ner). Startspelare.

#8 - Nordin Gerzic, 30 - kontrakt t.o.m 2015.
Nordin, Nordin, Nordin. Alltid så het och professionell på träning, målmedveten och med mål i mun. Ska han äntligen kunna axla den mångmiljonerspress som ändå legat på honom sedan han kom från ÖSK? Tvek. Var på gång och gjorde det bra under tidigare delen av förra året fram till att skadorna hopades och till slut renderade i utlåning tillbaka till just Örebro. Där han inte riktigt agerande som den stjärna som han ändå borde ha varit i ett superettanlag. Konkurrerar på sin ordinarie position igen (för inte kan han fortsätta anses som en ytter?) och är väl kanske den ende som är glad att Farnerud lämnade? Får nog ändå svårt att ta plats om JJ och Haglund trummar vidare, samt med en hel Allansson flåsandes i nacken. Jag blir hemskt gärna motbevisad dock.

#9 - Lasse Vibe, 26 - kontrakt t.o.m 2016.
Dansken som gjorde ett mycket trevligt förstaintryck i "hemmamatchen" mot storlaget AS Trencin i Helsingborg där han med speed och frenesi lyckades få deras försvarare utvisad efter bara dryga 10 minuter. Hur den fantastiska matchen slutade i ljuv sommarkväll behöver vi inte orda om mer. Vibe som ändå haft evinnerligt svårt att träffa mål och sätta till synes givna lägen under föregående säsong lär förhoppningsvis bara gå stärkt ur alla missar och hänger säkert en 8-10 baljor i år. Antingen som anfallare eller ytter. Inte på långa vägar en Tobbetyp i speed med boll och iskall striker, men med många andra mycket goda egenskaper som blåvitt saknat på senare år. Startspelare.

#10 - Daniel Sobralense, 30 - kontrakt t.o.m 2015.
Här kan man antingen skriva löpmeter med smädande ord om den gode Sobra som fått sina säsonger i blåvitt förstörda av skador och kanske även "skador", eller så kan man låta bli. Sobra är hur som helst inte på långa vägar en personlig favorit och han är ju en kladdare av rang. Att han ens nämns i samma mening som "Tobbe" och "ersättare" är inte mindre än väldigt roligt. Milt sagt. Sobralenses dagar är förhoppningsvis räknade i blåvitt, antingen genom utlåning eller bortskänkning. Visst, han kan emellanåt när han vill, eller när det nu är, men på tok för sällan för att säga aldrig, sker det hos oss. Bör inte ta upp dyr lön och stå i vägen för talang i truppen.

#15 - Jakob Johansson, 23 - kontrakt t.o.m 2014.
JJ som gjorde en makalös första del av förra säsongen där han även passade på att signa på ytterligare ett år på Håkans papper är ju en fantastisk ung man (man tror ju lätt att han är äldre). Andra halvan innehöll ju vissa sämre insatser men ändå blandat med underbara älgakliv och rejäla kamper tillsammans med Haglund på innermittfältet. Lär väl gå under sommarfönstret denna säsongen. Startspelare.

#17 - Sam Larsson, 20 - kontrakt t.o.m 2015.
Vilken start det blev förra säsongen! En jädra massa poäng blandat med vackra finter, klackar och gött. Man ser ju dock att Sam har en del att jobba på i defensiv, smartness, kyla och avslut. Dessa egenskaper är ju ändå sådana som man kan förvalta i och med speltid, vilket jag onekligen hoppas att han får under kommande säsong. Försmak på finfina samarbeten mellan Darijan, Vibe och Sam såg vi prov på redan i slutet av förra säsongen. Sam lär väl dock konkurrera mer om offensiv mittfältsposition/anfallare än ytter i år. Inte mig emot, och säkerligen inget som Sam själv klagar på heller. Spännande gubbe. Startspelare.

#18 - Darijan Bojanic, 19 - kontrakt t.o.m 2017.
Jävlar sicket mål han dunkade in mot peking ändå. Vi har sett prov på det tillslaget under flertalet träningar på KG under förra året. Vi kan bara hoppas och tro att han vågar att bjussa på mer sådana raketer under kommande säsong. Som tidigare nämnt, en trio på Sam, Darijan och Vibe kan bli riktigt roligt. Skulle inte gråta om Joel hade klampat in i det gänget och bjudit oss på en dunderkvartett. Med en bra försäsong i kroppen och en bättre grundfysik som klarar 90 minuter, utan röda och gula och andra Lerjéushittepågrejer kan Darijan helt klart ses som en startspelare i år.

#26 - Hampus Zackrisson, 19 - kontrakt t.o.m 2014.
Hampus som lite konstigt nog "bara" fick ett halvårskontrakt i present av Håkan är ju en hårt arbetande innermittfältare som även lirat lite mittback i U-lagen. Ses väl dock mer som en ren konkurrent till JJ och Haglund då Hampus är en rätt lik spelartyp. Se- och läraperiod som förhoppningsvis innebär vissa inhopp i cup- och träningsspel. Lär väl inte lira allt för många minuter i allsvenskan.

#27 - Joel Allansson, 21 - kontrakt t.o.m 2015.
Som jag längtar efter Joels comeback. Som jag längtar efter att få se på mjuka fötter, finess och ackuratess. Jag vågar tro att om Joel får hålla sig skadefri och utvecklas vidare kan han lösa egenskaper och likheter med en nyss pensionerad Pontus Farnerud. Så bra är Joel. Så bra kan Joel bli. Måtte bara hans kropp hålla. Hur och var han ska konkurrera är dock en liten svårare nöt att knäcka. I dagens trupp med ett rent 4-4-2 där JJ och Haglund är cementerade på mittfältet kan Joel få det lite svårt att komma in. I ett 4-1-4-1 med enbart JJ eller Haglund på planen kanske Joel hade gjort sig mer rättvisa? Tiden får utvisa. Jag vill hemskt gärna se Joel på plan, oavsett medspelare och oavsett spelsystem.

#? - Martin Smedberg-Dalence, 29 - kontrakt t.o.m 2017.
MSD som hittills är det enda externa nyförvärvet i truppen denna säsongen är väl inget namn som klingar "SM-guld" och inger samma förväntningar som tidigare års värvningar av Nordin och Farnerud. Optimisten får väl ändå anse detta som positivt att pressen och förväntningarna på MSD är förhållandevis små. Smedberg Dallas har ju ändå gjort det bra i Peking under de senare åren och får i det stora hela ses som en vettig Bosmanvärvning. Trevlig högerfot, klassiskt yttermittfältare och förhoppningsvis kanske vi får se att MSD blir en lika framgångsrik inläggsspelare/poängspelare som Alex/Sella. Det förutsätter dock att vi har någon där inne i boxen som kan göra något vettigt av bra inlägg. Troligtvis startspelare i år. Förhoppningsvis väljer han inget Kalle Anka-nummer hos oss som han hade i Peking (#84).

ANFALLARE

#11 - Robin Söder, 22 - kontrakt t.o.m 2015.
Lille Söder som under stundom förra året visade att han är en spelare med klass. Grejen är ju ändå den att ojämnheten är för stor, självförtroendet tar över för mycket från kunnandet och allt som oftast blir det ju mest paj. Jag är glad och nöjd över att Söder är kvar i truppen (även om jag blev lite förvånad när han förlängde) men jag tror tyvärr inte att Robin varken kan axla den roll som notorisk målskytt som Tobbe ändå lämnar efter sig. I synnerhet inte med det vi har sett av Söder under "alla dessa år". Måhända att det varit mycket skador och skit, men ändå. Nivån är för ojämn. Motbevisa mig mer än gärna Robin, jag hoppas på dig!

#23 - Gustav Engvall, 17 - kontrakt t.o.m 2015.
Jävlar vilket VM han gjorde ändå Engvall. Vi såg även prov på kompetensen när han spelade istället för Söder mot Syrianska förra året och då serverade Tobbe en fin macka efter en rejäl bollvinst på mitten. Engvall kan mycket väl bli en fullfjädrad anfallare i elvan i år om han bara få chansen. Sitter väl mig veterligen på ett ungdomskontrakt i dagsläget och Håkan borde verkligen servera ett A-lagsdito under säsongen, annars lär väl något annat brögäng försöka lägga rabarberna på grabben från Öland.

BUBBLARE - SILLYNAMN - SNACKISAR

- Nicki Bille Nielsen, 25 Rosenborg
Dansken med jättebenen som i media framställs som "näste Bendtner" är namnet det snackas vitt och brett om, i synnerhet på forum och på Twitter. Har inte sett en sekund med bad boy Bille i aktion och har således svårt att uttala mig om det är ett bra namn eller inte, men med viss "strulighet" och ett facit på 38 mål på 139 matcher är jag inte helt övertygad. Detta med tanke på att prislappen på en sådan här 185 cm lång dansk från Rosenborg lär bli jävligt högt. Jag tror mer på gubben nedan.

- Mikael Boman, 25 Halmstad BK
Den 188 cm långe Kungsbackasonen som i yngre år (14) "ratade" blåvitt har gjort det väldigt bra i ett HBK som krigade till sig ett förlängt förtroende i allsvenskan efter kvalsegrar mot idolgänget på konstgräset ifrån Sundsvall. En stor och rejäl anfallare som kan göra mål på huvudet, med fötterna och allsköns andra kroppsdelar som troligtvis inte skulle bli allt för dyr från hallänningarna som behöver varenda spänn in i bankvalvet. Boman känns kort och gott som en modern och bättre version av Hannes. Vilket inte hade varit allt för trökigt att få in. Jag säger ja. Köp!

- Håkan Mild, 42 IFK Göteborg
Gör han sin sista säsong i år? Många med mig tror att fallet blir som sådant, Håkan känns mätt och Håkan känns trött. Han ska ha cred för gött många millar som trillat in i spelarförsäljningar de senaste åren, han ska dock samtidigt ha skit för gött många millar som runnit ut i sanden i och med värvningar som Pär, Nordin och alla de andra gamla goda "klippen". Överlag ett bra jobb från Håkan fram till nu, men efter detta året behöver vi nog se ett annat namn som chef över sporten i "vårat kära IFK".

UPPDATERING 2013-01-06 10:30

Efter djupare dialog internt Barabenredaktionen och med hänvisning till DETTA inlägget gällande Gustav Svensson och hans eventuella comeback i blåvitt väljer jag att analysera en Gurra i truppen igen. Vem vet, han kanske skriver på redan idag?

- Gustav Svensson, 26 Tavrija Simferopol
En Gurra som "i vanlig ordning" har setts träna på KG under både rehabperiod och uppehåll i den ukrainska ligan skulle vara ett mycket välkommet nyförvärv. Dels för att han känner till blåvit kultur och vinnarmentalitet, dels kan han spela både innermittfältare (kanske inte är jättestort behov av den spelartypen just nu, men vad händer om JJ...) och även mittback där han enligt uppgift har huserat emellanåt i sitt ljusblåa Simferopol. I mitt tycke vore Gurra en extremt bra förstärkning till truppen. Kör!

Med sammanställningen ovan kan man använda sig av orden som mycket klokt skrevs på Twitter häromdagen av @fillejaconelli: "Att tro att Tobbe inte behövs ersättas, samtidigt som laget skall höja sig ett snäpp till i år, är inte sunt. #ifkgbg". Helt enig med det uttalandet. Det som i allra högsta grad behövs är en stor men ändå teknisk boxspelare som kan dra en gubbe men ändå vara rejäl och orädd nog att fläka sig som Stiller. Denna spelartyp kombinerat med en eller kanske två backar av klass. En konkurrerande vänsterback och en mittback som med enkelhet kan peta åtminstone Kjetil är vad som mest behövs. Annars är nog sjundeplatsen en lågoddsare i år igen.

Denna orgie i tyckande, blajande, böljande och lallande är första outputen på mitt enda nyårslöfte i år (att skriva mer på bloggen). Håll till godo. Säsongen 2014 är igång.

Så tar vi guld!

ANALYS När ilskan, besvikelsen och tårarna från söndagens match äntligen har börjat lägga sig började jag titta på våra möjligheter till att, trots förlusten mot Malmö, hamna överst i tabellen lagom till dess att omgång 30 är spelad. Så här måste det (i princip) gå till:

Just nu är poängskillnaden i tabellen som följer:

• +6p Malmö (+19 mål)
• +3p Helsingborg (+25 mål)
• 0p AIK (+11 mål)
• 0p IFK Göteborg (+11 mål)

Först och främst har vi de matcher med rimligast chans att rätt resultat för oss inträffar:

• Helsingborg - Malmö ska sluta med HIF-seger.
• Elfsborg - Helsingborg ska sluta med Elfsborg-seger.
• Elfsborg - Malmö ska sluta med Elfsborg-seger.

I och med sådana resultat skulle vi således ligga på par med lagen ovanför oss, förutsatt att vi vinner våra matcher. En av de matcherna är mötet mot AIK på Gamla Ullevi. Förlorar vi den så hamnar vi 3p efter våra konkurrenter igen. Med andra ord:

VI MÅSTE VINNA MOT AIK.

Vår tränare, Mikael Stahre, sa i en intervju att man i snitt behöver 18 segrar för att vinna guld. Vi har för tillfället 11. Vi behöver alltså minst 7 segrar på 9 matcher. Här är vad vi har kvar.

• Åtvidaberg hemma
• Halmstad borta
• AIK hemma
• Gefle hemma
• Kalmar borta
• Djurgården borta
• Öster hemma
• Mjällby borta
• Norrköping hemma

Eftersom vi redan slagit fast att vi måste vinna över AIK kan vi titta på de andra hemmamatcherna och konstatera att Åtvidaberg, Gefle, Öster och Norrköping må alla ha historia av att ställa till problem för oss, men inte särskilt ofta på vår hemmaplan. Om vi får förlora max 2 matcher till den här säsongen så är det ganska enkelt att fastslå att:

VI MÅSTE VINNA ALLA VÅRA HEMMAMATCHER.

Då återstår fyra bortamatcher. Fyra bortamatcher som jag ogillar skarpt allihop. Det finns en sorts tradition i att spela oavgjort nere i Gessle-town som vi måste bryta. Det finns en historik av hemmasegrar i mötena mellan IFK och Kalmar. Det finns en rivalitet till Stockholm som gör att en bortamatch där aldrig kan vara lätt avfärdad. Och Mjällby, laget som gör allt för att förstöra för alla. Från resorna dit har vi bara fått med oss en seger på tre försök. För att komma upp i Stahres 18 segrar så gäller då även:

VI MÅSTE VINNA MINST TVÅ AV FYRA JOBBIGA BORTAMATCHER

Om vi lyckas med detta. Då kan det gå. Det är inte säkert, inte alls. Det är tre andra lag som måste tappa lite poäng också om det här ska gå vägen.

/patricw

@patricwestberg

Matchtankar, Mjällby hemma - 24/6

ANALYS/MATCHTANKAR. Seger. Sommarväder (på de soliga sektionerna). Tobbe agerar kapten som sig bör. En Söder som är tillbaka (igen). Sobralense som spelar bra och släpper bollen (!). 6 mål! Och Hjalmar.

Självfallet gläds vi över tre poäng, i synnerhet efter den bedrövliga starten där Mjällby får anfalla "fritt" på deras högerkant där Adam backar, backar, backar och sedan släpper förbi Radetinac som serverar Haynes som använder Hjalmar. Känslan var dock när deras 0-1 kom att detta skulle inte bli några större problem. Trots Adam och trots Hjalmar. Mjällby uppträdde inte direkt som ett lag som skulle mala ner Blåvitt.

Att vi sedan ställer om snabbt, rycks med i ett bra publiktryck (bra ös, trots pinsamt låga 8594 åskådare) och levererar vändningen på dryga två minuter är nyckeln till att få kvittera ut ett godkänt resultat i en av många måstematcher denna säsong. Tobbes andra i slutet av första var en underbar påminnelse om vilken könglig striker han är. Sen blev det ju onödigt spännande när Hjalmar valde att dunka in den där Mjällbyreduceringen i början av andra halvlek, vilket i och för sig får anses som ett jäkligt snyggt mål, men renderade i en viss ängslighet hos undertecknad under en ganska bra stund.

Samtidigt och återigen kändes det dock inte jättefarligt, eller direkt risk för ras. Annars har vi ju under senare säsonger sett de bärande väggarna falla som korthus så fort lite motgång och ångest kommit in på plan. Inte denna gång. Inte när Söder och Tobbe visade att man ville mer. Inte när Logi (!) kom in på Adams bekostnad och gjorde det förjävla bra. Och inte när Hjalmar fortsatte langa mindre hårda och flacka långbollar (till inkast och till motståndare, om vartannat) från sin mittbacksposition.

Det blev ändå ett mycket trevligt slut på en period av hårt matchande, intressanta spelarkaruseller i DMK, Vibe och framförallt Bjärs (harrejävlar så viktigt) och givetvis en intressant start på vårt europaäventyr. Och med Hjalmar som vår ständige surhajätare tillsammans med Dyre ändå löst mittbacksvakanserna helt OK. Inte utan nedbitna naglar, inte utan ångest, panik och med drösvis med svordomar. I det stora hela ändå helt godkänt med tanke på slutresultaten.

Korta plus/minus från matchen igår.

+ Seger
+ Söder
+ Sobralense
+ Spelidén/matchen ändrades till det positiva när Sam och Söder bytte plats

- Publiksiffran (dock plus till att vi som faktiskt var där höll igång)
- Adam (en amerikansk försäsong gör ingen sommar, uppenbarligen)
- Första 15

Den nitiske noterar givetvis att jag inte sätter Hjalmar på minuslistan, vilket man kan tycka, och vilket kanske borde vara fallet. Dock är det som vanligt, för jag älskar Hjalmar såpass mycket att det inte går att sätta honom på minus. Punkt.

Kalmar, Helsingborg och avsaknaden av målskyttar

ANALYS. Förlust i cupen och mot allsvenskt lag. Är detta en engångsföreteelse eller ska vi börja oroas? Det jag vill framhäva är om vi är på väg mot en repris av senaste säsongerna med ängsliga spelare, dåligt spel och poängtapp eller om vi kommer vara starkare än 7-7-7.

Vi var bättre än Kalmar. I första halvlek tycker jag att vi har bra kontroll på deras spelare och stundtals även visar upp ett varierat och bra spel. Tyvärr är det sedan som vanligt att vi är alldeles för dåliga framför mål. I andra halvlek gör vi som så ofta de senaste åren - går ner oss, släpper in mål och blir tafatta.

Att vi förlorar hoppas jag var en liten väckarklocka för Stahre och spelarna om att man aldrig får slappna av.

 ********************

Missad straff i tävlingsmatch - känns det igen?

********************

Var det framtida backlinje vi fick se i andra halvlek?
Salo - Bjärs - Dyre - Ludde

********************

Vi möter Helsingborg i nästa cupmatch. I media kan man läsa att detta var mardrömsmotståndaren. Jag är inte helt överens om det... Helsingborg på bortaplan är kanske det bästa vi kunde få:

• Vi har oddsen emot oss.
• Det är tidigt på säsongen.
• Vi ska inte förlora två matcher i rad.
• Vinner vi är det sämre lag kvar i turneringen.
• OM vi förlorar finns det tid att agera och förhoppningsvis rädda den allsvenska säsongen.

Jag vill inte ha en likadan början som förra året med flera poängtapp, missnöjda supportrar och ytterligare en avslagen säsong.

********************

Vem/Vilka, förutom Tobbe, ska göra målen i år? Är det så att vi får vänta till sommaren innan Mackan Berg blir klar och Tobbe får en ny anfallskollega?

Kriga!

Nyckel till guld 2013

ANALYS Förra året gjorde jag en analys av vilken poängskörd som behövdes för att IFK Göteborg skulle vinna SM-guld. Släng gärna ett getöga på den här, så får du kanske en bättre förståelse för vad jag försöker göra redan från start. Nu tycker jag att det har blivit dags igen att, utan att titta på de olika lagens spelartrupper eller dess förändringar, bena ner säsongen 2013 i enkla siffror. Det handlar om vinst, oavgjort eller förlust.

Sedan vi utökade Allsvenskan till 16 lag har det krävts mellan 58 och 66 poäng för att vinna guld, oftast närmare det övre som ni kan se här nedanför.

2008: 64p (tvåan 63p, trean 54p) 
2009: 61p (tvåan 57p, trean 55p)
2010: 67p (tvåan 65p, trean 52p)
2011: 63p (tvåan 58p, trean 57p, fyran 54p)
2012: 59p (tvåan 57p, trean 56p, fyran 55p)

I förra årets analys valde jag att säga att vi tar full pott mot alla bottengäng och knappt några mot topplagen, något som skulle jämna ut sig i realiteten. Den här gången tänker jag titta på föregående säsongs resultat och försöka göra en uppskattning på hur många poäng vi bör ta mot respektive lag. Vi börjar uppifrån.

Elfsborg - 3p
Tre poäng hemma. Noll poäng borta. Så har det sett ut de flesta gånger de senaste åren. Vi utgår ifrån att det kommer se ut så också.

Häcken - 3p
Sedan Häcken gick upp i Allsvenskan förra gången har vi faktiskt inte lyckats med en bättre skörd än två kryss och en seger på tre säsonger (en poängmatch per säsong). Det brukar vara ett lotteri på förhand, oavsett vem som har hemmaplan. En seger på två matcher borde vi kunna ta, om inte deras jävla målvakt storspelar som vanligt. 

Malmö - 2p
Malmö är ett typiskt lag som vi spelar oavgjort mot både hemma och borta. Det är väl inte helt otänkbart att vi vinner varsin match också, men vi sätter lite halvpessimistiskt två poäng här.

AIK - 1p
Man kan säga vad man vill om de gulsvarta från Solna men tufft motstånd för IFK bjuder de allt som oftast på. Så här på förhand, utan att veta hur bra lagen kommer att vara, tycker jag att det vore extremt naivt att påstå att vi garanterat kommer ta fler än en poäng mot AIK. Vi har ruskigt svårt att göra mål på dem.

Norrköping - 4p
Här måste det ske en lite förbättring jämfört med föregående säsong. Norrköping slutade femma i Allsvenskan, något som jag tror att många lag kommer att se till att de inte gör en gång till. Nu vet man om att de är starka, och man kommer därför vara extremt laddade och på sin vakt. Med det som bakgrund tror jag på som sämst ett kryss i första matchen och sedan en trea i returmötet. Deras konstgräs kan ställa till det för oss.

Helsingborg - 2p
Se Malmö.

Så här långt: 15p av maximala 36p.

Åtvidaberg - 6p
Trots raketstarten på Åtvidabergs allsvenska sejour var IFK ett av lagen som inte vek ner sig mot dem. Seger både hemma och borta, något jag tror och hoppas att vi ska kunna klara av även nästa säsong, som är Åtvids "svåra, andra år".

Djurgården - 3p
Ännu ett lag vi brukar ha svårt för, dock bara på bortaplan. Oavsett om vi vinner övertygande hemma kommer Djurgården tillbaka oerhört starka på sin hemmaplan. Från och med juli månad spelar man på konstgräs, så vi kanske får hoppas på en match i Stockholm på våren för att lyckas bättre?

Kalmar - 3p
Samma som för Djurgården egentligen. Seger hemma, förlust borta. Så brukar det se ut tycker jag.

Gefle - 6p
Här har vi en fet revansch att ta efter utskåpningen där uppe senast. Gefle är och måste förbli ett lag som man ska ta full pott emot om man ska ha med guldet att göra.

Mjällby - 3p
Av någon anledning så har vi även svårt borta men lätt hemma mot Mjällby. Tre poäng känns mest realistiskt.

Syrianska - 6p
Förra säsongens fadäs är inte glömd, varken av oss eller av Erik Lund gissar jag, men däremot räknar jag med att Syrianska är snäppet sämre nästa säsong, samt att vi har revansch att utkräva. Full pott är ett måste om man vill ta guld.

Öster - 6p
Nykomlingar som vi bara ska ha full poäng mot.

Brommapojkarna - 6p
Se Öster.

Halmstad - 4p
Ännu ett lag vi har haft förbannat svårt för på bortaplan. Blir nästan alltid kryss nere i Halmstad.

Och summeringen av andra "halvan" ger: 43p av 54p möjliga.

Totalt landar vi då på 58p vilket räcker som bäst till en andraplats om man ska tro historiken. Med andra ord krävs att man plockar antingen lätta(re) poäng på bortaplan mot lag som Halmstad, Mjällby, Kalmar, Djurgården eller levererar ett par segrar emot några svårare lag som AIK, Malmö eller Helsingborg. Tänk också på att för varje poäng vi tappar enligt den här kalkylen måste vi ta in lika många poäng i någon annan match. En förlust mot t.ex. Gefle eller Syrianska kräver att vi vinner en match till mot kanske Häcken, AIK eller Malmö.

Min känsla är att det blir tufft för IFK även nästa år. Man måste definitivt höja sig för att inte åka på nitlotter mot de som vi gärna vill kalla för bonkegängen. Gör gärna en egen uträkning själv, med vad Du känner är realistiskt. På så sätt kan var och en bilda sig förväntningar redan nu. Jag väljer som vanligt att lägga mina lågt, så blir jag bara uppgiven istället för ledsen och besviken på riktigt.

/patricw
@patricwestberg

Kärleken till IFK Göteborg, den består…

GÄSTKRÖNIKA/INFÖR HÖSTEN. I dag välkomnar vi signaturen "En gång ängel, alltid ängel" som serverar en gästkrönika om sina slutsatser av vårsäsongen 2012. Krönikan skickades till BaraBen redan inför DIF-matchen men vi vill köra upp den här ändå, då den är så passionerat skriven. Vill du delge dina åsikter eller tankar i form av ett kåseri, en krönika eller en analys? Mejla oss din text, bild, video eller annat kreativt på: kontakt@baraben.com så kan den bli publicerad på Fotbollsgöteborgs största, bästa och ska vi vara ärliga - enda blogg!

Sedan vi var med och slogs om SM-guldet 2009 har det varit två magra år resultatmässigt, minst sagt. Denna säsong ser också ut att landa i en kraschlandning, även om vår kapten utlovar annat på den officiella hemsidan. Vi är 15 poäng efter Ellos – som för övrigt torskade med 1-5(!) mot Åtvidaberg – och det är åtminstone 10 poäng för mycket.

Vi har tagit 15 poäng på 13 matcher, vilket är fyra mer än Gefle. Vi har tappat poäng hemma mot Örebro, som bara lyckats skrapa ihop fyra poäng. Det är för dåligt, helt enkelt. Det kan vem som helst räkna ut. Visst, det har bjudits på fin fotboll stundtals, men det är poängen som räknas. För mig får dom gärna brunka à la Stoke bara de tar poäng och klättrar uppåt i tabellen.

Kanske kan Stahre rädda sig själv lite genom en framskjuten placering i cupen, som stundar i sinom tid. Oavsett om Blåvitt slutar fyra eller tia i år så kommer Stahre att få fortsätta leda laget. På sikt tror jag också att det kan bli väldigt bra. Man måste ha i åtanke att vi tog in en handfull nya spelare inför denna säsong, och vitt jag vet byggdes inte Rom på en dag.

Jag tycker dock att man kan ifrågasätta hur styrelsen och ledningen, med Håkan i spetsen, agerat i samband med köp och försäljningar av vissa spelare. Backar har lämnat, mittfältare har anlänt. I min värld går inte den ekvationen ihop. Visst, Kjetil värvades inför säsongen, men han har inte varit den där dirigenten som vi hoppats på. Han har uppträtt ganska darrigt.
Hjalmar, som går skadad, är en helt okej mittback, men det är inte direkt så att anfallarna i motståndarlaget gör på sig av skräck. Han har även en förkärlek till lååånga bollar.
Dyrestam går även han skadad, men bara han får ordning på sin redan sargade kropp så kan Mellberg pensionera sig. Det är inte alla mittbackar som bjuder på en tvåfotare som siste man.
Salle är en modern ytterback som visat prov på fint samarbete med Sella. Virrar bort sig i defensiven ibland.

Logi började säsongen bra, men fick sedan kliva åt sidan. Är i mina ögon en helt okej vänsterback. Stahre måste våga ge Logi förtroende nu när Hjalmar och Dyrestam är skadade.
Lund har vuxit fast på bänken sedan sin insats i Södertälje. Tack och lov.
Alvbåge har, bortsett från tabben mot Åtvid, sett stabil ut. Har stått för ett par högklassiga räddningar Försvaret har uppträtt darrigt. Det har även tränartrojkan påpekat. Visst, man försvarar sig som ett lag, men det är svårt att skylla baklängesmålen på Hysén och Stiller. Är det bara jag som saknar Risp? Där gjorde du bort dig, Håkan.

Det finns ett överskott av mittfältare i truppen. Istället för att ge Allansson chansen på riktigt envisas Stahre med att titt som tätt försöka tränga in Farnerud, Haglund och Gerzic på mitten samtidigt. Gerzic verkar vara en skön snubbe, men nu måste han börja leverera på plan istället för att snacka en massa på sidan av den. Han kostade trots allt oss åtta miljoner.
Farnerud är given på mitten i Stahres halvfärdiga lagbygge. Jag har sällan sett en så bolltrygg mittfältare. Haglund skulle kunna brunka i vilket Championship-lag som helst.

Sella fortsätter att producera poäng och bjuda på en hel del sköna kommentarer. Sobralense känns rätt iskall. Har han gjort någon glad? Passar han verkligen in i IFK Göteborg anno 2012?
JJ är vår lojalaste spelare. Har vikarierat som mittback, och gjort det väldigt bra. Sana var kanske vår bäste spelare under våren. Har fortfarande inte skrivit på något nytt kontrakt. Vore jag Håkan skulle jag sova oroligt om nätterna. Allansson känns lite som en Sebastian Larsson look a like. Båda är rörliga, kvicka och har en fin högerfot.

Även anfallarna har haft det trögt i år. 18 gjorda mål är väl inte speciellt dåligt, men det är heller inte speciellt bra. En målfarlig Hysén hade kunnat plussa den målskörden med en tio mål. Vår kapten har dock haft en trög vår målmässigt. Man ska dock komma ihåg att han bidragit med en hel del i det övriga spelet, som vänsterbreddare dessutom. Kan dock möcke, möcke bättre. Ena stunden glöder Söder, för att sedan se ut som en juniorspelare som gör sin första träning med a-laget. Måste bli jämnare och hålla sig skadefri.

Stiller levererar alltid när han får chansen. Han ser inte mycket ut för världen när han springer runt på plan, men lik förbannat suger han ner bollen och spelar ut den på en kant för att sedan söka sig in i boxen och hänga dit den. DMK går en ljus framtid till mötes, vilket han också visat när han fått chansen. Vaskar fram en hel del chanser, både till sig själv och sina medspelare. Det är en bra egenskap att ha som anfallare. Belönades nyligen med ett a-lagskontrakt.

Min startelva:

Alvbåge
Salle Kjetil JJ Logi
Allansson Farnerud Gerzic Sana
Söder Hysén

Salle och Logi springer upp och ner i korridorerna. Allansson utnyttjar sin fina högerfot ute på kanten. Jag förutsätter att Haglund inte kommer till start, och därför tar Farnerud en mer defensiv roll och Gerzic en mer offensiv. Sana söker sig inåt i plan för att nyttja sitt fina distansskott. Söder och Hysén oroar Djurgårdens något tröga backlinje med djupledslöpningar. Stiller och Selakovic byts in om man vill spela ett spel med mer inlägg. Ungefär som vanligt, med andra ord.

Resultatmässigt har det varit två dystra år, det vet vi alla om, men kärleken till IFK Göteborg, den består.

Förresten: Erling, tack för allt!

/En gång ängel, alltid ängel.

Presskonferens efter tredje raka segern

Nästa anfallsvapen - flytta in Sana i mitten?

RAMBERGSVALLEN/ANALYS. Visst, nu har Blåvitt vunnit en match och alla är glada. Men det är långt kvar till att det råder ordning på torpet. I paus är IFK Göteborg ett grått, oinspirerat och håglöst lag som verkar rädda för att tala med varann ute på planen. Tränaren ställer upp med en elva där bägge yttrarna i första hand bromsar ner spelet, lirar med åtta-nio, varför inte fjorton touch på bollen och där mittförsvaret stundtals liknar rena hönsgården. Samtidigt har vårt så meriterade innermittfält problem att slå enkla pass och ytan mellan defensiva mittfältare och forwards är så stor att Titanic hade fått plats där.

 Men så byts Hannes Stiller in.

Det är alltid lätt att säga "I told you so" när man inte dokumenterat detta, men i paus stod jag bland polarna och propagerade för tre förändringar i laget. Dels ville jag ha in Hannes Stiller för att skapa en ny dimension i laget, där vi fick in en centertank som stångades i luftdueller, som vann förstabollar som sedan Hysén kunde hugga på och visade lite mentalitet. Sedan ville jag ha in Stefan Selakvic till höger - för att ge oss ytterligare en dimension med inläggsspel och överlappningar längs högerkanten. Mitt tredje förslag tar jag med mig till framtida matcher, nämligen att flytta in Tobias Sana som central mittfältare.

Nu höll Stahre med mig på två av dessa punkter. Dels blev spelet mycket mer varierat så fort Stiller kom in. Det går att älska Robin Söder i all oändlighet, men när vi har Hysén, Söder och Sobralense som våra tre offensiva pjäser blir spelet väldigt lättläst och helt beroende av individuella prestationer från Sana och Sobra. Kommer inte ett maginummer från höger eller en perfekt passning från vänster - så har vi två killar som spelar med alldeles för många touch på kanterna. Med Stiller i boxen har vi fortfarande kvar möjligheten att spela i djupled på Hysén, vi kan förvänta oss en mot en utmaningar från vänster med Sana, stötar uppåt från Farnerud i mitten och nu även möjligheten att skicka luftbollar in mot en vilt stångande gammeltjur vid namn Hannes.

Sedan fick Sella komma in och briljerade förvisso inte jättemycket, men avgjorde matchen med sin straff. Utan Selakovic till höger blir vårt ytterspel där stelt, där lagets enda försvarsmässiga speedkula ångar framåt - men saknar understöd från Sobralense eller Söder, bägge i grunden centrala anfallare av olika slag, vars natur är att dra sig in mot mitten. Selakovic stannar kvar, erbjuder passningsvägar, vägg-alternativ och drar isär motståndarnas försvar.

Så Sana in i mitten? Vad menar jag med det? Jo, Tobias Sana är en "gudabenådad" fotbollsspelare med en med allsvenska mått mätt unik förmåga att se passningsvägar. Vid flera tillfällen kommer han in centralt och spelar fram våra anfallare till lägen som nästan genererar mål. Närmast med sin chipp till Tobias Hysén (och vilken mottagning, wow!) som friställs med "Krickan" i Häckens mål, som i sin tur gör en jätteräddning. Till vänster kommer Sana i viss mån till sin rätt, men blir samtidigt en bromskloss i de snabba anfallsmomenten. Med det menar jag att Sana kan slå de perfekta passningarna, eller ta sig runt på kanten för att hitta en väg in i mitten - men blir lika många gånger stående med boll i ett läge där motståndarnas försvar hinner samla sig. Nu är det ju uppenbart att Stahre bygger sitt lag kring de två defensiva mittfältarna Farnerud och Haglund - bägge kvalitativa fotbollsspelare - men de saknar den offensiva instinkt som Sana besitter.

Därför skulle ett effektivt anfallsvapen kunna vara just att byta om lite i laget, särskilt i matcher där vi jagar en kvittering eller seger. Flytta då in Sana centralt, dra upp islänningen på vänster ytter och ner mer Farnerud eller Haglund som mittback, samtidigt som Hjalle stiger ut till vänster. Alla spelare från vänsterback, via vänster ytter och innermittfält till ena mittbacken rör sig helt enkelt ett steg åt höger - modell volleyboll.

Nej, jag tror inte Stahre kommer göra sådana rockader särskilt ofta, han är en återhållsam tränare på det sättet. Men att utesluta möjligheten för att ta tillvara Sanas passningsskicklighet och förmåga att söka sig till ytor bör inte förkastas. Som vänsterytter löper han i dag över hela banan för att jaga boll, men när han väl får den (och han får den ofta!) så blir det lätt lite för stereotypt rörelsemönster framför honom. Det är inte lätt att spela instick mot forwards, hur rörliga de än är, om det står åtta spelare mellan bollhållare och potentiell avslutare.

Ärligt talat vet jag inte vad BK Häcken sysslar med i andra halvlek. De tappar helt initiativet och det är delvis för att Blåvitt börjar lyfta upp laget, framför allt Farnerud löper säkert dubbelt så många meter som i första och Haglund börjar vinna ännu fler av 50/50-duellerna, varpå Blåvitt äter upp motståndet. Samtidigt märks det att Stiller är en killer, för med lite flyt hade han stänkt dit ett mål på första stolpen och blivit matchhjälte. Får han speltid med den här formen och inställningen så är IFK Göteborg som helhet ett bättre lag. Men det förutsätter även att kapten Tobias Hysén fortsätter att leda med exempel. Han är nere i backlinjen och bryter passningar, löper över enorma ytor och visar sin omgivning vad som krävs för att vinna matcher. En inspiration att se, även om det saknas flera snäpp till EM-formen.

Däremot är det en bristande kommunikation i laget vid flera tillfällen. Spelare som ser att lagkamrater kommer bli överrumplade av motståndare skriker inget, spelare slår kortpassningar mellan varann hör inte en signal från en annan medspelare som har perfekt läge att få bollen och enkla misstag begås gång på gång. Även passningsspelet i sidled har en del att önska. Vid flera tillfällen bromsas anfall upp av rent horribla passningar som går bakom medspelare, så att kontringslägen rinner ut i sanden. Så det finns mycket att leva upp till.


Jag noterade att Kjetil Wæhler sa "Vi är trots allt inte Barcelona" till en av kvällstidningarna inför "Bottenslaget" (den snodde jag på alltid lika sunkigt charmiga Whoopsi Daisy). Nej Ketil, det är ni inte. Ni är Real Göteborg. Och därmed kommer inte en seger på fem vara nog för att få lugn, för visst märktes det på spelarnas jubel vid slutsignalen att de nu hoppades på att få andas ut lite? Det doftade snarare lättnad än segerglädje på många håll, med alltid taggade Hysén och ungdomligt hysteriska Sana som undantag.

Först efter ytterligare två, kanske tre raka segrar kan ni börja känna att pressen att akutprestera lättar en aning. Så glöm bort första halvlek och tänk på det mesta från andra. Det går att vinna fotbollsmatcher med annat än drömfotboll, som kamp och vilja. Klyschan är välanvänd, men när det kommer till domslut och "stople ut" så är karma en bitch. Den här gången för Häckens del. Blåvitt fick en straff som inte var galet solklar och hade flyt med en stolpe ut i ett läge där John Alvbåge var halvvägs upp på Ramberget samtidigt som lädret fick stolpen att plinga till. Det som går emot ett lag i vissa matcher går med dem i andra.

I morgon blir det roligt att köpa tidningen och läsa om den efterlängtade segern. Och sedan börja ladda om till nästa kraftprov - för fem poäng efter fem matcher är fortfarande ett snitt som ligger klart under godkänd nivå för det här laget. För den här föreningen. Eller som Stahre sa i SVT: "Jag har förtjänat fler poäng i de matcherna än jag har fått." Som tur är har vi elva killar som hjälpte till att förbättra den statistiken på Rambergsvallen. Nu får vi hoppas att de ställer upp med själ och hjärta även framöver.

Förresten, Tobias Sana, skriv på ditt nya kontrakt. 
Annars blir jag arg på dig. Och så kan vi ju inte ha det?

Spelare, ledare - ta ert historiska ansvar!

Slut på gulligullet?

SMEKMÅNADEN ÄR ÖVER. Säsongen 2012 skulle bli Blåvitts storslagna comeback. Nyförvärven avlöste varann som regnskurar över Borås och Stockholmspressen var snabb med att döpa om laget till "Real Göteborg". Men i morgon spelar detta stjärnornas hopkok sin femte allsvenska match för säsongen och saknar fortfarande det enda som spelar någon som helst roll i den här sporten - en seger.

Eftersom förhållandena för den här säsongen är rätt speciella, med en ur-AIK:are som tränare och allt, har de blåvita supportrarna slagit knut på sig själva i försöken att legitimera lagets - och därmed sin egen - existens. En "vi mot världen"-attityd frodas redan bland en del supportergrupper och det finns ett annat allsvenskt lag som i alla fall jag förknippar med den typen av mentalitet. Och för varje förlust, domartabbe eller annan motgång gräver denna typ av fans ner sig lite djupare i sina skyttegravar.

"Blåvitt är bäst e-g-e-n-t-l-i-g-e-n och det är 
alla andra som är dumma som inte fattar det", typ.

Därför är det en extra intressant match som väntar på måndagskvällen. Efter en briljant start på årets allsvensk tror "alla" att hajplaget Häcken kan köra över Blåvitt på Rambergsvallen. "Ett kvickt anfall möter ett långsamt försvar" och allt vad det nu kan heta. Men precis därför har Blåvitt för en gångs skull allt att vinna! Till skillnad från de första fyra omgångarna där IFK Göteborg - helt i sin ordning - varit storfavoriter som underpresterat är ordningen nu den omvända. Ett BK Häcken i medvind bör ha lekstuga med ett IFK Göteborg i kraftig motvind.

Nu är naturligtvis inte fotbollen så enkel. Om underdogen alltid hade haft stor chans att vinna skulle vi inte ha ett dussintal storlag som i princip prenumererar på slutspelsplatserna i Champions League. I så fall hade Åtvidaberg tagit hem Allsvenskan. Men vänta nu, leder inte de ligan just nu? Oj, då föll det med. Fotboll är en fruktansvärt ologisk sport och trender går att analysera i all evighet, men den gamla klyschan "inställning besegrar kunnande" är alltid värd att damma av.

Så för att få utväxling från sitt lag, oavsett om man är en underskattad oförtjänt rik klubb á la BK Häcken eller en publik jätte med stor press på sig enligt modell Blåvitt, så vinner man inga matcher på gamla meriter. Eller nya. Matcher vinns genom 90 minuters stenhård vilja och förmåga att offra sig. Det räcker inte att börja forcera i matcherna när ett par minuter återstår, när en gnista tänts efter ett bortdömt mål eller en försvarstabbe som gett motståndarna ledningen.

IFK Göteborg måste börja förtjäna sitt rykte och göra det nu.

Förra året krävde supportrarna tränarens huvud efter fyra omgångar. I år har vi lika många segrar vid samma läge på säsongen. Det vanligaste svaret på en sådan jämförelse är "men i år har vi ett så mycket bättre spel" och det finns en poäng i detta resonemang. Men samtidigt är det farligt att sugas in i ett tänkande kring att det lossnar snart, speciellt om du är spelare eller ledare i IFK Göteborg. Ingenting sker av sig självt. Varje meter på det gröna fältet måste vinnas med en medveten satsning som grund. Meritlistor är fina i årsböcker, men helt värdelösa som ammunition mot ett heltaggat BK Häcken.

Därför är det hög tid för Blåvitt att vinna en match. Annars är ännu en säsong i högsta grad på väg att förloras. Som supporter är det fullt möjligt att ljuga för sig själv en hel säsong, för att det finns en stark inre vilja att tro på framgång - en vilja som övervinner allt annat. Men som spelare och ledare i IFK Göteborg förvaltar du en bit av ett historiskt ansvar om ära och framgång. Ett ansvar som den här gången går ut på en enkel sak, att vinna över BK Häcken. Så sätt fart, nu är smekmånaden över.

IFK 2:1 Djurgården - BaraBens analysis, in english!

ANALYS/ENGELSKA. Sedan ett tag bloggar en engelsman i Göteborg om Blåvitt, fenomen kring Allsvenskan och matchtaktik på ifktaktik.wordpress.com. Från och med i dag kommer han även att posta en del av sina bloggposter - och en del specialskrivna för BaraBen - även här på Blåvittbloggen. Först ut blir ett matchsammandrag av DIF borta, ett annorlunda inslag på BaraBen och välkommen breddning av vårt utbud för internationella besökare som är nyfikna på IFK Göteborg...

After the news of IFK's new manager had been announced, digested, debated and dicussed, it was time to get back to the important part of football-the match! IFK travelled up to play struggling Djurgarden on a rainy Monday evening and although much of the pre-match talk was about whether or not next season's new manager Mikael Stahre would be in the stadium to watch the match, the only things that really mattered were 3 points and a good performance. Much to the delight of the travelling Angels, IFK travelled back to Gothenburg with b0th of these things in the bag after a well-deserved 2-1 victory.

LINE-UP
The big conundrum for Jonas Olsson before the match was how to set his midfield up due to the absence of Haglund(suspension) and Allansson and Johansson(injuries); this left him with only one recognised central midfielder in Elmar Bjarnasson(although it's not necessarily his best position). His answer was to start with the experienced but out-of-form(and favour) Andres Drugge alongside Bjarnasson, who was moved inside from the left wing. Drugge had played centrally a few times previously for Trelleborg and had also been used there numerous times for IFK's B-team. Stefan Selakovic was looking to add to his 2 goals in the previous match from the right with the streaky Tobias Sana given a chance to impress on the left after a number of games on the bench.

Emil Salomonsson failed a fitness-test so his right-back position was given to returning captain Adam Johansson, who played his 200th game for the club. The right-footed Erik Lund continued at left-back with the usual pairing of Dyrestam and Jonsson in the middle. Erik Dahlin continued in goal. Tobias Hysen was looking to end his scoring drought whilst Hannes Stiller was looking to continue his good recent goal-scoring form. The team would line up in a 4-4-2 formation although slightly more 4-5-1 in defence with Stiller dropping a little deeper. The midfield diamond formation was also in action with Drugge playing slightly higher than the deeper Bjarnasson.

FIRST HALF
The first half started with a thunderbolt from the right-boot of the home team's Jonna Toivio. After 3 minutes, Djurgarden won a free-kick 30 yards from goal. Surprisingly, it was the 30 year-old Finnish defender who stepped up to take a swerving, moving, powerful shot which bounced off the underside of the crossbar and in. Erik Dahlin could only watch on in both shock and horror. From that moment on though it would be the blue and white striped away team that would dominate the match.

IFK would go into the half-time break a goal down but as the team very much on top and creating the most danger. They had 2 real chances and were only a lick of paint away from levelling the score on both occasions. Firstly, Hannes Stiller flicked a header against the post and then Hysen also hit the post after a lovely pass from Sana. 1-0 down at the break but much to build on.

THE LEFT BACK CONUNDRUM
In contrast to the stability and consistency of Adam Johansson and Stefan Selakovic on the right, IFK's left side has been a weak part of the team for a couple of seasons. The team has particularly struggled to find a left-back to offer defensive stability and attacking help which has meant a number of different players used in that position over the past couple of seasons, causing changes and unrest in the backline.

Many supporters hoped the solution had been found in the young, promising Islandic international, Logi Valgardsson, who was signed at the start of the summer after impressing whilst on trial at the club. His early performances promised much; fine left foot, willing to help in attack and decent defensive work at the back post. Unfortunately, his performances since pre-season have not quite been of the same level and he has been in and out of the team whilst other players where tried in the problem position. Firstly, we saw the young Mikael Dyrestam return from injury to take the position, a position in which we saw him during his breakthrough position but not the central position he is most comfortable in. Dyrestam did ok in that position but with Tobias Sana playing ahead of him, the team missed the balance offered from having a left footed player on the left and this showed during the away game at Trelleborg. After a number of games, Valgardsson was back in and Dyrestam was back to fighting for a centre-back position. More recently we have seen another right-footed player used at left-back in the competitive shape of Erik Lund, who is behind Johansson and Salomonsson in the right-back position. The thought is that Lund will offer stability and a competitive edge to the left-sided position; is it a long term solution though?

So who will 2012's left-back be? Valgardsson? He is still young and has the basis of a decent left-back and his left-footedness offers balance but can IFK win the league with him as left back? Dyrestam? I sincerely hope not. He can play that position but we potentially have an international class centre-back on our hands so he needs to be nurtured in that position. Lund? Not for me as he doesn't offer enough balance or attacking help and is a right-back. Youth player? If Niklas Anderssen can put his injuries behind him he will be a decent left back but probably only as back-up next season so he is given time to blossom. IFK also have a young left back by the name of Billy Nordstrom who will be an Allsvenkan class full-back in the next few years but not next season. So, the answer? That's up to Mikael Stahre to decide!

SECOND HALF
Gothenburg started the second half like a team wanting to win the match and a team who believed they could win the match. After only 5 second-half minutes, their endeavor was rewarded as Tobias Hysen received a long pass through on goal before being tugged back by Djurgarden's goalscorer Toivio in the penalty area as he tried to finish. Penalty to IFK and red card to Toivio. Stefan Selakovic tucked away the penalty and within 5 second half minutes, the game had been turned on it's head.

IFK continued to dominate the game and loked to use their man advantage to press for a winner. When the winner came, it was not only expected but also well-crafted. Andres Drugge received the ball on the right-hand side of the penalty box before back-heeling to the overlapping Adam Johansson; Johannson sent in a deep, first time cross which eluded Djurgarden's goalkeeper and found the head of the on-rushing killer-Stiller. A lovely goal made on the training pitch. IFK were able to play the match out without much difficulty and take home a professional and rewarding 2-1 victory.

A GLIMPSE OF THE FUTURE
With around 5 minutes of play remaining, IFK's travelling fans were treated to a glimpse of the future when 17 year-old forward David Moberg-Karlsson was introduced for his first team debut. A quick, dynamic, willing runner with a sweet left foot and decent finishing skills, Moberg-Karlsson is a lot like Tobias Hysen in his playing style and has impressed immensely in his 2 seasons with the youth team. Moberg-Karlsson seems to be at the start of the queue of youth team players looking to force their way into Stahre's plans for next season-who else is in the queue and worth keeping a closer eye on?

August Stromberg is a tall, commanding goalkeeper who spends most of his training time with the first team and is currently the 3rd choice goalkeeper. Niklas Anderssen is a quick, technical left back who has made a handful of first-team appearances before injuries halted his progress. Jonathan Azulay is a ball-playing centre-back who has been in and around the first team squad this season. Efe Yildrim is an all-round defender/midfielder with a calm playing style and good aerial ability. Muhammed Didzar is a powerful box-to-box midfielder not afraid to put his foot in where needed. Bragi Bergsson is a mature central midfielder with a good passing game. Andres Peterson is a small, technically gifted ball player capable of creating. Chris Mbama is strong, quick, powerful, versatile attacker. Sam Larsson is another technically talented 'point player' able to unlock defences. Lawal Ismail is a quick, slippery forward who likes a dribble.

As well as the above, there are a number of players who are just starting to make there mark on the youth team and push themselves into the B team such as Tobias Bratt, Fredrik Alnas, Malek Islander, Nicola Zivanovic, Sebastian Hedlund and Billy Nordstrom. If you ever get chance, Eijlert Bjorkman's youth team are well worth a watch-the future of IFK looks bright!

NEXT UP
Only three games remain of the season, with the first of those seeing Mjallby visit the Gamla Ullevi on Saturday. IFK require 3 points from each remaining game to have any chance whatsoever of grabbing a European place. The team will be looking to build on the past few good performances which sees them unbeaten in the last six league games.

I would expect the back four to remain the same with Emil Salomonsson having to make do with a place on the bench. Jonas Olsson will have Haglund back after suspension and hopefully Allansson and Johannson back after injury. If so, I would expect him to revert to a midfield four of Selakovic-Haglund-Allansson-Bjarnasson. This might not be the case though and a lot depends on the fitness of Allansson and Johansson and the thinking of Jonas Olsson. Up top, it is almost a dead cert that Stiller and Hysen will continue. Let's hope for another good performance and 3 points before the season's big match-the derby against GAIS.

HEJA IFK!

Vi skall inte drivas av hat!

GÄSTKRÖNIKA. BaraBen.com tar med jämna och ojämna mellanrum in gästkrönikor från er supportrar. Ibland är det ett okänt namn som får säga sitt, ibland en stor blåvit profil. I kväll tar "Glänn" sig an tränarfrågan för Blåvitt, efter "Joakim":s utläggning i morse. Håller du med? Tycker du tvärtom? Mejla in din gästkrönika till oss på kontakt@baraben.com eller lägg in din kommentar nedanför bloggposten!

Vi skall inte drivas av hat! Otroligt kul med först Salomonsson och sedan Sobralense. Skulle bli otroligt förvånad om inte den nya tränaren hade ett finger med i spelet om nya spelare. Skulle den tränare vara Herr Stahre så kan jag inte annat än att hoppa högt av glädje. Känner inte mannen så jag kan inte annat än tala för vad jag sett via olika media. Då gillar jag vad jag ser! Varför, jo så här tänker jag:

Jag tycker att Stahre utstrålar passion och delaktighet, engagemang och är otroligt verbal, verkar ha humor och humör och är en vinnare. Dessutom en glädjespridare av stora, erkända mått! Allt det som jag tycker att JO saknar, fan, jag försöker minnas att jag sett honom le men kan inte komma på när det skett.

Ett stort plus för folket på KG som tagit detta beslut med Mild i spetsen. Det är så otroligt starkt att våga detta. Man ser till människan, man ser till resultaten och man ser till IFK:s bästa. Vips hamnar Blåvitt på allas löpsedlar, vi är helt plötsligt det spännande laget, laget på allas läppar. Hatten av från mig, en stor mediaseger, hela fokuset är flyttat till IFK:s planhalva.

Herregud, inser ni alla vad detta kan betyda, Stahre på KG (nybyggd dessutom) Hysen och Sella, kan ni fatta "tjötet" med Stahre. Fy satan, luften kommer att darra av floskler, humor och glädje. Jag skulle nog säga, fy satan, vi är på rätt spår. Jag kan svagt skymta nummer nitton och efter det nummer tjugo och en andra stjärna på den vackraste av alla tröjor! Kan vi göra det med en gammal gnagare vid rodret så skulle det vara den yttersta revanschen gentemot Gnaget.

Vet ni, ett av mina största idrottsögonblick var, hör och häpna, i Frölundaborg. Nåja, ett av de stora, jag har nämligen sett Blåvitt sedan tioårsåldern, det vill säga slutet på sjuttiotalet, jag har sett dem alla, Uefa-matcherna, Champions League och så vidare. Dock finns en jädra hockey-match på näthinnan, jag som inte ens gillar hockey. Tänk er, SM-finalen, avgörande finalen mellan Frölunda och Luleå för ett antal år sedan. Frölunda förlorade, trist i och för sig, men det som skedde då domaren blåste av och Luleå firade som galningar. Då stannade stora delar av publiken kvar några sekunder och skrek "Grattis till guldet (klapp,klapp,klapp)" osv. Mer Göteborgskt, mer sportsligt, mer ärofyllt än så blir det inte, det var STORT!

Låt oss göra det vi, som Göteborgare gör bäst, låt oss ta emot Stahre med öppna armar, göra honom till vår alldeles egna "heders-råtta" Omfamna honom med kärlek därför vi bedömer människor efter deras prestationer och inte efter hat! Låt de andra drivas av hatet, det är så otroligt destruktivt och ger ingen energi. Det behövs glädje, energi och engagemang och det kan vi supportrar skänka från speciellt läktaren. Ni, mitt älskade Blåvitt, ni har hela mitt stöd om ni plockar in Herr Stahre, ni har alltid min kärlek och jag kommer ge er det från läktaren.

Hälsar en årskortsinnehavare från LS som snart har sitt namn på Kamratstenen!
/ ”Glänn”