På söndag spelar Blåvitt säsongens viktigaste match!

Faksimil: AIK-bloggen.

INFÖRHETS. På söndag spelar IFK Göteborg sin viktigaste match så här långt in på säsong 2010. Orsaken är inte att vi befinner oss i ett prekärt tabellläge, inte heller att vi kan vara med och assistera ärkerivalen AIK att rasa ur Allsvenskan. Det är bägge två. Och mer därpå.

Visst, Blåvitt har haft en skitsäsong så här långt. Alla gulddrömmar är krossade och i stället slåss två Skånska lag om att vinna serien. Låt oss en gång för alla släppa det nu, det är kört, det är fucked, det är över. Men därmed kan vi inte acceptera ett totalt mörker - som fansen kring AIK verkar ha gjort.

Jag håller inte med AIK-skribenten i ovanstående blogginlägg.
Det är hög tid att snacka butler i tunnelbanan.
Butlern är Blåvitt och på söndag ska de assistera AIK rätt ner i superettans mörka tunnlar.

Nu skiter jag i om Blåvitt lyckas slå två kortpassningar rätt på den resterande delen av säsongen - så länge de lyckas med konststycket att vinna lite matcher. I utsatta positioner är det dags att släppa sargen och sluta med tron på att man är bättre än tabellen visar. Tabellen ljuger inte, Blåvitt är inget topplag. Nu behöver vi slåss för vår överlevnad, vilket händigt nog - i alla fall på söndag - innebär en kamp för AIK:s undergång.

När har de dubbla budskapen någonsin varit så lockande, så ljuva?

På söndag kräver vi på BaraBen.com att de elva spelare som blir uttagna till matchen på Råsunda gör en heroisk kämpainsats som vi inte fått se någon motsvarighet till under den gångna säsongen. Ingen av er killar i laget bör gå av planen efter matchens slut och återvända till Göteborg om ni inte med rak rygg och stolthet kan säga följande:

"Jag kämpade absolut allt vad jag kunde. 
Efter matchen orkade jag knappt gå ut till omklädningsrummet."

Det är den nivån vi ligger på just nu. Med två ordinarie mittbackar borta på grund av avstängning är den annars högst svajiga formkurvan än mer utsatt för våra blåvita hjältar. Då duger ingen halvtaskig inställning och då duger det definitivt inte med spelare som har massvis av kraft och energi kvar efter 90 minuters strid för överlevnad. Om alla gör sitt absolut yttersta skall det mycket till för att vi inte skall lyckas. Men om vi mot förmodan ändå förlorar matchen efter en sådan insats, så vet vi - ni - i alla fall att det yttersta har gjorts för att så inte skall bli fallet.

Sådana förluster är i alla fall hedersamma.

"En del människor tror att fotboll är en fråga om liv och död. Jag avskyr den inställningen. Jag kan försäkra er om att det är mycket allvarligare än så."

Bill Shankly (1914-1981)

Men misstolka inte diverse debattörers romantisering av fotbollen.  På söndag drabbars två bittra rivaler i det gröna fältets mest avgörande och pulserande slag på länge. Desertörer accepteras ej i vår blåvita armé. Ingen får vända bakåt, full fart framåt!

Krossa, krossa, krossa AIK!

Revansch och rivalitet

GÄSTKRÖNIKA. BaraBen.com välkomnar gästkrönikor från er supportrar. Ibland ett okänt namn, ibland en blåvit profil, ibland en anonym person. Vill du dela med dig av dina åsikter till BaraBens tiotusentals läsare så mejla in ditt material. I dag efterfrågar David Slättman revansch.

AIK - IFK GÖTEBORG, 7 November i Cupfinal på Råsunda.

Söndagen den 1 november var en mörk dag för alla blåvita supportrar. När vi fick stryk mot råttorna i AIK, på hemmplanen Gamla Ullevi. Där vi har varit obesegrade hela säsongen - fram till just denna söndag i november. Jag har aldrig varit på en sådan match tidigare, en match där man har varit så himla laddad och taggad till tusen, en match som känts som årets match i Allsvenskan.

Jag kände glädjen och lusten i luften här i Göteborg. Hela vår stad trodde och hoppades på guld. Känslan var enorm och alla visste att det skulle bli en speciell afton. Denna enorma, hetsande, elektriska och eforiska stämning som fanns just denna afton på Gamla Ullevi - det har jag aldrig varit med om. När jag och mina kamrater stöttade änglarna kändes det helt galet att stå i klacken, det kändes som vi skulle bära hela Gamla Ullevi i vår famn när Tomas Olsson gjorde 1-0 målet. Den här stämningen tycker jag att vi tar med oss till Råsunda nu på lördag när vi ska totalt ska krossa gnaget på deras hemmaarena.

När jag gick hem från Gamla Ullevi kände jag och säkert många andra med mig en känsla av tomhet, ledsamhet och väldig besvikelse. En besvikelse som inte går att beskriva och jag hoppas aldrig att vi får uppleva detta igen. Det vore fruktansvärt om AIK tar dubbeln. Jag väljer två ord att basera min krönika kring, två ord som visar på kärlek och hat på samma gång. Orden är "revansch och rivalitet".

IFK Göteborg och AIK kommer från Sveriges två största städer, i princip (Solna). Vi är två av landets absolut största klubbar, när det kommer till arenorna, fansen och omsättningen. Därför har IFK Göteborg en väldigt stor revansch att utkräva i helgen. Både för spelare och för
oss fans som bär fram laget mot nya mål och höjder. Jag hoppas att alla vi som kommer att se matchen på plats är inställda på att sjunga och skrika oss hesa så det hörs ända hem till vår hemstad på västkusten. Jag tror och hoppas att vi kommer att slå AIK på lördag.

Alla inom IFK Göteborgs organisation, fansen inkluderade, skulle må väldigt bra av ett cupguld nu när vi inte vann det allsvenska guldet. Rivaliteten mellan IFK Göteborg och AIK har alltid funnits och det kommer även att finnas med oss nu på lördag.

Rivaliteten mellan dessa städer är väldigt påtaglig när det gäller supportrar och till och med polisen. Man visar upp storinsatser som överträffar varann när det kommer till polisarbetet och hur fansen är mot varandra, ja det vet vi ju. Stämningen och känslorna blir påtagliga både på ett positivt som negativt sätt - vilket kan bli till en skrämmande nivå, men det är verkligheten i dagens samhälle.

Signumet för oss alla som som reser med vårat lag bör vara glädje, sorg, skratt och i värsta fall tårar. Vi ska bevara den sköna Göteborgsandan som vi har och ta med alla dessa känslor till matchen på lördag - då vi ska krossa gnaget, krossa gnaget, krossa gnaget!

7 november 2009 ska cupguldet bärgas hem till Göteborg.

/David Slättman.

Oavsett vad som hände efteråt...

...så fick vi uppleva det här. Spelet, tacklingen, skottet, hörnan, målet. Glädjen och stämningen, just där och då... Blir det bättre än så?

Aftonbladet hoppas på krig i helgen

MEDIEKRITIK. I går avslöjade västsvenska kvällstidningen GT hur polis och klubbar ska skydda matchen på Gamla Ullevi nu på söndag. Polisens taktik är att slå en järnring runt Ullevi och bara släppa förbi de som har biljett in till biljettköerna - där de kontrolleras och visiteras ytterligare en gång av vakter.
- Vi vill undvika att folk kläms mot grindarna, det är jättefarligt, säger kommenderingschefen Erik Nord till GT.

Polisen ville på det här sättet stoppa stormningar av grindarna och det kaos och risk för personskador som i så fall skulle uppstå. Aftonbladet missade den här nyheten och känner sig därför revanschbenägna i dag. Därför skriver de precis samma sak, men drar till med den fullständigt makalösa rubriken "DE RUSTAR - FÖR KRIG". Hur, hur är detta inte att hälla bensin på en redan explosiv situation mellan lagens fans? Att prata om att polisen tror att det blir K-R-I-G?

Snacka om ansvarslöst. Hoppas det puckot som ligger bakom den rubriken blir åtalad för stämpling till våldsamt upplopp om någon supporter skulle skadas i kravaller på söndag.