2011/04/02

Fotbollens sista proletärer - en återblick på Kamratideal som varit och åter komma kan

RECENSION. "Fotbollens sista proletärer" bjuder tittarna på en svindlande tankeresa, en nostalgisk återvändo till hur de av Socialdemokraterna präglade blåvita idealen odlade de enorma framgångarna under 1980-talet. Inramningen under kvällens galapremiär på biografen Draken blev därmed dubbelt nostalgiskt. Tidigare fackklubbsordföranden på SKF och kommunstyrelsens ordförande, Göran Johansson samsades med Öis:aren Leif Pagrotsky och en gång sossepamp – senare blåvita rekordordföranden – Gunnar Larsson, i publikhavet.

Den förstnämnde var med och räddade Blåvitt från att gå i konken inför ödesmatchen mot Valencia 1982, den sistnämnde basade över Blåvitt från UEFA-cupsegarna fram till Champions League-framgångarna, och Bosman-domen, på 90-talet. Det och stora delar av innehållet i filmen gav oss en galapremiär med politiska undertoner som dessutom genomfördes i samma hus som Socialdemokraternas kansli i Göteborg funnits sedan urminnes tider, Folkets Hus på Järntorget. Och som det inte var nog, på samma dag som sossarnas nye partisekreterare Carin Jämtin besökt huset.

Den politiska nostalgin och de uppenbara undertonerna av folkhemsnostalgi blev nästan överväldigande. Sverige var på många sätt ett bättre land 1982. Men det innebär inte att vare sig sossarna eller IFK Göteborg, i detta fall dels genom filmregissörerna Carl Pontus Hjorthén och Martin Jönsson, men även genom Håkan Mild, Kent Olsson och de andra blåvita ledarna som bänkat sig i biografen, enbart bör se bakåt för att hitta vägar framåt.

Det är en annan värld i dag.
Förutsättningarna har ändrats.
Spelplanen är en helt annan.

Men någonstans går samma recept på framgång att odla fram i dagens IFK Göteborg som (S)-märkta klubbdirektören Anders "Rövarn" Bernmar en gång i tiden plagierade från den då så framgångsrikt folkrörelseförankrade socialdemokratin. I en fotbollsvärld där unga spelare drömmer om proffskontrakt med "skitlag" långt före allsvensk debut och där föreningarna verkar köra mottot "vi måste dubbla omsättningen på verksamheten för att bli konkurrenskraftiga" på repeat, kan ett annorlunda och i dagsläget radikalt tänkande som "återgå till framgångsmodellen" vara en framgångsrik väg till att bygga något nytt.

Jag talar om Kamratandan, om det som gjorde Blåvitt till 1970- och 1980-talens stora fenomen. Där det var självklart för folk att kolla när Kamraterna skulle lira på Ullevi, vare sig de var direktörer eller svetsare. Allt för Blåvitt var folkets lag, där det likt inom socialdemokratin samsades folk från alla möjliga "världar". Blåvitt stack ut genom att anamma de ideal som folkhemmets Sverige så effektivt sålt in till medborgarna, att man skulle ta hand om varandra i lika stor utsträckning som man såg till sina egna behov. Att det inte var självklart med egoism, där folk skulle räcka varandra en hand.

Men så kom Bosman-domen. Muren föll. Världskartan ritades om och fotbollens kartrullar likaså. Där började en del säga att det där gamla, ni vet "folkhemmet" och "kamratandan" var något som enbart kunde få utrymme i en nostalgisk återblick på vad som varit. Så lär även kritikerna till "Fotbollens sista proletärer" beskriva filmen, som ett frosseri av nostalgi över en tid som flytt. Men i tidsdokumentet som berör Blåvitts omvandling från "sketgäng" till världslag – i mångt och mycket baserat på en karbonkopia av den dröm som Socialdemokratin sålde in till befolkningen – bjuds vi blåvita även på en väckarklocka om vad som gått snett.

I dag talar blåvita spelare allt oftare om drömmen att spela någon annanstans. Om att tjäna de stora pengarna, om att trygga sin framtid med sedelbuntar och få ta del av ära och berömmelse. I "Fotbollens sista proletärer" möter vi en lång rad spelare som var stadens största stjärnor på 1980-talet, men som jobbar med vanliga arbetarjobb i dag. Vi följer Dan Corneliusson till hans vaktmästerijobb, Ruben Svensson i rollen som elevassistent i nordöstra Göteborg och bröderna Holmgren medan de snickrar. Det är en reality check för dagens självutnämnda stjärnor och för Allsvenskan som fotbollsprodukt.

De som alltid upprepar "pengar är vägen till framgång" och samtidigt totalförkastar tanken om att England, Tyskland, Italien, Spanien, Turkiet eller en rad andra ligor alltid – oavsett vad vi gör – kommer att ha ett gigantiskt ekonomiskt försprång mot oss i lilla Sverige, bör fått sig en rejäl tankeställare i och med premiären av denna nostalgiska fotbollsporr. När Blåvitt chockade världen byggdes den framgången på gemenskap, ödmjukhet och framför allt en bred och väl förankrad tanke om jämlikhet. I Blåvitt var alla en spelare i mängden, medan i storlagen stod stjärnorna i en division där de inte ens bemödade sig med att skriva autografer till barn.

Oavsett om man tillhör falangen som tycker sig hört kopplingen mellan socialdemokratin och Blåvitt till leda, eller om man fortfarande tror på de ideal som format den här föreningens absolut starkaste framgångsepoker, så är debatten värd att ta. Den som tror på fullt allvar att IFK Göteborg som förening kan ta upp en ekonomisk konkurrens med de stora lagen i Europa får gärna göra det. Men efter att ha sett ett tidsdokument om hur den här staden och det här laget en gång i tiden gjorde det "omöjliga" så är jag benägen att tillhöra grupp två. Men likt de olika grupperingarna inom ett brett parti som Socialdemokraterna så måste de vitt olika åsikterna få tillåtas inom den blåvita supporterrörelsen. Det är den breda förankringen och höga toleransnivån för debatt mellan olika åsiktsströmningar som gör rörelsen relevant. När bara en mindre grupp tar kommandot för föreningsidén, eller för den saken partiet, är det dödsdömt på förhand.

Den dagen IFK Göteborg åter lyckas skapa något unikt inom föreningen, något som övergår miljonerna olika lockfåglar erbjuder, som får alla att sätta lagets intressen före den egna individens, där Blåvitt vågar tänka på ett nygammalt sätt, tror jag att vi kan nå reell framgång. Tills dess kommer Blåvitt att tillhöra ett jättelikt koppel av svenska och europeiska lag som bara drömmer vått om att växa ikapp dem som för tillfället dominerar fotbollen på kontinenten. Ett år kommer alla att jaga Barcelona, nästa jagas AC Milan eller Manchester United. Men en sak är för mig helt säker, som jag tror att de flesta är rätt medvetna om innerst inne, vi kommer aldrig helt ifatt med den metoden. Därmed inte sagt att vi inte borde fortsätta att utvecklas, förbättra oss, jaga större inkomster och öka graden av professionalisering. Det ska vi naturligtvis göra, men det behövs något mer än så.

Något mer är att tänka som "Rövarn" gjorde, men i en tappning för 2000-talet. Det är inte fel att se till sina egna traditioner, ideal och epoker för att använda dem som utgångspunkter till att odla nya vägar till framgång. Jag tror inte att någon förespråkar att vi ska gå i exakt samma fotspår som då, att föreningen bör göra om det vi gjorde för 30 år sedan. Men ingenting lär oss bättre läxor än vår egen livs historia. Så oavsett om det är den nya ledaren för ett socialdemokratisk parti som ännu inte alls lyckats ta initiativet i annorlunda och föränderlig tid, eller om vi är klubbledare i ett IFK Göteborg som har blivit frånåkta av hela Europa, så är våra ideal och vår historia grunden till vilka vi är.

Alla bör se "Fotbollens sista proletärer", oavsett om man är borgerlig, socialistisk, fotbollstokig eller totalt ointresserad av både politik som idrott. Det här är inte en dokumentärfilm om en tid som flytt utan ett tidsdokument på över hur samhället kan må bra av pausa och se på sin egen utveckling. Av att ställa sig frågan: Var det här verkligen så lyckat? Oavsett vilket svar man kommer fram på frågan är det värt att se filmen bland annat för att skåda allt från optimismen och glädjen i slutet av 70-talet till de riktigt tragiska bilderna från 1986, året då två svenska giganter föll.

En på Sveavägen, en på Nou Camp.

Biljetter till Fotbollens sista proletärer köper ni här.

63 kommentarer:

  1. Du prickar rätt Frankie. Jag såg också filmen ikväll tillsammans med mina två döttrar. Ett tidsdokument och en film som man gärna ville skulle vara en timma till.

    SvaraRadera
  2. Holmgren, inte Holmqvist.

    För övrigt har jag knappt hämtat mig efter att ha suttit intill Fölet, precis bakom Ruben, Holm, Wernersson och Ekström och är såklart lyrisk över filmen. Småsaker jag hade gjort annorlunda.

    Håller med om din analys helt.

    SvaraRadera
  3. Jag hatar Barca ännu mera nu, vilka svin de är!

    SvaraRadera
  4. Snälla säg vem den andra "giganten" som föll 1986 var, och motivera gärna varför. Jag älskar blåvitt, jag älskar allt de, vi, alla står för, men att kladda med denna typ av floskler får mig att må illa. Dock ska inget, absolut inget förringas vad blåvitt gjorde under denna tid...

    SvaraRadera
  5. "Sverige var på många sätt ett bättre land 1982."

    Maken till sosseromantik får man leta efter.

    Jag är nog inte ensam om att tycka att INTE var bättre förr. Ja bortsett från blåvitt då...

    SvaraRadera
  6. Levande Sittplats2011-04-02 00:38

    Anonym 00:34/ Du vet nog mycket väl att det är Olof Palme, Sveriges statsminister och partiledare för Socialdemokraterna som mördades 1986. Försök visa lite respekt till folk som har andra åsikter än dig istället för att sitta och mästra anonymt på internet.

    SvaraRadera
  7. Oväntat att det skulle trilla in en borgare som ser rött (no pun intended) av att vår historia och våra framgångar är tätt sammankopplade med en rad sossar och sosse-ideal. Märkligt att dessa människor aldrig verkar kunna diskutera saker sansat utan bara kastar skit och försöker förneka vår historia...

    SvaraRadera
  8. Man skall heller inte glömma bort att det är det socialdemokratiska bakåtsträvandet och brist på visioner som har gjort att blåvitt har stått totalt stilla i utvecklingen de senaste, i alla fall, tio åren. Självklart måste vi tillåta oss att vara nostalgiska ett par timmar, men snälla, titta framåt istället för bakåt!

    SvaraRadera
  9. anonym 00:45/ Om du ska kritisera IFK Göteborg vore det ju väldigt bra om du kunde hålla dig till sanningen eller någon slags verklighetsförankring. Epoken med ICA-Stid, Halse (moderat) och moderatduon Janne-Plånbok och Mats Persso var de som präglade den största delen av den senaste tioårsperioden. Hur fan får du det till att någon slags sosse-nostalgi skulle ha förstört Blåvitt? Det är ju först sedan 2007 som Blåvitt börjat återgå lite och då får man säga LITE till vad vi haft som idé förr.

    Don't fix whats not broken.

    SvaraRadera
  10. @LS/Wellington: Fine, kalla mig borgarpack, jag köper det och visar absolut respekt åt att en framstående politiker blev mördad 1986. Däremot bär det mig oerhört emot att sätta blåvitt i samma mening som Palme. Se framåt, skit i politiken, bry er om det som betyder något, nämligen Blåvitt.

    SvaraRadera
  11. En fantastisk film som väcker mycket funderingar och tankar på hur vi hamnat där vi är i dag, håller med om det Frankie. Håller även med om att det är en film som borde ge en hel del att tänka på för dem som tror att bara vi får mer pengar så kommer vi kunna slåss i Europa, det krävs mycket mer än så för lilla laget att slå det stora...

    SvaraRadera
  12. Levande Sittplats2011-04-02 01:02

    anonym 00:58/ Du har ju uppenbarligen inte sett filmen. Den handlar nämligen om de täta banden mellan sossarna och Blåvitt, bland annat om hur Palme blev medlem i Blåvitt trots att han var Djurgårdare egentligen och om hur spelarna berättar om chocken av att Palme mördades osv. (S) och IFK har under decennier haft gemensamma tankar på många, inte alla, men många plan. Så försök att hänga med lite i matchen om du ska debattera, annars blir det som att du försöker diskutera en match du inte ens har sett...

    SvaraRadera
  13. Ligger mycket i detta som du skriver om Frankie att vi aldrig kommer bli en stor rörelse om vi inte kan samla alla olika fraktioner, grupper, åsikter och ha vettig dialog så att rörelsen går åt rätt håll. Här vet jag inte om sossarna kommer lyckas, men en sak är säker, Blåvitt har inte lyckats tillräckligt på länge med detta och det gör att vi inte har en enad kraft bakom föreningen. Det är jävligt synd.

    SvaraRadera
  14. Håller med Anonym här trots att jag inte sett filmen ännu. Kopplingen Palme/Blåvitt är smaklös. Det är 2011 nu och sossarna är inte vad de var för 30 år sedan, så släpp Palme nu tack. Politik och vänsterpropaganda kan vi överlåta till gaisarna. Det sköter de så bra så.

    SvaraRadera
  15. Sosseromantik, Nej Tack!

    SvaraRadera
  16. Jag håller med om att sossarna inte är vad de en gång var. Vad mig anbelangar kunde de lika gärna bilda socialmoderaterna med Reinfeldt.
    De vill ju numera exakt samma sak: jobba mer, slita mer, konsumera mer, mera tillväxt. Köp mat, släng hälften. Köp kläder, använd dom en gång, släng dom. Köp nya möbler på ikea minst en gång om året. Köp appar för i helvete, tusen appar! Jobba minst 40 timmar i veckan med telemarketing, sälj festliga ringsignaler! Träffa dina barn en halvtimme efter jobbet innan vällingen. Gå upp i ottan, väck ungarna, skynda iväg dem till dagis. Åk till jobbet. Arbetet gör dig fri! Och nästa år ska alla vi goda samhällsmedborgare konsumera minst 3% fler festliga ringsignaler än vi gjorde i år! Ljuva framtid.

    SvaraRadera
  17. Trodde att vi vann UEFA-cupen två gånger eftersom vi hade bra fotbollspelare och en utomordentlig tränare som fick alla spelare att dra åt samma håll?!
    Men nu när jag får reda på att det egentligen är Palme som vi skall tacka, då blir jag osäker.
    Hade ingen aning om att spelare hade gått "sosseskolan" som gjorde dem till proffs. Jag gick "fotbollskolan" när jag var liten, men det verkar som om jag valde fel.

    IFK Göteborg = Hapoel Tel Aviv?

    SvaraRadera
  18. Om nu sammanhållningen och andra sosse-ideal var så starka för spelarna i Blåvitt, varför stack de till utländska proffsklubbar så fort dessa viftade med sedelbuntarna?

    (Detta är f.ö absolut ingen kritik mot spelarna i fråga)

    SvaraRadera
  19. Fan har inte sett filmen men blir besviken när jag hör alla sossekopplingar. Hade hoppats på en schysst film utan politisk förankring

    SvaraRadera
  20. Svarte Filip2011-04-02 09:51

    Ludvig, det var ju iofs inte alla spelare som stack utomlands. Bröderna Holmgren, Wernersson, Stig Fredriksson och Jerry Carlsson gav ju sig aldrig ut på några utlandsäventyr (förutom att Tord H gjorde ett år i Sverige). Torbjörn Nilsson kunde ha stannat längre i Kaiserslauten in han hade velat.

    Sen var det ju förstås en annan spelarmarknad på 80-talet, pre Bosman.

    SvaraRadera
  21. till dig som utrycker rädsla för att det är en film med politisk förankring så är det enbart dravel från dem som påstår det. Under 70-talet var strömningarna i samhället till mestadelen åt vänster precis som idag så är de åt höger.Ungdomar idag präglas av omgivningarna så det är inget konstigt med att dåtidens spelare i IFK och många andra föreningar till största delen hade hjärtat till vänster. Idag har vi många exempel på spelare som tänker enbart på sig själva och skiter i andra. Avslutar med att oavsett vad man har för politisk åsikt så är man och har alltid varit välkommen i blåvitt.
    Filmen var fö en helt underbar nostalgisk återblick och man måste kolla i backspegeln för att komma framåt annars lär man sig aldrig något nytt .

    SvaraRadera
  22. Svarte Filip2011-04-02 09:53

    Tord H gjorde ett år i Norge ska det förstås stå.

    SvaraRadera
  23. Kommer filmen ut på DVD så att vi som inte bor i närheten av Götet kan se den?

    SvaraRadera
  24. Kommer gå på SVT samt släppas på DVD vad jag förstått.

    SvaraRadera
  25. Fantastisk film!! Ett tidsdokument av klass!

    SvaraRadera
  26. Till Levande Sittplats. Byt nick. Du för inte talan för sektionen.

    SvaraRadera
  27. Tycker folk missar en viktig poäng här.

    Ideologi=/=Politik.

    Blåvitt och (S) må ha samma ideologiska grund, och de må ha gått hand i hand på många sätt, men man ska akta sig för att ge se Blåvitt som ett Sosselag.

    Att man har en socialistisk värdegrund betyder ju inte att man stöder den socialdemokratiska politiken.

    SvaraRadera
  28. Levande Sittplats:
    Jag är på samma sektion som du, och tycker precis tvärtemot vad du säger.
    Kan du vara vänlig att inte prata för övriga på sektionen? Du utger dig just nu för att vara ett språkrör för Levande Sittplats med det nick som du använder.

    SvaraRadera
  29. Filmen skall forhoppningsvis komma i slutet av Maj.

    SvaraRadera
  30. Man går på idrott för att slippa politik ! Så fort man kopplar ihop idrott och politik, så mår jag illa.

    SvaraRadera
  31. 2/4/11 11:41:
    Byt nick, du för inte talan för oss anonyma.

    SvaraRadera
  32. "Men likt de olika grupperingarna inom ett brett parti som Socialdemokraterna så måste de vitt olika åsikterna få tillåtas inom den blåvita supporterrörelsen." Känns lite som att man ska tillåtas tycka olika, bara man gör det inom den socialistiska ramen.

    Kollektivet före individen och våra anor är vår styrka. Känns inte det lite mer NS än socialdemokratiskt förresten?

    SvaraRadera
  33. Kan inte annat än att hålla med regissörerna:

    "Att vi har med Palme är mer som en kuliss, för att beskriva en tidsanda. Det som är konstigt är hur ord som "solidaritet" kan låta radikala i vår tid. Det säger väl i så fall mer om det samhälle vi lever i i dag."

    SvaraRadera
  34. Mycket bra text frankie! och håller med 01:35. var själv med när det begav sig, var på plats både i Hamburg och Dundee. utan att ha sett filmen ännu så kan jag givetvis se ett samband politiskt men ingenting jag tänkte på då. Den största skillnaden, som jag ser det, var att spelarna stannade längre och att samhörigheten var stark.

    Jag har ingen lösning på hur vi skall komma dit igen, men om samhörigheten är stark och alla drar åt samma håll och att spelarna stannar lite längre, så är chansen större att vi får uppleva lite Europa spel igen, trots ekonomisk underlägsenhet.

    SvaraRadera
  35. Levande Sittplats/ Permanenta ditt nickname och skit i hobbymoderaterna som tråkar dig! Sektionen är på din sida, ingen jävla historieförnekelse här!

    SvaraRadera
  36. Erik 07:55: Klockren samhällsanalys!

    Det är ju ganska talande att den största anledningen att svenska klubbar vill spela i europa verkar vara att man kan tjäna pengar på det. På 80-talet var det knappast miljonerna i champions league som lockade europasatsningarna...

    SvaraRadera
  37. Att förkasta och påstå att mordet av en statsminister är obetydligt och att man "inte bryr sig" i jämförelse med nederlag för IFK säger ju en hel del om vilka jävla nötter som sitter här.

    SvaraRadera
  38. Och debatten om fotbollens tillstånd, utveckling och väg framåt fortsätter inte bara här utan även på GT-kultur i dag:

    http://gt.expressen.se/kultur/1.2387251/hotet-mot-fotbollen

    SvaraRadera
  39. Filmen bevisar det IFK:s arbetargrabbar bevisade för 25 år sedan nu: Att sammanhållning, kamratskap och osjälviskhet bygger framgångar hos arbetarklassen. Att dagens samhälle helt och hållet bygger på profitbegär, vilsna borgarsjälar som förespråkar egoism och segregation i det tysta har lett till en sak och en sak endast, inom fotbollen: spelare med divalater och en total undrerkastelse till pengarna man kan tjäna på sporten. FÖRBJUD HÖGERPOLITIKER I FOTBOLLSLUBBAR OCH STYRELSER SÅ BLIR SVERIGE FRAMGÅNGSRIKT IGEN!

    SvaraRadera
  40. Carlito:

    Du verkar intelligent...

    SvaraRadera
  41. Läs Olof Lundh's krönika! Hur solidariska var spelarna egentligen?
    Trots att de spelade i en av europas bästa klubbar så stack många(till och med röde Torbjörn) när någon öppnade plånboken...

    SvaraRadera
  42. Optimus Prime2011-04-02 18:24

    Olof Lundh verkar inte ha särskilt bra koll på hur man gör film (det löjliga klagandet på dramaturgiska detaljer) eller för den delen en känsla för att det är en anda i föreningen som beskrivs och i den ingår det knappast att alla spelare skulle vara kvar i Blåvitt hela sina karriärer. Alla de killarna som stack ut i Europa vände hem efter något år eller var välkomna hem senare i karriären. Hur skulle det stå i kontrast till lagtänket när de väl var i Blåvitt? Lagtänk och solidaritet innebär inte att man måste stanna på samma arbetsplats i resten av sitt liv, men kanske inte drömma om att byta arbetsplats innan man ens bidragit till den "nuvarande".

    SvaraRadera
  43. LS 2. Släpp fotbollen och gå med i SSU eller Unga Örnar.

    SvaraRadera
  44. anonym 18:28/ Släpp fotbollen och gå med i Mussolinis vänskapsförening.

    SvaraRadera
  45. Sosseromantik?
    Tja... Tycker ni ska prata med morfar eller farfar om hur det faktiskt ligger till med Sveriges historia. Jag läser en del kritik mot kopplingarna mellan den svenska modellen och IFK Göteborg i filmen Fotbollens sista Proletärer. Jag visste att det skulle komma kritik från en del människor mot kopplingen mellan samhället och fotbollen. Och jag vill gärna bemöta den kritiken, eftersom det var jag som en gång i tiden kläckte idén om att göra en film om Blåvitt och den svenska modellen och att den skulle heta just fotbollens sista proletärer.

    Det finns uppenbarligen en oskriven lag mot att blanda samman fotboll och politik. Det är att "skita i det blå skåpet". Men jag hävdar att det är omöjligt att beskriva det här laget och tiden som filmen handlar om utan att göra den kopplingen. "Kopplingen" är nämligen ingenting jag hittat på. Det handlar om historia: Blåvitts och Göteborgs historia. Och den är intimt besläktad med arbetarrörelsens historia och även med industrin i staden; SKF, Volvo och hamnen. Det bara är så. Blåvitt kommer från just industrin och hamnen och de tunga gubbarna som byggde det här landet och den här staden. Och det är just det som är Blåvitts styrka. Det måste alla fatta. Bebben Johansson jobbade på varvet och stod och lutade sig mot hörnflaggan på socialdemokraternas valaffisch 1973. Det är inte "kopplingar" vi hittat på. Det är historia.
    Vi fick låna massvis med pärmar med gamla gulnade tidningsurklipp om Blåvitt av Glenn Hysén när vi gjorde researchen inför filmen. Jag har plöjt igenom alla de där tidsdokumenten. Och i artikel efter artikel upprepar Torbjörn Nilsson (som är min idol) att Olof Palme är hans idol. Det är faktiskt mer än en "koppling". Att Anders Bernmar stod för socialdemokratiska värderingar är inget jag hittat på, det är historia. Att socialdemokraten Gunnar Larsson var ordförande i Blåvitt under de här åren vi talar om kanske var en slump, eller kanske var det en tanke. Jag vet inte.
    Men jag vet att allt det här är coolt. Det är inget att förtiga eller skämmas för eller tjöta om. Oavsett var man står politiskt.

    Olof Palme är i första hand med i filmen för att han är en grym figur, en slags svensk ikon, som symboliserar den här tiden och den svenska modellen vi talar om på ett sätt som vi tycker är ganska träffande. Palme och hans tal präglade vår barndom, och den här filmen handlar om barndomsminnen. Betänk sedan att det är vår målsättning att filmen ska kunna gå på tv och vara intressant, upplysande och relevant i en massa andra länder än "Götebörg". Det är faktiskt bara insnöat att inte gilla/fatta/vara stolt över "kopplingen" med Palme, tycker jag. Han är en symbol i hela världen för just precis de idealen som det här laget förkroppsligade på fotbollsplanen.
    Och det är på sätt och vis skrämmande att enkla allmänmänskliga ideal som jämlikhet, laganda och solidaritet uppfattas som något politiskt, eller något radikalt.
    Det är de värderingarna jag växt upp med.
    Jag är varken kommunist eller socialdemokrat, men jag gillar ändå det Palme säger. Det kommer jag alltid att göra. Palme säger i filmen att det är viktigt att ena alla samhällsgrupper.
    Just det är fotbollen och IFK så bra på.
    Alla älskade det här laget, Stockholmare, norrlänningar, skåningar, engelsmän, greker, spanjorer. Kanske inte en del nord-tyskar, men annars - alla!
    Och naturligtvis var eller är inte alla i laget vänster - eller höger. Men det är det heller ingen som påstår i filmen. Något som kännetecknade det här laget, har de berättat för mig, var att de diskuterade mycket politik. Och alla åsikter fanns representerade: från Ruben och högerut. Hela skalan. Och det är så det skall vara! Vi måste kunna enas om något, och jobba tillsammans, vare sig vi är moderater, sossar eller kristdemokrater. På fotbollsplan. I omklädningsrummen. I samhället. Med varandra. Nu blev det väldigt högtidligt.
    p.

    SvaraRadera
  46. Riktigt vidrig blogg. Hylla de förbannade sossarna och det egoistiska vänsterpacket... Det är sossar som gjort att Sverige numera är ett u-land i fotboll där ingen får sticka ut och tjäna pengar mm utan att bli slaktade av skattemyndigheten.

    Jag älskar Blåvitt men föraktar sossar och Palme. Blanda inte politik och fotboll. Det behöver vi som tur inte göra i det här landet.

    Flytta till Kuba eller Nordkorea.

    Tack för mig!

    SvaraRadera
  47. Fantastiskt CarlPontus!! Keep it up, grym film!!

    SvaraRadera
  48. Medlem sedan 19782011-04-02 21:49

    Carlpontus/ Du får även vara medveten om att de jeppar som sitter och klagar anonymt på internet klagar på ALLT och då menar jag ALLT som finns, kommer fram, produceras och görs. Särskilt mycket klagar de på alla värderingar som bottnar i rättvisa, solidaritet och att ta hand om andra människor eftersom de själva är rätt hatiska och har ett inneboende behov av att klaga och spy galla över sin omgivning. De tänder på just det.

    Er film var helt grym och ett samtidsdokument som verkligen alla borde ta del av. De smått ignoranta människor som inte förstår och känner till vår förenings historia och grundläggande värderingar bör ju definitivt tvingas se filmen och det var en rejäl miss av Blåvitt (i vanlig ordning...) att inte hela A-truppen hade fått komma på premiären av filmen. Ibland önskar jag att BaraBen.com och krafter som de som driver den här bloggen, som ni som gjort Fotbollens sista proletärer och andra kreativa IFK-märkta krafter hade jobbat för föreningen IFK Göteborg, då kanske det hade blivit lite Bernmar-fart på maskineriet...

    SvaraRadera
  49. Carl Pontus det du skriver värmer mig i hjärtat. Man kan aldrig ta bort det arbetarideal som faktiskt präglade blåvitt och många av dess spelare under den här tiden.
    De som har problem med vår blåvita politiska historia borde läsa på lite.
    Det är fantastiskt det ni gjort och jag kan bara buga och bocka till er! Tack!!

    SvaraRadera
  50. Jag tror säkert att många fina idéer som kommer ifrån politiken kan fungera inom idrotten. I t.ex ett fotbollslag VILL alla och alla KÄMPAR mot ett gemensamt mål. Så är det inte i samhället. Där åker en del SNÅLSKJUTS på andras bekostnad och andra STÄLLER INTE UPP när det blir tufft.
    Vi kan stå axel mot axel i klacken men kom inte här och försök övertyga mig med gammal nostalgi och skitsnack om en för alla alla för en. Tror du verkligen att människan fungerar så har du inte varit med om mycket. I grund och botten är många skitstövlar som håller sig själv och de sina först, så de där gamla idéerna har liksom dött ut av sig själva.

    SvaraRadera
  51. Bra skrivet Frankie och bra skrivet Carl-Pontus!

    Can't wait to see it.

    SvaraRadera
  52. Ballk Epps/ kära kamrat, ingen säger att människor automatiskt blir solidariska, det är ju därför vi har politik och demokrati. Om samhället säger "det här gäller" så påverkas ju omgivningen av det. Det handlar ju inte om att lita på att alla ska bry sig om varann, om att alla ska förvänta sig en viss toleransnivå, utan om att vi ska gemensamt komma överens om vad som gäller och sedan utgå från det. Precis som när det kommer till dagens regering som avvecklar hela välfärden - trots att många hatar det - för att de vunnit makten. Vi väljer själva vår framtid.

    SvaraRadera
  53. Jag har svårt för sossar och vänsterfolk! Ni är ju så sjukt självgoda att det är helt makalöst!

    SvaraRadera
  54. "Carl Pontus"

    Jag håller verkligen med dig när du skriver följande:

    "Olof Palme är i första hand med i filmen för att han är en grym figur"

    Helt klart är han en grym människa som har gjort mycket skada.

    SvaraRadera
  55. BenGlenn/ Jag har så sjukt svårt för moderater och högerfolk. Ni är så sjukt empatilösa och högfärdiga.

    SvaraRadera
  56. Underbart! Framåt CarlPontus, framåt!!

    SvaraRadera
  57. CarlPontus: +1

    SvaraRadera
  58. Herrejävlar, blev så illamående halvvägs genom kommentarerna att jag slutade läsa.

    Vad är det för IDIOTER som börjar kommentera och klaga om "sosseromantik" hit och dit? Jag är för det första inte lagd åt vänster-hållet för fem öre, men jääävlar vad stora tår ni måste ha om ni känner att Frankie trampade er på tårna med denna krönika.

    Detta handlar ju inte om att fiska röster åt något håll, detta handlar om en storhetstid i vår klubb som faktiskt berodde till extremt stor del på en tanke om solidaritet. En för alla, alla för en.

    Det är ren fakta, och de enda som blandar in politik i det här är NI, jävla neandertalare. Som sagt, jag röstar på moderaterna, men ni är ju för fan inte riktigt kloka.

    SvaraRadera
  59. 5 av 5! Bästa jag sett.

    SvaraRadera
  60. Direktören2011-04-04 13:09

    Hej Carl-Pontus

    Jag är nog ungefär 5-10 år äldre än dig och var knappt 20 när första UEFA-cup segern togs 1982. Under min tidiga uppväxt gick vi på Nya Ullevi och såg IFK mot diverse bonkegäng från runt om i Sverige. Tyvärr fick vi ju oftast stryk på tidigt 70-tal! Sedan kom Bernmar och med honom allt det nya och spännande.

    Vad jag inte hade någon känsla var att IFK=arbetare. Jag är uppvuxen på Hisingen och det var i huvudsak love all=serve all som gällde på N och O. Kanske min naivitet, så minns jag det. Sedan var ju samhällsandan helt annorlunda då som du säger.

    Men en person som jag saknar i allt snacket här och på andra ställen är ju Bertil Westblad. Ordförande i Blåvitt 1972 till våren 1982. Moderat (bl.a. ordf. Sv Golfförbundet) och den som plockade in Anders Bernmar. Fast det kanske inte rimmar med historien.

    Jag har inte sett filmen ännu(beställt den från Bengans) så jag vill inte på något sätt gå i polemik med filmen. Men min uppväxt och mitt liv med Blåvitt är ju lika mycket värd som alla andras här och jag vill gärna få fram att man inte behöver vara varken vänster eller höger, bara man är Blåvit.

    Full fart framåt för Sm-guld #19.

    SvaraRadera
  61. Filmen tar inte parti för någon sida. Berättar hur det såg ut.

    Ett måste att se!!

    SvaraRadera
  62. Tjena gott folk.

    Jag hör mig för på olika ifk-forum gällande en rätt häftig grej jag sitter inne på.

    Har en fotboll med allas autografer från -82 laget, bollen signerades direkt efter matchen mot Kaiserslauten hemma. Fick ett bud på 5000:- för den men det kändes som ett skämt. Vad tror ni kunniga folk att man kan få för den? JOhn

    SvaraRadera

Hos BaraBen.com använder vi sunt förnuft och generell "netikett" i diskussion och debatt. Bete dig inte som en idiot - slipp känna saxens vrede.