Det ser för bra ut

SMÅTT & GÔTT. Det går framåt på alla fronter just nu. Ok, alla fronter undantaget de allsvenska fotbollsplanerna, kanske. Sportsligt, skademässigt, ekonomiskt, bloggmässigt, skadeglädjemässigt och ett par områden till. Det har sällan sett så här bra ut under upptakten av en allsvensk säsong som det gör just nu.

Trots försäljningarna av Wernbloom och Bjärsmyr i somras står IFK med en trupp som är den starkaste vi ställt på benen sedan mitten av 90-talet, möjligen med undantag för just förra säsongens vårtrupp. Redan innan till exempel Robin Söder är tillbaka i full form har hela den Blåvita supporterskararn fullt sjå med att pyssla ihop ett mittfält som ska ses som det givna. Ett vanligt år är det sällan några tveksamheter kring vilken startelva som är grundelvan när alla är friska. I år är det inte så. Hade vi haft tio olika kvällstidningar som gav ut tio olika allsvenska bilagor inför premiären hade förmodligen fått se tio olika "troliga" startelvor bli presenterade. Så tätt är det om mittfältsplatserna i år.

Ett tag såg det lite oroligt ut kring mittbacksplatsen när Dyrestam gick och skadade sig och Hjalmar därmed sågs som det naturliga valet som nygammal ersättare på vänsterbacken. Skulle Kalle någonsin komma i form igen? Var Tuomo ett felköp? Varför värvar vi inte Risp? Kommer Björlund någonsin få spela allsvenskt? Nu står vi åter med en fantastiskt spännande konkurrenssituation där Kalle faktiskt har hittat formen igen, där Risp faktiskt är värvad, och där åtminstone jag tror att Turunen kommer att visa sig vara nyttig både som mitt- och vänsterbacksersättare.

Till och med på målvaktssidan har vi det riktigt bra ställt även bakom Kim. Erik Dahlin har visserligen tidigare setts som en helt ok backup men har aldrig riktigt imponerat. Det har däremot Marcus Sandberg gjort på mig. Framåt är det också givet vem som ska spela men bakom Hysén finns det också alternativ i form av Pär Ericsson och Robin Söder, när han kommit in i matchform.

»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«

Jag vill, som läsare av bloggen BaraBen—för det är jag faktiskt också—, rikta ett stort tack till Hankins och Ida-Marie som gjorde ett kanonjobb nere på Cypern. Självgod som jag är trodde jag inte att de skulle kunna matcha min och Erlings bevakning från Barcelonatrakten för ett år sedan, men det vete fasen om jag inte tycker att de inte bara lyckades matcha utan även bräcka den rapporteringen. Grymt jobb.

»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«

Som MrG redan rapporterat har Blåvitt släppt årsredovisningen för 2009 och det ser riktigt bra ut ekonomiskt, även om vi gör en liten förlust om man räknar bort intäkter och kostnader för spelarövergångar. Istället för att fokusera på just IFK:s redovisning som det alltså redan har skrivit som en del både här och på Alltid Blåvitt tänkte jag ta mig friheten att fokusera på andra svenska och skandinaviska klubbars årsredovisningar. Men först, för att ge en liten historisk hint om läget så kan det nämnas att den spelartransferborträknade omsättningen på 97,6 miljoner kronor är en av de högsta i den allsvenska historien. Bara AIK:s bokslut för 2007 (103,8 miljoner kronor) samt AIK:s och Malmö FF:s för 2009 (108,6 respektive 135,6 miljoner kronor) har varit högre.

Om man dessutom kollar på AIK:s och MFF:s ekonomi som helhet är det inte svårt att se saken positivt. När det gäller AIK räcker det med att läsa en mycket intressant intervju med Frank Bagge (och svar av Per Bystedt), tidigare supporterrepresenterande styrelseledamot i AIK Fotboll AB, där han frispråkigt talar ut om AIK:s situation, främst ekonomiskt. Vi lämnar det där.

Kollar man istället på Malmö FF hittar man en hel del intressant. För det första har de den överlägset högsta omsättningen i Allsvenskan, drygt 25 % högre än AIK:s och nästan 40 % högre än Blåvitts. De står dessutom i en liknande situation som oss, där de nyss flyttat till en ny arena, med skillnaden att de faktiskt äger arenan själva och kan dra större fördel av den. Det är i alla fall vad man skulle kunna tro. Fakta är dock att MFF trots ett högre publiksnitt inte lyckas dra in lika stora matchintäkter som Blåvitt. Det har viskats lite i MFF-leden om att man tydligen budgeterat med Europacupspel för att gå runt på arenan. Det är en farlig väg att gå. Dessutom har man, trots ett rekordhögt eget kapital på 110 miljoner, efter ett antal kostnader för den nya arenan enbart en halv miljon kronor i likvida medel. IFK har 26 miljoner kronor i likvida medel. Kort sagt är det här de pengar som gör att man kan köpa spelare och betala andra plötsliga utgifter med. Räkna inte med att se några stora värvningar av Malmö i år, om man nu inte tar hjälp av ett riskkapitalbolag.

»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«

Jag har sedan försäsongen 2007 anordnat en tipstävling på forumet Flashback där mellan hundra och tvåhundra användare fått lämna in sina tips om slutställning i Allsvenskan. Årets sammanlagda tips har en tippad allsvensk vinnare som aldrig varit så överlägsen tidigare. IFK Göteborg, så klart. 2007 tippades IF Elfsborg strax före AIK och Helsingborgs IF som vinnare. 2008 fanns det ingen klar tippad vinnare men IFK Göteborg fick segern före Kalmar FF och AIK och 2009 var det IF Elfsborg före IFK Göteborg. Men hittills i år står IFK Göteborg som segrare, sedan kommer ingenting och ingenting och ingenting. Därefter IF Elfsborg. Är det ett bra eller dåligt tecken med tanke på hur tidigare tippade vinnare har presterat? Jag vet inte, men sällan har ett lag varit så förhandstippat som Blåvitt lär bli i år?

»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«

Om man kollar på det ekonomiska läget utanför Sverige, till exempel på Norge, som ju ofta ses som bättre kan man också skratta gott. Norges fotbollsekonomi är på väg käpprätt nedåt. FC Lyn Oslo, som slog ut oss i Royal League och var riktigt starka i norsk fotboll ett tag, konkade i princip trots att man sålde av stora delar av sin spelartrupp (bland annat Bjarnason till oss och Dahlin till MFF) men har nu räddats i sista stund. Samma sak med Fredrikstad FK. Rosenborg BK gjorde ett bokslut för 2009 på minus 40 miljoner norska kronor, detta trots att man sålde spelare för 43 miljoner norska kronor. Man hade budgeterat med en förlust på "bara" 33 miljoner. För 2010 har man budgeterat med en förlust på 22 miljoner. Stabilt. Dessutom har man blåst bort 100 miljoner i likvida medel på två år och har nu inte någon speciell fördel gentemot till exempel Blåvitt vad gäller köpkraft. I princip alla norska klubbar behöver kapa rejält i kostnaderna för att inte riskera något.

I Danmark ser det inte så mycket bättre ut. Parken Sport & Entertainment gick back 245 miljoner danska kronor, varav sportdelen med FC København stod för drygt 50 av dessa. Också stabilt, Don Ø. Brøndby har bokfört förluster på sammanlagt 70 miljoner de tre senaste åren, varav nästan hälften för 2009. Esbjerg fB sålde sin del av deras nybyggda arena för att kunna betala löner. Champions League-spelande Aalborg BK tjänade 80 miljoner på sin medverkan där och gick därmed 40 miljoner danska kronor plus år 2008. Det kompenserade man för genom att blåsa bort hela vinsten år 2009, minus 40 miljoner i bokslutet. Och jag som trodde att IFK:s bedrift från åren runt millennieskiftet skulle bli svårtslagen... Sett till alla klubbar i den danska Superligan skulle AIK framstå som en riktigt välskött förening.

Snart är det dags att börja peka finger och skratta när den norska och danska klubblagsfotbollen sjunker som en sten. I Uefarankingen är norska Tippeligan inte mer än ett halvt poäng före oss. Det motsvarar väldigt förenklat inte mer än en ytterligare oavgjord match per svenskt lag i Europaspelet jämfört med hur de norska lagen presterar.

»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«

Glöm inte att gå på årsmötet på måndag. Och glöm för allt i världen inte att bli medlem i IFK Göteborg om du inte redan är det. Är du en stark anhängare av rörelsen "against the modern football", har du starka åsikter kring hur Blåvitt bör skötas, klagar du på vilka som sitter i styrelsen? Då är det på årsmötet du ska vara. Det är där och ingen annanstans som du kan påverka mest.

»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«

Först var det Stora Bloggpriset, nu har även BaraBen blivit tokhyllat i journalisternas egen tidning, med det påhittiga namnet "Journalisten". Andreas Ekström skriver bland annat att

[... han] brukar använda Baraben som exempel på hur entusiasternas massmedier nu i rasande fart slår ut proffsens:

[...]

Göteborgs-Posten kan inte tävla med det. Inget betalmedium kan tävla med det. Eller rättare sagt: Inget medium som betalar sina journalister kan tävla med det.

och att

[...] i andra fall, som med Baraben.com, är den amatörproducerade bloggen redan det bästa som erbjuds i sin nisch. Lite partisk är den visserligen, okej då. Men gratis, detaljerad, passionerad och välberättad.

Vem tror att läsarna saknar de etablerade medierna då?

Kul att läsa och något som ger ännu mer energi till oss skribenter, redigerare, kameramän, intervjuare, grafiker och andra glada amatörer att inte bara fortsätta med det vi gör utan även att utveckla oss ytterligare. Vi tog ett steg till inför sista matchen förra säsongen genom att erbjuda Kanal Glenn Studio och har fortsatt med konceptet under försäsongen. Det lär komma mer. Ett stort tack också till alla läsare som gjort det möjligt att bevaka från till exempel Barcelona och Cypern.

»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«

Offsides chefredaktörer Henrik Ystén och Tobias Regnell svarade i morse på kritiken från Blåvitt supporterhåll angående den genomgång som ledde fram till att man utsåg Malmö FF till Sveriges största klubb. Jag har egentligen inte så mycket att invända på vad gäller svaret. Sen får man se undersökningen med rätt glasögon också. Det är inte mer än en tidningsartikel. Det är inget universellt svar, ingen officiell utmärkelse, har ingen högre reell bärighet i supporterhavet än en undersökning gjord av dig eller mig. En genomgång som den där kan göras på hundra olika sätt och producera lika många resultat. Det enda som står klart är egentligen att av dessa hundra undersökningar skulle IFK Göteborg och Malmö FF tillsammans stå för alla vinster. Och det duger för mig.

Den enda riktigt seriösa invändningen mot svaret är egentligen varför de väljer att kapa bort åren innan Allsvenskan. Att bara Göteborgs- och Stockholmslag fick ställa upp i SM-tävlingen vissa år och att detta skulle vara en anledning till att stryka den delen är en sanning med modifikation. Av de 30 SM-tävlingar som spelades var det endast de åtta första (1896–1903) som kan sägas inte ha varit nationella till karaktären (även om till exempel Jönköpings AIF spelade i turneringen 1902). Från och med 1904 (men främst 1905 och framåt) deltog lag från hela Sverige. Från Malmö i söder till Hudiksvall i norr. Under IFK Göteborgs SM-vinster 1908, 1910 och 1918 slog man ut lag från alla de tidiga stora svenska fotbollsstäderna; Malmö, Helsingborg, Eskilstuna, Norrköping, Uppsala, Stockholm och Göteborg.

Vill man ändå inte använda sig av den något spretiga SM-tävlingen på cupform, som de två sista åren inte lockade de allra bästa svenska lagen som istället valde att spela på annat håll, kan man ju använda sig av den turneringen som de bästa lagen just valde att spela istället, nämligen Svenska Serien. Detta var föregångaren till Allsvenskan, med knappt mer än ett namnbyte och något ändrad spelform, till och med kvalifikationen till Allsvenskan baserades på den sista säsongen av Svenska Serien. Den var för det första nationell till sin karaktär, redan ursprungsupplagan 1910 innehöll lag från, utöver Stockholm och Göteborg, Norrköping, Uppsala, Eskilstuna och Örebro. Mot slutet av 1910-talet gjorde Helsingborgs IF (dåtidens bästa skånska lag) entré men lyckades inte knipa några topplaceringar. Trots den nationella karaktären på Svenska Serien var det bara tre lag som lyckades vinna någon av de tio titlarna mellan 1910 och 1924. IFK vann fem (fem i rad dessutom), Öis vann fyra och Gais vann en.

Som göteborgare i allmänhet och Blåvit i synnerhet är det tråkigt att se att man kapat bort 20-30 år av svensk fotbollshistoria på felaktiga grunder. Visst bestod de allra första åren mestadels av tävlan mellan Göteborg och Stockholm, men som man kan se var det även hädanefter—när tävlingarna faktiskt utkämpades nationellt—Stockholm men främst Göteborg och Blåvitt som dominerade. Om inte annat hade man kunnat ge dessa tidiga tävlingar ett halvt erkännande genom en något lägre poängskala för att på något sätt uppväga för den "svaga" konkurrensen.

»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«

När allt positivt är sagt, alla glädjebesked är givna och allt dystert sedan länge är glömt återstår det bara en sak. Panik. Det ser för bra ut.