Håkan Mild stänger silly season för i år?

SILLY SEASON Även om den "löjliga säsongen" på pappret inte riktigt kommit till ända ännu så kan man sakta börja konstatera att det är mer eller mindre fullt i den Blåvita truppen vilket utesluter fler nyförvärv. Resultatet av årets Silly kan man sammanfatta ungefär som så här:

Silly Season 2006:
Ut: Kalle Svensson (Glasgow Rangers), Oscar Wendt (FC Köpenhamn), Ali Gerba (Odd Grenland, lån+ Köpoption)
In: George Mourad (Bresica, tillbaka från lån), Alejandro Lago (Rosenborg, lån), José Schaffer (Racing Club).
Rykten in: Sebastian Larsson (Arsenal), Emmanuel Pappoe (Kfar Sava), Mikael Lustig (GIF Sundsvall), Sebastian Johansson (Klubblös), Markus Thorbjörnsson (Falkenberg), Hadi Hamzeh (Lundby IF)
Avskrivet: Mikael Antonsson (Panathinaikos), Trevor Robinson (Millwall), Ryan Garry (Arsenal), Ronaldinho (Barcelona)
Utlånade: Martin Smedberg (Ljungskile), Jonathan Berg (Gais), Tommy Lycén (Umeå)

Vi tappade en ung landslagsman i Kalle och ersatte honom med en Sydamerikan i Lago. Sedan tappade vi en ung vänsterbackstalang till Köpenhamn (surt att sälja spelare inom norden rent allmänt) och ersatte nu även honom med en sydamerikan på lån. I sig är det absolut inget fel på dessa två spelare, Lago och Schaffer, men det är trots allt lite oroande att vi byter ut svenska talanger mot utländska diton. Detta ur det berömda perspektivet "det är inte bra för svensk fotboll". Men om föreningen i detta läge inte ansåg att vi hade ytterligare backkunskaper inom föreningen utan kände sig tvugna att agera på latinobreddgrad så accepterar i alla fall jag det.

For now.

Ett annat populärt ämne att tala om i dessa tider är övergångssummor. Både Kalle Svensson och Oscar Wendt blev proffs för betydligt mindre transfersummor än de flesta fans hade hoppats på och då rullar självfallet missnöjeskarusellen igång med full fart. I Kalle Svenssons fall hade IFK:s före detta klubbdirektör Mats Persson gått med på att skriva in en utlandsklausul i Kalles kontrakt vilket medförde att han gick för långt under marknadsvärdet när Glasgow öppnade plånboken. Det sägs att Glasgow är så nöjda med sitt förvärv att de rankar honom som en av de bästa spelaraffärerna på flera år. Spekulationerna för hur mycket IFK i slutändan fick för Kalle har legat kring 5-9 miljoner kronor. Från början spekulerades det i ännu lägre summor och tills nästa bokslut för förenignen kommer kan vi inte med säkerhet veta precis hur lågt Mats Persson tyckte att Kalle skulle få släppas för att få honom att skriva på ett nytt kontrakt.

I Wendt-affären hade vi en annan dimension till det hela då han med all sannolikhet inte gick för en bråkdel av sitt marknadsvärde, här ligger irritationen till grund för att en nordisk konkurrent utan vidare kunde plocka en av våra mer talangfulla kreativa spelare. Om det nu är så att IFK Göteborg menar allvar med sitt snack om att utmana i Sverige och i Royal League är det väl ganska uppenbart att vi aldrig kommer kunna göra detta ifall vi tvingas släppa kontrakterade spelare till våra huvudkonkurrenter. Wendt talade i medierna om att han ville "vinna guld med gänget" innan han blev utlandsproffs. Vad var det som fick honom att ändra sig? På vilka områden ligger vi inte i paritet med FCK och hur arbetar föreningen IFK Göteborg för att minska på dessa avstånd? Hur tycker Wendt att han kan utvecklas mer i FCK eller är bara det lite tjockare lönekuvertet incitament för flytten? Vad görs i föreningen IFK för att radera ut dessa irriterande men uppenbarligen ganska tydliga klyftor mellan Blåvitt och våra konkurrenter?

Först gick Ijeh i skatteaffärens fotspår för en spottstyver och nu går en U21-landslagsman samma väg. Danskarna skrattar hela vägen till banken medan vi fans inser att detta är ett lag som vi var en straffspark ifrån att slå i Royal League-finalen häromåret. Detta är minst lika mycket en direkt konkurrent om vår framgång som Hammarby eller Malmö FF och därför känns det väldigt tungt att tappa spelare till just dessa föreningar.

Till sist kan man inte annat än undra hur Arne Erlandssen funderade kring hela affären med Ali Gerba. Först värvar man honom för hiskeliga 3,5 miljoner under vintern för att sedan bänka honom, slänga upp honom på läktaren och till sist låna ut honom med en option att bli köpt till Odd Grenland. Varför värvas spelare som uppenbarligen inte är scoutade med tränarens deltagande och som inte har något som helst förtroende hos tränaren? Om det nu är Ali Gerbas beteende eller något speciell indicent (exempelvis hans lite kritiska kommentarer till media om sin bänking eller liknande) som tvingat ut Gerba från föreningen skulle det underlätta förtrodendet för organisationens arbete att berätta detta offentligen. För i nuläget ser det smått vansinnigt ut att låna ut den lite äldre landslagsanfallaren medan man låter den unga egna produkten agera tredjeforward. För visst måste väl Ali Gerba efter fjolårets säsong i GIF Sundsvall även av Arne bedömas som en bättre grundforward än Marcus Berg?