Walle vs. Wernbloom

TRÄNINGSRAPPORT Idag var det åter dags att ta sig upp till Kamratgården. Dagens resa krävde varken buss eller spårvagn utan jag slog följe med en polare som både är innehavare av bil och körkort. Kanske borde jag efter mina 25 år i livet ha lyckats införskaffa mig dessa praktiska prylar men vafan man kan inte göra allt host, host...

Vad fick vi då se på dagens träning? Till att börja med kan jag ju slå fast att Alex inte hade rehabtränat i rekordfart då hans spänstiga löpsteg lyste med sin frånvaro under dagens träning. Istället lyste ett par tre andra stjärnor upp träningen med sina spetskvaliteter! Två av dem avslöjas redan i dagens rubrik.

Dagens första spelövning utfördes nio mot nio på en fullbred plan men med begränsad längd på säg kanske halva plan. Man spelade på två mål men utan målvakter och mål fick enbart göras med hjälp av huvudet och det var här våra två huvudpersoner [no pun intended] klev in i handlingen. Matchen slutade: Wernbloom - Walle 3-2, eller om man så vill: Blåa - Gula 4-2. Wernbloom och Walle visade verkligen att de är starka huvudspelare. Wernbloom knoppade in tre bollar och Walle två och båda hade bud på fler. Den enda förutom dessa två herrar som kom med i målprotokollet var vår näste landslagsstjärna Jakob Johansson.


Den tredje stjärnan som lyste under dagens träning var vår ålderman till målvakt Bengt Andersson. När spelet förändrades och mål fick göras hur som helst trädde också våra målvakter in i leken. Bengan vaktade det ena målet medan Jocke Olsson fick ta ansvaret för det andra. Jocke gjorde inte på något vis en dålig insats däremot hade han inte så mycket att göra. Bengan å andra sidan han briljerade något otroligt, han hade dock mycket att göra skall sägas. Han gjorde idioträddning på idioträddning, så som vi är vana att se honom. Det var närskott som motades, han gjorde snabba sidoförflyttningar när bollen spelades snett-inåt-bakåt och ja han agerade verkligen vägg idag. Spelet pågick i olika former under en längre del av träningen och Bengan släppte inte förbi sig en enda boll och då hade han rejält att göra. Jag ber på mina bara ben att vi får återse den här målvakten under årets resterande matcher.

Och som avslutning på dagens alster kan jag fortsätta rapportera om Blåvitts bristande organisation då man i värsta korpenanda saknade fullt antal västar i korrekt färger. Det ena laget som spelade i gult fick kompletteras med en röd väst för att skiljas ifrån det blå laget. Efter denna estetiska totalmiss suckade jag och min kompanjon djupt och lämnade Kamratgården med sänkta huvuden och bad en stilla bön om att denna amatörklubb skall lyckas med miraklet att besegra den röda armén på söndag...