2007/07/14

Minnet är kort inom fotbollen

KRÖNIKA När vi är halvvägs i Allsvenskan känns det lagom att summera en slags halvtidsanalys av vad som skett i vår och sommar. Både på plan, men även på läktaren och främst kring vad som skett på kansliet.

2006 var en formidabel katastrof. Underpresterande spelare, sparkad tränare, havererat försvarsspel, problem med målskyttet, ja det fanns knappt någon positiv känsla inför säsongen. Därmed var det intressant att få in en ny tränartrio bestående av Rehn-Jonas-Teddy med en uttalad vision att spela boll på marken. Efter ett halvår har dessutom publiksiffrorna på hemmaplan ökat med mer än 30 procent jämfört med motsvarande matcher under föregående säsong. Det måste man se som ett tydligt bevis på att marknadsföringen av den "attraktiva fotbollen" gått hem i media och sedan även bland de Blåvita fansen.

Under första halvan av året har Blåvitt slagit så kallade skitlag medan vi har torskat mot topplagen, en situation som får den attraktiva fotbollen att ifrågasättas på sina håll. Många fans vill alltid se Blåvit vinster före så kallad attraktiv fotboll. Just nu kan vi stundtals konstatera att Blåvitt inte har något av alternativen. Det optimala är ju självfallet att kombinera dem- som mot Kalmar FF hemma. Där har vi en snygg vändning till 3-2 seger på övertid som innebar både bra fotboll mot ett riktigt starkt motstånd, men även en avgörande seger. Så potentialen finns i laget, problemet är att det idag saknas kontinuitet och en hög lägstanivå. Men det är inget man kan sätta på eller stänga av genom en strömbrytare.

Mittfältet har fått rulla runt på en hel del spelare som en följd av dålig form, avstängningar och skador. Så navet i laget bröts upp flera gånger om- just när det hade börjat prestera helt ok fotboll. Samtidigt har vi ett anfallsspel som blandat riktigt lovande spel med fullständig inkompetens, ett försvarsspel som i individuella moment håller toppklass för att sekunden efter se ut som en hönsgård. Till sist har Bengan inte alls varit den som gjort de där avgörande räddningarna när vi som mest behövt det. Chicago kan man kalla det. Vilda Västern är ett hockeyuttryck för problemet. När Blåvitt spelar kan det gå lite hur som helst, i varje moment.

Men potentialen finns ju där. Stabila segrar, krigarsegrar och segeravgjorda jämna matcher har funnits under våren, derbyvinst där spelet annars klickar är en av de styrkebeskeden som gör att man ser hur IFK Göteborgs A-lag vid maxkapacitet redan i år skulle kunna lägga sig i en guldstrid. Men visst känns det som truppen är alldeles för tunn än så länge. Samtidigt fruktar vi försäljningar av talangerna Marcus Berg och Ragnar Sigurdson, två killar som fått sina riktiga genombrott i år och som lär bli utlandsaktuella till vintern om de fortsätter i samma stil.

Nu slängs vi in i Silly Season och än så länge är enda nyförvärvet en utlånad spelare som återvänder från Horsens i Danmark, Ali Gerba. Problemet med honom är att IFK Göteborg ända till nyligen letat efter en ny klubbadress för anfallaren, ett projekt som han även drivit på egen hand- dock med liten lycka. Nu kan han mot sin egentliga vilja kastas in i truppen i ett läge där vare sig Stefan Selakovic eller George Mourad har kontrakt över nästa säsong och där allt fler frågetecken växer fram runt frågan- håller Wallerstedt för ett anfall som slåss om guld?
Har vi flyt kan Gerba bli en positiv injektion, men med tanke på hans bristande beteende i Norge och Danmark känns det tyvärr som vända fyra, eller kanske fem, i ännu en dyr transferaffär som misslyckades.

Det är inget lätt jobb som sportchef Håkan Mild och kommande klubbdirektör Seppo Vaihela har framför sig. För samtidigt som vi supportrar reser allt hårdare krav kring nyförvärv och bevakar varje kontakt som föreningen tar kring spelare som Tobias Hysén och Sebastian Larsson så står vi beredda att såga misslyckanden som kostar föreningen stora pengar. Balansakten är inte lätt när hungriga vargar står beredda att slafsa i sig varje köttrest som faller ner från den allt smalare och vassare linan som föreningen vandrar på.

För snart så kommer ju arenan. Det finns egentligen ingen hejd på hur stora förväntningar i princip alla med intresse kring Blåvitt har på att få en ny arena till Göteborg, delvis för att vi varit i över ett decennium på trärucklet Gamla Ullevi och nu står fast på gamla betongbunkern och stämningsmassakeraren Ullevi. Då är det lätt att man blir helt hemmablind och tror att den nya arenan blir mer bidragande än en Joe Laberoakt på ett tioårskalas. Men drygt två år återstår tills att arenan är i bruk för IFK och resten av Göteborgsalliansen. Två år som avgör hur vi går in på den nya arenan och en tid som bestämmer ifall vi kan nyttja alla positiva reaktioner som den kan innebära. Eller om arenan "bara" kan komma att innebära ett publikt komfortlyft.

Glöm inte att de 30 procent extra åskådare som valt att dyka upp under första halvan av 2007 snabbt kan vara borta. I svenska cupen såg vi senast 1500 närmast sörjande på plats. En liten påminnelse om hur nära ihop succé och fiasko huserar. För oavsett storsponsorer, avtal och samarbeten på olika håll är det senaste årets medlemmar och senaste matchens publik som skapar känslan kring föreningen. Minnet är kort i fotbollen. Låt oss minnas tiden mellan Juli 2007 och första matchen på nya arenan 2009 som en period då IFK Göteborg på allvar åter byggde upp en seriös och konkret satsning på att förvandla föreningen till den segermaskin vi en gång så stolt kunde konstatera oss vara supportrar till.

Vad minns jag från våren och sommaren 2007?
Andrés Vásquez rabonamål mot Örebro borta.
Skatteskandalen där två före detta ledare döms till fängelse.
Jakten på och slutligen nobbandet av Nils Eric Johansson.
Mourad i medierna med sitt "jag vill skriva på" men där IFK inte ville.
Andrés Vásquez far i en intervju med Fan-tv som är minst sagt "intressant".
Marcus Bergs kommando i skytteligatoppen. Imponerande.
Känslan av att "ännu ett förlorat år" börjat krypa på en.

Samtidigt så kanske jag har missat något viktigt, dessa saker kommer dock spontant till mig.

Men sedan är ju minnet är kort i fotbollen.
Men effekterna av vårt handlande kan bli långvariga.

8 kommentarer:

  1. Bra krönika

    SvaraRadera
  2. Håller med, bra, genomtänkt. Att jag sedan tycker samma kanske spelar in.... Skillnaden är att han satte ord på det på ett sätt jag inte kunnat

    SvaraRadera
  3. När den nya arenan blir klar är ännu inte klart, men det kan mycket väl dröja till säsongen 2009 och inte hösten 2008.

    Om vi räknar årets säsong som ett mellanår så skulle drömscenariot vara att ligga i absoluta toppen, förhoppningsvis vinna, nästa säsong. För att detta ska kunna ske måste vi ha mer stabilitet i laget.
    Vi har många lovande spelare. Dock skulle vi behöva några nyförvärv som går rätt in i laget, passar in i spelstilen och lyfter laget.

    De är inte lätta att hitta, men de finns! De handlar om scouting, bra kontakter och givetvis om pengar.
    För att vinna allsvenskan redan nästa år krävs att vi köper nya spelare redan nu.
    Om vi får hit två spelare i sommar så har de tid på sig att komma in i laget och spelet. Efter säsongen kan vi få in fler nya spelare. Det blir då lättare för tränarna att få spelet att fungera om det inte är för många nya spelare samtidigt.

    Skulle vi vinna allsvenskan nästa år och dessutom spela en bra positiv fotboll kommer det att locka folk till den nya arenan.
    Vi skulle sälja väldigt många årskort.
    Stämningen kring matcherna skulle bli bättre med mer publik och det skulle bli en "händelse" att gå och se Blåvitt.

    Detta skulle också innebära mer pengar till IFK. Pengar som kan användas till bättre spelare.

    Göteborgspubliken är svårflörtad. Den nya arenan kommer att ha tak vilket gör stor skillnad mot nu. Många marginalare kan säkert tänka sig att komma om de slipper bli blöta.
    Det här drömscenariot kräver att vi spelar attraktiv och framgångsrik fotboll. Vi måste ligga i toppen! Först då tycker göteborgaren att det finns en anledning att gå på en Blåvittmatch.

    Det gäller att bygga inför den här framtiden redan nu! Vi har som sagt många unga lovande spelare. Nu behöver vi spelare med spets!

    Nästa år då jäklar!

    SvaraRadera
  4. Hoppas att Swedbank går in med namnet på vår arena med.

    Sen vet jag inte om man skall tala om förlorade år om man tror på en långsiktig tanke som ligger bakom och som man i praktiken också verkar följa, nämligen att satsa på egna talanger och när man värvar värva nyckelspelare som spetsar truppen med rätt karaktär. Att vi inte vunnit dragkampen om dessa spelare är en sak, men det är när vi famlar i blindo som vi är på fel spår och verkligen kan tala om förlorade år. Att toksatsa på Gerba och Daniel Johansson eller lägga 10 miljoner på en etablerad mittback när man har ett fungerande mittlås är typiska felsteg och det var bra att vi inte gjorde det sistnämnda.

    Kanske är Bengan over the hill om man skall vara ärlig. Jag tycker inte han nått upp i den standard han hållit de senaste säsongerna och det är lätt att nostalgin och känslan hänger över och man tycker att han är bättre än han presterar.

    Dags att verkligen låta kidsen ta ansvar nu tycker jag och det tycker jag våra tränare gör. Skall vi värva skall det vara spelare att satsa på i flera år, inte någon som vi skall kunna sälja om ett år för 40 millar - det ger ingenting ändå, rent sportsligt.

    SvaraRadera
  5. Joe Labero fick aldrig chansen...

    SvaraRadera
  6. Med facit i hand så känns Nils-Eric Johansson inte som en välbetald frälsare i AIK's backlinje. Bra tänkt Håkan Mild!!! Detta år när bara ett lag åker ur allsvenskan är ju perfekt att låta ett nytt spelsätt(rulla boll) sätta sig, låta unga hungriga killar få chansen och satsa på närmsta vägen till Europa(läs svenska cupen). Skulle sedan Sunderland sänka ribban på Hysén och han skulle tänka sig att flytta på sig så visst...Tills dess tänker jag njuta av Ragnars utsökta arbete i backlinjen, Gustavs genombrott? och Berg målsinne och snuskigt fina bollmottagningar!!!

    SvaraRadera
  7. bra artikel.

    (gais förre i tabellen, njuta! mascho.?)

    SvaraRadera
  8. 2006 blev ett skitår samtidigt med det att "revolutionen" mot Arne genomfördes. Skulle Mild sparkat boll istället för att gnälla så tillsammans med andra bortskämda spelare så skulle vi ha fightats om guldet in i det sista. Jag såg att vi efter 13omgångar har 8poäng färre än ifjol tror jag.

    Men nu bygger vi nytt lag och "ny" filosofi. Får se hur lätt det är att behålla våra nya unga spelare. Jag tror att de kommer att lämna en efter en. Hoppas dock att vi iframtiden åtminstonde får vettigt betalt för dem.

    Vad gäller arenan så skulle jag mycket hellre se en egen arena ägd av föreningen för största möjliga ekonomiska utväxling. Men en ny arena är i varje fall mycket bra för publiksiffrorna.

    SvaraRadera

Hos BaraBen.com använder vi sunt förnuft och generell "netikett" i diskussion och debatt. Bete dig inte som en idiot - slipp känna saxens vrede.