MYTHBUST: Varför förlorar vi då nyckelmatcher mot just "bra" lag? Varför förlorade vi cupfinalen mot DIF? Varför krossade AIK oss med 4-0 i fjol? Varför segrade Malmö FF i guldstriden 2005 på vår egen hemmaplan? Varför missade Sebastian Johansson och George Mourad sina straffar i Royal League finalen 2005? Varför varför varför? Det är faktiskt ganska lätt: vi är egentligen inte speciellt bra mot de bra lagen. För det är inte bra att förlora.
Myt nummer två: "Utan skador kan vi bli ett topplag redan i år"
MYTHBUST: Inget lag går utan skador. IFK Göteborg går definitivt inte en hel säsong utan skador. IFK Göteborg har nämligen den goda smaken att lyckas skada i princip alla sina spelare. Om det inte är Dennis Jonsson som får två långtidsskador på samma säsong så är det Mikael Antonsson som har hjärtproblem (?), det är Micke Nilsson som nästan får ögat utpetat, det är Hasse Blomqvist och Tomas Rosenqvist som abbonerade på platser hos IFK-kliniken och så vidare. Men inte nog med det, som om inte skadekaoset var tillräckligt har vi dessutom en policy att värva skadebenägna spelare. Marino Rahmberg, Thomas Olsson och nu sist Eldin Karisik är bara ett par exempel i mängden. Vi kommer aldrig att ha lycka med skadorna, så lägg ner det där snacket.
Myt nummer tre: "Det jobbas på ett stort namn, snart kommer bomben"
MYTHBUST: Hela vintern gick en grupp människor runt och upprepade mantrat "snart kommer bomben". Gärna följt av "enligt min källa så...", detta är aktioner av desperata människor. Människor som känner av de stora krav på föreningen som växer för varje år som usla resultat radas upp av de elva på planen. Då skapar man luftslott för att värja sig, man tror sig ha sett Anders Svenssons flyttlass i hamnen, man tror att Erik Mykland joggat runt Delsjön och man är övertygad om att det snart kommer ett jättenamn som ska lyfta hela föreningen.
Lägg ner och acceptera faktum: it ain't gonna happen. IFK Göteborg är helt enkelt inte kapabelt till att locka hit någon superstjärna, när vi försökte värva Peter Ijeh var vi ett hårstrå ifrån att hela föreningen gick under på köpet. Lägg ner snacket om att bomben snart kommer, den enda bomb vi lär känna vibrationerna av är den från domarens klubba när rättegången rullar igång i vår.
Myt nummer fyra: "Alexandersson och Vasquez gör sig bäst centralt i banan"
MYTHBUST: Vasquez var bästa passningsspelaren 2006. Eller vänta, på andra kanten hade han en kille som var en ännu bättre passningsspelare, så vi hade två yttrar som var de som levererade nästan alla våra målgivande passningar. Kanske det enda i vårt spel som faktiskt fungerade bra under säsongen 2006. Så vad vore det rätta, jo att flytta in dessa gubbar centralt. NEJ. Det kommer döda hela vårt ytterspel och Karisk/Berg är inte samma inläggsspelare utan istället två yttrar som skulle börja utmana sina gubbar för att avancera i banan. Med tanke på vilka försvarare de möter på träningarna (Neeej jag pekar inte alls några finger mot Ölme och Hjalmar) så kommer de ju inte ha en chans att komma förbi sina motståndare i Allsvenskan. Lägg ner, Vasquez och Alex måste lira på kanterna så att vi breddar spelet och ger våra fyrtorn i mitten bra inlägg att jobba med.
Myt nummer fem: "Ranégie behöver bara en försäsong för att bli Allsvensk skyttekung"
MYTHBUST: Här finns ingen mythbust. Han är redan nu landslagsmässig. Kommer att göra cirka 35-40 mål i Allsvenskan och säljas till en G14 klubb för ett par hundra miljoner. Sedan bildar han anfallspar med Zlatan Ibrahimovic i landslaget lagom till vintern 2007. Minst.
Myt nummer sex: "Riskkapitalet är färdigt att sjösättas med upp till 30 miljoner kronor"
MYTHBUST: En båt är inte färdig för att sjösättas om det inte finns någon sjö. Jag kan sitta som kapten på fucking Titanic men om jag råkar befinna mig med den här båten ute i centrala Saharaöknen så kommer det inte att bli någon sjösättning av densamma den närmaste tiden. Det krävs inte större nautiska erfarenheter för att förstå det. Bosse Gentzel lanserade idén, Kurt Eliasson förvaltade den, Bengt Halse var mystisk kring den, Mats Persson skröt om den, Jan "Plånbok" Nilsson ville ingå i den och Stig Lundström har sjösatt den. Synd att den sjunker in i Kamratgårdens ökensand bara. Ingenting är färdigt tills det har använts. Jag tror inte på spöken tills jag har haft en poltergeist i vardagsrummet.
Myt nummer sju: "Skattemålet kan komma att ge oss pengarna tillbaka"
MYTHBUST: Eftersom IFK Göteborgs varumärke skadats på ett så omfattande sätt att det inte finns något annat fall att jämföra med i svensk idrott, är det en omöjlig ekvation att se eventuella återvändande miljoner som någon triumf. Faktum är att föreningens anseende bland spelare, sponsorer, medlemmar och publik skadades på ett sätt som det kan komma att ta decennier att tvätta bort helt. Vidare ser vi nu ekonomiska följder av sponsorer som tvekar att förknippas med varumärket IFK Göteborg som en direkt konsekvens av "Skatteaffären". Vi har redan förlorat summor långt mer omfattande än de som själva målet i sig handlar om. Oavsett dom är existensen av en rättegång en monumental katastrof när historien om IFK Göteborg skrivs i den moderna fotbollshistorien. Tyvärr.
Myt nummer åtta: "IFK Göteborgs ungdomslag är fantastiska"
MYTHBUST: Säsongen 2006 kom Malmö FF, Elfsborgs IF, BK Häcken, Helsingsborgs IF, IFK Norrköping, IK Oddevold och Trelleborgs FF före IFK Göteborg i Juniorallsvenskan Elit, Södra. Guldgossarna i P18 råkar ha tre Göteborgslag före sig i sin serie, Häcken, Väster och Qviding. Ungdomssatsningen är Blåvitts stora projekt, det har pågått i snart tio år och utvecklas för närvarande in i skolverksamhet och blir bredare och större. Men resultaten har ännu uteblivit och i de respektive serierna vinner inte våra grabbar när de bästa lagen är med.
P16-kullen, grabbarna födda 1990, de som är de första att gå igenom hela "Fotbollens hemligheter"-utbildningen på Änglagården har i sitt distriktslag lyckats få med en enda spelare. Ahlafors har med två spelare, BK Häcken har med tre spelare och Västra Frölunda har med fem spelare i samma distriktslagstrupp. Tecknen pekar mot att ungdomssatsningen kanske, bara kanske, inte är den supersuccé som hela föreningen IFK Göteborg påstår att den är.
Ser någon supporter sjukdomssymptomen?
Research: Whoami
Fan Farnkie, du börjar ju på ett så humoristiskt sätt att jag tänkte vitsa till det med ett "jag tror inte att ranegie kommer bli landslagsman första året...". Men så slänger du in de där två på slutet och jag blev bara ännu något mattare än vad jag redan är (oga bakishet) och tänker att allt är skit och att det bästa vore att åter krypa till kojs...
SvaraRaderaUngdomsverksamheten kanske inte är så fantastisk. Men vi har iallafall 5 spelare i U21-landslaget, flest av alla allsvenska klubbar. Alltid något positivt.
SvaraRaderaHake Joakim IFK Göteborg
SvaraRadera+
Selim Ali IFK Göteborg
=
2 spelare i distriktslaget(?)
Dubbelt så bra som 1 iaf, men vi skall ha 10
supporter sjukdomssymptom har jag gärna.
SvaraRaderaMan känner bitterheten! Haha
SvaraRaderaBlåvitt har bäst ungdomsverksamhet i Norden, vad fan snackar ni om??
SvaraRaderaDen dan man börjar sätta likhetstecken mellan "framgångsrik ungdomssatsning" och tabellplaceringar för ungdomslagen kommer jag VERKLIGEN se sjukdomstecken. Hellre pojklag som hamnar sist i serierna men som producerar 1-2 genuina talanger/år än framgångsrika lag där inte en jävel blir allsvensk. Det har vi sett tillräckligt av förr. Minns en artikel i gamla FotbollExtra om Blåvitts p67:or. De gick fram som en slåttermaskin och var totaldominanta i Sverige. Ingen i laget tog dock steget och blev en riktig stjärna. Sam Bjur var väl typ den ende som spelade allsvenskt för Blåvitt (någon som minns honom?).
SvaraRadera//Latte Sippin Liberal
Om inte jag minns fel vann just IFK:s p16 lag Gothia cup i somras. dessutom är vissa 91or det laget med i sitt stadslag. Bland annat Nicholas Andersson och Kamal Mustafa som varit med på landslagsläger.
SvaraRaderaKamal ska dessutom enligt GP provträna med Chelseas U-lag i vår