Åskådare och ovisshet

FOTBOLLSVETENSKAP Ibland verkar det som att vissa supportar verkar lägga ner mer intresse på hur mycket publik det var på matcherna, hur mycket de lät, hur tufft tifot var och hur mycket publiksnitt ett lag har, derbyrensat eller ej. Man kan skicka en tackande tanke till de svenska språkreglerna som låter folk konstruera ord som derbyrensat, skulle gärna vilja läsa etymologin till det ordet i SAOB.

Men åter till publiken. Många faktorer påverkar säkerligen hur mycket folk som kommer till arenan; tid på dygnet, marknadsföring, drivis eller solsken och intressant motstånd är alla delar som antingen lyfter eller sänker antalet åskådare vid matcherna.
Några engelska forskare, David Forrest och Robert Simmons vid University of Salford, har tittat på hur ovisshet på hur matchen skall sluta är kopplat till antalet åskådare på matcherna och gjort en statistisk analys av detta.
De studerade matcher under en hel säsong i de tre divisionerna under Premiere League, totalt 872 matcher i dessa, och observerade hur antalet åskådare på matcherna varierade med hur oddsen på matcherna var satta. Oddsen användes som markörer för hur ovisst matchresultatet var.

I studien så vägde man upp oddsen och inkluderade även in andra faktorer som avstånd till motståndare samt att uppskatta styrkan på lagen baserat på deras resultat tidigare under säsongen.
Vad de kom fram till efter en hel del modellerande är att det finns ett samband mellan ovisshet om resultat och mängd åskådare på matcherna. Ju osäkrare utgången är för matchen desto fler åskådare.

Forskarna bekräftar statistiskt vad folk generellt brukar hävda, att en för ojämn serie ger lägre åskådarantal i det stora hela. Kanske inte så spektakulärt resultat, men det är inte alltid som forskning ger fyrverkerier och champagne. Man kan i alla fall säga att man har statistiken bakom sig vid nästa gång som det skall argumenteras om publiksiffror, derbyrensat eller ej.

Baserad på Outcome uncertainty and attendance demand in sport: the case of English soccer, D. Forrest och R. Simmons, The Statistician 51(2), 229-241 (2002)