Case study: BaraBen granskar korsbandsskador

SKADEMEKANISM. Efter den våg av knäskador som drabbat IFK Göteborg beslutade BaraBen.com att låta vår expert kartlägga vad en korsbandsskada egentligen innebär, hur det går att kan förebygga dem och även möjligheterna till rehabilitering. Detta är vårt försök att räta ut en del av de frågetecken som uppstått efter ännu en säsongslång skadesmäll på vänsterbacken Dyrestam.

Det främre korsbandet är ett av flera ligament i knäleden som ger stabilitet. Korsbandets främsta uppgift är att förhindra att skenbenet rör sig för mycket framåt i förhållande till lårbenet. För att vara mer specifik ger korsbandet 85 procent av knäts förmåga att förhindra denna förskjutning. Korsbandet har även till uppgift att vara en andra utpost för att förhindra att skenbenets inre och yttre rotation.

Korsbandet skadas oftast när foten är fast nedsatt medan det finns en rotation på lår/höft inåt, vilket illustreras till höger.

Det finns flera faktorer som påverkar uppkomsten av korsbandsskador, till dessa kan bland annat hårdheten på underlaget, gräs och sko-typ räknas (det finns ett samband mellan olika dubb-typer på skor och korsbandsskador - troligtvis på grund av dess bättre grepp).

Övriga faktorer som kan påverka om en viss spelare är mer benägen att skada sitt korsband är styrkan på de olika ligamenten, neuromuskulär kontroll, styrka i muskler som bidrar till stabilitet i knäleden och muskeltrötthet vid skadetillfället.

Ett fotbollslag drabbas, statistiskt sett, av en korsbandsskada vartannat år. Blåvitt har på bara åtta månader drabbats av sju.

DIAGNOS
När en spelare skadar sig säger spelaren ofta att han upplevt ett "snäpp" i knät. I 70 procent av fallen uppstår även svullnad. Det är ofta svårt att sträcka ut knät ordentligt och vid en första undersökning gör man ofta ett "Lachman test" för att bedöma om det finns ett stopp, det vill säga någonting som tar emot, eller om skenbenet kan röra sig relativt fritt framåt - i förhållande till lårbenet.

Det bör ju KLART noteras att ett Lachman test INTE räcker för att ställa en definitiv diagnos. I fallet Robin Söder blev han tillsagd att knäleden "kändes" stabil och valde att fortsätta spela. Med tanke på Robins ord:

"- Först får jag en smäll bakifrån och sen ska jag göra en rotation när vänsterbenet är i backen och då känner jag att det hugger till."

...så bör man inte släppa in en spelare, hur stabil knäleden än må "kännas". Ett Lachman test ställer även väldigt höga krav på den som utför testet och dessutom på andra omständigheter som att spelaren kan slappna av för att testet skall kunna "visa" ett korrekt resultat. Vid skadorna på Adam Johansson och Mikael Dyrestam pekade de initiala testerna inte heller på någon korsbandsskada.

Det finns fler test som kan göras för att undersöka om ett korsband är skadat - men den kliniska diagnosen ställs genom en artoskopisk undersökning. En MR kan vara till hjälp inför en artoskopisk undersökning - men är oftast mer till hjälp för att undersöka ytterligare skador som kan ha uppkommit i knäleden.

SKADEFÖREBYGGANDE
För att förhindra korsbandsskador riktar man idag främst in sig på att träna olika balansövningar för att öka den muskulära kontrollen runt knäleden, styrka i stabiliserande muskler och rörlighet. Genom balans och snabbhetsövningar hoppas man kunna öka den neuromuskulära kontrollen som i sin tur främjar muskelreaktionen - vilket har visat sig ge en lägre skadefrekvens.

För att förebygga knäskador och framförallt hindra korsbandsskador är det rimligt att avsätta minst 15 minuter av träningen dagligen på övningar som riktar in sig specifikt på denna typ av skadeförebyggande åtgärder.

PÅVERKAN PÅ KARRIÄR
Skadan har skett. Hur ser framtiden ut? Oftast när man läser om korsbandsskador och knäskador i allmänhet tar man för givet att det kommer att gå bra.

"De är ju elitidrottsmän."
"Man har ju tillgång till de bästa läkarna."

För att kunna förutse utfallet av en korsbandsskada och dess påverkan på ens framtida karriär måste man först och främst titta på de tekniker som används för att reparera en skadan och vilket material som används för att ersätta korsbandet. Materialen kan grovt kategoriseras som följer:

• Patellar bone graft (knäskålssenan)
  
En del av knäskålssenan används för att göra ett artificiellt korsband som opereras på plats.


• Fördelar: Snabb återkomst av rörlighet och rehabilitering.
  
• Nackdelar: 10-30% upplever smärta i främre delen av knäleden.
• Maximal belastning: 2600 Newton
• Spelare: ?
  

• Quadruple hamstring autograft (double-bundle)
  
En sena från baksidan av låret används för att fungera som korsband.



• Fördelar: Ett relativt litet ingrepp, mindre smärta i knäleden i framtiden.
  
• Nackdelar: Framtida svaghet där senan tas.
  
• Maximal belastning: 4090 Newton
• Spelare: Hela korsbandsgänget i blåvitt.
  

• Allograft (donerat korsband)
  
En donator används för att ge ett riktigt korsband att operera in.



• Fördelar: Man behöver inte använda någon sena från den skadade spelaren.
  
• Nackdelar: Kräver en donator, kan ge längre rehabilitering (risk för infektioner).
  
• Maximal belastning: 1750 Newton
  
• Spelare: Michael Owen, Henrik Larsson med flera.
  

För att ge rättvisa för angivelsen av den maximala belastningen kan sägas att ett oskadat korsband klarar av en maximal belastning av cirka 2200 Newton, samtliga av dessa siffror är dock väldigt bestridda och bör betraktas som en fingervisning.

För att ytterligare komplicera saker och ting så har det även stor betydelse vilken teknik man använder för att fästa det nya korsbandet, kirurgens precision och hur patienten reagerar på operationen.

För att avsluta positivt vill jag citera Doktor Richard Steadman, mannen som de allra största besöker för att reparera sina sargade knän:

"Players can come back to a better level but not because their new ACL is stronger than the old one. I think it is because when you recover from a serious injury it makes you a stronger person."