Matchtankar - Sundsvall borta, 5/7

ANALYS. Sjukt svårt att veta i vilken ände man ska börja? Från början, eller från slutet? Eller mitt i allt jämmer och elände på sociala och osociala medier? Första känslan som infinner sig är dock Stahresk. Det var ett sådant jävla kryss. Samtidigt är dock besvikelsen över att torskat två pinnar genomgående mycket större än det gamla bekanta hatet i förlusten och lättnaden (?) i att åtminstone få erövra en poäng mot svåra (jomenvisst) Sundsvall på ännu en plastmatta. Det är ju ändå positivt mitt i allting. Likaså, vi är fortfarande med. Har ett försprång och sätter kommande drabbning mot peking än mer under viktighetsfokus där sex poäng, återigen, står på spel. Så helt jävla förjävligt är det ju ändå inte ändå. Ändå.

Samtidigt, på sättet det går till. Där vi i paus nästintill gnäller över att det inte finns något att gnälla över. Eller åtminstone touchar ett uns av gnäll i att det inte finns någon nerv i matchen och att det går FÖR lätt. Jinxens mamma. Lika lite som det spelar roll har ju självfallet vad som står på bröstet med det hela att göra. Nu tror jag ju självklart att större delen av er lustigkurrar som claimar att det är Nisses intåg och fel att vi förlorar två poäng på norrporten arena (ett jävla namn, det också) inte menar det, utan bara käckar er lite. Men, med tanke på veckans überunisona mästergnäll avseende LE-tröjan så vet jag fan inte.

Vad som var den faktiska anledningen till att det bara blev en poäng kan säkert bättre vetande och högre avlönade tyckare svara på, men från min hårda pinnstol till åskådarplats vid kvällens match, tillsammans med halva etablissemanget, vågar jag ändå sticka ut hakan med att oskärpan vid de givna lägena (Sören! Tom! Boman! mfl) givetvis bränner oss här. Att släppa in två må vara hänt, i synnerhet när Ronken är borta. Han hade rensat den första vid hörnan, och skrikit på andra så att det inte skett heller. Även om jag tycker Tom (som tyvärr gör ett av sina absolut sämre spel i den för dagen räkrödorange tröjan) går bort sig för enkelt vid kvitteringen. För dåligt.

Första halvan av matchen som sagt. Defilering. Smakstart med ett jävla skolboksmål som på plast ser än mer galant ut med den märkliga rörelsen på bollen. Lasses mål är inget annat än klass. Förhoppningsvis gick summan upp några av de millarna som kanske försvunnit under våren. Å andra sidan, vad än Mats säger, är det så jävla säkert att han drar? Jag vet fan inte. Men okej, sådana mål som kvällens vänsterdönare, de vill väl ses i mer exklusiva ligor än en som för dagen bjuder på fler plasthelvetesmatcher än gräs.

Andra? Jag vetefan vad som sker. Visst. De är bättre. Men att vi går ner oss så hårt och släpper till såpass mycket och dessutom bommar att sätta bra lägen, det är märkligt. Jag väljer att försöka kanalisera det hela till att, nu jävlar får vi se till att få ordning på det mot Norrköping istället.

Några korta från matchen då:

+ Inledningen. Serieledartakter.
+ Lasse. Harrejävlar secket mål.

- Andra halvlek.
- Tom. Tyvärr. För jävla dåligt.
- Gameplan, byten, genomförande och allt ikring som ledde till krysset. Äh, allt i andra halvlek. Dynga.

Inget annat än att köra så innihelvete mot Norrköping. Vi ses på GU. Allesammans.

Doften av smørrebrød?

Danmark. Ett litet land i norra Europa med drygt 5,5 miljoner invånare. När inlandsisen smält bort tog sig jägare med tiden in på landmassan och när klimatet blev behagligare och tundran försvann började man jaga rådjur, vildsvin och man fiskade. Man brände skog och sådde i askan. Det var ett rejält folk helt enkelt.

Några från detta rejäla folk kom jag att träffa på långt senare under en tågluff i slutet av 80-talet. Vi slog följe från Köpenhamns central, med Elefantöl, vitt bröd och en sjuhelvetes massa historier om allt och ingenting. Vi förstod inte varandra hela tiden, men vi förstod så pass mycket att vi anade att det som sades var roligt, och vi skrattade oss genom Tyskland, Österrike och Italien, drack ännu mera Elefantöl och hade armhävningstävlingar i Brindisi i takt med att vi betade av krogarna från stationen ner mot hamnen. Och vi pratade fotboll. Fotboll var på den tiden liktydigt med IFK Göteborg, precis som det är idag. Jag kunde se längtan i deras ögon. De ville ju vara som oss. Och ingen kunde klandra dem. Samtidigt hade Danmark och mina nyfunna vänner för alltid tagit en plats i mitt hjärta.

Men för att knyta an till Danmarks historia igen så kan man nämna Harald Blåtand, Sven Tveskägg, Knut den store, Margareta, Kristian IV med flera som härjade vilt över haven under många och långa år. Men det lugnade ner sig. Ett tag. Ett ganska långt tag också. Men nu har det börjat att röra på sig igen.

Det sker en förflyttning av trupper. Över sundet och in i Sverige. Närmare bestämt till Göteborg. Fyra unga män från detta folk har inom loppet av ett par år intagit staden. Deras namn är Lasse Vibe, Sören Rieks, Jakob Ankersen och Thomas Mikkelsen. Det ryktas dessutom om en man vid namn Kim Christensen, som skulle vara den som rekat och lagt grunden för hela operationen. Deras vapen är höger- och vänsterfot, pannan och en utomordentligt väl utvecklad hjärna. Programmerad för att manövrera ut gnagare och annan ohyra som huserar i det stoltaste Sverige har att erbjuda inom ramen för att mäta krafter på bästa tänkbara sätt, nämligen Allsvenskan.

Deras dominans har gått så långt att Blåvitt har blivit Rödvitt, och man har nyligen fått en alldeles egen vecka instiftad till sin ära; #SUPERUGEN. Och en man, förvillande lik Sören Rieks, sågs häromdagen döpa om paradgatan Avenyn till Ströget. Man kan säga att staden har fallit i deras händer. Och som folk älskar det!

De hänger ut från fönsterna i stadens boningar, de står i bilars takluckor, hänger med en hand efter spårvagnarna, de sjunger, hånglar, kramar om varandra, gapar och skriker och låter sig översköljas av den danska gemytligheten. De må vara få våra danska vänner, men de är effektiva i sin totala dominans. Målbilden är fastnaglad till senhösten, och den glimmar som från ett mjukt grundämne med en klar och gul nyans.

Och det doftar gott, men är svåridentifierat. Är det av Pytt, eller möjligen smørrebrød?

Matchtankar - kälmäh borta, 8/5

ANALYS. Fredagsmys. Fredagsmatch. Två saker som kanske inte riktigt är synonyma i gemene mans eller kvinnas hem. I synnerhet inte mamma Elms. Speciellt inte fredagkvällen den åttonde maj, tjugohundrafemton. Egentligen hade jag på tok för dåligt fokus under matchen idag för att kunna prestera några nämnvärda skarpsinta analyser och vinklar. Det måste bero på fredagsmyset, eller kanske mest på allt därikring som typ pottdebut nummer två. Om man säger. Skit samma, det kändes aldrig riktigt som att man behövde bita på naglar, djupstudera var i helvete han den nyaste Elmgubben in tog vägen eller skrika för att vi spelar nån uppenbar jävla idélös tjongfotboll. Inte alls. Istället kunde man bara imponeras å det grövsta över en av de i särklass tyngsta bortaskalperna på väldigt, väldigt länge.

Statistiken visade nåt i stil med 20 avslut, tio av dem på mål och ett allmänt övertag i alla de andra positiva posterna. Det är fan mer än fcrealbarcelonamffhäcken löser i en "hemmamatch" mot storlag som typ IFK Norrköping.

Nu är väl det viktigaste i vanlig ordning att hålla fötterna på jorden, inte sväva iväg och skrika SERIELEDARE till höger och vänster, eller för den delen fortsätta att frossa i heeeelt ovidkommande statistik kring att det minsann är bästa poängskörden och säsongsinledningen sedan 94. Släpp det. Bara släpp det. Visst, kul kuriosa kanske, men det är precis som kvällens match visade, ett jävla jobb. Ett hjärtfyllt, resolut, gediget och i detta fallet kul och jävligt vackert jobb som ska göras. Hela vägen under maratonloppet.

Och självfallet ska man passa på att njuta, unna sig socker från segerns karamell, absolut. Men ödmjukheten och kunskapen i att skölja ordentligt med flour innan läggdags ikväll, den kan bli viktig under denna fantastiska resa.

Återigen blir det kanske inga pinpoints från matchminut si eller så, till många tyckares förtret kanske? Så, än en gång får ni kära läsare stå ut med känslomässiga uppsteg och utfall även denna gång.

Det finns ju givetvis ingenting att lyfta fram till motorsågens ylande gnällklinga idag. Inte alls faktiskt. Jag tycker fanimej att matchen är genomförd till 100% punkt och prick. Den enorma pressen ger ju resultat från minut ett. Och fortsätter så matchen igenom. Inte heller verkar vi nämnvärt trötta när klockan närmar sig 89, så länkat till all positiv kritik kommer ytterligare en skopa glass till Lennartsson i och med hans ökade träningsdos och stringens i fokuset på att springa mer, jobba hårdare och göra jobbet. Dessutom, vi har inte behövt lida av särdeles många floskler alls under fotbollsdoktor Jögges tid på KG. Det länder honom till heder.

Visst, man kanske kan wajna lite om missarna och ett visst mått av ineffektivitet, men ändå känns det lite onödigt med tanke på att lägena verkligen skapas, vi gnuggar på och inte bryter ihop pga skott som blockas eller sniker stolpen. Istället ser det ut som att många missar tas med en klackspark (höhö) och man trycker ner huvudet och dönar på i nästa anfall igen. Och visst, det är lätt att studsa tillbaka i medgång. Annat är det när det går åt helvete. Det är det.

Nej, den kollektiva insatsen spetsat med extremt hög kvalitet i Gurra, Hajtand, Ronken, Bjärs och resten av gänget, det är en fröjd att se.

Några korta från matchen då:
+ En av de mest gedigna bortamatcherna på jag vet inte hur länge. Plus till det.
+ Gurra Swede. Hans krig med Viktor Elm spetsat med en jävla massa fina bollar och passningar. Gurra är het nu.
+ Backlinjen. Som nämndes i #bbpodd, det känns fan inte som att man inte kan släppa in en balja. Sällan farligt. Ronken gjorde nåt misstag i första, men fullföljer och är prickfri efter det. Bjärs är en fröjd. Målet är första kandidat till årets mål. DJ Alessi ska givetvis ha kredd, även denna match. Klarhet till klarhet till klarhet till klarhet. Han gillar att spela boll nu. Det syns. Vi gillar Alessi!
+ Anfallskombinationer. Omställningar och sättet att spela ur situationer. Köng.

- Inget riktigt minus egentligen kanske, men tycker Boman och Vibe är lite trubbiga tillsammans idag, och det känns främst som att det är Boman som inte alltid hänger med och tänker likt Vibe. Men fullt dugligt ändå. Inget kraftigt minus. Inte alls.

Nu ska det bli jävligt sköj med cupfinal. Kom du också! Framåt!

Matchtankar - helsingborg hemma, 27/4

ANALYS. Serieledare. Smakar socker det. Apropå karies alltså. En sån jävla smakstart! Jag fullkomligt ÄLSKAR att vi absolut inte spelar ut bollen när han gajsaren ligger ner. Spela till domaren blåser. Han blåste när Vibe köttade in ettan efter sju minuter. Helt rätt. Ärligt talat hade jag såklart blivit lite sne om vi hade fått det i röven, men å andra sidan är jag verkligen extremt pro att inte göra det med tanke på hur många gånger av hundra fotbollsspelare faktiskt söker ett spelförstörande moment i att ligga kvar och agera halvdöd i sådana lägen. Möcke möcke bra.

Att Seb drar ett lurigt skott på, för dagen rätt rötne, Hansson i det läget är inget annat är svingött det också. Och så blodhundsVibe på det. Smakstart var det ja.

Innan matchen var man i vanlig ordning nervös, lite skräckblandat ångestladdad men jävligt förväntansfull. I synnerhet när det vankades finbesök på ståplats av ingen mindre än redaktionskamrat Birgerstam. Nu vet du var du befinner dig hädanefter! Jag tippade tajt match med uddamålet och 2-1-seger. Trodde inte alls att vi skulle rida på målkalasvågen som vi fått se så många gånger mot helsingborg. Som tur var fick jag fel även idag.

Som sagt, smakstarten, det rysligt resoluta försvarsspelet (Ronken!), tempot i omställningarna, värderingarna i trängda lägen, säkerheten med boll, innermittfältet, kantspelet kryddat med Boman och Vibe. Mästartakter skulle man nästan vilja säga.

Gajsaren som blev olycksfågeln en stund efter ettnollmålet då han kapade Emil fick byta kant efter sina fina insatser där i första. Han borde kanske inte spelat mer alls kanske, men det är ju en annan Henke att avgöra det. Sebastian stegar fram mot elvametaren och gnällkuken i mig var 50/50-säker på att det skulle bli karma där och att Hansson skulle rädda. Icke då. Visserligen i målvaktshöjd, men jävlar vilken hård och säker straff. De e disco de!

"I vanlig ordning" tjurrusar Seb efter sitt mål och euoforin går inte att ta miste på från någon på Gamla Ullevi. Låt vara några skåningar då som säkert ännu lipade över första målet och det som föregicks där. Hur som helst jävligt gött och för den partiska och rättrogna, helt rättvist. Vi spelade ju ändock jävligt bra. Lugnt, fint och metodiskt som sagt.

Andra drar igång och känslan är att vi dönar på bra, precis som första slutade. Även om helsingborg kanske får skapa lite farligt under första fem. Inte på långa vägar något som ska göra en orolig dock, i synnerhet inte med Ronken och Bjärs där bak. Måste verkligen imponeras och glädjas över Gren här angående värvningen av Ronken. Han har fan varit klockren sedan dag ett. Väldigt väldigt planerings- och bollsäker i sitt spel. Verkar onekligen ha smittat av sig på Bjärs också som tar emot, plockar ner, vänder upp och oftast slår en mycket enkel och bra förstapass. Tidigare år har det ju varit brutalt Stahreskt att "köra som fan" och bollar skickats upp på förstatouch, oavsett om man varit under press eller inte. Vågar nog påstå att det är fotbollsdoktor Lennartsson som varit inne och petat här. Samma sak med Ronken, drabbas inte av panik när en anfallare stormar fram. Vänder enkelt, spelar smart med pondus.

Kombinationsspel med många inblandade, Sören, Vibe, Boman som stör bra, och så Tom Petting som på Trollhättanmanér kan raka in bollen och trean är ett faktum. Fyfan vad man unnar den gubben att hänga en. Gott! Mycket osjälviskt och företagsamt av Lasse som släpper fint där. Många gnäller på Lasse, och visst, touch och avslut kanske inte sitter än och som vi skämts bort med förra året, men den jävla pressen, framspelningar och drivet är plus i min bok idag.

Deras mål är mest kosmetika och visst, det är Rogne som tjuvar lite där, men matchen är ju i princip slut. Vilket kanske även alla ni som gick i 83e också tyckte.

Några korta från matchen då:

+ Ronken!
+ Bjärs.
+ Ankersen.
+ Vibe.
+ Tom.
+ Seb.
+ Boman.
+ Laginsatsen.

- Inte mycket att gnälla på faktiskt.
- Lite för dåligt tryck på KB eller?

Ska faktiskt puffa för domaren också. Även om han borde blåst minst en straff till, men jag tyckte faktiskt han skötte det jävligt bra överlag.

Borta mot gefle nu som säkerligen är revanschsugna efter att ha blivit mosade av peking. Vi har ju som bekant svårt där uppe också, men nu är det dags att visa var skåphelvetet ska stå. Framåt!

Matchtankar - gnell sk borta, 8/4

ANALYS. Tätt mellan matcherna nu. Gött. För första gången på länge infaller sig den välbekanta ångesten och hårt anspänningsfyllda känslan innan match. Inte kanske för att det är ÖSK vi möter, kanske inte heller för att det är på plast. Kanske mest för att man så innihelvete jävla gärna vill att vi ska ta poäng, döna på och att den gamla äckliga rädslan för förlust kanske i viss mån är större än jaget efter segersötman. Åtminstone innan match. Kan bara claima Mr. Känslomässig hiss himself här. Eller, kanske borde uppsöka någon att prata med? Vetefan. Visst, ett uns nervositet och pirrkillig känsla bör man ju ha, vilket även är gött, men lagom är ju bäst.

Vi inleder matchen med en ganska väntad elva, där man kanske hade velat se Tom tillsammans med Gurra på mitten för att spara på Seb och dessutom kanske balansera laget lite mer defensivt, å andra sidan är det ju ett vågspel att köra med bästa bästa laget vs. bästa laget för motståndet, matchbilden och tyvärr underlaget. Skit samma. Å tredje sidan är det väl kanske inte riktigt melodin att gå ut direkt med en defensivt inriktad uppställning bara för att vi spelar borta, och dessutom mot Örebro. Bra drag där ändå Jögge!

Inledningsvis är vi rätt passiva och ser rätt tagna ut av uppgiften, inte direkt påkopplade. En ganska bekant syn, blåvitt på bortaplan de senaste åren. Ytan mellan backlinje och mittfält provas direkt där Gerzic får sticka igenom passningar lite för ofta. Farligt redan i tredje minuten där bollen går ut på deras högerkant (han Yasin var ett ständigt hot) och jag kan tycka att hajtand är först felvänd och sedan väldigt passiv. Skott i stolpen! Kunde blivit en svettig start. Vi shejpar upp oss en stund in i första, och äter oss in med bra variation på i huvudsak högerkanten där Ankersen och Salomonsson jobbar bra ihop. Mycket välförtjänt arbete av Emil i bra uppbyggnad från Sören, till Ankersen som slår insticket till Vibe, som söker avslut men Engvall fepplar sig emellan och bollen når Emil som hugger fram med ett kliniskt avslut i svår vinkel. Han är sannerligen allsvenskans bästa högerback vår käre ärkeängel. Att hänga på där längs kanten upp och ner, gång efter annan. Möcke möcke bra!

Avslutningen av första känns rätt bra och ett noll-ledningen är tämligen välförtjänt. I andra känns det som att vi bytt plats, vilket visserligen var fallet. Men ösk dönar på rätt bra och vi blir direkt tillbakapressade igen, i synnerhet när de vänder bra på mitten och överbelastar återigen vår vänstersida där DJ Alessi jobbar upp sig riktigt bra och gör jobbet. Även om det kanske känns lite farligare än vad det är emellanåt (kanske för att Sören jobbar rätt mycket in i banan) så löser han ju faktiskt uppgiften bra som sagt. Några farligheter kommer från ösk där vi återigen blir lite för passiva och bland annat ett friläge rinner igenom varvid Alvbåge (som förövrigt buades ut gött frekvent, hallå, er bästa spelare under 2000-talet? Gajslogik) och räddar ett rätt svettigt läge. Innan det har även stolpen räddat oss igen efter farlighet på hörna.

Alvbåge som sagt. Utbuad big time efter en riktigt underbar situation (eller ja, han Kalle i ösk ska ju ha ett gult, men frias av Glenn för att han redan hade ett) där John först blir nermejad och efterföljande sekvens skäller ut Enyavallenkillen efter noter. Finfina känslor på utsidan där John. Love it!

Vi trycks ned rätt ordentligt som sagt men förutom friläget, någon stolpe som sagt och lite hörnor, så känns det inte direkt farligt ändå faktiskt. Mittlåset tillsammans med Alvbåge och ytterbackarna gör det bra idag. Det gör de.

Engvall byts ut till förmån för Mikkelsen som debuterar i allsvenskan. Engvall som för övrigt redan innan matchen hade outat att han säkerligen inte skulle palla 90 minuter. Mikkelsen är snart inblandad i en situation efter en fin spelvändning och kontring på högerkanten och får iväg ett rätt hårt skott som räddas av målvakten. Fortsättningsvis gör han ett mycket bra jobb och i slutet av matchen då han suger ner bollen på bröstet, flyttar sin försvarare och serverar Vibe (som missade ett jävligt givet läge tidigare, vilket han hade satt elva gånger av tio förra säsongen) till att dunka in den i målvaktens högra hörn. Till slut komfortabel (efter hårt jävla jobb) seger där Tom Petting och MSD får lite speltid. Mina orostankar innan match var rätt felaktiga, men samtidigt, som matchen startade kontra historiken trodde jag att det var rätt det jag känt. Som tur var har Jögge gjutit lite mer mod och spelidé i skallarna på gubbarna, så jag kan bara tacka för segersötman.

Några korta från matchen då:

+ Salomonsson. Maskin. Bäst i AS på högerbacken. Inget snack.
+ Ankersen. Gör lite krångligt ibland. Mycket rätt. Viktig!
+ Alvbåge. Snabb igångsättning. Avgörande räddning. Bra stolphjälp och extremt bra agg!
+ Bra drag på vår läktarplats! Grädde till er!

- Behöver man nämna plast?
- Vår start är inte 100%, men det gick ju bra ändå. Kan dock straffa sig framöver.
- Är inte helt nöjd med ytan mellan backlinje och mittfält inledningsvis, måste bli bättre mot bättre motstånd.

Ja, inte så mycket mer att säga faktiskt. Ingen motorsåg. Än. Ska bli jävligt spännande att se hur vi står emot mäkCtiga mff på söndag. Fullsatt. Det blir gött det.

Kan btw passa på att puffa Tobbes pod denna veckan. Jävligt gött snack med Bjärs.

Matchtankar - bk röva hemma, 21/3

ANALYS. Det finns några initiala och elementära frågor man måste ställa sig efter en sådan här totalkross av världens bästa lag. 1. Var ska jag börja hyllningen? 2. Vad ska jag gnälla på? 3. Kan vi inte, en gång för alla få slut på det evinnerliga jävla gullandet och dravlandet kring häckens förbannat jävla pinsamma och tandlösa epitet som "det extremt roligt spelande underdoglaget som aldrig granskas kritiskt eller ifrågasätts på något plan?" Jag menar helt enkelt att det räcker nu. Det räcker med lovord till det jävla gärdsgårdslaget med på tok för mycket pengar. Häcken är och förblir ett jävla ickelag som visserligen kanske anfaller okej stundtals och har en rätt bra spelare i Simon Gustafson (även om han var rätt kass idag). Men sen då? Den roliga fotbollen bjuds ju på i deras totalrötna backlinje som stundtals höll på att bjuda på både ett, två eller tre baklängesmål.

Så. Slut på tjötande om motståndarlaget. Det är inte riktigt min normala "standard" att gå loss så mycket över det andra laget som står på plan eller det andra lagets "fans", men nu måste det fan få ett slut. Häcken är och förblir som sagt ingenting.

Strax innan avspark kände jag inte någon direkt nervositet. Jag vet inte om det berodde på senaste #BBpodd (den på GP.se, ni vet) och Mysjörgens snack om ditten och datten och hans förmåga att gjuta mod i mottagaren och samtidigt utstråla ett konfident lugn? Eller om det helt enkelt var något annat som spökade till det? Vanligtvis är jag sjukt nervös inför avspark, oavsett om det Knäckebröhults IS eller storlag som bk röva vi möter. Det är bara något som ligger där och oroar mig. Men denna gång var det som sagt annorlunda.

Det skulle ju visa sig vara en ganska rättfärdigad känsla med tanke på vår start där vi direkt tar kommandot och pressar ner motståndaren på egen planhalva och egentligen per omgående ställer in tonen för vilken matchen skulle spelas i. Kontrollerad possesion med finess och hjärta, i A-dur.

Att det bara stod 1-0, och målskytten var inte Lasse (även om han hade ett par goa lägen, och SVT-ajk-aren Fjäll tydligen hade sagt i någon TV-intervju att just Lasse var den som hittills hade stått för matchens enda mål) var ju såklart i underkant med tanke på de lägena vi skapade. Vilka kom både från höger, vänster och även centralt i banan. Vi ägde verkligen matchen på alla positioner. Måhända att just som ovan nämnde Simon Gustafson hade något motlägg i stolpen, men så mycket mer än så skapades inte av Hisingens FC Realbayernbarcelonamff.

I andra halvlek körde vi på av bara farten och vår käre Haitam "Alessi" Aleesami, som i paus hade dratt både hjältemusikvideos av Laglund och injicerat självförtroende rätt in i blodet, visade ett spel som vi ännu inte blivit bortskämda med på vänsterkanten. I synnerhet inte från vänsterbacksposition. Jävlar vilken halvlek han gör. Här ska man ju betänka att FC Realbayernbarcelonamff i prinicp styrde alla sina anfall genom deras högerkant och således satte Hajtand på rätt många defensiva prov ändå. Den gode GHT, ni vet han islänningen som yppade i media att de (FC Realbayernbarcelonamff alltså) skulle KROSSA oss, av honom såg vi intet. Jag märkte faktiskt knappt att han var på plan. Än mindre när han blev utbytt. Pajas, brukar en sådan gubbe kallas, så även idag.

Kombinationsspelet mellan Seb, Sören, Ankersen, Vibe, Boman visade ju sig vara extremt vältrimmat och finoljat. Klapp klapp på sant mediagulligulllagsmanér och tvåan var ett faktum. Jösses så bra genomfört av alla inblandade i både det anfallet, men även fler där innan. Att Vibe i matchminut 66 fick döna in en fin balja efter ett frejdigt anfall på högerkanten av Emil som passar Sören, vilken fint langar till sin danske dreng punkterar ju matchen fullständigt. Några minuter där innan hade ju Tom Pettings gamle lagkamrat fått syna det solklara röda kortet och det hela var ju ganska komfortabelt. Även om solen hade gömt sig bakom taket och kylan gjorde sig jävligt påmind på ståplats.

Deras reduceringsmål var rätt onödigt men var väl mer av statistisk karaktär än något att hänga upp sig på brutalt, så mer än så tänker jag inte orda om det. Dock var det kanske ett litet halvbra ingripande av Tom Petting som föranledde baljan, men vafan, skit i det nu.

Några korta från matchen då:

+ Ankersen! Jävlar så bra han är. Mats Gren, du är inte dum du...
+ Gurra Swede. Jävlar så bra han är. Vladimir Putin, du är rätt dum, men vafan, Gurra är hemma!
+ Hajtands andrahalvlek! Kör på sådär. Gör det bara.
+ Sören. Synd att det inte blir ett mål idag heller. Mycket bra prestation!
+ Boman. Sliter nåt djävulskt i det tysta. Hög allsvensk klass i det mesta.
+ Seb. Ditt spel. Ditt agerande. Ditt hjärta. Visst, några bollar galet idag, men som sagt, gesten där du slår på klubbmärket på bröstet i andra halvlek när vi får en hörna. Jag ryser.
+ Vibe. Inte superförstatouch idag, men gör det mesta rätt ändå. Målprotokollet. Gött.
+ Bra förstamatch av Rogne. Säkert och ordentligt. Blir bra detta.
+ Fint inhopp av Mikkelsen. Kommer att bli nyttig ändå.
+ Emil. Räcker så.

- Att vi bara är strax under 7,5kpers. För dåligt. För jävla dåligt. Inga ursäkter.
- PA't funkade sådär i första på kortisdan. Skitsak (säger det mesta om matchen).
- Att vi fortfarande har en 5a på en av flaggorna vid inmarch. Vafan, det var 2 år sedan vi tog 6e cupguldet. Släng den och fixa en ny med 7 snart.

Som sagt, att man enbart hänger upp sig på skitsaker som egentligen inte har något med matchen att göra, det säger en del av hur bra jag ändå tyckte att det var. Visst, ett minus är väl kanske att jag hade så många plus, samt min inledning då, hur mycket gulligull kommer bk röv fortsätta att få framledes? Det räcker nu.

Mot #5APRIL. Mot en fullsatt jävla arena. I år är det vår tur.

Försäsongsdravel - Snart skiner possession!

ANALYS. Bättre sent än aldrig säger vissa. Slött, för jävligt, ofokuserat, slarvigt och rätt bedrövligt säger jag. Anyway, tänkte ge mig på att försöka analysera och printa ner mina tankar från Portugallägret och de matcher som spelades där. Först och främst får man väl böja sig ner och tacka för den kvantitativa rapporteringen som vi faktiskt fick ta del av nere från Algarvekusten. Det var ju ändå delegationer från AB, AB, GP och GT (samt mycket bra intern rapportering från klubben!) som formerade sig på plats och gav små instick, rapporter, intervjuer och snask från laget i våra hjärtan. Det visar ju ändå återigen att det finns ett extremt stort intresse för våra blåvita killar, eftersom allt som publicerats säkerligen genererat en bra klickkvot på de utsändas olika plattformar.

Återigen då får man ju hoppas att det, på pappret, stora mediala intresset drar med sig att vi faktiskt kan fylla på med folk på GU när säsongen väl drar igång. Förhoppningsvis leder aktiviteter som dessa, med tät direktrapportering "inifrån", till att det faktiska intresset stärks än mer.

Hur som helst, med de orden sagda får jag återigen tacka för bra bevakning där nerifrån.

Vad kan man ta med sig från tränings- och matchspel då? Ptja säg det. Inte för stora växlar ska väl dras varken från det som var bättre och det som var sämre. Det är lätt att ramla in i gamla Stahreparoller som att "vi är kanske inte så jävla bra som vi tror, men inte heller så jävla dåliga som många internettyckare och i synnerhet Barabengnällrövar vill få det till". Typ. Om vi backar bandet lite till måste man ju in och nosa i rekryteringen av vår näste danske favorit (?), Jakob Ankersen. Kamrat Gren dröjde sig kvar lite på KG medan laget åkte ner och började sitt träningsspel. Tongångarna på nätet fortsatte i inslagna mönster och det wajnades om att malmø minsann presenterade förvärv på förvärv. Stora super-duper-realnamn som kom från Cardiff och allsköns proffesionella monsterklubbar ute i Europa. Namnen i sig skiter jag ganska blankt i, men jag måste ändå erkänna att man föll med i gnället kring att sidledsdannes namn inte direkt hade läckt ut i media och "all of a sudden" hade de presenterat en gubbe som visserligen kanske setts i media, men inte på långa vägar gick att följa i detalj hur förhandlingen gått till från frispråkiga sportchefer i märkliga förhandlingstaktiker. Skit samma. Plötsligt gjorde han ju det också, Gren, presenterade en gubbe som dels var relativt obekant för mig (okej, jag hade ingen aning om Ankersen och hans kvalitéer, än mindre att han var aktuell för oss, eller att det var ett såpass starkt namn som vi jagade på "fel" position) och som sagt, rätt vad det var skulle vår nye dansk landa med sitt nya lag i Portugal. Kredd till Gren. Klarhet till klarhet kan man ju säga. I synnerhet efter Ankersens fina 90 minuter mot gnällmanders och plastlarssons danska drenger.

Till matcherna då. Jag kikade på allihop och tyvärr blev det inte riktigt läge att knåpa ihop några matchtankar från respektive drabbning, utan jag försöker mig istället på att summera mina åsikter om dem här.

Jablonec. Den tjeckiska ligatrean hade man ju inte superkoll på, men internationellt motstånd och i synnerhet "den typen av internationellt sådant" brukar ju på förhand innebära rätt tuffa matcher och tankarna, känslorna och förhoppningarna var ganska spridda. En elva som vi sett lite grann av i tidigare spel matchades där Hajtand, Hjalle, Bjärs och Emil stod framför Mackan. Søren, Petting, Gurra Swede och MSD bildade mittfält och Boman/Vibe kamperade på topp. Starten av matchen gav känslan av att det kunde bli vissa problem mot ett till synes ganska bra motstånd. I synnerhet då vi fick jaga en del boll och inte alls fick praktisera mysjörgens favoritord, possession. Innermittfältet gjorde ett bra och förtjänstfullt hårt arbete, men den riktiga kreativiteten lös tyvärr med frånvaro. Avsaknaden av en spelande, offensiv och konstruktiv playmaker gjorde sig påmind. Inget som direkt var någon större issue mot det motståndet visserligen då det visade sig att deras försvarslinje själva bjussade på rätt givna lägen. Hur som helst var det ändå en rätt trevlig offensiv vi fick se med tre offensiva baljor som påföljd. Vibe löpte som att han varit antingen helt oberörd av de tidigare dagarnas transfersurr, eller så var det helt tvärtom, han var toklack för att han inte blev såld, och riktade sin frustration åt rätt håll och bara körde. Jag är tämligen säker på att det var mest länkat till det förstnämnda. Vibe är go han. Det är han.

Försvarsspelet såg rätt okej ut, trots markeringsmiss och lite sådär ingripande på deras mål. Men överlag en okej match och 3-1 mot internationellt motstånd som sagt var klart godkänt.

Dynamo Moskva. Wernblooms lokalrivaler med idel namnstarkt manskap och landslagsmeriterade gubbar på i princip varje position visade rätt tydligt varför de ligger bra till i ligan och gjort väl ifrån sig i det pågående europaspelet. Jävlar vilken skillnad det är på individuell kvalitet (generellt) och allmänt monetär omsättningsstyrka. Det var en genomkörare som hette duga. Att det "bara slutade" 2-0 får ändå anses som ett bra resultat sett till den ganska förväntade matchbilden. Vi fick i allafall se hur ett possessionspel går till. Även om det såklart inte alltid innebär att man vaskar fram drivor med chanser bara för att man har mycket boll. 68-32 har jag för mig att bollinnehavsstatistiken slutade på. John vaktade målet bakom Hajtand, lilldyre (mumma!), Bjärs och Emil. Søren, Petting, Gurra Swede och MSD på mitten bakom Vibe och Engvall.

Som sagt, men gubbar som Kokorin och Valbuena på andra sidan kan man förvänta sig att det blir lite åka av. Vi gör det ändå rätt okej förvarsmässigt och släpper inte till allt för många givna lägen. Dyrestam tar inga fångar i backlinjen och visar verkligen att han är en gubbe att räkna med framöver. Älskar hårdheten och resolutheten, även det finns lite planerings- och placeringsdetaljer att jobba på. Mittfältet med Gurra och Petting får återigen slita hårt i att städa framför eget straffområde och gör det väl. Framåt har vi några få godkända chanser som kanske borde lett till större farligheter, men här ser man som sagt att gubbar som Samba och Büttner i deras försvar håller viss högre klass än Peter Larsson eller Pissenisse.

Deras första mål är ren och skär klass. Halebale. Bara att lyfta på hattjäveln, även om vi såklart skulle ligga närmare i försvarsspelet. Andra målet de gör på tilläggstid är återigen en fin prestation av lille Valbuena som slår en klinisk pass till deras i hoppare vilken kanske drar Hajtand lite för enkelt, men egentligen är det inte mycket mer att orda om. Återigen en bra genomkörare som ger smak av vad som komma skall.

Brøndby. Nu får vi se en lite annorlunda elva med Hjalle som vänsterback (NEJ!), Petting på sin riktiga position (hade hellre sett honom där tidigare, men vafan), Bjärs och MSD som högerback (NEJ!) och Sandberg. Framför spelar Ankersen (JA!), Gurra Swede (måste hjälpa en nykomling i Ogge), Kindlund och Søren. På topp startar Vibe/Boman. Kindlund får ju ingen lätt uppgift att gå in och förväntas spelfördela, men gör det ändå rätt okej. Intentioner finns, men det väger lite för lätt ibland, även om han trycker till sina motståndare på ett bra sätt emellanåt. Framåt har vi inte jättemycket då vi får spela på omställning (igen) och inte riktigt kan bygga upp spelet bakifrån med en enkel pass genom mittfältet. Kreativ offensiv mitt var det ja (SEB, du är så saknad!). Ingen är direkt spelbar i uppspelsfasen (jämför May förra säsongen där han 100 gånger av hundra var spelbar i både första, andra och tredjeläget). Possession var det ja...

Skit samma, Boman och Ankersen har ett mycket fint samarbete och den nye dansken är sånär på att hänga ett drömmål i sin debut. Hans insats bådar mycket mycket gott. Några fina intentioner mellan Søren och Vibe får vi också, men det är deras innermitt som gör ett mycket vackert mål efter att vi sjunkit ner på rak linje med för många gubbar. Inte godkänt.

Däremellan har Sandberg satts på prov otalet gånger då vi släppt till på tok för enkelt från i synnerhet MSD och Hjalles ytterbackspositioner. Sandberg som för övrigt kan kvittera ut ett samlat gott betyg från de matcher han spelade där nere.

Generellt kan man säga att så mycket possession blev det inte som sagt. Endast 3 mål (i samma match) och saknaden av en kreativ spelfördelare på mitten är de samlade intrycken från de tre matcherna. Jag tror och hoppas dock att samtliga träningar, matcher, insatser, eventuella inkilningar och swingersmentalitet i partnerbyten med rumskompisar fört med sig enkom positiv atmosfär och känsla inför kommande säsong. Det känns helt klart så. Vi har något på gång.

Nu ser vi framemot f*ck på lördag, en ny innermittfältare och en fortsatt skadefri försäsong. Så får vi se hur detta slutar.

Glöm inte årskort. Glöm inte Trollhättan borta. Och glöm framförallt inte att teckna ditt medlemskap i klubben om du ännu inte gjort det. Till sist, grattis Emil. Så jävla värt. Köng.

Ett litet steg avklarat...

ANALYS. Gårdagen kantades av ett uns ångest kombinerat med lite WTF?! och mynnade ut i att jag inte pallade uppdatera Twitterflödet ända till att "de stora ligornas fönster" stängde vid midnatt. Morgonens oroliga men ganska starkt hoppfulla ditoscrollande påvisade ju att steg ett på den snåriga vägen faktiskt är avklarat. Tänker självklart på vikten i att åtminstone inte tappa "No Vibe, No Party"-dansken just nu. I synnerhet inte efter allt sillysnack om brögäng i den engelska andraligan.

Att Vibe som sagt (eller i själva verket Gren/klubben) i själva verket inte gick vidare med någon annan klubb i detta skedet länder ju ju samtliga inblandade till heder. Även om man såklart insett mellan raderna att Vibe faktiskt varit sugen på att prova vingarna någon annanstans efter föregående års monstersäsong i antal mål mätt. Anyway, grejen är ju den att "faran ännu inte kan anses som avblåst". Han kan ju fortfarande hamna i Portugal (stänger 4/2), Argentina (15/2), Brasilien (1/4), Bulgarien (2/3), Island (15/5), Kina (28/2), Polen (1/3), Ryssland (27/2), Serbien (13/2), Schweiz (16/2), Ukraina (2/3) eller USA (12/5).

Samtidigt, Vibe verkar vara en intelligent person som till största sannolikhet (getting jinxin' with it) inte lär hamna i Ryssland, Kina eller USA. Övriga länder ovan är väl mest listade för kosmetikans och min personliga kick i att skriva mycket dravels skull. Vad vi dock inte ska förringa är ju givetvis att det obehagliga fönstret drar upp sina eurooljade gånggärn till sommaren igen, men förhoppningsvis sitter han på ett blankt blåvitt papper vid det tillfället.

Som jag då knappade in på Twitter imorse under högtidsstunden på det varma klinkergolvet är ju att "nu har Gren/klubben/Vibe gjort sitt för den här sekunden, nu är det upp till oss". Så skrev jag väl kanske inte riktigt men poängen är ju den, om vi hårddrar det, det oerhört engagerade sociala medie-flödet fullkomligt kokade över av oroliga personer som (med all rätt) inte ville att Vibe skulle lämna oss, och, nu är det vår tur att leverera. Dags att kanalisera och konkretisera allt tyckande i handling. Dags att visa att Gren/klubben och Vibe gjorde rätt i att stanna med oss ett tag till (som sagt, jag jinxar fortfarande Ryssland, Kina och USA). Detta visar vi tillsammans genom att fortsätta snacka blåvitt. På Twitter, på Facebook, på Trendpattras och Heath Pearce's Instagram, i fikarummet, i bamba, på ICA, utanför bolaget (yeah right, höhö) och i förlängningen på läktaren.

Nu är det dags att visa alla att vi fanimej är något att räkna med. Och då har jag inte ens kommit på några smarta rader att skriva om Ankersen och den tilltänkta centrala mittfältaren som kommer. För, Gren är garanterat inte klar ännu.

Tillsammans mot nya mål! Tillsammans mot kødbollar, snøhelvide, snus och ABBA. Köp ditt årskort idag. Framåt. Før helvide!

Matchtankar - helsingborg borta, 27/10

ANALYS. Gött jävla jobbat! På alla positioner. Ingen gör en dålig insats ikväll, inte ens Stahre och nån av Strömbergssons. Då vet man att det har varit en bra genomförd match från blåvitt perspektiv.

På pappret innan matchstart fanns ju vissa farhågor, i synnerhet Adam och Emil på halvnya ställen, Accam klar för spel och den ständiga ångesten för helsingborg och kroniskt überflyt från Lindström. Ingen av dessa gjorde ju dock sig gällande. Adam var riktigt fin i defensiven. Emil var visserligen lite vilsen emellanåt, men hästjobbet i stort (får han inte ärkeängeln i år, då avgår fan jag!) och förarbetet innan Sørens köngjäveldanskmål är klass rakt igenom, Accam var rätt under isen och gjorde en riktigt stilig sistashow (?) på olympia när han bytte ut sig själv (pajasfasoner), och Lindström var helt omvänd och använde sitt überflyt till bjudningar istället. Tacka och ta emot.

Således inte direkt mycket att gnälla om från matchen alltså. Vad hände där? Samtidigt, det går inte att sluta gnälla om alla jävla kryss hittills och att, varför spelade vi inte såhär i fler bortamatcher under säsongen? Och, det som är det största frågetecknet och i viss mån ångesten/generella gnället för nästa säsong är ju helt klart, hur ska May och Vibe ersättas? För, de kommer ju till 99,9% inte att spela med laget nästa år. Det är ledsamt.

Vidhåller fortfarande att Vibe hade kunnat bli en av de absolut största i blåvitt. Han har precis alla attribut som behövs för att kvala in i den förhållandevis lilla skaran personer som faktiskt ryms i ett blåvitt hall of fame. Nu är det ju såklart inte givet till hela hundrade procenten att han faktiskt lämnar, men pessimisten i mig har på något sätt redan vinkat adjö till den mest ödmjuka dansk som man någonsin skådat.

När det gäller May är det ju mest hans sjuka flow och speed (för att använda internationella ord) som lär bli extremt svårt att ersätta. Nyttan av May (på hans position) och hans spel har ju gjort sig extremt talande under hela denna säsongen, speciellt när han inte har lirat såklart, men även när han totalt missbrukades (Stahres fel!) som högerytter i Europaspelet. Det är verkligen Mays kvalitéer som har varit motorn och anledningen till att vi kunnat ställa om snabbt, fördela boll, vinna boll över många platser i banan och det ska bli både skrämmande och spännande att se hur firma Gren/Stahre löser detta.

Sista anmärkningsvärda från matchen är ju också att det är några fler (förutom May/Vibe) som inte lär, eller är klara att spela vidare nästa år. Hektisk tid för ovan nämnda firma att lösa detta.

Ludde ersätts rakt med Aleesami, det är gött. Kjetil ersätts rakt med Tom, det känns blandat, men blir nog bra. JJ lär ju till 80/20 lämna han också, och där är ju Gurra Swede den naturliga ersättaren. Hampus lämnar ju han också, men känns i och för sig enklare att ersätta.

Anyway, några korta från matchen då:

+ Laginsats. Riktigt jävla bra krigarjobb.
+ May. Oj vad bra han är.
+ Adam. Bra defensiv. Lugn.
+ Søren. Bra insats. Fint jävla mål.
+ Vibe. Ständigt jobb. Ständigt hot.
+ Emil. Hjärta och lungor.
+ Att inte behöva klaga på Strömbergsson.
+ Blåvit klack. Klass.

- Svårt att hitta något negativt faktiskt. Att vi inte ledde med 4-0 i paus var mest oflyt och inte så mycket man kan skylla på dåliga avslut eller oskärpa.
- Att sista matchen blir ett ledsamt avslut för nyckelspelare.

Nu ser vi till att lösa ett jävla herrejösseskaostifo mot Halmstad. Och, som sagt, ett värdigt avslut för våra nyckelspelare.

Matchtankar - gefle hemma, 19/9

ANALYS. Medan andra roar sig (med all rätt) på gator, torg, krogar och pissoarer genom att döna vidare på #(halv)fullfredag kör jag tvärtom och försöker mig på en spiknykter matchrapport efter övertygande 4-0 mot gefle. Vi börjar med att städa av de negativa punkterna då, eller gnället som man lätt kan kalla det (fan, jag lovade ju att inte gnälla om vi vann övertygande...). Men, publiksiffran? Kom igen. Okej, strax under tio tusen mot gefle är väl med geflemått mätt helt okej. När vi pratar blåvitt, fredagsmatch, rabatterade priser, word-of-mouthande, kampanjande, Patrik tjötmumrik i Bebbens hörna och sådant där är det ju inget annat än rätt dåligt ändå.

Andra negativa grejen är JJ. Visst, man är bortskämd med hans fjäderköttande och resoluta älgakliv, så dagens insats överraskar lite grann. Inte bedrövlig, inte alls, men många felpass, långsamma ingripanden, halvdana beslut och inget riktigt go. Kanske berodde det på något, jag vet inte. Slut på gnäll och då kör vi en kovädning och påtalar att det var HELT rätt av Stahre byta JJ rakt mot Gurra Swede. Bra coach!

Vidare då så är det bara att lyfta på hattjäveln och tacka ödmjukast för att ni gick in och gjorde jobbet! Man förväntade sig och ville ha klang- och jubel, överkörning, 3 poäng och många mål. Tack för det. Mål på fast situation! Kjetil! Kliniska anfallsvarianter från både höger och vänster, underbart snabb spelstart/spelvändning från John! Ös på högerkanten från Emil, Vibe, Engvall, Emil till Vibe. Efter det ser vi Vibe spela Engvall som av någon märklig anledning drar bollen hundra meter över från en replängds avstånd till mål.

I just den stunden som läget bommas är det ändock inte tid att bryta ihop, dels för att vi leder väldigt övertygande med 2-0, och dels att det just är Engvall som bommar. Missförstå rätt, unnar inte någon att missa, men jag tror att en sådan gubbe bara stärks av en sådan jättebom. Man ser ju redan i gefles uppspelsfas i nästa sekvens när Engvall jobbar satan (som i hela matchen igenom) och ger sig fan på att bara prestera vidare. Engvalls insats idag är tillsammans med Vibes värt hela entrépengen. Lätt.

Sen kommer ett skolboksexempel på hur man kan rulla upp ett stillastående betongförsvar där Ludde, Sören och Vibe bjuder på godis. Jag tror inte att jag uppfattade fullt ut på ståplats hur jävla klockrent målet var just då, men efter att ha sett repriser på det nu kan man säga att det är ren och skär klass. Allt Vibe gör är fanimej klass rakt igenom. Som jag twittrade i paus, ge grabben ett livskontrakt. Han har alla attribut som faktiskt kan göra honom till en av de stora, då menar jag stora, i blåvitt. Han är exceptionellt ödmjuk, klinisk i sitt arbete han lägger ner på och utanför plan, visar ett extremt stort hjärta, spelar för laget, gör mål, spelar fram till mål, jobbar förtjänstfullt över hela banan hela tiden, verkar i allmänhet vara en jävligt go gubbe och framförallt, han är ju stilig så det förslår, Lasse. Nisse, dags att langa upp några millar?

Känns som att jag kan skriva en hur lång harang som helst om denna matchen, fan vet varför. Vi mötte ju bara gefle... Kanske är det roligare att skriva positiva grejer än negativa? Nä, så är det väl kanske inte, utan istället kanske det är att jag överkompenserar min ickekonsumtion av bärs och öser ut bokstäver och skit i denna krönikan? Fan vet.

Fyran kom efter ett kanonförarbete av Engvall, återigen, till Emil som fick döna in det sista målet för kvällen. Då kan man ändå som sagt kassera in en hel del högkvalitativa chanser av bland andra Sören, som var väl värd ett mål ikväll, tidigare nämnda Engvall, och några halvchanser från Vibe. 4-0 med mersmak alltså. Och så fick vi se Diego på det... För att balansera in ytterligare lite gnäll då hade jag kanske sett att han fick 20 minuter istället för 10, men vafan, man kan ju inte få allt.

Några korta från matchen då:

+ Lasse Vibe. Ge honom vad han vill ha. Bara gör det. Klass rakt igenom.
+ Gustav Engvall. Paradise-Engvall!
+ Sören. Det blir ett mycket trevligt och rakt spel på vänsterkanten. Gör mycket bra.
+ Emil. Hjärta och lungor. Avslut och kvalitet.
+ Kjetil. Unnar dig målet, inget snack. Karaktärens ansikte.

- JJ. Inte jättedåligt, men ändå ovant svag insats.
- Johns utsparkar. Fortfarande för halvdålig rättprocent.
- Full fredag?

För att avsluta mitt dravel lite måste jag ändå balansera det hela med att det var ju faktiskt "bara" gefle vi mötte. Ett gefle som för dagen var extremt uddlöst. Men, skit samma. Tre poäng med mersmak är tre poäng med mersmak.

En sista grej förresten, hur hade det sett ut med ett 4-3-3 nästa år med Engvall till höger, Lasse i mitten och Tobbe till vänster?

Matchtankar - kälmäh hemma, 31/8

ANALYS. Såsigare leverans än Stahres byten från min sida. För dåligt. Kanske fastnade i det mysmjuka solskensgöttet efter förra matchens "matchtankar" medelst rörlig bild i Kanal Gnell? Eller kanske rentav är förjävla ledbröten efter helgens matcher (och segersöta vinst mot Brown Bombers) i Rikets Änglar? Frågorna är många, men här är i alla fall någon form av analys av gårdagens ändå säkra trepoängare mot Ole Söderberg.

Trevlig elva på pappret. Rentav bekant faktiskt nowdays. Emil given på högerbacken. Kjetil som spelar på sitt skönt märkliga felpass/konstig grej/räddar situationen-sätt. Søren på vänsterkanten (mindre bra igår ändå). May på rätt position (jävlar vad bra han är ändå, även om det bjöds på lite skumt igår). JJ är så bra han kan vara. Lasse och Gustav på topp (yay!). Och så MSD då (återkommer till honom senare).

Återigen borde man kanske inte wajna ihjäl sig efter en såpass rejäl trepoängare, många kvalificerade målchanser framåt, förhållandevis säkert bakåt och ett rätt trevligt spel. Men. För att haka på coach Stahres devis med "när man är jävligt dålig är man bara dålig, och när man är jävligt bra är man bara bra", så känner jag nu, ett dygn senare. Vi var kanske bara bra igår. Inte jävligt överdådigt bra (Engvall och i viss mån Vibe undantagna) och inte orimligt jävla dåliga. Svammel här nu, men poängen är den att man inte riktigt vet (och har vetat på flera år) var blåvitt står? Jag menar att ojämnheten är för tydlig. Lägstanivån är för låg, högstanivån är fan rätt hög, men visas på tok för sällan, coachningen är förjävla uppenbar och extremt rädd/feg och man har ingen aning om vad det kan tänkas bli för match.

Visst, det finns ju hundratals tjusningar med detta, det är väl därför tycker vi om vår allsvenska och älskar vårt blåvitt, men, det är väl kanske lite häri vi ser varför det är så svårt att "sälja produkten blåvitt"? Vill egentligen inte komma in i en sådan monolog just nu gällande publiksiffran och varför det är så jävla svårt att få hypen och folket till GU, men här tror jag lite av den gode Wibergs poänger finns...

Hur som helst, för att motivera gnället här igen då måste jag trycka på Stahres byte, när vi leder förhållandevis säkert och de dessutom fått en gubbe utvisad, att ta ut MSD (borde gjorts tidigare, för han var inte bra igår, heller) och slänga in Gustav (S)... För att då dra ner Vibe som högerytter och köra 4-2-3-1, eller kanske ett 4-5-1 (fan vet vilket) när det är tio, tolv kvar känns som att man är så jäääääävla rädd att torska, när det finns nya hungriga offensiva spelare som måste få speltid, då känns det lite som att "man är nog fan sämre än dålig" ändå. Åtminstone som matchcoach.

Äh, jag kanske överreagerar lite och borde sitta ner och vara nöjd med tre pinnar (i den viktiga sexpoängsmatchen) eftersom vi nu är bäst i stan (yay, medelmåttighet!), men jag kan inte riktigt släppa det ändå...

Skit samma, några korta från matchen då:

+ Engvall! Köng.
+ Vibe! Oj så bra han är. Ingen skit  i landsholdet nu!
+ Emil. Älskar arbetsinsatsen. Igen.

- Bytena. Inte nöjd.
- MSD. För många skräpinlägg. Igen.
- Luddes fasta. Måste bli bättre.

Ryyyyysligt het match mot ellos borta nu efter uppehållet. Framåt!

Till sist, tack till Änglarna för ett trevligt arrangemang i helgen!

Matchtankar - mff borta, 10/8

ANALYS. Det var en herrans massa floskler innan matchen. Så många att man knappt fann några andra taktiska eller tekniska ord däremellan. Knappt några "vanliga" ord alls faktiskt, förutom "köra som fan", "jobba så innihelvete för att komma över det tillfälliga farthindret", osv. osv. Man kan tycka vad man vill om det, och uppenbarligen lyckades ju Stahre att få "skallarna på plats" på ett par gubbar i alla fall eftersom vi löste ett kryss mot mff, världens bästa lag.

 

Å andra sidan, jag pallar knappt att wajna längre om floskler och en massa Stahrenischade grejer, om avgångar och om tramsiga metaforer. Det är nästan så att jag själv blir övertygad, invaggad och hjärntvättad med kraftiga karaktärsord. Samtidigt, det visade sig igen att coachningen från början bjöd på en sjukt räddhågsen hängsle- och livremslik uppställning med galen användning av May (högerytter? Kom igen!), Gurra och JJ på "samma plats" och en rätt ensam offensiv med Söder (som även denna gång tyvärr inte hade sin bästa dag) och Vibe. Men, med detta till trots startade elvan rätt bra ändå... Märklig sport det här är.

 

Däremot, när Gurra går sönder (?), då tvingas Stahre att ändra sin märkliga coachning och Sobra får kliva in på högerkanten (mycket bättre med honom där!) och May hamnar som väl är på sin riktiga position. May ska inte spela högerytter, hur fri roll han än har. Han ska jobba centralt i banan på det sätt som gav honom utmärkelsen årets mittfältare. Punkt. Sobra har väl kanske inte skördat samma fina framgångar och utmärkelser som May, men bra mycket mer nytta gör han som ytter, även om det tenderar att stanna upp och gå såslångsamt emellanåt. Skit samma. Sobra (bland andra) ligger bakom förarbetet till JJ som älgar fram bollen fint till Vibe som gör ett patenterat mål. Innan detta har i och för sig både mff gjort ett bra fotbollsmål (även om Alvbåge ser ut att sälja sig väldigt lätt) och vi återigen blir rånade på en solklar straff av den evigt fantastiska Strömbergsson.

 

Apropå Strömbergsson borde ju mff's Forsberg fått ett solklart rött (lex Kjetil) när han river ner vår spelare (minns inte vem det var, Sam?) helt utan någon som helst satsning på bollen, utan tar ett "taktiskt gult" i en omställning som såklart pajar vår anfallsmöjlighet. Konsekvens Strömbergsson?

 

Söder byts ut mot Engvall (hale bale vilket gött byte och vilken insats av Gurra. Startspelare!). När kvitteringen sitter i 70:e ser vi en ruskigt trevlig injektion och vi trycker på för ledningsmålet. Kör som fan!

 

Bra lägen därefter med fina samarbeten offensivt av Sam, JJ, Engvall, Sobra och Vibe. Klacken var värd ett bättre öde, men mff är ett lag i medvind. Så tydligt i deras efterföljande anfall när ett rötet skott blir en kanonpass och 2-1 är ett faktum. Underbart då att vi trycker på, Engvall gör ett klassmål (skott utifrån!) och till slut är vi extremt nära segermålet på Sobras avslut (skott utifrån!) men den extremt ocharmige Olsen gör sitt livs räddning utom denna värld. Serieledarflyt var det ja...

 

Ambivalent känsla i ytterligare ett kryss. Samtidigt, två mål framåt med bud på fler på bankarenan, återigen rånade på "givna domslut", jag menar, båda straffsituationerna hade ju renderat i frispark mitt på plan, och förhoppningsvis får vi med oss några positiva skallar i den känslomässiga hissen.

 

Några korta från matchen då:

 

+ Engvall/Vibe! Spela vidare med dessa till att Zohore/Rieks är klara.

+ Mål!

+ Stundtals bra spel och hjärta!

+ Klack! Jävlar vilket bra ös. Kredd.

 

- Kryss igen.

- Strömbergsson

- Startelvan med May på kanten. Nej!

 

Jag har btw inte ens nämnt att Emil borde spela istället för Adam... Kör vidare med fler folk i box, våga bryta några ben i alla situationer, våga vinna, våga visa hjärta, spela rätt gubbar på rätt positioner och kör som fan nu för att lösa topp tre. Framåt.

Matchtankar - Helsingborg hemma, 6/7

ANALYS. Efter sju sorger, flera svåra år och en jävla massa flathet är det dags både för mig och blåvitt att komma in i matchen igen. 6-2 mot hif, heif?, Helsingborg och man borde ju självfallet sitta jävligt still i den känslomässiga hissen. I synnerhet efter debacleskräpet mot Fola Esch i torsdags. Eller? Jag vet inte. Stahres uttalande i gepe om att fansen hatade honom/laget (eller bara honom?) efter noll noll mot Luxemburgs näst bästa klubblag, och att vi älskar honom (eller kanske mer laget, typ?) efter 6-2 mot ett Helsingborg som var riktigt trötta. Sanningen skulle tydligen vara mitt däremellan. I alla fall enligt Stahre, denne fingerspetsretoriker. Men, resultatet styr tanken, och jag tycker fan att Helsingborg var bättre än Fola, så ingen logik, floskelgenererad eller ej verkar funka i detta fallet. Och vänder man på det, när det gäller att resultatet styr tanken-teorin, så borde man ju varit än mer förbannad i torsdags, eftersom "vi inte ens förlorade".

 

Hur som helst, tre extremt viktiga (såsom alltid) poäng, hämtades hem efter ett mycket trevligt spel i söndagens match. 4-4-2 med en tydlig balans och samspel mellan JJ och May, en frejdighet av Sam och Ludde (yay, honom har vi sålt!), bra avvägd defensiv/offensiv av MSD, fantastiskt löpstarkt och utdelningsrikt arbete av Emil (nej, Adam ska inte spela högerback nu när Salomonsson kör såhär) och en stekhet Vibe som gör allt rätt nu, så får vi vara nöjda. I alla fall lite nöjda, Söder gjorde ju mål!

 

Hur ska laget formeras och spelas framöver då? Mot Fola vore det ju ett direkt tjänstefel att ändra på gårdagens elva. Gurra (S) kan inte plockas in "bara för att han ska spela", Adam ska definitivt inte gå in "bara för att hans ska spela", och Mané får nog bestämt sitta kvar och häcka på bänken ett tag till. Samtidigt, en av nycklarna i gårdagens match var ju självfallet individuella prestationer, men i huvudsak kändes det som att för första gången på länge, "så var skallarna på plats". Inställningen verkade finnas hos de flesta. Löpningar, understöd, avslut, variation och framförallt en tro på uppgiften lös igenom. Till och med efter Helsingborgs plötsliga mål.

 

Smolket i gårdagens bägare får ju ändå tillskrivas deras snöpliga reduceringsmål efter Sandbergs något mindre lyckliga murplacering och hans retursläpp. Hur som helst så kan vi ju glömma det ganska lätt när Engvall trummade igenom några minuter senare och löste den där straffen. Solklar sådan. Maylangu dönade upp den i taket på ett Farnerudsäkert sätt. Flott.

 

Några korta från matchen då:

 

+ Vibe!

+ JJ!

+ Sam!

+ Emil!

+ Inställningen och genomförandet.

+ Variationen.

 

- Rätt bedrövligt försvarsspel vid deras mål. Kommunikationen från Sandberg måste bli lite bättre.

- Helsingborg. De var sannerligen inte bra. Inget som vi ska gnälla över såklart, men växlarna får kanske inte dras för hårt efter denna segern. Sitt still i känslomässig hiss med skallen på plats.

 

Nu kör vi över Fola på torsdag.

Matchtankar - åff hemma, 17/4

ANALYS. Det är lätt att ryckas med i den känslomässiga hissen som vår gode tränare uttrycker det. Eller, hans andemening är ju givetvis att INTE ryckas med i den känslomässiga hissen. Däremot, likt förbannat lätt som fasen att göra det. Lika illa som måndagens resultat var mot superskickliga BP, lika fantastiskt var gårdagens mot rötna åff. Charmen med fotboll såklart. Alla är vi våra egna experter och självfallet kan vi extra mycket om fotboll när det går åt helvete. Samtidigt, vi bröstar upp oss och säger "vad var det jag sa?" när laget lyckas defilera ett motstånd som slutar spela efter 58 minuter. Som igår.

Innan matchen igår var den absolut största snackisen, åtminstone på vår uppladdning, hur laget skulle formeras, såklart. Det talades om vem som skulle peta vem, hur man skulle använda högerkanten, skulle Kjetil spela, bänkas MSD och hur gör vi med Gurra? Det föll ju väldigt väl ut kan man ju såklart säga med facit i hand. Jag själv, egenutnämnd expert, hade faktiskt en önskan och tanke om att flytta ut MSD, kasta ned Vibe på högerkanten och på så sätt göra plats för stoneface Mané. Att Stahre dessutom skulle bänka Haglund och slänga in Gurra på gammal hederlig position och spela vidare med Kjetil kändes dock som en större högoddsare.

Hur som helst det visade ju sig vara ett väldigt bra drag att kunna hota på både höger och vänster sida när Vibe agerade förtjänstfullt, frejdigt och varierat (till skillnad från tidigare högerkantspel) tillsammans med Adam (bra!) och vaskande fram flera farligheter. Återigen, åff bjöd väl inte till värsta tänkbara motstånd, men vad gör det med 5-0 på tavlan?

Överlag tycker jag ändå matchen genomfördes väl, förutom första 13-18 minuterna i andra halvlek. Där kändes det som att BP-skräpet var (åtminstone litet) på väg att upprepas. Samtidigt, det var helt uppenbart att om vi bara skulle hänga in tvåan, då skulle det vara klart. Så gjorde han, (Ååhhh, Lasse Vibe (Lasse Holm!)) sitt andra för kvällen efter en smörpassning från Adam. Dejligt mål!

Med Mays inhopp fick vi ytterligare en dimension i spelet. Visst och återigen, detta var i ett skede där storlaget Åtvidaberg hade slutat att spela boll. Typ. Anyway, Mays spelstil påminner inte så lite om en viss Farnerud i vissa bolltouchar och flow på planen där han gör ett vansinnigt bra förarbete innan Sams märkliga 3-0. May kommer att bli viktig. Inget snack om den saken. Lugn, metodik, finess och ackuratess. Det är precis vad vi behöver i ytan mellan betongmittfält och topp.

Sen när Vibe satte sitt tredje efter den rysliga "fösningsassisten" från Sam och 4-0 var klart kändes det ju som att det kunde rinna iväg hur långt som helst. När Söder (bra idag!) dessutom blir berövad på 5-0-an var ju utklassningen ett faktum. Det vi ska ta med oss och minnas, för att som sagt balansera den känslomässiga hissen, eller i alla fall stoppa den på ett vettigt våningsplan, är att läsa och begrunda @LasseVibe: Tack alla.Glöm inte hylla mina lagkompisar.Vi är ingenting når vi inte jobbar tillsammans & det såg vi även idag.Och: det var BARA 3 poäng!!". Det var bara tre poäng. Om än tre goa poäng.

Några korta från matchen då:

+ Vibe!
+ Manés skottvilja (första touchen på distans efter 15 minuter)!
+ Sam Larsson. Som någon skrev, allt som Vasquez och Sana ville vara, är Sam.
+ Sam och Manés ordväxling/arga leken-tävling efter ett fint anfall i första där Mané sköt istället för att passa Sam. Vinnarinstinkt.
+ May! 
+ Vilja att coacha och förändra!

- Manés skottvilja. Värdera, värdera, värdera!
- "Mentala fallet" direkt efter pausvilan. Duger inte att falla ner/ihop sådär gång efter annan.
- Söder? Om det stämmer att han gnällde rejält för Bojanic "snodde 5-0-målet", då är det lite smålöjligt kan tyckas. Samtidigt, Bojanic ska ha fet kredd att han dundrar på och hänger den. Skit samma om det var öppet läge för Söder. Har du chans att göra mål. Gör mål. Punkt.

Nu är det "bara" att rida på vågen, stanna i hissen, behålla hettan och kylan och krossa Kälmäh.

Matchtankar - ajk borta, 31/3

ANALYS. Ja, vad ska jag nu skriva och gnälla om? 2-0 borta på fridens arena mot ajk är ju inget annat än ett jävla pangresultat. Solid insats, resolut spelat, bra löst av "otippade spelare", John som spelar makalöst, Vibe som löper och Mané som gör en rätt medioker förstashow i Allsvenskan, men ändå hänger en. Gött är det.

Det man då självfallet kan, och måste gnälla på är ju inget annat än träbenen som tycker att det är rätt att bränna bengaler och pyro. Just då, vid det tillfället, på världens sämsta arena, när taket är på. Sällsynt jävla korkat.

Jag har inget emot bengaler egentligen (förutom att vi får böta innihelvete mycket pengar). Iallafall inte vid inmarsch och iallafall inte i samband med ett maffigt jävla tifo. Men mitt i matchen, när vi ligger på, har hörna, jagar tvåan och dessutom som sagt spelar på en dyngarena som kostar 40 000 miljarder och för dagen med taket på (why?) är det jävligt korkat. Inget annat.

Skit samma, resolut jävla insats av samtliga. Den ende som i min bok faller ur lite grann är MSD. Var har han gjort av sin högerfot? Extremt dåliga tillslag på både frisparkar, hörnor och i spel. Det duger inte. Desto mer glädjande är ju självklart sättet som Hjalle och Adam genomför matchen på. När jag såg startelvan och insåg att allas vår Hjalle skulle lira, ja då blev jag lite skraj. Tji fick jag. Secken insats. Och Adam, löpningar, rivigt försvarsspel, klockren boll till Vibes fina mål, och ett jädra go i största allmänhet. Jag gillar vad jag ser och såg. Vibe löser det på ett Tobbelikt sätt (ja, vem ska göra målen?), Mané som agerar lite träigt och faller lätt visar ändå styrka när han sätter tvåan på Haglunds finfina dönare upp i banan och John längst bak. Fint.

Att allas vår Nerman fick in sin mikroprocentiga önskan och att Stahre faktiskt bytte ut Söder, mot draggen, var ju en oerhört rolig sak att skrocka om på twitter. Det också.

Förhoppningsvis kan vi se framemot ytterligare roligheter från i sociala medier i afton också, i synnerhet från Alvbåge. Det är han fanimej värd. Vilken insats. Resolut spel. Klockrena ingripanden, även när det flaxandes och misstajmades lite, så styrdes det upp. Enda smolket kan väl tyckas och förundras över den väldigt märkliga färgkombinationen med vitt och grönt. Anyway, vad gör det med en nolla och seger borta mot ajk?

Några korta från matchen då:

+ Fin manifestation innan matchen. Vila i frid!

+ John - Klanderfritt!
+ Adam - Gammal god standard!
+ Hjalle - Vad har hänt?
+ Vibe - Tänk om han hade kunnat dra sin gubbe en mot en i fart!
+ Sam/Ludde - Bra lek och bus. Solid defensiv!
+ JJ/Haglund - Lite slarvigt inledningsvis och borta emellanåt efter deras röda. Annars klockrent.
+ Mané - Dålig touch, faller lätt, men gör mål. Oerhört viktigt.

- MSD - Ingen höjdarfot idag.
- Söder - Emellanåt lite mycket kladd och lite verkstad. Kämpar dock, men det räcker inte.
- Bengaler - Just där och då. Idiotiskt.

Alla till GU mot Malmö. Köp årskort. Gör det bara.

Matchtankar - Sundsvall hemma, 15/3

ANALYS. Att bibehålla kvalitén och rida på vågen gällande de positiva ordalag som sagt och skrivits de senaste dagarna, till och med från Andrej och klubben, blir inte lätt. Men, en får göra så gott man kan. Det där med positivism sprudlande entusiasm har ju dock inte riktigt blivit mitt signum på bloggen. Anyway, idag spelades det match på betongevi, segermatch dessutom. Jag funderade ett par varv innan matchen och undrade varför man egentligen flyttade den. Slutsatsen var ju dock självklar, kan man spela på naturgräs, ska man spela på naturgräs. Och vilken gräsmatta Ullevi bjöd på!

Rasande tempo första minuterna. MSD visade prov på mycket fina nummer och bjöd Lasse på ett guldläge vilket borde renderat i ett mål i inledningen, men Sundsvalls rosa tjockis värjde undan med en benparad. Smedberg Dalence och Vibe revanscherade ju sig dock ganska omgående efteråt där en perfekt boll nådde danskens panna. BAM, 1-0! Som jag nämnde i halvtids-Edströms-Fopolldirekt-analysen i Kanal Glenn så var jag dock lite förvånad att Sundsvall faktiskt replikerade såpass bra och snabbt som de gjorde. Annars kanske man kunde tycka och tro att ett Superettangäng med köpcenterambulerande Idolsuperstjärnan Walker borde bryta ihop lite grann av en sådan tidig kalldusch.

Det gjorde de inte. Snarare tvärtom och Bjärs (som inte hade sin bästa dag på jobbet) självmålade på en hörna som kanske inte borde kommit till. När numera målsprutan Kjetil gjorde 2-1 på en hörna åt vårt håll något senare kändes det återigen som att det skulle bli lite av en 10-0-defilering, men det ändrade Bjärs på ganska snabbt igen. Ett totalt bedrövligt uppspel (igen) som tillslut hamnade hos Pa Dibba (enda spelaren i Sundsvall som var rätt bra, eller?) som på ett jävligt snyggt manér (oh yeah) hängde upp den i krysset.

Halvleken slutar 2-2 och som tidigare nämnt fick jag äran att gästa Kanal Glenn denna vecka och gnälla lite på riktigt också. Ska inte röja hela min intervju, men jag kan åtminstone läcka att som självutnämnd expert nailade jag slutresultatet i mitt halvtidstips. Där kan Edström slänga sig i väggen.

Andra halvlek startar och ganska tidigt känns det, i och med Sam Larssons fantastiska sätt att spela fotboll, som att detta blir nog inga större problem ändå. Och denne Sam, inblandad i det mesta både offensivt och även väldigt förtjänstfullt vägvinnande defensivt, skojar friskt på sin vänsterkant och serverar farliga framspelningar när han känner för det. Vibes 3-2-mål var oerhört viktigt för oss och för matchen (jävligt tjusigt var det också), men Sams upprullande och egna avslut till 4-2 är inget annat är klass. Läste på något annat ställe på nätet att Sam bara hade fått betyget 4 på en sjugradig skala, där 4 tydligen bara betyder "godkänt". Obegripligt om man frågar mig, experten. Sam var bra idag. Riktigt bra.

Några korta från matchen då:

+ Sam Larsson

+ 4 mål

+ Lasse Vibe

+ MSD

+ Fotboll på gräs

- Bjärs hade inte sin bästa dag idag

- Lite oresolut i spelet emellanåt ändå. Dålig rörelse och ingen som vill ha boll.

- Onödigt att släppa till 2 kvitteringar mot ett Superettanlag. På slarv dessutom.

Nu ser vi framemot vad lottningen har att erbjuda på måndag i Gomorron Sverige klockan 8:45, eller vilken märklig tid man nu hade valt att genomföra den.

Fortsätt att #visafärg! Fortsätt att köpa årskort! Fortsätt att dela bilden på Manés dragg!

Matchtankar - Ellos hemma 17/8

ANALYS. Ytterligare tre poäng bärgades i, vad vi nu nästan kan kalla guldstrid, vilket är helt ofattbart gött. Misstänker att de flestas röster, halsar och stämband mår som de förtjänar en morgon som denna och sättet vi vinner på smakar extra gott, i synnerhet när Andess och hans bönd™-kompisar gråter floder i kvällspressen. Detta får mig osökt att tänka på "det vanliga ämnet" som jag tyvärr varit tvungen att ta upp i mina matchtankar från de senaste kamperna. Tänker självfallet på mannen med pipan och hans kamrater med flaggorna.

Att jag då, och många blåvita med mig (inklusive även då Andess och bönd™-gänget) tycker att domarteamet återigen inte levererar vad man kan förvänta sig på den högsta nivån i Sverige är smått skrämmande. Jag tänker givetvis inte poängtera den misstänkta offsiden på JJ när han gör det sjukt viktiga 2-0-målet. Tänker inte heller gnälla om JJs röda och den påföljande straffen. Tänker istället poängtera ojämnheten i frisparkssituationer, gula kort och bedömningar. Framförallt med Jönssons IDIOTSATSNING trettonde minuten där Tobbe slår en riktigt bra frispark. Att det bara blir gult där är ett under.

I en sekvens något senare när Hjalle blir halvt bortgjord och fortsätter i "fel riktning" FRÅN spelaren och FRÅN bollen springer en ellosspelare över Hjalles hästben, varvid han får gult. Konsekvensen i dessa två situationer? Oklart. Kan rabbla en hel drös med liknande situationer där vissa inte ens renderar i frispark. Tänker främst på en situation i andra när Tobbe är sånär igenom och sliter sig fri, men får i princip en nacksving av gamle Häckentomten Långe Jan. Solklart friläge där också.

Hur som helst. Vi lyckades bemästra Martin Hansson, Andess, Lilla fröken Hult, Solna-Ishizhi och svindyra Bangura (vilken Bangura? Det vetefan). Den taktiska ändringen från Stahre när vi lyckas stänga till mitten hårdare, förtjänstfulla omställningar, resolut försvarsspel, jävlaranamma från samtliga och ett mäktigt tryck på läktaren är några av nycklarna till att den förlustfria sviten på nuvarande GU och gamla GU håller i sig mot Ellos. Gött.

Samtidigt då, i den något märkliga diskussionen (som jag personligen inte står bakom) från viss(a) Barabenskribenter och många kommentatorer gällande Tobbes vara eller icke vara som kapten. Där tycker jag att vi igår återigen såg varför han ska fortsätta agera med ett C (K, borde det vara) på armen. Svinhårda hemjobbslöpningar som störde deras uppspel flertalet gånger, en underbar inställning i anfalls- och försvarsspel generellt, inget vikande i närkampssituationer och framförallt, två mål. Således kan i alla fall jag tycka att diskussionen kring kaptensskapet får vänta, åtminstone till efter säsongen. Punkt.

Enda smolket som vi måste ta med oss från matchen är då givetvis att JJ blir avstängd mot MFF vilken är ytterligare en måstematch (likt alla andra denna säsongen). Då får vi hoppas att Bjärs är tillbaka (trots att Kjetil, vilken gigant! och Hjalle ändå gjorde det bra mot ellosanfallarna) för att få ännu resolutare försvarsspel.

Några korta från matchen då.

+ Frejdigt och fartigt anfallsspel med Tobbe, Söder och Vibe. Kul!
+ Tre baljor igen!
+ Resolut och konsekvent spel (till 98%).
+ Kjetil!
+ Tobbe!
+ Bra tryck på GU!
+ Vibes gölliga och (till synes) väluppfostrade lintottstvillingar!

- Adam. Sorry, jag börjar nästan bli taskig i mina minus. Men att inte kunna ta emot vissa bollar i anfallsspel, samt helt bedrövliga värderingar är inte OK och kan inte skyllas på att man spelar vänsterback. Men visst, godkänd generellt!
- Martin Hanssons inkonsekvens.
- Arrangemanget generellt. Ölen tog slut på J. Taskiga högtalare. "Betongigt" som vanligt.

Sammanfattningsvis är vi dock extremt nöjda med dessa pinnarna och ser framemot comebacker av Ludde och Bjärs mot Lund.

Presskonferens kl 13:30

IFK Göteborg lät precis meddela att en presskonferens kommer äga rum idag (onsdag) kl 13:30.

Gott folk - Dansken är klar.