Mellan matchtankar och allt annat

KÅSERI. Jag är en jävla medgångsbloggare och har äntligen blivit genomskådad. Eller så är det mest semesterfirandet (yay, sover ännu mindre än när man jobbar, vädret är röv, dricker ingen bärs ändå och har dessutom fått ögoninflammation, typ) som gör sitt. Kombination skulle man kanske kunna säga. Dels har jag blivit så jävla matt efter kryssmatcher (vilka är det jag inte skrivit om, Slask och nu senast mot Peking?) där vi visserligen spelat rätt okej, men antingen varit för slarviga i avgörande lägen och/eller varit helt jävla rötna i för motståndaren avgörande lägen och dels har jag inte skrivit mest för att tiden inte funnits.

Mixat med en massa trötta bortförklaringar ovan har det i allt för stor utsträckning blivit att beskåda båda bortamatcherna, Slask och peking, på taskig mobilstream, vilket kanske lett till att mina än mer trötta och egenutnämnda expertögon lirat värdelöst med en som omnämnd ögoninflammation därtill. För. Jävla. Dåligt.

Vad som dock varit än sämre är i mitt tycke skärpan, kylan, fokuset och inställningen till att vinna matcher (inte bara slask och peking, utan fler matcher det senaste). Givetvis, ingen går in för att spela kryss (inte ens Stahre gjorde nog det), men när det ser gnälligt ut, är gnälligt och leder till gnällresultat, då gnäller vi alla. Inget konstigt eller kanske märkligt med det sistnämnda, där jag, vi, du, han och hon är mästare på att gnälla, men när det ser så tydligt ut på plan, då börjar man blir lite orolig. Var är egentligen den harmonin som Jörgen snackar om? Den finns säkert där, men i början av säsongen och i takt med segrarna kunde man ju nästintill ta på harmonin, oavsett om man var på KG, på GU, såg på tv eller läste ett reportage i gammelmedia. Nu? Not so much. Utåt sett i alla fall.

Som VideoVixen skrev här på bloggen är det längesen seger, för många kryss och kanske rent flyt att resten av lagen spelar dåligt för att serieledningen ska bestå intakt. Och, något måste hända. Vad ska därtill då? Svårt att säga. Finns garanterat ingen quick fix. Seb måste sluta gnälla så förbannat på andra när han inte själv sätter en enkel tremeterspass (kanske ska han rentav inte spela just nu då formen verkar vara rysligt usel?). Vibe (blir han såld eller? Och, varför byts han inte ut istället för Engvall när den sistnämnde är uppenbart hetare?) måste sluta gå ner så innihelvete djupt i plan och på nåt Zlatanmanér försöka hämta boll, vilja göra allt själv, gärna för svårt och snyggt. Det gjordes fan inte några 23 mål förra säsongen genom att hämta boll i knäet på våra defensiva innermittfältare. I det hela tycker jag även att vi måste fan våga slå en passning inåt i banan när vi vinner andrabollar längs kanterna. Inte spela hem till ytterback VARJE gång. Extra tydligt i bortamatchen mot Slask. Önskar även att Sören och Jakob försöker bryta in och skjuta mer. Skott från alla vinklar. Se på Gurra Swede mot peking. Bara döna på. Eller för den delen Sören då...

Till detta måste givetvis tron, viljan, drivet, hjärtat och känslan att våga slå den där jävla passen, ta det där avslutet, springa den extra metern, skrika det där fula ordet när domaren inte hör, ta det där tjuvnypet och framförallt, visa att man aldrig ger upp iklädd blåvit tröja. Lättare sagt än gjort, givetvis. Hade ju även varit gött med en Mr. X på centralt mittfält också...

Men, det som är lika jävla lätt gjort som sagt, skrivet och gnällt, det är fan att dyka upp på torsdag i returen mot Slask. Likaså, förköp till fffffff och Araba borta, för att maxa våra sektioner, och, fortsätta drivet, hetsen, snacket, surret och allt som har med blåvitt att göra. Det är nu det avgörs. Det är nu vi hänger på och leder tåget framåt, både mot Europa, och mot guld nummer 19. Det är nu det gäller. Igen.

Du vet väl btw att ditt årskort gäller i torsdagens match mot Slask? Bra. Då ses vi.

Matchtankar - if plast hemma, 4/6

ANALYS. Angenäma problem. Alltid mycket svårare att få ihop en rapp och rask matchrapport när det finns lite att klaga på. Men, jag kan leva med det. Säkerligen alla ni också. Det finns som sagt inte mycket alls att orda om likt förgående drabbning på GU tidigare i veckan. Visst, tempot var stundtals rätt lågt även idag, men det kändes som att det fanns bra mycket mer kraft och baktanke i de flesta ingripanden. Situationen med Hajtand/John undantaget. Gött att de flippar och visar sina starka vinnarsidor, men till och med den gode Stahre hade nog kunnat tycka att det ordades lite väl mycket. Gött, fint, rätt och riktigt med klappen "dere emellan" efteråt. Hajtand och Johns enda mindre bra insats i matchen.

Man kan ändå inte skriva sådana här rader utan att förundras, förvånas och förbryllas över hur i hela jävla helvete våra svenska domare kan vara så fruktansvärt urusla. Seriöst, om Hjalmar i Basel borta blåstes för hands, och kvällens situation inte gör det (naturlig position?), då undrar man fan varför man håller på med det här egentligen. Tyckte visserligen att min gamle kapten från lumpen i Skövde shejpade upp sig lite lite efteråt, för att sedan bli lika usel igen. Om Ankersens räddning på linjen vid hörnan var rätt eller fel vet jag inte, men det kändes som en brutal kompensation för hans fadäs tidigare. Gött kan tyckas, men två fel gör inte ett rätt. Ändå. Oavsett om man är från Skövde. Skit samma, nu var inte den ena, den andra eller för den delen alla övriga hundrafemtioelva märkliga blåsningar matchavgörande till vår nackdel, så det är väl lika bra att lämna dagens domarinsats därhän.

Jag skrev lite blaj, i vanlig ordning, på Twitter under förmiddagen huruvida jag ville se högklassig köttpress med understöd. Kvalitativt spel. Ruskiga omställningar. Kyla. Hetta. Segersötma. Kamp och 3 pinnar. Jag fick en del av det. Eller det mesta faktiskt. Pressen kändes jävligt resolut, även om vi tjuvade en del i andra och lämnade lite olustiga luckor i "slottet" under flertalet tillfällen. Det kvalitativa spelet fanns där också, även om jag tycker Ankersen för dagen trampade, kladdade och var lite ovän med bollen olikt det vi sett honom innan. Kylan fick vi i Vibes makalösa avslut från snäv vinkel, och hettan kom mest hela tiden. De tre pinnarna smakar extra gott när skansen och peking delar poäng.

Smolket är givetvis Sörens skada (sägs inte vara korsbandsallvarlig, men det vet man ju aldrig) som både såklart är jävligt tråkig för honom, laget och oss, och ställer samtidigt till en del huvudbry med tanke på Ankersens avstängning. Hur formeras kanterna mot bajen (där jag förövrigt inte kommer att kunna leverera nåt skriftligt efter den matchen)? Bohm verkar ju kallare än maj månad. Emil som ytter, Adam som högerback? Känns oklart utan en match i benen, på "snabbt konstgräs" dessutom. Vidrigt jävla statement btw. Varför pratar man i sådana termer? Stoppa den jävla konstgräsidiotin! Bara gör det. Kanske spelar Vibe högerytter och Engvall/Boman litar topp? Sebban vänster och Tom på mitten? Vetefan. Det ger sig. Jörgen med J har koll.

Lite pinpoints då. Hjalmar. Inte. En. Jävla. Fot. Fel! I vanlig ordning satte man malten i halsen av oro när det rullades ut på Twitter att Ronken hade risig kista igen och Hjalle skulle gå in, för tredje (?) matchen i ordningen. Som han gör det! Igen. Det var väl nåt uppspel man kan klaga på, men utan ett sådant patenterat, ingen Hjalmar. Nej, fyfan vilken hjälte han är för oss. För denna förening. Livstidskontrakt (som vad som helst)! Nu! Bjärs styr backlinjen väldigt bra tillsammans med sina yttrar och John. Klanderfritt. Blankt papper igen. Fem insläppta. Rysligt bra.

Osammanhängande blaj utan underhållningsvärde nu, men för att fylla på hyllningarna, Gurra! Det var nån brytning (av alla tusen) i första där man undrar, som den gode Leman bloggade om idag, varför i helvete är inte Gurra aktuell för ett landslag? Han är fanimej unik i sitt slag. Finns ingen som honom i Sverige. Inte en chans.

Avslutningsvis i pinpointranten, Lasse Vibe. Med tanke på hur rörd han såg ut vid bytet vågar man nog nästan tro att detta var sista framträdandet på GU. Måhända att det ryms någon match till innan fönstret öppnar, men jag tror ändå att detta var sista gången. Sorgligt. Jag ser dock framemot vad Gren hittar på för de, tio, tolv, femton millarna som han bör inbringa. Men, det är en go gubbe utan dess like. Bara att lyfta på hatten. Köng.

Några korta från matchen då:

+ Defensiven. Ingen glömd, men Hjalle nämnd. Fantastisk.
+ Kampen. Viljan. Modet. Insatsen. Poängen. Känslan.
+ Gurra!
+ Äh vafan, hela laget.

- Jag kanske är FÖR positiv? Det var kanske inte så bra som man vill få det till att låta? Vetefan. Vi struntar i det nu.
- Lerjeus.
- Traktorsnabbe Andess. Hur klarar han sig undan frisparkar, kort och skit hela tiden? Jävla pajas. Iofs länkat till ovan punkt, men Andess får fan ett minus.

Dags att stänga vårsäsongen mot brajen på söndag. OJ så gott det hade smakat med tre pinnar till. Serieledare! Sträck på er.

IFK Göteborg - Djurgårdens IF 1/6 -15

Första matchen i ‪#‎superugen‬ IFK - DIF. Vi kan bättre på alla plan, eller hur?

Matchtankar - skansen hemma, 1/6

ANALYS. Äntligen måndag äntligen, och livet det börjar på nytt igen. Så lät det imorse. Så lät det på lunchen. Och så lät det klockan 19:04 vid matchstart. Superugen startar sällsynt slött. Sinnesjukt söligt. Sensationellt svagt 'sessionspel. Svordom. Satan så sur man blir. Jag måste dock poängtera att en poäng, serieledning och fortsatt nolla är bra. Lämnar dock det positiva där. Samlar sinnet. Startar sågen. Smörjer sabeln. Sabrerar spelet. Sätter igång.

Jag vet inte om det var bra med en veckas vila? Uppenbarligen inte. Helt jävla osannolikt hur långsamt vi går ut och startar matchen. Ingen synlig hemmaplansaggressivitet. Ingen nämnvärd press. Ingenting som liknar konstruktivt spel genom mitten. Inga speluppbyggande och genomtänkta passningar FRAMÅT i banan. Visst, några bra genomskärare och luriga lägen längs kanterna, men vem har inte läst den "gameplanen" avseende vårt spel 2015? Men okej, när vi väl kommer runt blir det allt som oftast farligt, eller åtminstone emellanåt. Det borde kanske även ringt, men deras målvakt står för herrejössesräddning spetsat med att bolljäveln inte vill in. Det är en SÅN dag idag...

De är inte ofarliga första tjugo. Inte alls. John gör det mycket bra och fredar målet vid några tillfällen med svettiga ingripanden. Som sagt, bibehållen nolla och fem insläppta totalt är fortfarade jävla bra. Samtidigt tycker jag verkligen inte att djurgården står för några nämnvärda heta grejer spelmässigt. Skillnaden är dock att de går framåt, genom mitten, och stundtals längs kanterna, med fart. Rör på benen, tar nya positioner och jobbar sig framåt. Vårt signum! Hos oss ser det precis omvänt ut. Vilar med boll. Vilar varje gång. Söker snett bakåt. Söker snett utåt. Söker ALDRIG en boll genom mittfält och framåt. Den uppenbara bristen på konstruktivt spel, spelfördelande och banbrytande framskridande variationer lyser så ofantligt starkt. Visst, vi står inte och faller med det denna matchen heller, men att inte kunna plocka fram ett sådant spelkort ur leken EN enda gång får ändock anses som ett litet nederlag. Om det beror på att Seb, som för dagen är mycket mycket tillbakadragen (sorry to say, men vad var oddset på att han skulle bomma straffen?) kryddat med att ingen framför honom direkt möter i mitten och vill ha boll. Det är lite ledsamt.

Vi ska inte salta sår och förhöja det som en gång varit, i synnerhet med tanke på hur mycket bättre "alla andra" punkter är jämfört med föregående säsonger, men saknaden av en Farnerud eller May är ledsamt stark en sådan här kväll. Återigen måste jag understryka att det inte är en katastrof att spela kryss egentligen när serieledningen står intakt och defensiven håller även utan Ronken. Däremot får det under inga som helst omständigheter bli en vana att vi kan vara så lättlästa, visar sån ofantligt stor respekt för en motståndare i lite medvind och inte trampar igång det och vill ha bollen. Då kan det bli problem.

Jag vet inte riktigt, även denna gång, vad man ska och bör plocka upp från matchen, men den lilla hettan som saknas i avsluten (sista läget, Ankan!), det emellanåt stillastående och orörliga spelet och den åtminstone till synes stora rädslan för deras försvarande block, det är ungefär det jag minns av matchen.

Jag hade faktiskt velat se ett dubbelbyte i typ 60e, ut med Sebban, in med Tom. Rakt byte. Och även då det som genomfördes med Boman mot Engvall. Tror nog att Tom hade kunnat stå för ett lite rakare spel, mer framåt i banan, utan så jätte, jätte, jättemånga tillslag på bollen och även ett jävla driv. Men, återigen är jag bara en gnällkuk, poddgäst och självutnämnd läktarexpert. Tur är väl det kanske.

Nej, nu ser vi till att ta med oss det positiva. Nollan. Och jobbar som fan på att hitta lösningar för att komma framåt ännu mer, snabbare, hårdare och rakare mot ellos. Det är nu det gäller.

Några korta från matchen då:

+ Hajtand. Blåvitts främste idag tillsammans med John.
+ John. Blåvitts främste tillsammans med hajtand.
+ Emil. Ändå bra insats stundtals. Försöker. Gnetar. Får en oklar straff som vi visserligen hade tjänat ihop.
+/- Ankersen. Plus för det mesta. Ändå minus för missen i slutet.
+ Søren är rätt bra idag också. Synd att inte skotten sitter bara.

- Att vi inte vågar ta fem steg framåt i banan. Med boll. Genom mitten. Variationen är obefintlig i anfalls- och uppbyggnadsspelet idag. Vi står still. Vill inte ha boll. Vaggas in i söl och frustrationen växer mer än drivet. Obra.
- Att ALLT går genom Sebban. Det håller inte.

Slicka nollan. Skaffa biljett till ellos om du inte gjort det. Superugen studsar vidare på torsdag. Serieledning. Segern kommer. Sök sötman.

Matchtankar - ajk hemma, 21/5

ANALYS. Det är alltid gött att leva, andas och vara blåvitt. Denna veckan är det dock extremt jävla gött att leva, andas och vara blåvitt. Cupguld och ajkkross inom 5 dagar. Inte dåligt. Inte dåligt alls. Var ska man påbörja att peppra ner superlativen från dagens match? Inledningsvis måste jag erkänna att jag, i vanlig ordning, var lite orolig för Hjalmar istället för Bjärs. I synnerhet med tanke på den ramstarka defensiv vi haft hittills och det på pappret eviga dravlet om sitt ajk är så jävla bra. Att ÅTERIGEN få äta upp de där farhågorna är inget annat än hur gött som helst. Nu behövde ju inte Hjalle göra allt för många superingripanden, men det han gjorde, de gjorde han ordentligt. Okej, deras offsidemål var kanske hans markering, men vafan gör det? Han ställde ju dom offside.

Första 15-20 hade väl ingen kopplat något direkt grepp om matchen. Mestadels var det idel vidriga ingripanden och närkamper från han Etuhu. Fy fan, har inte sett ett sådant jävla grisbeteende sedan Gashi lämnade helsingborg. Fullkomligt avskyvärd. Stämplingen på Seb som "kronan på verket". Efter tjugo kopplar vi dock ett hårdare grepp och det känns helt klart som att det givetvis är tack vare den solida laginsatsen och det kollektivt hårda arbetet, men, att inte lyfta fram Gustav Svensson här vore rentav tjänstefel. Fy fan. Inte alltid helt med i förstaläget, men de få gångerna han kanske misstajmar, tro fan att motståndaren är uppjagad i nästa andetag. Könglig hjälteinsats.

Jag störde mig lite på precisionen i Sebs fasta situationer och att det kastades bort någon boll här och där, men insåg rätt snart att han stör sig själv än mer än alla vi som kollar. Man vill, hoppas och är rätt säker på att han kommer att göra ett bättre ingripande i nästa situation. Det blir ju oftast så också, och på något sätt känns det som att han behöver kuka ur lite både humör- och insatsmässigt för att komma igång. När ribban satt sig lite på matchen, då var Seb med. Det är ju han som bryter ajks anfallsförsök och driver upp bollen på högerkanten, slår en fin passning till Emil som så många gånger förr hänger på upp. Tempot i aktionen och släppet till Ankersen som löser en ett smörinlägg (Alex-klass!) på Vibe är klass. Nicken är klass. Målet är ett jävla skolboksexempel, direkt från Torbjörn Nilssons bibel.

Där och då känns det som att det "momentum" (sicket sjukt löjligt ord egentligen) som skapas kommer att ta oss hur långt som helst. Kanske inte bara i matchen, utan även under den kommande veckan, och månaden? Harmonin, glädjen, kontrollen, kämpaglöden kombinerat med ett extremt välutfört och noggrant arbete är en fröjd att se. Det känns verkligen som att det vi ser ÄR blåvitt. Hårt jobb, rätt jobb, harmoniskt jobb, kul jobb och vinnande jobb. Fröjd!

Andra halvlek. Kontroll. Det genuina arbetet från samtliga på plan, med den offensiva defensiven i synnerhet, den banar väg för Bomans tvånolla. Även om han kanske inte får målet, statistiskt, är det ju hans mål. Eller ja, hajtands också. Kanske mest? Förarbetet på vänsterkanten där är fjärran det vi skådade under Luddes tid. Det måste man ändå säga, även om vi bara fått se hajtand under en inte jättelång tid. Han är frejdig och idag behöver vi ju inte ens 'snu' runt matchen, ajk är inte där.

Emils frispark. Äntligen! Äntligen får vi se det där hästaskottet som man spanat in på träning ganska många gånger. Äntligen går den på kassen och deras målvakt har extrema problem att göra nåt vettigt. Eller ja, han gör ju det vettigaste, serverar Boman som kontrollerat dunkar upp den i taket. Däremellan har vi ju haft mängder med lägen och bollvinster högt upp i banan. Press med understöd? Jojatackarja. Kort och gott. Ingen faller ur ramen. Alla verkar ha sköj. Självförtroendet växer. Resultaten kommer. En positiv spiral som man inte annat än älskar att få vara en del av.

Några korta från matchen då:
+ Gustav Svensson. Monster!
+ Hajtand Alessi. Frejdig!
+ Emil Salomonsson. Maskin igen. Landslagsklass.
+ Vibe. Spetskvalitet.
+ Coachning. Att spara Ankersen när Søren fick sitt tredje är smart.
+ Harmoni. Älskar det.
+ fcrealbarcelonamffhäcken. Äntligen kan vi ha er till nåt.

- Nej, inte mycket att sätta på minussidan. Kanske bättre precision i vissa fasta. Å andra sidan, Emils gav ett mål så... Nej, att vara fortsatt ödmjuka i det långa maratonloppet, det är det som gäller.

Inga jävla baksmällor mot hbk borta nu bara. Inte jätteorolig för det dock, men, you never know. Fokus. Framåt. Serieledare.

Matchtankar - kälmäh borta, 8/5

ANALYS. Fredagsmys. Fredagsmatch. Två saker som kanske inte riktigt är synonyma i gemene mans eller kvinnas hem. I synnerhet inte mamma Elms. Speciellt inte fredagkvällen den åttonde maj, tjugohundrafemton. Egentligen hade jag på tok för dåligt fokus under matchen idag för att kunna prestera några nämnvärda skarpsinta analyser och vinklar. Det måste bero på fredagsmyset, eller kanske mest på allt därikring som typ pottdebut nummer två. Om man säger. Skit samma, det kändes aldrig riktigt som att man behövde bita på naglar, djupstudera var i helvete han den nyaste Elmgubben in tog vägen eller skrika för att vi spelar nån uppenbar jävla idélös tjongfotboll. Inte alls. Istället kunde man bara imponeras å det grövsta över en av de i särklass tyngsta bortaskalperna på väldigt, väldigt länge.

Statistiken visade nåt i stil med 20 avslut, tio av dem på mål och ett allmänt övertag i alla de andra positiva posterna. Det är fan mer än fcrealbarcelonamffhäcken löser i en "hemmamatch" mot storlag som typ IFK Norrköping.

Nu är väl det viktigaste i vanlig ordning att hålla fötterna på jorden, inte sväva iväg och skrika SERIELEDARE till höger och vänster, eller för den delen fortsätta att frossa i heeeelt ovidkommande statistik kring att det minsann är bästa poängskörden och säsongsinledningen sedan 94. Släpp det. Bara släpp det. Visst, kul kuriosa kanske, men det är precis som kvällens match visade, ett jävla jobb. Ett hjärtfyllt, resolut, gediget och i detta fallet kul och jävligt vackert jobb som ska göras. Hela vägen under maratonloppet.

Och självfallet ska man passa på att njuta, unna sig socker från segerns karamell, absolut. Men ödmjukheten och kunskapen i att skölja ordentligt med flour innan läggdags ikväll, den kan bli viktig under denna fantastiska resa.

Återigen blir det kanske inga pinpoints från matchminut si eller så, till många tyckares förtret kanske? Så, än en gång får ni kära läsare stå ut med känslomässiga uppsteg och utfall även denna gång.

Det finns ju givetvis ingenting att lyfta fram till motorsågens ylande gnällklinga idag. Inte alls faktiskt. Jag tycker fanimej att matchen är genomförd till 100% punkt och prick. Den enorma pressen ger ju resultat från minut ett. Och fortsätter så matchen igenom. Inte heller verkar vi nämnvärt trötta när klockan närmar sig 89, så länkat till all positiv kritik kommer ytterligare en skopa glass till Lennartsson i och med hans ökade träningsdos och stringens i fokuset på att springa mer, jobba hårdare och göra jobbet. Dessutom, vi har inte behövt lida av särdeles många floskler alls under fotbollsdoktor Jögges tid på KG. Det länder honom till heder.

Visst, man kanske kan wajna lite om missarna och ett visst mått av ineffektivitet, men ändå känns det lite onödigt med tanke på att lägena verkligen skapas, vi gnuggar på och inte bryter ihop pga skott som blockas eller sniker stolpen. Istället ser det ut som att många missar tas med en klackspark (höhö) och man trycker ner huvudet och dönar på i nästa anfall igen. Och visst, det är lätt att studsa tillbaka i medgång. Annat är det när det går åt helvete. Det är det.

Nej, den kollektiva insatsen spetsat med extremt hög kvalitet i Gurra, Hajtand, Ronken, Bjärs och resten av gänget, det är en fröjd att se.

Några korta från matchen då:
+ En av de mest gedigna bortamatcherna på jag vet inte hur länge. Plus till det.
+ Gurra Swede. Hans krig med Viktor Elm spetsat med en jävla massa fina bollar och passningar. Gurra är het nu.
+ Backlinjen. Som nämndes i #bbpodd, det känns fan inte som att man inte kan släppa in en balja. Sällan farligt. Ronken gjorde nåt misstag i första, men fullföljer och är prickfri efter det. Bjärs är en fröjd. Målet är första kandidat till årets mål. DJ Alessi ska givetvis ha kredd, även denna match. Klarhet till klarhet till klarhet till klarhet. Han gillar att spela boll nu. Det syns. Vi gillar Alessi!
+ Anfallskombinationer. Omställningar och sättet att spela ur situationer. Köng.

- Inget riktigt minus egentligen kanske, men tycker Boman och Vibe är lite trubbiga tillsammans idag, och det känns främst som att det är Boman som inte alltid hänger med och tänker likt Vibe. Men fullt dugligt ändå. Inget kraftigt minus. Inte alls.

Nu ska det bli jävligt sköj med cupfinal. Kom du också! Framåt!

Matchtankar - helsingborg hemma, 27/4

ANALYS. Serieledare. Smakar socker det. Apropå karies alltså. En sån jävla smakstart! Jag fullkomligt ÄLSKAR att vi absolut inte spelar ut bollen när han gajsaren ligger ner. Spela till domaren blåser. Han blåste när Vibe köttade in ettan efter sju minuter. Helt rätt. Ärligt talat hade jag såklart blivit lite sne om vi hade fått det i röven, men å andra sidan är jag verkligen extremt pro att inte göra det med tanke på hur många gånger av hundra fotbollsspelare faktiskt söker ett spelförstörande moment i att ligga kvar och agera halvdöd i sådana lägen. Möcke möcke bra.

Att Seb drar ett lurigt skott på, för dagen rätt rötne, Hansson i det läget är inget annat är svingött det också. Och så blodhundsVibe på det. Smakstart var det ja.

Innan matchen var man i vanlig ordning nervös, lite skräckblandat ångestladdad men jävligt förväntansfull. I synnerhet när det vankades finbesök på ståplats av ingen mindre än redaktionskamrat Birgerstam. Nu vet du var du befinner dig hädanefter! Jag tippade tajt match med uddamålet och 2-1-seger. Trodde inte alls att vi skulle rida på målkalasvågen som vi fått se så många gånger mot helsingborg. Som tur var fick jag fel även idag.

Som sagt, smakstarten, det rysligt resoluta försvarsspelet (Ronken!), tempot i omställningarna, värderingarna i trängda lägen, säkerheten med boll, innermittfältet, kantspelet kryddat med Boman och Vibe. Mästartakter skulle man nästan vilja säga.

Gajsaren som blev olycksfågeln en stund efter ettnollmålet då han kapade Emil fick byta kant efter sina fina insatser där i första. Han borde kanske inte spelat mer alls kanske, men det är ju en annan Henke att avgöra det. Sebastian stegar fram mot elvametaren och gnällkuken i mig var 50/50-säker på att det skulle bli karma där och att Hansson skulle rädda. Icke då. Visserligen i målvaktshöjd, men jävlar vilken hård och säker straff. De e disco de!

"I vanlig ordning" tjurrusar Seb efter sitt mål och euoforin går inte att ta miste på från någon på Gamla Ullevi. Låt vara några skåningar då som säkert ännu lipade över första målet och det som föregicks där. Hur som helst jävligt gött och för den partiska och rättrogna, helt rättvist. Vi spelade ju ändock jävligt bra. Lugnt, fint och metodiskt som sagt.

Andra drar igång och känslan är att vi dönar på bra, precis som första slutade. Även om helsingborg kanske får skapa lite farligt under första fem. Inte på långa vägar något som ska göra en orolig dock, i synnerhet inte med Ronken och Bjärs där bak. Måste verkligen imponeras och glädjas över Gren här angående värvningen av Ronken. Han har fan varit klockren sedan dag ett. Väldigt väldigt planerings- och bollsäker i sitt spel. Verkar onekligen ha smittat av sig på Bjärs också som tar emot, plockar ner, vänder upp och oftast slår en mycket enkel och bra förstapass. Tidigare år har det ju varit brutalt Stahreskt att "köra som fan" och bollar skickats upp på förstatouch, oavsett om man varit under press eller inte. Vågar nog påstå att det är fotbollsdoktor Lennartsson som varit inne och petat här. Samma sak med Ronken, drabbas inte av panik när en anfallare stormar fram. Vänder enkelt, spelar smart med pondus.

Kombinationsspel med många inblandade, Sören, Vibe, Boman som stör bra, och så Tom Petting som på Trollhättanmanér kan raka in bollen och trean är ett faktum. Fyfan vad man unnar den gubben att hänga en. Gott! Mycket osjälviskt och företagsamt av Lasse som släpper fint där. Många gnäller på Lasse, och visst, touch och avslut kanske inte sitter än och som vi skämts bort med förra året, men den jävla pressen, framspelningar och drivet är plus i min bok idag.

Deras mål är mest kosmetika och visst, det är Rogne som tjuvar lite där, men matchen är ju i princip slut. Vilket kanske även alla ni som gick i 83e också tyckte.

Några korta från matchen då:

+ Ronken!
+ Bjärs.
+ Ankersen.
+ Vibe.
+ Tom.
+ Seb.
+ Boman.
+ Laginsatsen.

- Inte mycket att gnälla på faktiskt.
- Lite för dåligt tryck på KB eller?

Ska faktiskt puffa för domaren också. Även om han borde blåst minst en straff till, men jag tyckte faktiskt han skötte det jävligt bra överlag.

Borta mot gefle nu som säkerligen är revanschsugna efter att ha blivit mosade av peking. Vi har ju som bekant svårt där uppe också, men nu är det dags att visa var skåphelvetet ska stå. Framåt!

Matchtankar

MATCH- OCH TABELLTANKAR. Dagen efter segern mot Kalmar har intrycken sjunkit in, och jag tycker väl ungefär som jag tyckte redan när jag satt på vagnen hem igår. Vi kan börja med att konstatera att det var längesen jag såg Kalmar spela så dåligt som igår. Jag var helt övertygad om att det skulle ske en uppryckning efter halvtidsvilan, men jag tycker snarare att det var blåvitt som spelade upp sig under andra halvlek.

Det har nog inte gått någon förbi att försvarsspelet från kamraterna för tillfället är allsvenskans bästa. Kalmar skapar förvisso några få farligheter, men i övrigt känns det som att vi kontrollerar spelet under i stort sett hela matchen. Enda gången det uppstod nervositet var när Kalmar fick med sig ett par frisparkar i kombination med några underliga gula kort. Men när Hysén satte den där andra bollen i mål kändes det som att man kunde andas ut.

Något som däremot oroar är att det faktiskt "bara" blir 2-0. Med tanke på det spelövertag man besitter skapar man på tok för få riktigt vassa målchanser, framförallt under den första halvleken. Trots att IFK vann skall man ha i baktanke att Kalmar gjorde en dålig, riktigt dålig match. Det vore orättvist att kalla det första målet för tur, men det är två saker som gör att vi får det målet. 

Den första är marginalerna, den andra är Tobias Hysén. Det var tack vare hans kvicka fötter och beslutsamhet som vi fick det där viktiga 1-0 målet. Det känns som att det börjar lossna på riktigt för Hysén, vilket förmodligen är den viktigaste faktorn som avgör om vi kommer att vara med i guldstriden när vi börjar se säsongens slut.

Idag funderade jag över kvällens match mellan Helsingborg och Elfsborg. Frågan är vilket resultat som är mest önskvärt. Jag drog iväg en tweet för att få höra lite tankegångar. De allra flesta verkar överens om att ett kryss gynnar oss mest, då bägge lagen tappar viktiga poäng. Själv är jag nog mer inne på att en HIF-seger kan vara bättre i det långa loppet. Elfsborg och Helsingborg är bägge starka på hemmaplan och lär ta flest poäng där. Det kan vara bra att öka på luckan ner till Elfsborg, även om HIF tillfälligt tar över serieledningen!

Som dem ska vi aldrig bli

Saxat från FotbollDirekt.

När jag kommer tillbaka från lunchen och slår upp datorn möts jag alltså av det här. Vet inte riktigt vad jag ska säga om saken faktiskt, mer än att det så klart är både sorgligt och helt jävla oacceptabelt. Det finns liksom inte ens något utrymme för skadeglädje.

Det enda positiva med Magnus Pehrssons framforcerade avgång är att jag – som alltid när den här typen av saker händer runtom i fotbollsvärlden – får anledning att vara extra stolt och lycklig över att hålla på en klubb där det värsta som riskerar att drabba underpresterande spelare och ledare är ett relativt harmlöst "samtal i god ton" efter träningen. Jag hoppas verkligen att jag aldrig får anledning att känna något annat. 

Lycka och stolthet kände jag förresten igår kväll också. Inte över spelet kanske, men över publiksiffran, inmarschen, Albornoz-hånen, Philip Haglund, sången, humorn och över den fullkomligt makalösa euforibomb som briserade på Gamla Ullevi bara sekunder ifrån förnedringen. Gott nog så, trots att oavgjort knappast är ett resultat jag hade tagit på förhand. 

Tack för igår, alla ni som var där.

/ @johannerman