Visar inlägg med etikett Hajtand. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Hajtand. Visa alla inlägg

2015/05/17

Matchtankar - ösk cupfinal hemma 17/5

ANALYS. Så var vi äntligen där. Vårens elddop. Mesta mästarna mot titellösa plastgnellarna. Det skulle bli en kamp mot tandvärk, svordomar, spruckna röster och en av bröderna Strömbergsson. Men, med facit i hand, blodsockertopp i systemet, segersötman på diabetesnivå och 90 minuter kamp på kontot, då summerar vi finalmatchen på vårt kokande jävla gamla ullevi med ett, fan va gött.

Det började ju precis som all logik, allt givet manuskript och alla siare (inklusive undertecknad) pekade på. Ett ösk som spelade med nästintill preussisk perfektion i att följa sin game plan, ett blåvitt som agerande spänt och med känslorna utanför tröjorna. Motivation mot klass och allt det där dravlades säkert på mer än femton bänkrader och media, motståndarlag (inte AIK, inte AIK och några av de andra "topplagen", förutom ellos då) gnuggade sina händer i det givna scenariot under första halvlek. Som sagt, att deras kompakta försvar och enstaka anfall ledde till ledning i paus var inget annat än hur väntat som helst.

Om man vill vara extremt uppstudsig kan man kanske påtala att scenförändringen och vändningen i andra halvan av matchen var lika given och väntad som deras ledning i första. Riktigt så enkelt kanske det inte går att sno åt sig "vad var det jag sa"-poäng, men om sanningen ska fram var man tämligen säker på att Guds ord, i form av "de kommer inte att orka springa på gräs", skulle visa sig gällande. Åtminstone att vi skulle jobba oss fram till lägen som skulle bli farliga och rendera i mål. Även om man hann bli frustrerad både fem och sex gånger innan kvitteringen, i synnerhet på den i särklass sämsta jävla domaren som någonsin dömt på Gamla Ullevi (igen), så skulle "facit" från den allsvenska tabellen visa sin rätt.

Ett helt annat lag i andra jämfört med första, även om det fortsatt såg ängsligt ut emellanåt, dock inte lika ofta som i första, där passningstempot åtminstone stundtals drogs upp, kraften vann emot taktiken och gnetandet tillslut gav lösgodis. Och så gött det var. Det är inte mycket som slår att få fira ett mål tillsammans med 17000 andra på en kokande och brinnande läktare.

Samtidigt måste det ändå nämnas att det inte för fem öre är en bra match från vår sida. Okej inte dålig, men inte på långa vägar ösk borta, eller kalmar borta-klass. Samtidigt, det är det som är lite sådär 2007-vibbgött, att vinna matcher som inte är 100%. Det är väl givet dock att sådant skiljer ett lag med 18-7-2 på raden vs. ett lag som spelar på plast med en nolla i alla protokoll.

Återigen blir det problem att pinpointa speciella händelser eftersom jag ikväll antingen var för inne i't, eller att jag har glömt av specifika aktioner på grund av segereufori och folkölsfylla uppblandat med träspån och blöjpåsar. Det som verkligen är värt att nämna dock är ju helt klart vårt ytterbacksspel. Det är ju tämligen givet att ösk och deras game plan som sagt innebar att stänga kantspel och cementera mitten. Vad som är glädjande då är givetvis den LANDSLAGSKLASS som både Hajtand och Emil visar på sina respektive kanter. Hajtand skapar många gånger helt egna anfall i sin finurlighet och explosivitet, även om det kanske tenderar att bli farligt ibland, men det hänger nog mer ihop med att han har Sören framför sig. Men, som sagt, drivet och viljan att gå framåt är en fröjd att se. Kamrat Emil på andra kanten. Halebale. Se bara den aktionen han gör i första, då fullfartsdraget, med boll, mynnar ut i en bakom stödjebenetfint som till och med Ölme kan imponeras av, och ett finfint inlägg till Boman som närapå gör ett drömmål utom denna värld. Det är gött att vi har Emil och Hajtand. Att aftonbladet belönar Emil med fyra plus (helt rätt) och Hajtand med ett är dock en jävla skymf mot allt som finns, men det är en annan story.

Några korta från matchen då:
+ Salomonsson. Maskin. Bäst idag.
+ Hajtand. Finurlig. Pådrivare. Köng.
+ Alla andra. Ett cupguld är en laginsats, även om Sören och Vibe sticker ut med sina avgörande mål.
+ Gamla Ullevis publik. Fy fan så stolt man är över att vi kan leverera från läktarplats. Och gör det. Ut med bröstet alla änglar. Vi är blåvitt.

- Strömbergsson. Orkar inte ens dra all skit igen. Se tidigare inlägg om vad jag tycker om honom (valfri bror).
- Ångesten. Men, det hör väl till.

Nu är det snart dags för match igen. Ajk hemma. På en fin matta. Det ska bli jävligt sköj! Kom du också! Framåt.

2015/02/10

Försäsongsdravel - Snart skiner possession!

ANALYS. Bättre sent än aldrig säger vissa. Slött, för jävligt, ofokuserat, slarvigt och rätt bedrövligt säger jag. Anyway, tänkte ge mig på att försöka analysera och printa ner mina tankar från Portugallägret och de matcher som spelades där. Först och främst får man väl böja sig ner och tacka för den kvantitativa rapporteringen som vi faktiskt fick ta del av nere från Algarvekusten. Det var ju ändå delegationer från AB, AB, GP och GT (samt mycket bra intern rapportering från klubben!) som formerade sig på plats och gav små instick, rapporter, intervjuer och snask från laget i våra hjärtan. Det visar ju ändå återigen att det finns ett extremt stort intresse för våra blåvita killar, eftersom allt som publicerats säkerligen genererat en bra klickkvot på de utsändas olika plattformar.

Återigen då får man ju hoppas att det, på pappret, stora mediala intresset drar med sig att vi faktiskt kan fylla på med folk på GU när säsongen väl drar igång. Förhoppningsvis leder aktiviteter som dessa, med tät direktrapportering "inifrån", till att det faktiska intresset stärks än mer.

Hur som helst, med de orden sagda får jag återigen tacka för bra bevakning där nerifrån.

Vad kan man ta med sig från tränings- och matchspel då? Ptja säg det. Inte för stora växlar ska väl dras varken från det som var bättre och det som var sämre. Det är lätt att ramla in i gamla Stahreparoller som att "vi är kanske inte så jävla bra som vi tror, men inte heller så jävla dåliga som många internettyckare och i synnerhet Barabengnällrövar vill få det till". Typ. Om vi backar bandet lite till måste man ju in och nosa i rekryteringen av vår näste danske favorit (?), Jakob Ankersen. Kamrat Gren dröjde sig kvar lite på KG medan laget åkte ner och började sitt träningsspel. Tongångarna på nätet fortsatte i inslagna mönster och det wajnades om att malmø minsann presenterade förvärv på förvärv. Stora super-duper-realnamn som kom från Cardiff och allsköns proffesionella monsterklubbar ute i Europa. Namnen i sig skiter jag ganska blankt i, men jag måste ändå erkänna att man föll med i gnället kring att sidledsdannes namn inte direkt hade läckt ut i media och "all of a sudden" hade de presenterat en gubbe som visserligen kanske setts i media, men inte på långa vägar gick att följa i detalj hur förhandlingen gått till från frispråkiga sportchefer i märkliga förhandlingstaktiker. Skit samma. Plötsligt gjorde han ju det också, Gren, presenterade en gubbe som dels var relativt obekant för mig (okej, jag hade ingen aning om Ankersen och hans kvalitéer, än mindre att han var aktuell för oss, eller att det var ett såpass starkt namn som vi jagade på "fel" position) och som sagt, rätt vad det var skulle vår nye dansk landa med sitt nya lag i Portugal. Kredd till Gren. Klarhet till klarhet kan man ju säga. I synnerhet efter Ankersens fina 90 minuter mot gnällmanders och plastlarssons danska drenger.

Till matcherna då. Jag kikade på allihop och tyvärr blev det inte riktigt läge att knåpa ihop några matchtankar från respektive drabbning, utan jag försöker mig istället på att summera mina åsikter om dem här.

Jablonec. Den tjeckiska ligatrean hade man ju inte superkoll på, men internationellt motstånd och i synnerhet "den typen av internationellt sådant" brukar ju på förhand innebära rätt tuffa matcher och tankarna, känslorna och förhoppningarna var ganska spridda. En elva som vi sett lite grann av i tidigare spel matchades där Hajtand, Hjalle, Bjärs och Emil stod framför Mackan. Søren, Petting, Gurra Swede och MSD bildade mittfält och Boman/Vibe kamperade på topp. Starten av matchen gav känslan av att det kunde bli vissa problem mot ett till synes ganska bra motstånd. I synnerhet då vi fick jaga en del boll och inte alls fick praktisera mysjörgens favoritord, possession. Innermittfältet gjorde ett bra och förtjänstfullt hårt arbete, men den riktiga kreativiteten lös tyvärr med frånvaro. Avsaknaden av en spelande, offensiv och konstruktiv playmaker gjorde sig påmind. Inget som direkt var någon större issue mot det motståndet visserligen då det visade sig att deras försvarslinje själva bjussade på rätt givna lägen. Hur som helst var det ändå en rätt trevlig offensiv vi fick se med tre offensiva baljor som påföljd. Vibe löpte som att han varit antingen helt oberörd av de tidigare dagarnas transfersurr, eller så var det helt tvärtom, han var toklack för att han inte blev såld, och riktade sin frustration åt rätt håll och bara körde. Jag är tämligen säker på att det var mest länkat till det förstnämnda. Vibe är go han. Det är han.

Försvarsspelet såg rätt okej ut, trots markeringsmiss och lite sådär ingripande på deras mål. Men överlag en okej match och 3-1 mot internationellt motstånd som sagt var klart godkänt.

Dynamo Moskva. Wernblooms lokalrivaler med idel namnstarkt manskap och landslagsmeriterade gubbar på i princip varje position visade rätt tydligt varför de ligger bra till i ligan och gjort väl ifrån sig i det pågående europaspelet. Jävlar vilken skillnad det är på individuell kvalitet (generellt) och allmänt monetär omsättningsstyrka. Det var en genomkörare som hette duga. Att det "bara slutade" 2-0 får ändå anses som ett bra resultat sett till den ganska förväntade matchbilden. Vi fick i allafall se hur ett possessionspel går till. Även om det såklart inte alltid innebär att man vaskar fram drivor med chanser bara för att man har mycket boll. 68-32 har jag för mig att bollinnehavsstatistiken slutade på. John vaktade målet bakom Hajtand, lilldyre (mumma!), Bjärs och Emil. Søren, Petting, Gurra Swede och MSD på mitten bakom Vibe och Engvall.

Som sagt, men gubbar som Kokorin och Valbuena på andra sidan kan man förvänta sig att det blir lite åka av. Vi gör det ändå rätt okej förvarsmässigt och släpper inte till allt för många givna lägen. Dyrestam tar inga fångar i backlinjen och visar verkligen att han är en gubbe att räkna med framöver. Älskar hårdheten och resolutheten, även det finns lite planerings- och placeringsdetaljer att jobba på. Mittfältet med Gurra och Petting får återigen slita hårt i att städa framför eget straffområde och gör det väl. Framåt har vi några få godkända chanser som kanske borde lett till större farligheter, men här ser man som sagt att gubbar som Samba och Büttner i deras försvar håller viss högre klass än Peter Larsson eller Pissenisse.

Deras första mål är ren och skär klass. Halebale. Bara att lyfta på hattjäveln, även om vi såklart skulle ligga närmare i försvarsspelet. Andra målet de gör på tilläggstid är återigen en fin prestation av lille Valbuena som slår en klinisk pass till deras i hoppare vilken kanske drar Hajtand lite för enkelt, men egentligen är det inte mycket mer att orda om. Återigen en bra genomkörare som ger smak av vad som komma skall.

Brøndby. Nu får vi se en lite annorlunda elva med Hjalle som vänsterback (NEJ!), Petting på sin riktiga position (hade hellre sett honom där tidigare, men vafan), Bjärs och MSD som högerback (NEJ!) och Sandberg. Framför spelar Ankersen (JA!), Gurra Swede (måste hjälpa en nykomling i Ogge), Kindlund och Søren. På topp startar Vibe/Boman. Kindlund får ju ingen lätt uppgift att gå in och förväntas spelfördela, men gör det ändå rätt okej. Intentioner finns, men det väger lite för lätt ibland, även om han trycker till sina motståndare på ett bra sätt emellanåt. Framåt har vi inte jättemycket då vi får spela på omställning (igen) och inte riktigt kan bygga upp spelet bakifrån med en enkel pass genom mittfältet. Kreativ offensiv mitt var det ja (SEB, du är så saknad!). Ingen är direkt spelbar i uppspelsfasen (jämför May förra säsongen där han 100 gånger av hundra var spelbar i både första, andra och tredjeläget). Possession var det ja...

Skit samma, Boman och Ankersen har ett mycket fint samarbete och den nye dansken är sånär på att hänga ett drömmål i sin debut. Hans insats bådar mycket mycket gott. Några fina intentioner mellan Søren och Vibe får vi också, men det är deras innermitt som gör ett mycket vackert mål efter att vi sjunkit ner på rak linje med för många gubbar. Inte godkänt.

Däremellan har Sandberg satts på prov otalet gånger då vi släppt till på tok för enkelt från i synnerhet MSD och Hjalles ytterbackspositioner. Sandberg som för övrigt kan kvittera ut ett samlat gott betyg från de matcher han spelade där nere.

Generellt kan man säga att så mycket possession blev det inte som sagt. Endast 3 mål (i samma match) och saknaden av en kreativ spelfördelare på mitten är de samlade intrycken från de tre matcherna. Jag tror och hoppas dock att samtliga träningar, matcher, insatser, eventuella inkilningar och swingersmentalitet i partnerbyten med rumskompisar fört med sig enkom positiv atmosfär och känsla inför kommande säsong. Det känns helt klart så. Vi har något på gång.

Nu ser vi framemot f*ck på lördag, en ny innermittfältare och en fortsatt skadefri försäsong. Så får vi se hur detta slutar.

Glöm inte årskort. Glöm inte Trollhättan borta. Och glöm framförallt inte att teckna ditt medlemskap i klubben om du ännu inte gjort det. Till sist, grattis Emil. Så jävla värt. Köng.

2015/01/24

Matchtankar - Nordsjaäelland hemma, 24/1

KALLA FAKTA. Då har fingrarna återgått till funktionell temperatur och årets första analys av snöbollsmatchen på Valhalla kan härmed kickas igång. Först och främst, vi nästan 2300 rättrogna som pulsade oss igenom tontung västkustssnö ska fanimej ha en jävla eloge. I år också. Jag hade lastat med en tysk kollega och tillika Nürnbergsupporter på matchen idag varvid sms-konversationen startade redan i förmiddags med spörsmål om det verkligen skulle bli någon match om vi verkligen skulle gå. Jag svarade bara, bring warm clothes, it'll be awesome. Så jävla awesome blev det kanske inte och tillräckligt varma kläder hade varken han eller jag. Tror visserligen att han hade ännu mer paltor på sig än jag, vilket föreföll sig som en bra grej.

Hur som helst kändes det helt orimligt gött att dra på sig halsduken vid lunchtid, lubba iväg till spårvagnen och ta en sväng förbi shopen för att lösa årskortet. Det var visserligen fler än jag som hade tänkt samma sak, men där inne var det i alla fall varmt.

Väl vid Valhalla då körde elfsborgstraktorerna i karavan på plan och kämpade frenetiskt för att inte störas av det snöbollsbomardemang som de utsattes för. Eller åtminstone kämpade emot den unisona snön som först föll som snö, sedan som regnblandad snö för att kanske rentav slutade som regn? I takt med att de vackraste av toner ljöd ut över plan tändes ett riktigt gött bengalhav som mynnade ut i en Lützenlik dimma samtidigt som en jävla massa nya namn ropades ut i högtalarsystemet.

Kul startelva som visserligen varit känd redan som igår, men ändå bjöd upp till både förväntningar och förhoppningar. Man hade visserligen redan ställt in sig på ett ganska såsigt spel mellan våra mittbackar och visste att det skulle finnas mycket gött i Engvall. Däremellan fanns det en mängd frågetecken och funderingar. Givetvis låg de största kring hur Hajtand Aleesami skulle lösa vänsterbacksspelet, om Tom Petting faktiskt skulle lira i kortärmat och shorts och givetvis hur många meter Boman skulle löpa på topp. Ett gäng svar fick vi, men, självklart kan det ju inte dras allt för stora växlar eller slutsatser från årets första match, som just då som sagt spelades i bedrövliga förhållanden.

Därav kan man ju konstatera att första halvlek inte bjöd på något gött alls förutom att man fick se hur sjukt jävla snygga tröjorna är utan Prioritet på bröstet och även utan Kia på ryggen. Tänk om man hade kunnat få ha det så... Spelet då? Njae, ingen direkt höjdare. Mycket gick på vänsterkanten och Hajtand hade några fina intentioner men bommade lite enkla grejer vad det såg ut som. Likaså några fasta situationer som inte var helt hundra. Det kanske man kan härleda till de rötna förhållandena och touchen på den badbollshala orangea bollen. Likaså kändes det som att vi rullade mycket boll rätt långsamt i backlinjen och inte alls spelade från ytterback till innermitt eller speciellt ofta till yttermitt, utan de flesta fall slutade i att vi rullade hem till mittback igen och på så sätt inte fick allt för mycket fart.

Så, första halvan gav ju en liten kass rensning av Hajtand som DMK (såklart) fiskade upp och langade in till Bomans gamle HBK-kompis som retfullt nickade över John. Inte mycket att snacka om där egentligen.

Andra halvlek då bjöd på mycket bättre spel från oss, även om det blev onödigt farligt lite väl många gånger när Gurra Swede kladdade lite för mycket och tappade boll i konstiga lägen. Inte hans bästa dagar. Namne Engvall trampade dock igång och visade hur jävla mycket starkare han blivit (igen) och höll bollen förtjänstfullt och skapade lägen både för sig själv och för kamrater. Helt klart matchens starkast lysande stjärna. Ljusår bättre än många andra på plan.

Vad jag hängde upp mig på lite och vad som vittnar om att vi saknar den där driviga mittfältaren (Sebban och/eller NN) är ju att Tom och Gurra Swede agerade lite för defensivt. Luckan mellan anfall och centrala mittfältare blev för stor och Engvall behövde gå ner och hämta boll lite för många gånger. Likaså det omvända när Boman emellanåt behövde göra samma sak. Han känns ju som en gubbe som mer behöver inlägg när vi kommit runt på kanterna. Skit samma, samarbetet mellan Engvall och Boman lovade ändock gott, även om det hade smakat gott med en bra "tia" strax bakom.

Målet som vi gör då kommer ju just på ett överlapp där Kevin Andersson (piggt inhopp!) samarbetar med ärkeängel-Emil som hänger in en fin boll som dras till extremt galant på volley av Paradise Hotel-Gustav. Snyggt så det förslår.

Lite böljande i slutet, men matchen slutar 1-1 efter en röten första halvlek och en mycket trevligare andra.

Några korta från matchen då:

+ Tröjorna! Jävlar vad snyggt.
+ Engvall. Klass.
+ Emil. Möcke möcke bra.
+ Sören. Gör en bra insats idag.
+ Tom. Bra debut. Kämpar bra, men blandar och ger lite. Borde nog spela mittback ändå.
+ Boman. Bra arbetsinsats. Lovar gott. 
+ 2300. I Game of Thrones-vinter.

- Game of Thrones-vinter
- Gurra Swede. Dessvärre ingen höjdarinsats. Kan bättre.
- Såsigt i mittbacksspelet. Uppspel och leverans går lite långsamt. Att jobba på.

Nu är vi igång. Ska bli spännande att se vad som blir av detta. Intressant btw att Zanjanchi körde i tröja 10. Ett statement...