Mellan matchtankar och allt annat

KÅSERI. Jag är en jävla medgångsbloggare och har äntligen blivit genomskådad. Eller så är det mest semesterfirandet (yay, sover ännu mindre än när man jobbar, vädret är röv, dricker ingen bärs ändå och har dessutom fått ögoninflammation, typ) som gör sitt. Kombination skulle man kanske kunna säga. Dels har jag blivit så jävla matt efter kryssmatcher (vilka är det jag inte skrivit om, Slask och nu senast mot Peking?) där vi visserligen spelat rätt okej, men antingen varit för slarviga i avgörande lägen och/eller varit helt jävla rötna i för motståndaren avgörande lägen och dels har jag inte skrivit mest för att tiden inte funnits.

Mixat med en massa trötta bortförklaringar ovan har det i allt för stor utsträckning blivit att beskåda båda bortamatcherna, Slask och peking, på taskig mobilstream, vilket kanske lett till att mina än mer trötta och egenutnämnda expertögon lirat värdelöst med en som omnämnd ögoninflammation därtill. För. Jävla. Dåligt.

Vad som dock varit än sämre är i mitt tycke skärpan, kylan, fokuset och inställningen till att vinna matcher (inte bara slask och peking, utan fler matcher det senaste). Givetvis, ingen går in för att spela kryss (inte ens Stahre gjorde nog det), men när det ser gnälligt ut, är gnälligt och leder till gnällresultat, då gnäller vi alla. Inget konstigt eller kanske märkligt med det sistnämnda, där jag, vi, du, han och hon är mästare på att gnälla, men när det ser så tydligt ut på plan, då börjar man blir lite orolig. Var är egentligen den harmonin som Jörgen snackar om? Den finns säkert där, men i början av säsongen och i takt med segrarna kunde man ju nästintill ta på harmonin, oavsett om man var på KG, på GU, såg på tv eller läste ett reportage i gammelmedia. Nu? Not so much. Utåt sett i alla fall.

Som VideoVixen skrev här på bloggen är det längesen seger, för många kryss och kanske rent flyt att resten av lagen spelar dåligt för att serieledningen ska bestå intakt. Och, något måste hända. Vad ska därtill då? Svårt att säga. Finns garanterat ingen quick fix. Seb måste sluta gnälla så förbannat på andra när han inte själv sätter en enkel tremeterspass (kanske ska han rentav inte spela just nu då formen verkar vara rysligt usel?). Vibe (blir han såld eller? Och, varför byts han inte ut istället för Engvall när den sistnämnde är uppenbart hetare?) måste sluta gå ner så innihelvete djupt i plan och på nåt Zlatanmanér försöka hämta boll, vilja göra allt själv, gärna för svårt och snyggt. Det gjordes fan inte några 23 mål förra säsongen genom att hämta boll i knäet på våra defensiva innermittfältare. I det hela tycker jag även att vi måste fan våga slå en passning inåt i banan när vi vinner andrabollar längs kanterna. Inte spela hem till ytterback VARJE gång. Extra tydligt i bortamatchen mot Slask. Önskar även att Sören och Jakob försöker bryta in och skjuta mer. Skott från alla vinklar. Se på Gurra Swede mot peking. Bara döna på. Eller för den delen Sören då...

Till detta måste givetvis tron, viljan, drivet, hjärtat och känslan att våga slå den där jävla passen, ta det där avslutet, springa den extra metern, skrika det där fula ordet när domaren inte hör, ta det där tjuvnypet och framförallt, visa att man aldrig ger upp iklädd blåvit tröja. Lättare sagt än gjort, givetvis. Hade ju även varit gött med en Mr. X på centralt mittfält också...

Men, det som är lika jävla lätt gjort som sagt, skrivet och gnällt, det är fan att dyka upp på torsdag i returen mot Slask. Likaså, förköp till fffffff och Araba borta, för att maxa våra sektioner, och, fortsätta drivet, hetsen, snacket, surret och allt som har med blåvitt att göra. Det är nu det avgörs. Det är nu vi hänger på och leder tåget framåt, både mot Europa, och mot guld nummer 19. Det är nu det gäller. Igen.

Du vet väl btw att ditt årskort gäller i torsdagens match mot Slask? Bra. Då ses vi.

Matchtankar - peking hemma, 12/7

ANALYS. Förstår egentligen inte varför jag ger mig på att analysera och älta den här jävla förlu... krysset. Faktiskt. Jag hade i princip lovat mig själv att det hade varit lika bra att att bara låta skiten bero. Skylla på att man bland har medgång, och ibland motgång. Det går dock inte att hålla sig ifrån klagomuren här. Jag antar att det hjälper mig i ångest- och bearbetningsprocessen på något sätt att spy ut löpmeter efter löpmeter med osammanhängande invektiv, svordomar, könsord och skräp här på bloggen. Förhoppningsvis kanske det renar, sköljer ur och hjälper även er att få ta del av de innersta ytliga tankarna från en helt vanlig supporter på ståplats. Fast, med de orden kanske man tar sig själv på för stort allvar? Eller nåt.

Skit samma. Återigen innan match var jag inte speciellt nervös. Hade inte allt för stort pirr och sug. Kände mig nästan lite håglöst allmängiltig och trodde väl givetvis att det skulle bli en klang- och jubelföreställning med slutsåld läktare som skådeplats. Är det medgången som gjort mig slapp? Är det alla jävla uppehåll som får mig ur fas? Är det för att vi spelar en seriefinal mot jävla Norrköping? Jag vetefan. Måste bli ändring på det. Oavsett.

Missade de inledande minuterna pga olika anledningar och fick berättat för mig att ett i princip friläge hade avstyrts av för dagen sjukt duktige (återigen) Haitam. Hade ju varit snyggt att glida in med ett noll i röven direkt. Nu var ju ändock peking det i särklass bättre laget i första halvlek, som såg ut att ta vid direkt där vi lämnade Sundsvall. Lite nonchalant. Lite skrajt. Lite ostrukturerat. Lite tomt. Och framförallt, i ett rasande lågt tempo. Hastigheten på ben, huvud och boll är ett fejkat karbonpapper från vårens rasande matcher mot typ Kalmar borta (fan vilken trött jävla wannabejournalistliknelse, sorry för det). Hur som helst, helt jävla bedrövligt. Inget, då menar jag INGET konstruktivt går genom mittfältet. Det är en kortpassning på trippade Tom eller yviga Seb. Hemåtpass, sidledspass eller kanske kanske något tafatt försök i att driva och tappa boll. Inget självförtroende eller eller trygghet med boll där. Åtminstone såg det så ut och kändes på samma sätt. Kanske är hård och orättvis? Vet inte.

Några små anfallsmöjligheter kommer det ju ändå såklart, helt värdelöst är det ju inte. Men det känns så uppenbart. Långt lag i anfall, längre lag i försvar. Även om det såklart är fullt godkänt återigen att kassera in en nolla på defensivt papper, men jag saknar så mycket att någon vill ha boll centralt i mitten. Deras mittfältare tog en liten touch, trummande på med snabba ben och transporterade boll framåt i banan. Med en frejdig, ofta spelbar Bärkroth i rätt fri roll därtill.

Man kanske inte borde dra liknelser vid May och Farnerud, inte heller med någon Mr. X, men oj, det är väldans så uppenbart det ser ut. Och ja, det kanske är för jävla hårt att gnälla röven av sig när vi fortfarande leder serien, men just nu, med två straffmissar i 0-0-matcher på hemmaplan, då måste skiten ut.

Något bättre i andra, men att bytena inte kommer förrän sent, där man kan undra varför inte Engvall fick fler minuter, och där kanske Tom borde gått ut, MSD skulle kanske tagit en central roll och vi skulle kört på med fartfyllt och drivigt ytterspel? Jag vetefan. Straffen? Hade väl samlat ihop till den efter två tidigare lägen. Då kommer samma känsla som innan matchen... Jag får fan skärpa mig. Men, varför får vi inte se ett avslut a'la kidsen i U21? Upp i taket med skiten bara!

På ett sätt är det ju kanske som sagt lite väl lyxigt att unna sig tokgnäll när "vi inte ens förlorar", men återigen känns krysset våldsamt onödigt och i allra högsta grad som förlorade två poäng och inte på långa vägar som en vunnen sådan.

Dags att slicka sår, titta sig i spegel, plocka fram den polska parlören och se till att åka till andra omgången i Euroleaguekvalet med ett enda jävla mål framför ögonen. Seger.

Några korta från matchen då:
+ Backlinjen/målvakt. Försvarsmässigt inte mycket att klaga på. Även om det var lite oreda någon gång. Men, nolla är nolla. Alvbåge och Hajtand sticker ut uppåt.
+ Fortsatt serieledning.

- Slött. Trött. Långsamt. Segt. Tempofattigt. Lättläst.
- Matchbildsförändring?
- Innermittfältsspel i anfall. Mycket mer att önska där.
- Straffmiss igen.
- Kryss.

Som sagt, nu släpper vi detta och löser en dundervecka med #daskaslask och tre pinnar på plast i returen mot peking. Framåt!

Matchtankar - Sundsvall borta, 5/7

ANALYS. Sjukt svårt att veta i vilken ände man ska börja? Från början, eller från slutet? Eller mitt i allt jämmer och elände på sociala och osociala medier? Första känslan som infinner sig är dock Stahresk. Det var ett sådant jävla kryss. Samtidigt är dock besvikelsen över att torskat två pinnar genomgående mycket större än det gamla bekanta hatet i förlusten och lättnaden (?) i att åtminstone få erövra en poäng mot svåra (jomenvisst) Sundsvall på ännu en plastmatta. Det är ju ändå positivt mitt i allting. Likaså, vi är fortfarande med. Har ett försprång och sätter kommande drabbning mot peking än mer under viktighetsfokus där sex poäng, återigen, står på spel. Så helt jävla förjävligt är det ju ändå inte ändå. Ändå.

Samtidigt, på sättet det går till. Där vi i paus nästintill gnäller över att det inte finns något att gnälla över. Eller åtminstone touchar ett uns av gnäll i att det inte finns någon nerv i matchen och att det går FÖR lätt. Jinxens mamma. Lika lite som det spelar roll har ju självfallet vad som står på bröstet med det hela att göra. Nu tror jag ju självklart att större delen av er lustigkurrar som claimar att det är Nisses intåg och fel att vi förlorar två poäng på norrporten arena (ett jävla namn, det också) inte menar det, utan bara käckar er lite. Men, med tanke på veckans überunisona mästergnäll avseende LE-tröjan så vet jag fan inte.

Vad som var den faktiska anledningen till att det bara blev en poäng kan säkert bättre vetande och högre avlönade tyckare svara på, men från min hårda pinnstol till åskådarplats vid kvällens match, tillsammans med halva etablissemanget, vågar jag ändå sticka ut hakan med att oskärpan vid de givna lägena (Sören! Tom! Boman! mfl) givetvis bränner oss här. Att släppa in två må vara hänt, i synnerhet när Ronken är borta. Han hade rensat den första vid hörnan, och skrikit på andra så att det inte skett heller. Även om jag tycker Tom (som tyvärr gör ett av sina absolut sämre spel i den för dagen räkrödorange tröjan) går bort sig för enkelt vid kvitteringen. För dåligt.

Första halvan av matchen som sagt. Defilering. Smakstart med ett jävla skolboksmål som på plast ser än mer galant ut med den märkliga rörelsen på bollen. Lasses mål är inget annat än klass. Förhoppningsvis gick summan upp några av de millarna som kanske försvunnit under våren. Å andra sidan, vad än Mats säger, är det så jävla säkert att han drar? Jag vet fan inte. Men okej, sådana mål som kvällens vänsterdönare, de vill väl ses i mer exklusiva ligor än en som för dagen bjuder på fler plasthelvetesmatcher än gräs.

Andra? Jag vetefan vad som sker. Visst. De är bättre. Men att vi går ner oss så hårt och släpper till såpass mycket och dessutom bommar att sätta bra lägen, det är märkligt. Jag väljer att försöka kanalisera det hela till att, nu jävlar får vi se till att få ordning på det mot Norrköping istället.

Några korta från matchen då:

+ Inledningen. Serieledartakter.
+ Lasse. Harrejävlar secket mål.

- Andra halvlek.
- Tom. Tyvärr. För jävla dåligt.
- Gameplan, byten, genomförande och allt ikring som ledde till krysset. Äh, allt i andra halvlek. Dynga.

Inget annat än att köra så innihelvete mot Norrköping. Vi ses på GU. Allesammans.

Den känslomässiga hissen

Matchtankar - mff borta, 10/8

ANALYS. Det var en herrans massa floskler innan matchen. Så många att man knappt fann några andra taktiska eller tekniska ord däremellan. Knappt några "vanliga" ord alls faktiskt, förutom "köra som fan", "jobba så innihelvete för att komma över det tillfälliga farthindret", osv. osv. Man kan tycka vad man vill om det, och uppenbarligen lyckades ju Stahre att få "skallarna på plats" på ett par gubbar i alla fall eftersom vi löste ett kryss mot mff, världens bästa lag.

 

Å andra sidan, jag pallar knappt att wajna längre om floskler och en massa Stahrenischade grejer, om avgångar och om tramsiga metaforer. Det är nästan så att jag själv blir övertygad, invaggad och hjärntvättad med kraftiga karaktärsord. Samtidigt, det visade sig igen att coachningen från början bjöd på en sjukt räddhågsen hängsle- och livremslik uppställning med galen användning av May (högerytter? Kom igen!), Gurra och JJ på "samma plats" och en rätt ensam offensiv med Söder (som även denna gång tyvärr inte hade sin bästa dag) och Vibe. Men, med detta till trots startade elvan rätt bra ändå... Märklig sport det här är.

 

Däremot, när Gurra går sönder (?), då tvingas Stahre att ändra sin märkliga coachning och Sobra får kliva in på högerkanten (mycket bättre med honom där!) och May hamnar som väl är på sin riktiga position. May ska inte spela högerytter, hur fri roll han än har. Han ska jobba centralt i banan på det sätt som gav honom utmärkelsen årets mittfältare. Punkt. Sobra har väl kanske inte skördat samma fina framgångar och utmärkelser som May, men bra mycket mer nytta gör han som ytter, även om det tenderar att stanna upp och gå såslångsamt emellanåt. Skit samma. Sobra (bland andra) ligger bakom förarbetet till JJ som älgar fram bollen fint till Vibe som gör ett patenterat mål. Innan detta har i och för sig både mff gjort ett bra fotbollsmål (även om Alvbåge ser ut att sälja sig väldigt lätt) och vi återigen blir rånade på en solklar straff av den evigt fantastiska Strömbergsson.

 

Apropå Strömbergsson borde ju mff's Forsberg fått ett solklart rött (lex Kjetil) när han river ner vår spelare (minns inte vem det var, Sam?) helt utan någon som helst satsning på bollen, utan tar ett "taktiskt gult" i en omställning som såklart pajar vår anfallsmöjlighet. Konsekvens Strömbergsson?

 

Söder byts ut mot Engvall (hale bale vilket gött byte och vilken insats av Gurra. Startspelare!). När kvitteringen sitter i 70:e ser vi en ruskigt trevlig injektion och vi trycker på för ledningsmålet. Kör som fan!

 

Bra lägen därefter med fina samarbeten offensivt av Sam, JJ, Engvall, Sobra och Vibe. Klacken var värd ett bättre öde, men mff är ett lag i medvind. Så tydligt i deras efterföljande anfall när ett rötet skott blir en kanonpass och 2-1 är ett faktum. Underbart då att vi trycker på, Engvall gör ett klassmål (skott utifrån!) och till slut är vi extremt nära segermålet på Sobras avslut (skott utifrån!) men den extremt ocharmige Olsen gör sitt livs räddning utom denna värld. Serieledarflyt var det ja...

 

Ambivalent känsla i ytterligare ett kryss. Samtidigt, två mål framåt med bud på fler på bankarenan, återigen rånade på "givna domslut", jag menar, båda straffsituationerna hade ju renderat i frispark mitt på plan, och förhoppningsvis får vi med oss några positiva skallar i den känslomässiga hissen.

 

Några korta från matchen då:

 

+ Engvall/Vibe! Spela vidare med dessa till att Zohore/Rieks är klara.

+ Mål!

+ Stundtals bra spel och hjärta!

+ Klack! Jävlar vilket bra ös. Kredd.

 

- Kryss igen.

- Strömbergsson

- Startelvan med May på kanten. Nej!

 

Jag har btw inte ens nämnt att Emil borde spela istället för Adam... Kör vidare med fler folk i box, våga bryta några ben i alla situationer, våga vinna, våga visa hjärta, spela rätt gubbar på rätt positioner och kör som fan nu för att lösa topp tre. Framåt.

Matchtankar

(Snabba)MATCHTANKAR. Jag är lite för trött (och besviken) för att göra några längre utläggning, så det blir några snabba tankar idag.

• Gefle spelar ett kompakt och bra försvarsspel, som tar tid att lirka upp, men det skall inte ta en halvtimme
• Att skapa 2-4 halvchanser mot Gefle är inte direkt okej, eller rättare sagt inte alls okej!

• Visst, DMK kanske var sist på bollen, men det är väl Jakobs mål egentligen - Apropå Jakob. Han var väl en av de få som verkligen var med i matchen?

• Adam Johansson gör ett riktigt juniormisstag när han rensar INÅT i banan. Något måste gått snett i USA. Adam är inte samma spelare som han var när han åkte.

• Salomonsson är inget vidare bra på mittfältet till höger. Kanske dags att låta honom få testa högerbacken istället för Adam?

• Skönt att DIF inte fick mer medvind idag, då kanske de hade fått för sig att de har en chans på söndag.

Effektivitet och målskytte!

STATISTIK Nu är det dags igen för ännu ett bittert men sant inlägg baserat på statistik från min sida. Den här gången handlar det om målskyttet och effektiviteten hos mesta mästarna anno 2012.

När jag kollade den Allsvenska tabellen efter dagens 0-0-match mot Gais noterade jag att IFK faktiskt bara förlorat 6 matcher den här säsongen. Bara Malmö FF, AIK och Djurgården har förlorat färre. Samtidigt är det bara två lag i Allsvenskan som vunnit färre matcher än IFK Göteborg. Just det, Örebro och Gais.

11 oavgjorda matcher är vad som skiljer IFK Göteborg på plats 9 från att vara ett topplag denna säsong. Jag tänkte göra en kort sammanfattning av hur dessa sett ut:

AIK-IFK: Sen kvittering av IFK. Inget att snacka om. Här kan vi vara nöjda med ett kryss.
IFK-Örebro: Denna matchen vann vi. Tyvärr inte på pappret tack vare den största domartabben i år.
IFK-Malmö: Vi har ledningen två gånger och släpper in kvittering i minut 92. Försvaret får ta på sig den.
Mjällby-IFK, Gais-IFK, IFK-Kalmar: Tre 1-1-matcher där IFK vunnit skotten med råge utan att kunna avgöra.
IFK-HIF, IFK-Gefle: Två matcher till som IFK dominerar spelmässigt och bör kunna avgöra innan motståndarna tillåts rulla in en boll.
Norrköping-IFK: Inte mycket att snacka om. 15-5 i skott till Norrköping. Vi blir ägda.
Sundsvall-IFK: Vi hämtar upp 0-3 till 3-3 och ska vara ytterst nöjda med ett kryss.
IFK-Gais: Vi dominerar skotten även här, men lyckas knappt skrämma Gais-keepern.

Med lite enkel matematik hittar man således 2p som vi egentligen tog (Örebro) och åtminstone 6 matcher som IFK med bättre effektivitet (läs: GJORT MÅL PÅ SINA JÄVLA LÄGEN) vunnit istället för att spela oavgjort.

Det blir 14p fler än vad vi har idag. Det hade gett oss totalt 43p. Lika många som AIK och Malmö FF. Två färre än Häcken och Elfsborg. Vi hade varit med i guldstriden med tre av fyra konkurrenter kvar att möta. Den fjärde spelar bort sig själv så fort det börjar lukta nyklippt gräs.

Nu tycker en del av er att jag gråter över spilld bröstmjölk, och det kanske jag gör, men jag tycker ändå att det är dags att sluta klaga på det stundtals darriga försvarsspelet, för statistiken här ljuger inte. Med en Tobias Hysén i målform eller en Söder/DMK/Stiller som över huvud taget kan hitta målet eller en Pär Ericsson som inte blivit bortskeppad när han faktiskt hade kunnat användas rätt, så hade vi kunnat vara med där uppe.

Detta blir nöten att knäcka till nästa säsong för Mikael Stahre och Håkan Mild. Vi behöver en målskytt. Det må vara skralt i backuppsättningen, men anfallet behöver krisåtgärder. (Tips: Marcus Berg har suttit 3 raka matcher på bänken i Hamburg på de inledande 4 matcherna.)

/patricw
@patricwestberg