Matchtankar - Györi ETO hemma, 24/7

ANALYS. Återigen brutaljinx från officiella håll när det skickas ut e-post om hur avancemanget ser ut och biljettinformation angående Rio Ave. Visserligen, efter kanonresultatet 3-0 borta i Ungern borde ju saken ha varit klar. Så uppträdde åtminstone spelarna. En helt okej första där det borde ha stått 1-0 (minst) på tavlan efter ett gäng kvalificerade chanser, i synnerhet efter fasta situationer i form av bra hörnor och Sams giftiga frispark.

Nu stod det istället 0-0 efter 45 och känslan satte sig mer att "inte släppa in fler än 2 baljor så är det klart" syntes jävligt tydligt på spelarna. Självklart då att efter ett rött (domaren var väldigt frikostig med korten ikväll, och rätt eller fel på rött vetefan) på han Rudolf svenskdödaren kom logiskt nog deras 0-1.

Kändes ju såklart lite som skit samma ändå eftersom inte direkt mycket tydde på att det skulle ringa flera gånger bakom Sandberg. Ändå. Jävligt onödigt. Stundtals bedrövligt spel på högerkanten (i synnerhet) efter halvdana rensningar och insatser av Adam kombinerat med ett mycket märkligt och rentav dåligt alibispel av MSD som gång efter annan föll in i banan när han borde bredda, och få gånger gick på kanten när han borde mött boll. Andra konstiga i kråksången var ju också att både Vibe och May fick 90 minuter, men som tur var/är syntes ju inga direkta utmattnings- eller nedbrytningssymptom på någon av dem. May som återigen lirade mycket bra på mitten, och Vibe, som gång efter annan visar så sjukt mycket hjärta att alla, oavsett sexuell läggning skulle vilja sätta bo tillsammans med den fantastiska dansken. Se bara på maxlöpet i slutminuterna. Han är för jävla dejlig Vibe.

Sen har vi Joel. Oj, oj, oj. Fullkomligt älskar (har dravlat, orerat, mässat och spaltat meter om det förut, men det skiter jag i) när Joel spelar boll. Förläng med smålandspajken, ögonaböj!

Att Söder sedan kom in och spelade högerytter, där jag gärna ser honom framöver var ett positivt inslag, även om han inte uträttade allt för mycket så kändes det ändå bra för framtiden att han var inne på den positionen.

Några korta från matchen då:

+ Joel!
+ JJ! Jösses så komplett han är som spelare nu. Bara att lyfta på hatten och tacka för allt snart?
+ May. Vinner boll, flyter fram och skapar lugn för medspelare.
+ Sam. Man kan inte riktigt få nog av hans göttigött. Något slarvigt vid ett tillfälle, men vafan.

- MSD. Nej, ingen bra insats. Idag heller.
- Adam. Nej, ingen bra insats. Idag heller.
- 6000-isch? Wtf?
- Sobrafilmningarna? Sobrafrisparken i slutet? Komigen nu...
- Lite onödigt att paja den förlustfria sviten, men okej, "rätt match att förlora".

Mot tre extremt viktiga poäng på svårspelade ålarensvallen, så kör vi järnet mot Portugiserna nästa vecka! Då kräver jag fan 5-siffrigt på läktaren. Allt annat är för bedrövligt.

Matchtankar - Helsingborg hemma, 6/7

ANALYS. Efter sju sorger, flera svåra år och en jävla massa flathet är det dags både för mig och blåvitt att komma in i matchen igen. 6-2 mot hif, heif?, Helsingborg och man borde ju självfallet sitta jävligt still i den känslomässiga hissen. I synnerhet efter debacleskräpet mot Fola Esch i torsdags. Eller? Jag vet inte. Stahres uttalande i gepe om att fansen hatade honom/laget (eller bara honom?) efter noll noll mot Luxemburgs näst bästa klubblag, och att vi älskar honom (eller kanske mer laget, typ?) efter 6-2 mot ett Helsingborg som var riktigt trötta. Sanningen skulle tydligen vara mitt däremellan. I alla fall enligt Stahre, denne fingerspetsretoriker. Men, resultatet styr tanken, och jag tycker fan att Helsingborg var bättre än Fola, så ingen logik, floskelgenererad eller ej verkar funka i detta fallet. Och vänder man på det, när det gäller att resultatet styr tanken-teorin, så borde man ju varit än mer förbannad i torsdags, eftersom "vi inte ens förlorade".

 

Hur som helst, tre extremt viktiga (såsom alltid) poäng, hämtades hem efter ett mycket trevligt spel i söndagens match. 4-4-2 med en tydlig balans och samspel mellan JJ och May, en frejdighet av Sam och Ludde (yay, honom har vi sålt!), bra avvägd defensiv/offensiv av MSD, fantastiskt löpstarkt och utdelningsrikt arbete av Emil (nej, Adam ska inte spela högerback nu när Salomonsson kör såhär) och en stekhet Vibe som gör allt rätt nu, så får vi vara nöjda. I alla fall lite nöjda, Söder gjorde ju mål!

 

Hur ska laget formeras och spelas framöver då? Mot Fola vore det ju ett direkt tjänstefel att ändra på gårdagens elva. Gurra (S) kan inte plockas in "bara för att han ska spela", Adam ska definitivt inte gå in "bara för att hans ska spela", och Mané får nog bestämt sitta kvar och häcka på bänken ett tag till. Samtidigt, en av nycklarna i gårdagens match var ju självfallet individuella prestationer, men i huvudsak kändes det som att för första gången på länge, "så var skallarna på plats". Inställningen verkade finnas hos de flesta. Löpningar, understöd, avslut, variation och framförallt en tro på uppgiften lös igenom. Till och med efter Helsingborgs plötsliga mål.

 

Smolket i gårdagens bägare får ju ändå tillskrivas deras snöpliga reduceringsmål efter Sandbergs något mindre lyckliga murplacering och hans retursläpp. Hur som helst så kan vi ju glömma det ganska lätt när Engvall trummade igenom några minuter senare och löste den där straffen. Solklar sådan. Maylangu dönade upp den i taket på ett Farnerudsäkert sätt. Flott.

 

Några korta från matchen då:

 

+ Vibe!

+ JJ!

+ Sam!

+ Emil!

+ Inställningen och genomförandet.

+ Variationen.

 

- Rätt bedrövligt försvarsspel vid deras mål. Kommunikationen från Sandberg måste bli lite bättre.

- Helsingborg. De var sannerligen inte bra. Inget som vi ska gnälla över såklart, men växlarna får kanske inte dras för hårt efter denna segern. Sitt still i känslomässig hiss med skallen på plats.

 

Nu kör vi över Fola på torsdag.

Matchtankar - örebro hemma, 11/5

ANALYS. Tre poäng, är tre poäng, är tre poäng. Emils lungor, Emils kamp och Emils kramp är ganska talande för matchen jag och drygt 7500 med mig nyss avnjutit. Analyser och läpphängning för den högst mediokra publiksiffran får vänta till en annan dag i veckan, eller nåt åt det hållet. Kampen då? Ja, det var ganska klart en kamp kantad med extremt mycket kladd på egen planhalva och extremt lite konstruktivt anfallsspel, 17 avslut, varav 9 på mål och tre dessutom utanför straffområdet till trots.

Jag fick genast en massa påringningar gällade huruvida motorsågen skulle starta eller ej. Jag väljer initialt att fokusera på att de tre poängen totalt sett är bra mycket viktigare än ett klang- och jubelspel, även om det i långa loppet såklart inte kan se ut hur som jävla helst. Vi får återigen beskåda en match där motståndet på ett närmast läskigt enkelt sätt läser vårt sätt att anfalla och med det kan försvara tämligen enkelt med alla deras gubbar på egen planhalva. Samtidigt, första femton visade vi ju ändå ett lite maskinlikt spel som man kunnat skymta tidigare säsonger där man smakat framgång eller nästan smakat framgång.

Men sedan släppte kanske fokuset något och ett till synes skitmål noterades på tavlan. Det lustiga var ändå att May var på väg att markera den spelare (minns inte exakt vem det var i svart) som sköt första skottet i den tilltrasslade situationen, men Gurra styrde honom istället mot en tom yta, vilket tyvärr då inte blev allt för lyckat, eftersom den där spelaren i svart fick skjuta första skottet. Hur som helst, efter deras kvitteringsmål fick vi chans att ta ledningen både en och två gånger (straffen och Söders hyfsat fria läge). Ändå gick vi till paus med ett ett, mot ösk som egentligen bara hade haft en målchans.

Hade vi inte haft May på planen så vetefan hur denna matchen hade sett ut och slutat. Han lyckas på något märkligt jäkla sätt att både löpa, ta nya positioner, fördela boll, löpa med boll (under hård uppvaktning sällan falla och även slå ut tänder) och bidra med ett mycket mycket värdefullt spelsinne till ett annars extremt jävligt trubbigt blåvitt.

Hur som helst, med Emils mycket förtjänstfulla löpningar och Bjärsas (sent ska syndaren vakna?) fina långtjångboll där JJ till sist resolut får sätta det extremt förlösande 2-1-målet så får vi väl ändå summera denna kvällen med ett godkänt slutbetyg. Även om det som sagt så ofta blir så innihelvete långsamt i kladdet mellan Kjetil, Bjärs, Adam, Ludde och Kjetil och Bjärs och Adam... Likaså, Robin löper och löper och löper, men han blir ju så extremt isolerad som ensam anfallare. Märks ju så sjukt tydligt i både långtjongbollar som på något sätt ska försökas plockas ner felvänd i högt utgångsläge samt i situationer där han till och med är nere på mittlinjen och ska skarva utsparkar, till???

Gött ändå att se Engvall på planen, han bidrog med viss finess och skavande i sin roll som lovar gott för framtiden. Men förtroende kommer förhoppningsvis resultaten. Samtidigt, det blir väldigt väldigt uppenbart hur vi försöker spela med en ensam forward, då spelar det kanske ingen roll om det är Söder eller Engvall som får stångas där. Och visst, JJ skulle lira som en slags offensiv innermittfältare/defensiv forward, men han tenderar ju lite väl ofta att hamna för långt ner och för långt ifrån Söder. Visst han gjorde målet ifrån sin höga offensiva mittfältsposition och det är väl där i boxen han ska vara, så det är kanske svårt att klaga ändå.

Något plus ska givetvis Stahre ha för sina byten. Underbart att se Joel på planen, även om han kanske inte gjorde ett superinhopp så var det jävligt roligt att ha in honom. Likaså Engvall som sagt. Och att Haglund gick in som en krigardefensivt offensivt nickstark revanschlysten spelare får ju lyftas fram som positivit det också. Undrar bara hur rubrikerna kommer att lyda i GT nu när Mané fick nöta bänk en hel match?

Några korta från matchen då:

+ Sandberg! Säkerheten själv. Återigen, någon skev utspark, men kredd till snabb spelstart!
+ Emil!
+ May!
+ JJ!
+ Utdelning, till slut.
+ 3 poäng.

- Kladdet! Kletet! Så jävla slött det är emellanåt på egen planhalva.
- Verkar vara så sjukt enkelt att försvara mot oss... Lättläst?
- Att vi inte förvaltar de klara chanserna som bjuds (friläge/straff).

Hem och träna i dagarna tio fram till djurgården borta 21/5. Framåt!

Greppet om brottarbegreppet?

OMVÄRLDSANALYS. Den gamle Thern har alltså fått en hel del medial uppmärksamhet där han myntar påhittiga begrepp. Roligt så. Att han dock i flodvågen av rampljus slänger ur sig helt sanslöst märkliga saker som att:

"– Det är en jäkla skillnad. Det som Göteborg spelade då var destruktivt. De gick in för att skada spelare, drog ofta i tröjan och fuskade helt enkelt."

Detta framställer ju Jonas Thern som en sanslöst korkad idiot med uttalanden som man i långa stunder kan undra i var han får det ifrån. Det _kan_ hända att han blivit märkligt citerad, men det olustigt lustiga i sammanhanget kvarstår. Vad menar karln? Vem försöker skada vem? När? Vem har piluttat någon i tröjan och fuskat? Detta då man i synnerhet har exempelvis Klarströms sträckta sultackling på JJ i ellosmatchen färskt i minnet. Detta när man har Syrianskas "jag sätter mig ner här och tar bollen med handen"-fusk, eller jag kanske bara är opåläst och korkad?

Hur som helst, när man fortsätter läsa om Therns "experttyckanden" frapperas man än mer av följande rader:

"Om talanger som Jakob Johansson, Sam Larsson och Joel Allansson aldrig får vara kreativa och utveckla den delen av sitt spel kommer de aldrig att nå maxpotential, säger Thern till fotbollskanalen.se."

Tjena. JJ som gång efter annan redan förra och under denna säsongen statuerat hur fantastisk kreativitet kan visas i en ack så enkel men vacker älgtvåfotare. Eller kanske gårdagens klackpass till Sam? Denna Sam, en underbart smart, ödmjuk och lagom kaxig skön snubbe som igår visade att han minsann inte tänker låta Brasse-Hasse eller för den delen nån annan random spelare på Z vara de enda som lattjar med enfotsdribblingar. Och Joel, som så många gånger gör allt rätt, spelar smart, kreativt, enkelt och svårt. Vad behöver de göra mer för att spela en "kreativ och rolig fotboll"? 

Och, vem är det som säger att de inte FÅR vara kreativa?

Ett lag som dessutom för tillfället spelar med en glädje, trygghet, stabilitet och kontrollerad fotboll som renderat i följande rad: 4 3 1 0 7-0 10, där alltså 7 mål gjorts framåt, 0 släppts in bakåt, 10 poäng har inkasserats genom 3 segrar och 1 oavgjord. Om inte det är nutidens resultat av en attraktiv, rolig, kreativ och "modern" fotboll vill jag inte veta brottarfotboll är. På riktigt.

Tagga inför åtvid borta på söndag och iff iff hemma nästa vecka! Vi ska återigen visa vilka som är nummer ett. Nu, och för alltid.

Träningsrapport 9/3 - Härlanda

TRÄNINGSRAPPORT. Det är lördag, dagen innan Svenska Cupen-matchen mot Nyköping. Vi lämnar petitesser som hur kaffet på årsmötet smakade och vem som egentligen blev utnämnd till protokolljusterare. Vi blickar framåt det som verkligen betyder någonting. Fotboll. Blåvitt.

Jag har precis sett laget i våra hjärtan träna på nya Härlanda park, en lördagförmiddag innan match på "Rosvalla". En match som enligt alla konstens regler inte kommer att livedistribueras via nätet eller TV. Detta ter ju sig oerhört märkligt då ”alla” vurmar järnet för att öka intresset för Svenska Cupen, och SVT sänder istället en massa brögäng på TV. Värdelöst.

Hur som helst, dagens träning var kall, blåsig och rätt glesbefolkad. I synnerhet när det gäller Blåvita spelare. Nordin hade fått ett bakslag och deltog inte på träningen, således inte aktuell för imorgon. Bjärs och Ludde led båda av sviter från en magsjuka, som även Stahre gick och mös med. Bjärs och Ludde åker ändock till Nyköping (om inget oförutsett händer), i egen bil. Vem/om någon av dem spelar är oklart, men av att rapporterna att döma så låg Bjärs närmare en start än Ludde. Pontus körde ensam och grinade lite illa efter en del bollkontakter. Det är tyvärr en ganska bra bit kvar för honom alltså.

Träningen var ”som vanligt” innan match. Lite kvadrat, lite snabba fötter med boll 2 och 2, spel på liten plan och till sist en avslutningsövning. Utropstecknet värt att nämna är helt klart skotten. Jag har sagt det förut och säger det igen, skjut utifrån. Mycket. Ofta. Vi har ju några riktiga hästaskyttar i laget genom JJ (ett par fina pärlor idag), Haglund (när han träffar mål), Joel (skjuter alltid helt makalöst bra) och en hel drös till. Våga skjuta, tufft att göra mål!

Några korta saker värda att nämna då;

+ Skotten (de som satt).

+ Sam såg riktigt het ut idag, lär starta imorgon.

+ Alvbåges ”Du har sån jävla tur, Trollhättejävel!” eller vad han nu gastade efter en fin dubbelparad, men till slut fick kapitulera mot JJ.

- Manskapet. Tyvärr var det ganska tunt med spelare. Bakslaget på Nordin, magsjuka på Bjärs och Ludde. Hjalle, Pontus och Söder...

- Det är fortfarande jävligt kallt ute.

Startelvan som jag tror (blandat med hoppas, i form av Joel) kommer att köra imorgon blir följande:

Alvbåge

Lund Dyre (Bjärs) Kjetil Logi

Emil JJ Joel Sam

DMK Tobbe

Den invigde Baraben-läsaren kanske noterar att mitt namn numera inte föregås av ordet ”Gästkrönika”. Jag har således förärats möjligheten att berika denna fantastiska blogg med lite tankar, gnäll, idéer, analyser och förhoppningsvis läsvärda inlägg + lite annat. Min ambition och önskan har kretsat lite i banor kring att utnämna lite plus- och minusinsatser efter träningar, matcher eller andra tillfällen. Dock ingen avsikt att försöka mig på att axla tidigare oerhört intressanta förekomster som ”Feldgraus Fem” eller liknande ”bedömningsskalor”. Kan väl dock hända att det blir lite åt det hållet, men jag ska försöka mixa allt tillsammans med en kritisk och förhoppningsvis fair underton med viss ironi och fokus på fotboll, både här och på Twitter (@hallundan).

Väl mött framöver, och krossa Nyköping!