Två anrika göteborgsklubbar - nu i kris

GÖTEBORGSFOTBOLL För IFK Göteborg har året som gått överträffat de förväntningar som ställdes innan säsongen startade. För två andra klubbar har det inte riktigt gått som man tänkt sig. För att första sammanhanget vrider vi tillbaka klockan sju år.

Göteborg har fem lag i Allsvenskan år 2000. Hur kunde det gå till? Och hur länge skulle det hålla? Svaret på den sista frågan var inte direkt oväntat. Det höll inte mer än just ett år. GAIS försvann men tog sig tillbaka ett par år senare. Frölunda försvann också det året och Häcken och ÖIS droppade också ner en serie ett par år senare. För Häcken flyter det alltjämt på trots att man spelar i Superettan. Man har en ekonomi där det garanteras avkastning från Gothia Cup varje år och man därmed skaffa sig en stark trupp som konkurrerar om en plats till Allsvenskan varje år. Man bör åtminstone göra det då man har goda möjligheter till det. För Örgryte och Västra Frölunda ser det dock inte lika bra ut.

För den som är sugen att fördjupa sig i misären hos de två klubbarna finns det två intressanta artiklar som är mycket läsvärda ute på nätet. GP tar tar upp problemen i ÖIS där man nu tvningas avveckla tanken om att alla som spelar i klubben skall vara fotbollsspelare på heltid.

GP kan redan nu berätta att det blir stora förändringar på flera områden. I dag är merparten av spelarna heltidsproffs, men till nästa säsong kommer det bara att vara en "handfull" med det privilegiet.
- Vi skall försöka att hitta individuella lösningar där förhoppningen är att en del kan erbjudas jobb inom Örgryte eller hos våra samarbetspartners, berättar Örgrytes ordförande. Hos oss kan det handla om jobb inom sportverksamheten eller på marknadssidan.

Den andra lite längre artikeln finns att läsa på Offside. Den behandlar Västra Frölundas uppgång och fall på ett väldigt bra sett och tittar på hur situationen är i klubben just nu. Några namn med Blåvit anknytning dyker också upp. Väldigt mycket text men också väldigt läsvärt. Du hittar artikeln här.

Reine skriker så att han blir röd i ansiktet. I den
82:a minuten slänger tvåmålsskytten Jasmin i väg bollen när gotlänningarna fått en frispark. Han blir varnad. Reine skakar på huvudet och säger att det var hårt dömt.
Fem minuter senare kallar linjedomaren till sig huvuddomaren. De viskar bara någon meter från Reine, som vill veta vad de pratar om utan att få svar. Huvuddomaren går med bestämda steg fram till Jasmin och visar honom ett andra gult kort, sedan det röda.
– Vad fan är det som händer? ropar Reine till huvuddomaren. Har du tappat det helt och hållet nu, eller?
Domaren vänder sig mot Reine och ber honom lugna ner sig. Reine gungar i sidled med händerna i träningsbyxorna.
– Han har inga benskydd, berättar domaren.
Reine tittar på domaren med tom blick. Sedan på Jasmin som långsamt börjar gå mot sidlinjen. Reine säger inte ett ord. Han tar upp händerna ur fickorna och gömmer sitt ansikte i sina händer än en gång. Han står så tills Jasmin börjar närma sig. Reine lägger sina händer i kors över magen. Han borrar blicken genom Jasmin.
– Hur tänker du, Jasmin? Jag kan inte förstå. Du spelar en match utan benskydd! Varför?
Jasmin böjer sig ner och tar upp en vattenflaska. Utan att se Reine i ögonen mumlar han:
– Äh, du vet Reine. Jag gillar inte att spela med benskydd.

Visst är det skönt att vara Blåvit just nu, men man får sig en riktigt tankeställare när man inser att det bara var fem år sedan vi var en stolpträff från att åka ur Allsvenskan. Det svänger fort i den moderna fotbollen och vem var vi kommer vara om fem-tio år? En fråga som ingen kan svara på men det är kanske lika bra det?