Socioekonomiska faktorer inom internationell fotboll

FOTBOLLSVETENSKAP Går det att peka på ekonomiska och sociala faktorer bakom länders framgång i internationell fotboll? Några forskare från University of Nottingham har gjort en statistisk analys av olika variabler som kan tänkas påverka hur bra det gått för olika landslag. Faktorer som man fann var viktiga var ekonomiska, demografiska, klimatiska och kulturella.

Målet med Hoffmann, Ging och Ramasamys studie, publicerad i Journal of Applied Economics Vol. V(2) 253-272 (2002), är att identifiera orsakerna till länders fotbollsframgångar från ett ekonomiskt perspektiv. Intresset att göra denna studien är dels att ekonomin runt fotbollen har ökat under de senaste decennierna och att fotbollen ofta används för att visa nationer styrka och status i politiska avseenden.

Tillvägagångssättet är att de identifierar olika variabler som bidrar till hur bra det går för länder i internationella turneringar och om möjligt hur dessa beror på varandra. Måttstocken som användes för nationers framgång var FIFAs ranking av landslag.

Man utgick från en modell där olika variabler vägdes in i beräknandet av FIFA:s rankingpoäng som ser ut som såhär:

Y är FIFA:s rankingpoäng i januari 2001, GNP landets BNP per person, TEMP medeltemperaturen i landets huvudstad, POP landets del av världsbefolkningen, LATIN står för den kulturella inverkan och HOST faktorn för arrangerande av mästerskap. Alfa, beta_1, beta_2, eta, ro och fi är parametrar för anpassning m h a minsta kvadratmetoden. Epsilon är en felterm.

GNP^2, (TEMP-14)^2 och HOST fanns ha svag inverkan på modellen, men vid ytterligare statistiska tester fanns det inverkan och de behölls. Vidare fanns det en negativ parameter för den kvadratiska GNP i modellen, bekräftande att ökad BNP sänkte framgången.
Hög BNP är bra för fotbollsframgången upp till en punkt där man får en negativ trend med ökande BNP. Detta vill man förklara med att fotboll inte är så kapitalintensiv, relativt sett. Att man kan spela fotboll under enkla förutsättningar, vilket säkerligen bidragit till fotbollens väldiga popularitet över världen.
För många fattiga ses fotbollen som en väg att kunna tjäna pengar och det är en väg som man kan söka oavsett sina ekonomiska förutsättningar. I en rikare situation så dyker det även upp konkurrerande intressen där aktiviteter tenderar att dra sig inomhus.

Temperaturvariabeln känns i mina ögon lite trubbig eftersom den för geografiskt utsträckta länder kan var svår att ha som representativ faktor. Samt att det är en faktor som borde ha viss inverkan från hur mycket som satsas på fotbollen i landet. Mycket möjligt att man skulle kunna få ett slagkraftigt inuit-lag med en rejäl satsning på infrastruktur för deras spelare, trots att de lever i en region av jordklotet som naturligt passar dåligt för talangutveckling inom fotboll. Modellen gav dock en negativ parameter och pekar på att en avvikande medeltemperatur spelar in. Länder i norra medelhavsregionen har således en positiv inverkan från sitt klimat, jämfört med varmare och kallare länder, med bra spelmöjligheter stora delar av året. Kanske inte helt förvånande, men jag tycker att det är en faktor som i framtiden kan få allt mindre inverkan.
Andra studier har visat att länder med en medeltemperatur på 14 grader är mer framgångsrika i utomhussporter och avvikelse från den temperaturen och andra extremer i klimatet ger negativ inverkan på framgången. Både för varmt och kallt gör det problematiskt att enkelt spela fotboll.

HOST-faktorn spelade roll i modellen och går att koppla till stöd av hemmapublik. En faktor som jag tagit upp i tidigare postning om fotbollsvetenskap, där publikens inverkan på domslut och spelares testosteronnivåer vid spel på hemmaplan betraktades.

Befolkningen (POP) är uppenbart en svår term eftersom vi vet att länder med stora befolkningar som Kina, Indien och USA har haft begränsade framgångar, medans ett land som Uruguay med en väldigt liten befolkning i sammanhanget har vunnit VM. LATIN för sig själv hade låg signifikans, men var relevant när den var med som interagerande term till POP. LATIN är kopplad till hur kulturella faktorer i ett land påverkar folks syn på sporten och dess popularitet, i hur den bl a uppfyller estetiska och fysiska ideal. Även andra kopplingar som påverkar kan finnas i länder såsom religösa, regionala, politiska och nationalistiska. Sambandet mellan befolkningsstorlek och kulturell inblandning borde vara helt rimligt eftersom en stor befolkning inte är en garanti till framgång om ingen i landet är intresserad av att spela.
I modellen hade denna kombinerade faktor en stor inverkan på antal poäng som landet hade i rankingen och att ett stort intresse för sporten även leder till stor framgång. Bara att bäva för den dag då kineserna blir tokiga i fotboll likt sydamerikaner.

Som slutlig sammanfattning kan man säga att de visar i studien att det är viktigt med nationella faktorer som kultur, demografi och geografi inom den internationella fotbollen. BNP per person är viktigt till en viss nivå för att sedan inverka negativt på landets framgångar.
Viktigt är också staternas stöd till sporten där mer resurser ger ökad framgång såväl som sekundära effekter som förbättrad hälsa och välmående.

Vad jag saknade i modellerandet var en utökad studie i ett historisk perspektiv. Länder som Uruguay som tidigare varit väldigt framgångsrika och som numera har mer blygsamma framgångar.

Tack till Il Professore som pressade mig att skriva om artikeln en del.