På gång


torsdag 30 april 2009

Jag är dessutom nöjd att Blåvitt får bra betalt för mig

Saxat från GT (http://www.fotbollsexpressen.se/Allsvenskan/1.1552305/wernbloom-nu-ska-jag-fira-med-tjejen):

"Du spelar i Blåvitt våren ut och har skrivit på ett fyraårskontrakt med option på ytterligare ett. Blir du en rik man?- Jag är nöjd. Och jag är dessutom nöjd att Blåvitt får bra betalt för mig."


Vad är oddsen att vi får läsa samma rader när näste man försvinner? 1 mot 100?

World Wide Wernbloom

REFLEKTION. Blåvitt har sålt sin själ. Inget konstigt med det, i dag säljer svenska klubbar både sin mamma, släktklenoderna och själva klubbmärket för att inte förlora allt i förlängningen. Oftast har man som supporter inga problem att tänka lika krasst. Vräker en Marcus Berg in mål på våren är han borta till hösten, det är enkel logik man kan leva med. Men när en spelare som vi värdesättter för så mycket mer än prestationerna på plan blir ännu en handelsvara vill hjärtat bara skrika nej. Det har ju ryktats hur länge som helst om detta, och någonstans var man ju förberedd, men ändå känns det fullbordade faktumet så obegripligt tungt.

Det finns ju en del omständigheter som borde tala emot såna känslor. Först och främst att Pontus naturligtvis inte är något oskyldigt offer som tradas mot sin vilja. Hans kärlek till klubben är stark, men lika lite som någon annan spelare låter han den vägra tyngre än vad som gynnar den egna utvecklingen och ambitionen. Vidare är Pontus för närvarande inte vår viktigaste spelare, även om målfacit så här långt in på säsongen inte säger allt om hans spel. Guldhösten 2007 var han definitivt viktigast, men då fanns inte så många offensiva alternativ. Och även om den offensiva mittfältsroll som skräddarsyddes åt honom förra året inte helt kan fyllas av någon annan i dagens trupp har anfallsmotorn nu så många välfungerande kuggar att Rehn och Olsson nog kan montera ihop något närapå lika bra.

Fotbollsmässigt reder vi oss, Men så var det där med själen.

Pontus kan (ännu) inte räknas bland de stora legenderna, men som typ, karaktär och vinnarskalle är han det närmaste vi i dag kommer en spelare som personifierar klubben. Inte så att alla hans egenskaper motsvarar något diffust värde i klubbens ideologi, men när en så färgstark person visar en så stark identifikation med tröjan och fansen sätter det sina spår.

När någon gör grisfotboll till skön konst, sänker och sänks med lika friskt mod, bjuder på hästgarv som kan tolkas som generös sportmanship lika gärna som provocerande hånflin, stänker in en stenhård volley eller knorrar in en frispark när andan faller på, framstår som ett stort barn eller åtminstone en känslostormande tonåring när han mitt i stridens hetta sätter sig ner för att lukta på blo... nej jag menar som formar sina händer till ett hjärta och gör sig löjlig inför alla bara för att det bultar därinne för en enda flicka - vem kan låta bli att älska en sådan spelare? Och om man älskar, vem kan värja sig för saknaden?

Ibland har jag tänkt att Pontus kanske är en sådan där spelare som alltid lyckas i sitt hjärtas kljubb men aldrig riktigt acklimatiserar sig och gör succé någon annanstans. En Torbjörn Nilsson, en Hakan Sukur. Självklart hoppas jag att Pontus lyckas i Holland, men jag när samtidigt ett vilt hopp om att hemlängtan ska bli för stark, att han är tillbaka här fortare än någon anar ...

För tillbaka kommer han, förr eller senare. Det måste han.

tisdag 28 april 2009

feldgraus femma

FELDGRAUS FEMMA Det stod klart ganska tidigt i matchen att en del av den här texten skulle handla om hur mycket Pontus Wernbloom saknades, trots att han inte varit i speciellt bra form under inledningen av säsongen. Och när man kommer hem så möts man av nyheten att Pontus förmodligen går till AZ i Nederländerna till sommaren, för 20-25 miljoner. En helt ok övergångssumma, och en helt ok klubb att gå till, men vid helt fel tillfälle. Pontus känns som vår absolut viktigaste spelare den här säsongen och nu gäller det för Mild och tränarna att hitta en ersättare för den offensiva mittfältsrollen, antingen i föreningen, eller på annat håll. Det står i alla fall klart efter dagens match att JJ ännu inte är spelare nog att fylla den rollen.

Örebro SK, hemma
5 poäng: Tobias Hysén - Har, enligt intervju, "slutat tänka", och det har uppenbarligen varit ett bra drag. Är ständigt på hugget, orkar tokspringa i 90 minuter och får därmed såpass många lägen att han sätter åtminstone ett. I dag var det egentligen en icke-chans som resulterade i mål, och det är kanske just det som skiljer Tobbe 2009 från Tobbe pre-2009. Gött att se.
3 poäng: Gustav Svensson - Gör ett grymt defensivt jobb på mittfältet och agerar gång efter annan terrier när Örebro försöker passa sig genom mittfältet, och gör idiotlöpningar och fantastiska brytningar när Blåvitt tappar boll i känsliga lägen.
2 poäng: Sebastian Eriksson - Gurra är inte den bästa passningsspelaren, och därför är det tur att Seb finns vid hans sida för att stå för det lite mer kreativa på det defensiva mittfältet. Vårdar bollen väldigt fint och har en oanad förmåga att få med sig bollen, även i krångliga situationer. Har tagit över TO:s plats i startelvan för gott?
1 poäng: Ragnar Sigurdsson - I dag var båda mittbackarna klockrena. Ragge är möjligen snäppet bättre än Bjärsa fortfarande. Efter sex omgångar så får man ändå säga att islänningen har lyckats fylla ut den heliga tröja tio på ett ganska bra sätt.

Totalt efter 6 omgångar
1. Tobias Hysén - 17 poäng
2. Gustav Svensson - 13 poäng
3. Kim Christensen - 12 poäng
4. Ragnar Sigurdsson - 11 poäng
5. Robin Söder - 10 poäng
6. Sebastian Eriksson - 7 poäng
6. Pontus Wernbloom - 7 poäng
8. Mattias Bjärsmyr - 6 poäng
8. Adam Johansson - 6 poäng
8. Publiken - 6 poäng
8. Stefan Selakovic - 6 poäng
12. Niklas Bärkroth - 5 poäng
12. Jakob Johansson - 5 poäng
12. Erik Lund - 5 poäng
12. Tobias Sana - 5 poäng
16. Joel Alme - 3 poäng
16. Hjalmar Jonsson - 3 poäng
18. Tränarna - 2 poäng

Bojkotta Gaisderbyt – se matchen på Biljardpalatset!

BOJKOTT Gais försöker som bekant köra upp oss på hutlösa priser i sin enda riktiga publikmatch – den mot storebror Blåvitt. Supporterklubben Änglarna och Baraben.com har svarat med att bojkotta matchen. Istället erbjuder vi en alternativ derbyvisning. Var med och skapa en underbar stämning – och manifestera samtidigt mot Gais prissättning!

Supporterklubben Änglarna och Baraben.com erbjuder, tillsammans med Biljardpalatset, nu en alternativ derbyvisning. Vi samlas för att tillsammans kunna skapa en så god derbystämning som bara är möjligt, samtidigt som vi visar vårt missnöje med den sanslösa prissättning som Gaisgården lanserat.

Klockan 14:00 öppnas dörrarna till ”bortasektionen” på Biljardpalatset och från och med klockan 16:00 kommer det vara olika gäster och arrangemang på scenen. Här skall vi änglar skapa en stämning som gaisarna på Gamla Ullevi aldrig kommer uppleva.

Vi har valt att ta fram två olika ”matchpaket”:
Matpaketet:
2 st öl/vin/cider/läsk-biljetter
Matbiljett (välj mellan Ryggbiff med pommes och bearnaise, Hamburgartallrik, Ceasarsallad eller vegetarisk alternativ).
Pris: 220 kr
Antal paket: 120 st

Ölpaketet:
2 st öl/vin/cider/läsk-biljetter
Pris: 120 kr (20 kronor per paket går oavkortat till Tifofonden, öronmärkt för tifo till hemmamatchen mot gais ).
Antal paket: 500 st

Det kommer säljas pizzaslice, pommestallrikar, ölkorv och nötter för dom som blir hungriga.

Paket säljs enbart som förköp och beställs genom att maila bojkott@anglarna.se eller bojkott@baraben.com. Ange för- och efternamn samt antal paket och betala in på postgiro 438346-9. Märk talongen med "Bojkott" samt ditt namn. Anmälan bekräftas via mail när betalning inkommit.

Sista betalningsdag är 14 maj.

Det går enbart att komma in på Biljardpalatset på matchdagen genom att ha köpt något av paketen, så se till att köpa biljetter redan idag. På matchdagen kommer ni få en ”matchbiljett” med kuponger för dryck och mat i dörren efter kontroll av gästlista.

Skulle biljetterna säljas slut snabbt, vilket vi tror, kan det finnas möjlighet att utöka antalet mat- och ölpaket. Skulle det bli helt fullt väldigt snabbt, så kommer vi att försöka lösa ytterligare en derbyvisning. Beredskapen finns.

OBS! Åldersgränsen är 18 år (pengar kommer inte betalas tillbaka till minderåriga som beställer biljett och försöker komma in). Vi arbetar dock på ett familjealternativ i en annan central lokal, där en derbyvisning i lugnare miljö kommer arrangeras för dem som föredrar det. Vi hoppas kunna presentera information om detta senare i veckan.

Vi ses på Biljardpalatset,
Supporterklubben Änglarna, Baraben.com och Biljardpalatset

Klassiskt möte: IFK Göteborg - Örebro SK 2003

NOSTALGI Sicken modern klassiker det här är. Det är 2003, året då föreningen vaknar igen efter ett par svåra år som nådde kulmen året innan. Och som vi vaknade. Henrikssons bästa match i Blåvitt ever. Martin Ericsson på den gamla goda tiden. John Alvbåge i Örebromålet. Stefan Lundin på ÖSKs bänk, Jonas Olsson på vår. Tre-noll på nio minuter. BIG MAMA! Mikael Sandklef för guds skull. Och så Hasse. Hans magiska dragning som gav ett sånt sus i publiken att man än idag minns detta sus som det vore igår. Se och njut. Får vi se likande propaganda i kväll?

måndag 27 april 2009

fredag 24 april 2009

Matchrapport IFK Göteborg - Örgryte IS (j-allsvenskan)

MATCHRAPPORT. Ja, vad säger man efter en sån här match? Tja, vi kan ju dra en sammanfattning först. IFK Göteborgs juniorer åkte på en förlust mot lokalkonkurrenten Öis med 1-2 i en synnerligen grinig och ful match. Grinigheten stod bägge lagen för - det gnälldes över allt, fulheten stod IFK Göteborg själva för. När domaren till slut blåste slutsignalen hade han tvingats hålla upp det röda kortet inte mindre än tre fyra gånger - tre gånger mot en blåvit spelare, varav två av utvisningarna var grova.

IFK Göteborg ställde upp med följande startelva:

MV. Markus Bengtsson
HB. Sebastian Andersson
MB. Alexander Berntsson
MB. Mikael Gonzalez
VB. Niklas Andersén

HM. Christopher Mbamba
IM. Joel Allansson
IM. Robin Alnäs
VM. Korab Bakraqi

A. Patrik Hansson (K)
A. Kamal Mustafa

Bänken: Mattias Holmström, Ali Selim, Johan Lundgren, Mikael Andersson, Niclas Martinsson.

I en trevande inledning stod IFK Göteborg för det största bollinnehavet men utan att komma till några större chanser. Lagen kände lite på varandra utan att något av dem nådde riktigt fram till den andres straffområde. Men denna matchbild skulle snart ändra på sig för i 17:e minuten såg Korab Bakraqi plötsligt rött efter en närkamp och det tvåfaldigt. Först ger han sin närkampskombatant en dansk skalle varvid domaren har inget annat val än att ge honom det röda kortet. Och det med rätta för så beter man sig inte någonstans.

I och med decimeringen av manskap tar Öis över spelet helt och hållet. IFK Göteborg får mest ägna sig åt att försvara sig och försöka sticka upp på kontringar. Trycket håller i sig och till slut orkar inte Blåvitt hålla emot längre. En rödblå kommer igenom och kan döna in ledningsmålet helt välförtjänt.

Då trodde man att matchen mer eller mindre var över, för Öis hade verkligen dominerat totalt mellan utvisningen och målet, men IFK Göteborg replikerar snabbt och överraskande. Bara två minuter senare snappar Kamal upp en rensning och från vänsterkanten slår han ett perfekt inlägg som Christopher Mbamba når högst på och hastigt och lustigt var det kvitterat. Sekvensen föregicks dock av att Kamal satt ner efter en närkamp i säkert 30-40 sekunder och protesterade högljutt. Tack vare detta fick han ett retroaktivt gult kort efter målet, vilket skulle visa sig förödande senare.

Hursomhelst gör kvitteringen att spelet jämnar ut sig något. Precis efter målet kommer Blåvitt loss på Örgrytes vänsterkant igen och Kamal kan sånär nicka in ett ledningsmål men målvakten tänjer ut sig och kan tippa till hörna. Öis har alltjämt mest boll, men de skapar inga chanser utan allt de försöker sig på slutar i att nån av deras anfallare springer offside.

I 38:e minuten blir så Kamals tilltjatade gula kort förödande. Mitt på plan ställer han sig i vägen för en nickhoppande öisare som flyger som en vante. Trots att Kamal försöker be om ursäkt har inte domaren nånting annat än att tilldela honom det andra gula kortet och vips var man bara 9. Nu är matchen i stort sett körd. IFK Göteborg har bara att försvara sig med allt man har och Öis försöker och försöker komma igenom men skapar inget. Ställningen står sig halvleken ut.

Efter halvtid gör man ett byte i och med att Ali Selim kommer in i stället för Patrik Hansson. Bytet gör att man får in en snabbare spelartyp och Ali gör bra ifrån sig. Men det är inte mycket man kan göra när man är två man kort. Det är igelkottaförsvar för hela slanten och man lyckas hålla tätt ända fram till dryga 80:e minuten. Då får Öis en frispark i spegelvänt hjalmarläge och efter lite flipper i straffområdet letar bollen sig fram till en fristående öisare som bara har att knoppa in den. Alla blåvita skriker på offside, men denna gången har den rödblå lyckats hålla sig på rätt sida.

Strax därefter åker Blåvitt på sin tredje utvisning när Niklas Andersén går all-in med dobbarna före i en närkamp och träffar illa. Upp med det röda kortet direkt.

Blåvitt försöker skapa nåt slags forcering i slutminuterna för att nå en kvittering, men vad kan man göra när man är tre man kort? Inte mycket. Matchen slutar 2-1 till Örgryte IS som därmed får en minirevansch efter måndagens derbyförlust.

Vill nån kika på fler bilder så hittas de här.

Highlights: Bajen - IFK Göteborg 0-1 (0-0)

torsdag 23 april 2009

feldgraus femma

FELDGRAUS FEMMA Bortamatch i Allsvenskan. Då står det mellan två onda ting. Jag har inte sett en bortavinst på plats sedan den där ljuvliga kvällen på Råsunda, hösten 2007. Fyra vinster på bortaplan blev det under 2008, och det var väl ungefär de fyra bortamatcher jag inte åkte till. Med andra ord är det kanske bäst att jag stannar hemma framöver. Men så det andra onda, det går fan inte att se en allsvensk match hemifrån. Jag klarar inte av det, jag skakar och får magknip och ligger i fosterställning och har frossa och 300 i puls och allt möjligt jävulskap. Det är verkligen outhärdligt och i halvlek funderade jag allvarligt på att sluta se på matchen. Tur var väl att jag inte gjorde det.

Hammarby IF, borta
5 poäng: Gustav Svensson - Tuffingarnas tuffing. Lär ha sprungit i närheten av ett göteborgsvarv under dagens match, och gav aldrig upp. Ger, och tar stryk. Ordentligt med stryk. Söderströms oerhört fula armbåge i mellangärdet reagerar Gurra knappt på. Där var jag stolt, när jag såg det. Gurra lägger all energi på att göra en så bra insats som möjligt, när bollen är i spel.
3 poäng: Robin Söder - Vi skippar alla roliga kommentarer om Söder. Låt oss istället ösa beröm över grabben. Målet är av allra högsta klass, som taget ur någon av de stora ligorna (eller som Fjellström var inne på, ett Henry-mål), utöver det spelar han så jävla smart, så smidigt, så snyggt. Volleyn direkt på hörna som han med bredsidan smeker mot krysset var värd ett bättre öde. Det kommer inte vara lätt att vara högerback för våra motståndare framöver.
2 poäng: Tobias Hysén - Fortsätter att trumma på med sina djupledslöpningar. Får inte riktigt lika mycket uträttat i dag men är alltid där och hugger när det luktar det allra minsta målchans. Borde satt minst ett av två jättelägen han hade.
1 poäng: Stefan Selakovic - Jaja, jag kanske borde gett Sella någon poäng i derbymatchen. Han var bättre då än han var i dag, precis som Hysén, men å andra sidan var det fler som var bra mot Öis. Hur som helst har Sella gjort ett par riktigt bra matcher som yttermittfältare nu och det känns som att han har mycket mer flyt i vad han gör. Skotten sitter där de ska sitta, dribblingarna slutar inte med att han halkar på bollen, och inläggen slutar inte med inkast. Sella är på gång.

Totalt efter 5 omgångar
1. Kim Christensen - 12 poäng
1. Tobias Hysén - 12 poäng
3. Ragnar Sigurdsson - 10 poäng
3. Gustav Svensson - 10 poäng
3. Robin Söder - 10 poäng
6. Pontus Wernbloom - 7 poäng
7. Mattias Bjärsmyr - 6 poäng
7. Adam Johansson - 6 poäng
7. Publiken - 6 poäng
7. Stefan Selakovic - 6 poäng
11. Niklas Bärkroth - 5 poäng
11. Sebastian Eriksson - 5 poäng
11. Jakob Johansson - 5 poäng
11. Erik Lund - 5 poäng
11. Tobias Sana - 5 poäng
16. Joel Alme - 3 poäng
16. Hjalmar Jonsson - 3 poäng
18. Tränarna - 2 poäng

Vad säger Sparven nu då...?

To be or not to be

Det är skillnad på storlag och "storlag". Det kommer även att visa sig på plan ikväll.

Krossa Bajen!

onsdag 22 april 2009

Publikmatch Göteborg

Foto: Privat

Gaismatematiken når nya höjder!

GAIS Saxat i sin helhet från gais.se:

"5700 blev 4203

I GAIS senaste hemmamatch mot BK Häcken var den officiella publiksiffra som kommunicerades ut 4203. Men egentligen var det cirka 5700 på plats.
Visst låter det märkligt men GAIS förklarar hur det ligger till.
Det faktiska antalet biljetter som var sålda till derbyt hemma på Gamla Ullevi mot BK Häcken var nämligen 5700. I den siffran ingick samtliga sålda årskort, sålda biljetter i förköp via nätet eller liknande samt de som hade valt att lösa entré under matchdagen.
Det faktiska antalet människor som passerade spärrarna vara dock ”bara” 4203! GAIS valde att kommunicera ut den siffran samt betona för den som eventuellt frågade att det var det fysiska antalet närvarande på Gamla Ullevi som räknades och inget annat.
Det betyder i sin tur att en hel del människor som hade giltig entrébiljett helt enkelt inte kom för att se matchen. Det var företrädesvis innehavare av årskort som av en eller annan anledning valde att inte komma.
Frågan om den officiella publiksiffran har diskuterats i olika sammanhang. GAIS har kommit fram till att den enda relevanta siffra som är giltig i sammanhanget är antalet åskådare på plats – även om vi har sålt fler biljetter."

Du är fan den sämsta medspelare jag haft ever...

TRÄNINGSRAPPORT. "Yes! Pappaledig! Nu jäklar skall man passa på att åka på riktigt många träningar och rapportera!" sa jag i november... Ja, eller hur? Men idag kom man i vilket fall iväg på årets första träningsbesök och på ett soligt Kamratgården gjorde A-truppen idag sin sista träning innan avresan mot Mordor och Söderstadion.

Träningen som sådan var rätt lugn med de sedvanliga procedurerna "Kvadraten", "Springa fram till tränarna och ta emot den hystade bollen på olika sätt", "Några halvengagerade ruscher efter väggspel" samt "Spel på tvåmål". Allt skedde i mycket makligt tempo eftersom man med största sannolikhet vill hålla truppen fräsch inför morgondagens drabbning. Det mest dramatiska som hände var att Robin Söder utgick från träningen inför tvåmålsspelet. Det väckte lite oro hos undertecknad men efter en snabb fråga till fysio Hellberg så visade det sig bara vara en säkerhetsåtgärd och inget att bekymra sig över.

Hursomhelst känns stämningen i truppen väldigt avslappnad och rentav munter. Det var många leenden på läpparna. Segern mot ÖIS satt rätt fint, den.

Du kanske undrar över rubriken? Det är ett spontant utrop med mycket glimt i ögat av Stefan Selakovic under kvadratspelet till Adam (tror jag, ingen var direkt förskonad för gliringar). Sella var på ett strålande humör idag och höll knappt tyst nånting. Jag har en fyraårig dotter hemma och hennes mun går i ett, men jag tror ta mig fanken att Sella var än värre under förmiddagspasset. Sen att hans lag till slut vann kvadratspelet (eller om han kanske hittade på en seger att fira) gjorde hans humör inte sämre.

Det tränades ingenting på några matchliknande situationer och införsnacket av Jonas Olsson gjordes till hela truppen så det är svårt att sia om nån startelva inför imorgon, men man hade en bra känsla i maggropen med sig hem med tanke på stämningen i truppen.

Här är några bilder:


Efter träningen fick Erik Lund drillning av Teddy.

...och vår nya straffspecialist övade inför alla straffarna vi får imorgon. (Kolla tungfinten.)

Snart kan vi alla vara gaisare

GAMLA ULLEVI. Även om vi inte skrivit om det här på Baraben kan det inte gått obemärkt för någon att grannarna till nya arenan fått beklagliga problem under matcherna. Hus skakar som om det vore jordbävning och det pratas om sättningar och sprickbildningar. Eftersom det är Higab som står som ansvariga ligger det således även i deras händer att lösa problemet. Nu har en lösning letat sig upp till ytan. Klacken ska helt enkelt inte få hoppa, och det pratas till och med om att ta bort ståplatser. Helt sjuka förslag bägge två.

Som jag förstått det handlar det om att bygget inte pålats ända ner i berggrunden, utan bara ner i stadens underbara lerlager. Frågan är vem som är ansvarig för denna totala miss. Det kan knappast kommit som en överraskning att fotbolls-klackar hoppar och håller igång under matcherna. På något sätt är det tragikomiskt. Innan arenan stog klar har det gnällts på brister som att det glipar i plexiglas och andra oväsentligheter, men det är först efter två hemmamatcher som den största bristen visar sig. För även om vi kan säga att "det inte är vårt problem", så har jag största medkänsla för de boende i området. Jag skulle inte vilja att min lägenhet skakade som om det vore jordbävning en gång i veckan!

En sak som är väldigt säker är att jag verkligen inte skulle vilja vara projektledare och heta Jan-Åke Johansson just nu. Han har en jobbig tid framför sig, det är en sak som är helt säkert!

Dags att sätta Gamla Ullevi på kartan...

UPPMANING. Blåvitt har vunnit med totalt 9-0 på två matcher på Gamla Ullevi anno '09. Sedan går det väl inte att undgå att det blivit ett par andra målrika matcher där också.
Så nog kan man väl tycka att det borde ha gjort något slags avtryck i historieböckerna.
Men inte enligt ENIRO.
Eller sitter det någon nostalgiker som hatar allt nytt och vägrar uppdatera flygbilden? När är bilden tagen egentligen, om man drar sig utåt havet kanske Götheborg version 1.0 finns bland vågorna. Kanske går det att se Magnus Källander ombord...

En intressant detalj är att polishuset alldeles bredvid är "blurrat". Vad tror dom kan hända? Enligt djupare undersökningar verkar även Öisgården vara blurrad. Vad har de att dölja, alla vet att Hovåsuniformerna suger på fotboll - läs noll poäng.

Seså Eniro, hyr ett flygplan och ta lite nya bilder över Göteborg. Det är arenan och staden värd. Uppdatera. Nu.

Jag heter Glenn, du heter Glenn...

GLENNDAGEN. I dag är det äntligen Glenns namnsdag och därför har Alternativa Shopen en extra kampanj för att hylla vår namnmässiga hjälte. I dag, 22 april är det 20 procent rabatt plus fri frakt på alla varor från Alternativa Shopen!

tisdag 21 april 2009

feldgraus femma

FELDGRAUS FEMMA Det är synd om ÖIS, ärligt talat. Jag ser, trots 2000-talet, inte ÖIS som den stora rivalen här i stan till skillnad från många andra, och kan i vissa stunder tycka synd om dem. I dag är en sådan stund. Det är inte lätt att ha i snitt tre insläppta mål per match, när man gör ett mål var fjärde match. Det är inte lätt att ha ett anfallspar av allsvensk toppklass när båda är skadade. Det är fan inte lätt att ha två stolpträffar och flera riktigt farliga lägen och sen ligga under med 0–2 i halvtid. Hade det varit deras dag hade vi Blåvita tvingats vända hemåt med ännu en pinsam derbyförlust. Som tur var blev det inte så, och vi kan istället njuta av natten och åter se på framtiden med tillförsikt. Bra lag har "tur".

Örgryte IS, hemma
5 poäng: Kim Christensen - Försvaret har darrat betänkligt mot både Häcken och Örgryte. Kim fick nog i dag och visade att han är Allsvenskans bästa målvakt. Tabbar sig visserligen lite i ett utkast vilket leder till en farlig Öis-chans, men revancherar sig flera gånger om med fantastiska räddningar.
3 poäng: Hjalmar Jonsson - Tillbaka i startelvan, då gör Hjalle en riktigt bra insats. Samarbetet med Sana är sisådår, vilket dock kan bero på att Sana inte riktigt är någon naturlig vänsterytter, men i övrigt gör Hjalle en riktigt bra insats med vårdat passningsspel, bra inlägg, och patenterade rensningar när det väl behövs.
2 poäng: Tobias Hysén - Blir det skytteligaseger för Tobias i år? Det ser åtminstone ut som ett bra tips efter fyra spelade omgångar. Har verkligen fått förmågan att vara på rätt ställe och göra rätt saker den här säsongen. Spelar ingen roll var han spelar, det blir mål ändå.
1 poäng: Adam Johansson - Det är svårt att vilja ha tillbaka Lund på höger och sätta Adam till vänster när han visar vilken skillnad det faktiskt gör för hans del. Är en bra vänsterback, men som högerback är han fenomenal.

Totalt efter 4 omgångar
1. Kim Christensen - 12 poäng
2. Ragnar Sigurdsson - 10 poäng
2. Tobias Hysén - 10 poäng
4. Robin Söder - 7 poäng
4. Pontus Wernbloom - 7 poäng
6. Mattias Bjärsmyr - 6 poäng
6. Adam Johansson - 6 poäng
6. Publiken - 6 poäng
9. Niklas Bärkroth - 5 poäng
9. Sebastian Eriksson - 5 poäng
9. Jakob Johansson - 5 poäng
9. Erik Lund - 5 poäng
9. Tobias Sana - 5 poäng
9. Stefan Selakovic - 5 poäng
9. Gustav Svensson - 5 poäng
16. Joel Alme - 3 poäng
16. Hjalmar Jonsson
18. Tränarna - 2 poäng

Highlights: IFK Göteborg - Örgryte IS 3-0 (2-0)

måndag 20 april 2009

Matchtankar: IFK - ÖIS

MATCHTANKAR.Inför dagens match var jag inte särskilt nervös. Vissa människor jag diskutterat med har däremot lyft varnande fingrar, påmint om Häcken-matchen och påtalat att ÖIS nog är giftiga och jävligt sugna på en seger efter tre förluster. Men det var just det där med förluster som gjorde mig säker på att vi skulle vinna.

När matchen sätter igång blir det genast uppenbart varför ÖIS ligger just sist i tabellen och varför de numera har fyra raka förluster. Det är framför allt ett oerhört slappt defensivt spel vi får beskåda. Vid flera tillfällen får våra spelare stå mer eller mindre obevakade, och två sekvenser i matchen är talande. I den ena får Hysén först stå ganska ouppvaktad för en passning, och när han väl får den ges han till och med tid att vända om och lägga av ett skott. I andra spelas bollen ut till Adam som blir snabbt uppvaktad av två försvarare, vilket ger Sella yta och möjlighet att ta sig in i banan, få passningen och göra ett inlägg som resulterar i en farlighet

Man bör vara ärlig och säga att IFK inte direkt glänser i sitt försvar under första halvleken heller. Det kunde lika gärna varit 0-2 eller 2-2 i halvlek. Skälen till att det inte gör det är tre: Två stolpar och en Kim. Att inte Allbäck sätter sitt skott är ren och skär tur, och att ÖIS missar returen är helt klart brist på rutin från deras sida.

Andra halvlek ser betydligt bättre ut både defensivt och offensivt. En spelare som det alltid förs diskussioner om är Hjalmar. Idag går han bort sig i några defensiva situtioner, men det glömmer vi då han för dagen står för en riktigt bra offensiv insats. Sella, som är en personlig favorit, gör en riktigt bra match. Visst fumlar han någon mottagning och visst gör han något värdelöst inlägg. Men han gör även förarbetet till Hyséns mål och nätar ett eget. Jag tror Sella måste jobba lite mer med bolltekniken, för ibland när han får bollen känns det som han är så ivrig framåt att han tappar kontrollen på bollen och fumlar till det genom att trampa på den eller få en snespark eller helt enkelt tråcklar in sig i någon knepig situation där det tar stopp.

Glänste idag gjorde framförallt tre spelare: Hysén, Sana och Adam. Hysén är av någon anledning alltid på rätt ställe nuförtiden. Något han inte var förra säsongen. Sana är en spelare som är grymt duktig på att hålla bollen, men frågan är om han inte passar bättre i mitten än på kanten. Adam är Adam, fast snäppet bättre än Adam brukar vara. Adam är helt klart Grimmereds stolthet!

Det är konstigt att alla matcher är värda lika mycket i poäng, men att vissa segrar ger mer glädje än andra. Att vinna mot ÖIS ger helt enkelt inte samma lyckorus som att vinna över Elfsborg eller AIK. När slutsignalen gick var det mer lättnad än glädje, och det är egentligen rätt svårt att använda dagens match eller resultat som någon formmätare. Den här matchen skulle vi vinna, precis som den förra. Men visst känns det betydligt bättre än det gjorde förra Onsdagen!

Oavsett färger är du en av oss!

Dennis Jonsson, Ärkeängel 2006

11 säsonger i Blåvitt
Ränderna går aldrig ur!

söndag 19 april 2009

Dokumentär om ÖIS klack

En inblick i Örgrytefansens innersta cirkel.

lördag 18 april 2009

Gästkrönika: Det här betyder inmarschlåten!

GÄSTKRÖNIKA. BaraBen.com tar med jämna och ojämna mellanrum in gästkrönikor från er supportrar. Ibland är det ett okänt namn som får säga sitt, ibland en stor blåvit profil. I dag tar signaturen "Kuba" bladet från munnen kring Joel Almes "Snart skiner Poseidon"...

Jag har lite tankar kring vår nya inmarchlåt. Från början var jag inget jättefan av låten, men... Efter de första genomlyssningarna tyckte jag att sången var lite skränig och att texten var lite för självklar och intetsägande. "Nej, inte ännu en pajaslåt med torg/sorg/borg-rim".

Men på bägge dessa punkter har jag nu fått backa.

Punkt 1
Visst jag har forfarande samma åsikt om framförandet, köper det inte till 100 procent. Men, som någon skrev i en kommentar på BB: "Det är inte Alme som ska sjunga, det är vi på läktaren!". Ja jävlar, snacka om huvudet på spiken...

Punkt 2
Texten... Jag har ihop med en kompis resonerat fram en lite djupare tolkning av texten. Det må hända att fler har tolkat på samma sätt, och att det finns många andra förklaringar...
Kanske är vår tolkning en självklarhet...

Eller så är texten helt enkelt är platt som skåne, men:

"När vi kastar våra tomma glas" -> När livet är slut. När vi kastar in handduken. När vi tackar för oss.

"Finns det alltid någon med hjärtat kvar" -> Finns våra änglavänner kvar och för vår kärlek till laget vidare. Det finns alltid någon som tar över!

"Född ur hav och himmel" -> Staden Göteborg är född ur hav och himmel.

"Står vi kvar" -> Denna fras hör ihop med "När vi kastar..." och betyder att även efter vår död (eller på dödsbädden) så står vi kvar och står upp för våra åsikter och vår kärlek.

"För vi glömmer aldrig denna stad" -> Hänger ihop med "Född ur hav..." och tolkningen är ordagrann.

"För vi glömmer aldrig änglarna" -> Hör på samma sätt ihop med frasen "Finns det alltid någon med hjärtat kvar".

Verserna har jag inte funderat så mycket på ännu. Känslan är att de är lite mer lättolkade. Jag kan vara ute och cykla å det grövsta, men tyckte ändå låten växte med dessa tankar.

/Kuba

Vill du bidra med något
på BaraBen.com? Maila oss.

Gästkrönika: Varför finns BK Häcken?

GÄSTKRÖNIKA. BaraBen.com tar med jämna och ojämna mellanrum in gästkrönikor från er supportrar. Ibland är det ett okänt namn som får säga sitt, ibland en stor blåvit profil. I dag tar signaturen "HOLM" bladet från munnen kring Häcken, Göteborgsfotbollen och storebrorsskapet gentemot ett BK Häcken som han avskyr...

Göteborg är en relativt liten stad. Varför kan vi inte samsas om publik, spelare och så vidare? Jag säger absolut inte att vi ska slå oss samman med Gais eller ÖIS. Jag kan köpa att vi är tre riktiga lag, som i Gais och ÖIS fall har något som man skulle kunna kalla för publik och så oss då med riktig publik, som tampas om resurserna i Göteborg.

Men ett fjärde lag i Häcken. Ett femte lag för några år sedan med Frölunda som var uppe och satte käppar i hjulen för oss, det känns förjävligt. Jag skulle kunna sätta en rejäl peng på att de spelare som kommer från Häckens egna led sympatiserar med Blåvitt, ÖIS, Gais etcetera.

När då blåvitt blir totalt utklassat av en klubb helt utan framtid, en klubb som aldrig kommer uppnå några riktiga framgångar vill man bara be dem att stänga igen sin lilla jävla förortsklubb och välkomna de duktiga spelarna/ledarna dem trots allt avlar fram då och då med öppna armar till oss så vi kan jobba tillsammans för en ljusare framtid och spel i Europa.

För det är ju det man vill, att Blåvitt ska ut på allvar i Europa igen, och inte bli försinkade av en liten lokalkonkurrent som inte mer än 200 personer i hela världen på allvar bryr sig om. Man kan vara hur negativ man vill och snacka om att Allsvenskan suger och att alla bra går till andra nordiska lag, men VI SUPPORTRAR ÄR ALLSVENSKAN. Med större drag på matcherna, med fler folk så kommer pengarna, och således också spelarna och bättre PR ute i Europa.

Jag satt i förra veckan och kollade web-tv highlights från de allsvenska matcherna, däribland BP - Häcken 2-0. Publiksiffran var strax över 1000 människor, där förmodligen 50 procent av dem var anhöriga till någon av spelarna och knattelag som fått gratisbiljetter. Inte för att jag bryr mig ett dugg om något av de två skitlagen men ändå skäms man alltså. Det var en match från den högsta divisionen i hela Sverige och den spelades på en åker. Planen var i princip brun och läktarna såg ut som sådana provisoriska läktare man sätter upp under Gothia cup. Pinsamt. Så otroligt synd att sådana små förortsföreningar är såpass duktiga att det i vissa fall når ända upp i det allsvenska " finrummet ". Ett finrum dem själva vid avancemang till allsvenskan gör om till nån sorts blandning mellan festmatcher och bilder tagna direkt ifrån en division 3 match mellan vilka två byhålelag som helst.

Givetvis förstår jag dem också, alla klubbar vill ju självklart nå så högt som möjligt i seriesystemet. Men ja, det är bara riktigt tråkigt att det är som det är.

De flesta blåvita avskyr Gais, AIK och så vidare. Det gör jag med, men långt ifrån så mycket som alla dessa små pisslagen BP, Trelleborg med flera, men framförallt Häcken.

Vad ser man mest fram emot, en match mot BP eller en match mot AIK? AIK har iallafall ordentligt med publik, det är drag kring laget och det ger Allsvenskan PR i andra länder, så är det bara. Med bra PR för allsvenskan kommer spelarna, det tror jag stenhårt på. Det bidrar i längden till att det kommer fler folk på matcherna och så småningom kanske vi kan ha en
supporterkultur / publiksnitt mer likt Premier League eller nån annan större europeisk liga.

Antag att jag har fel i att spelarna kommer med bra PR ute i Europa, då har vi i alla fall haft roligare på vägen och kanske skulle mött lag från lite större städer som (konstigt nog) inte har något fotbollslag i allsvenskan. Jag tänker på till exempel städer som Västerås, Uppsala, Linköping, Karlstad. Detta är inget jag har någon konkret lösning på så det kanske låter löjligt att sitta och gnälla utan att göra något åt det, men jag måste bara få gnälla av mig lite på något jag stört mig på i många år.

Förstår ju som sagt att varje klubb vill nå så högt som möjligt.

Det är bara så tråkigt att se på, att möta, och framför allt att få storstryk av dessa små förortsgängen helt utan framtid. Tänk er en allsvenska där varje match är mot ett riktigt lag, från en riktig stad med supportrar både hemma och borta. Där varje match gäller något och har någon typ av prestige. För att återknyta till detta fenomen inom just vår stad Göteborg så blir jag så trött på folk som håller på Häcken. Varför gör man det? Är det som en ball grej eller vill man sticka ut ur mängden och vara lite annorlunda eller vad handlar det om egentligen? Man kan knappast ha som ursäkt att "farsan var geting", för det var han inte.

Såvida han inte växt upp i en grotta med BK Häckens grundare som fader och hade Häckens torra emblem som enda väggmålning.

Att vi blir bestulna på tre poäng i guldjakten av "våra egna" gör mig bara så grymt irriterad. Det bubblar inom mig. För som redan skrivits, ingen bryr la sig egentligen om Häcken, förutom ett fåtal tomtar som ska vara lite lattjo och stödja dem. " Hisingens stolthet " stod på en flagga i deras försök till tifo i onsdags.

Jag vill ställa mig och pissa på deras hemmagjorda amatörflaggor. Jag kanske är extrem på den punkten men jag vill bara så gärna att Allsvenskan ska bestå av riktiga lag. Med riktiga tifon och med folk somverkligen bryr sig. Hade Häcken åkt ner i tvåan hade det inte kommit fler folk än vad det gör på Askims IK:s hemmamatcher. Nej bort med såna lag som bara dyker upp och förstör riktigt viktigt grejer i våra liv.

" Det är väl roligt att dem försöker " säger la många. Det är det inte alls. Inte nånstans. Häcken kan ta sitt försök till allsvenska lag, sitt försök till klack och sitt 4-1 på oss och stoppa upp i häcken.

text-tv:s resultatservice borde det stå:

20 procent Häcken/ 40 procent Blåvitt/40 procent fotbollskunniga utan lagtillhörighet
- IFK Göteborg 4 - 1.

Det är min personliga analys på lagtillhörigheten hos de Häckenanställda. Jag vet givetvis inte så mycket om det men ni förstår vart jag vill komma, Häcken är ingenting, knappt värt att prata om förutom i sådana här dystra stunder när dem faktiskt slagit oss med 4-1 och vi tappat 3 kanske guldavgörande poäng i serien.

BK Häcken snor publik från oss (väldigt lite men ändock), dem snor spelare från oss, dem snor poäng i jakten på SM-bucklan från oss. Dem bidrar helt enkelt till den göteborgska konkurrensen som råder, och det kommer ändå inte leda någonstans. Det är mer okej att Gais eller ÖIS, som trots allt är två någorlunda riktiga klubbar med lite fans och framtid konkurrerar och snor poäng av oss. Detta är våra två rivaler i Göteborg och det är bara att acceptera, även om det kanske är en rival för mycket för göteborgsfotbollens bästa.

Men HÄCKEN. De som på något sätt arbetar inom BK Häckens förening "håller" enbart på Häcken av moraliska och rent pliktmässiga skäl, med vissa undantag. Delar av tränarstaben
är fornblåvit, vissa spelare är fornblåvita. Jag kan ge mig fan på att han som klipper planen och han som städar i omklädningrummet efter matcherna sympatiserar med Blåvitt.

Det känns nånstans som att vi dräper varandra inifrån.

Som tidigare skrivits är det inget att göra åt detta problemet och jag har absolut ingen lösning på det, men skönt ändå att få vädra mitt missnöje med dessa småklubbar och i synnerhet Häcken.
Folk kanske inte tänker på det så mycket, men jag lovar, Häckens existens bidrar i hög grad till Blåvitts nackdel. Och det till ingen nytta för ingen bryr sig om Häcken ändå. Häcken bara är där och stör. Bara att dem heter " Häcken " gör mig tårögd alltså, ett av lagen i den högsta divisionen i fotboll i Sverige har ett namn synonymt med "röven ". Vad f*n är det?!

, alla människor som sympatiserar med Blåvitt ska gå på matcherna. Går vi på matcherna stiger publiksiffrorna. Stiger publiksiffrorna får föreningen in mer pengar. Stiger publiksiffrorna får både blåvitt och allsvenskan bra PR ute i Europa. Stiger publiksiffrorna lockar det spelare att spela för oss. Stiger publiksiffrorna har vi allihop mycket roligare och det är fest varje gång det
är match. Stiger publiksiffrorna ser det mycket mer najs ut att kolla på både målsammandrag från matchen, och också på hela matchen som helhet på TV. Som mot Djurgården. Har sett
det videoklippet med highlightsen över 40 gånger. Inte bar för 6-0 krossen, utan också för
det är bara så jäkla vackert med en fullsatt arena och fanatisk publik.

Stiger publiksiffrorna går hela föreningen bättre.

Så småningom kan vi då komma ut och göra oss hörda i Europa, något vi är väldigt långt ifrån just nu. Men publiken finns där, intresset finns där, traditionen finns där så vi har alla möjligheter i världen att vinna vilken titel som helst ute i Europa. Så är det bara, om bara alla hjälper till. En del av kanske 100 på vägen ut i det riktiga finrummet är att på nåt sätt kunna
rensa bort skitgäng som Häcken som kommer och förstör. Ett till synes olösligt problem, jag vet.

Häcken är tyvärr en förening som existerar och det kan man inte göra mycket åt, och det är nog inte första gången de förstör för oss. Jag ogillar dem stark och alla andra små luffarlag som ska vara med och leka med etablissemanget och förstöra allsvenskans publiksnitt, bidra till mängder med fullständigt ointressanta matcher varje år och sätta käppar i hjulet för de riktiga lagen som realistiskt kan komma någonstans med sin förening.

Nyckeln till att komma nånstans med en fotbollsklubb är publik och intresse. Tyvärr har vi återigen förlorat mot ytterligare ett av de lagen som saknar bådadera. En förening som garanterat består av mängder med folk som hålller på oss, och det gör bara så ont i mig. Vår interna konkurrens inom staden gör att vi inte kan hävda oss själva rent globalt och det är bara så grymt tråkigt. Lär er pissa på Häcken gubbar.

Forza Blåvitt

/"HOLM"

Riktiga lirare



torsdag 16 april 2009

Vad är det som ryker- tifo.

I dag på Vångavallen: Gais-fans eldar upp egen
banderoll med bengaliska eldar. Lyckat.

feldgraus femma

FELDGRAUS FEMMA Få saker är så säkra här i livet som att 6–0 mot Djurgården efter en perfekt insats följs av en brakförlust mot Häcken och det mest pinsamma jag sett sen Assyriska hemma 2005.

BK Häcken, borta
5 poäng: Publiken - Klacken sjöng bättre i underläge än vid ställningen 0–0. Gav aldrig riktigt upp. Förhoppningsvis behöver jag inte skriva det någon mer gång den här säsongen.
3 poäng: Tobias Hysén - Blåvitts hjärta och själ hittills den här säsongen. Var inte bra i dag men var minst dålig. Ger aldrig upp och får "utdelning" för det till slut.
2 poäng: Robin Söder - Har inte något lätt jobb ensam uppe på topp när vi helt saknar mittfält. Då är det omöjligt att göra en bra insats, men Söder lyckas ändå ganska bra med de få aktioner han får chansen att utföra.
minus 1 poäng: Pontus Wernbloom - Sämsta insatsen av PW under hela hans a-lagskarriär? Inte omöjligt. Lyckas inte med någonting överhuvudtaget.

Totalt efter 3 omgångar
1. Ragnar Sigurdsson - 10 poäng
2. Tobias Hysén - 8 poäng
3. Kim Christensen - 7 poäng
3. Robin Söder - 7 poäng
3. Pontus Wernbloom - 7 poäng
6. Mattias Bjärsmyr - 6 poäng
6. Publiken - 6 poäng
8. Niklas Bärkroth - 5 poäng
8. Sebastian Eriksson - 5 poäng
8. Adam Johansson - 5 poäng
8. Jakob Johansson - 5 poäng
8. Erik Lund - 5 poäng
8. Tobias Sana - 5 poäng
8. Stefan Selakovic - 5 poäng
8. Gustav Svensson - 5 poäng
16. Joel Alme - 3 poäng
17. Tränarna - 2 poäng

En vecka av himmel och helvete

SMÅTT & GÔTT. Gårdagens insats var ett prov på mycket dåligt, värdelöst, eländigt, bedrövligt, uschligt, usligt, bristfälligt, undermåligt, klandervärdt, förkastligt, miserabelt, erbarmligt, ynkligt, armt, kasst, skralt, sketet, tarvligt, gement, lumpet, nedrigt och rätt slemmigt spel av Blåvitt. En fullfjädrad fotbollskraschlandning, så att säga.

Ville bara påpeka det, om någon hade missat att BK Häcken slaktade oss på Rambergsvallen i går. S L A K T A D E. Matcher som den här bör hållas nära våra hjärtan nästa gång som vi vinner stort, för det här kan bli resultatet av en sådan storseger. Att ställa ut skorna på planen.

|BaraBen.com|BaraBen.com|BaraBen.com|

Det kom ett mejl till BaraBen sent i går natt:
"När det inte finns ord att beskriva, hur gör man då? Antagligen gör man som jag, åker hem för första gången, efter match, korkar upp en Johnnie Walker - ensam i lägenheten och hoppas att det går över.

Först, ilskan. Sedan, hatet. Efter det ömkan. Allt eftersom, accepterandet.


Ja, vi förloade mot ett jävla pisslag. Ja, spelet var under all kritik. Ja,
de äckligt svartgula var hetare än oss i 87 minuter. Ja, våra gubbar underpresterade som fan. Ja, vårt unga lag kanske inte klarar attt ladda till det obefintliga trycket. Ja, vi var helt värdelösa idag, Ja, jag kände för att skälla ut varenda spelare personligen och förklara vad det betyder att spela i Blåvitt.

Men i dag har vi haft vår största förlust och tacka fan för att det kom mot
just Häcken. Det finns ingen på ett vanligt jobb som har sympatier för Häcken. Nu är det dags att blicka framåt, vi har redan haft vårt bottennapp. Tacka fan för det och glöm det här. På måndag ska vi krossa Gothia röd, på vår borg finns det ingen som kan rubba oss, För vi är Blåvitt...

...BÄST I SVERIGE!

/OA
"
|BaraBen.com|BaraBen.com|BaraBen.com|

Det rasar en debatt på Supporterklubben Änglarnas forum kring det stora fokus på våld som Göteborgs-Posten och GöteborgsTidningen hade dagarna efter IFK- DIF och Gais-Helsingborg. Än så länge har dock de kritiska granskningarna av polisen lyst med sin frånvaro, både i debatten som i tidningarnas bevakning. Om det nu blir "kravaller" på stan, borde inte ordningsmakten vara de som ställs till svars för att de tillåter detta att ske? Det går ju jättebra att skälla rent allmänt på huliganer och marodörer, men i slutändan har väl polis och myndigheter ansvaret för medborgarnas säkerhet?

Sedan finns det de som dammar av "låt fotbollen betala för kalaset"-argumentet. Dock har jag aldrig hört någon av dessa debattörer gå vidare och förklara varför inte banker bör betala för insatser vid bankrån, varför vaktbolag inte bör stå för kostnader vid värdetransportrån, varför de som grillar inte bör stå för kostnader vid gräsbränder, varför krogarna på Avenyn inte bör stå för kostnader vid alla våldtäkter och misshandlar som sker kring "paradgatan" och så vidare.

Listan kan göras lång.
Varför ställs bara dessa "privatiseringskrav" endast på fotbollen?

Nu har vi ju med IPRED-lagen visat att svenska myndigheter accepterar privata polisspanare, så då kan väl varje del inom polismyndigheten läggas på den som kan bedömas som ansvarig för att brottsligheten existerar? Banker samlar pengar, därmed är de skydliga till att bli rånade - tjejer har korta kjolar och är därmed skyldiga till att de blir våldtagna. Hit går de göteborgska tidningarnas resonemang till slut. De vandrar en farlig väg.

Att våld är fel behöver ingen människa läsa i en tidningsartikel för att förstå. Men när vi ställer oss frågan hur vi kan få ett slut på våldet, så är svaret knappast krigsrubriker på löpsedlarna. Nämn gärna en konstruktiv lösning som kommit fram i den senaste lokala mediedebatten, kan någon det? Nämn ett enda konstruktivt förslag så blir jag överraskad i varje fall. Men då räknar jag inte ett allmänt "låt fotbollen betala"-resonemang till konstruktivitet. Det är mer en "stoppa huvudet i sanden"-journalistik.

När ska ledarsidorna börja kräva att banker betalar för polisinsatser på bankrån? Det är trots allt hit dessa resonemang leder till slut. När ska kraven komma på våra krogar? På utsatta kvinnor? Tänk på detta kära ledarskribenter, era resonemang kan ta en otäck riktning.

onsdag 15 april 2009

Sammanfattning: BK Häcken - IFK Göteborg

Pinsamt Blåvitt!

MATCHTANKAR. Nyss hemkommer har man svårt att förstå vad som hände. Om förra matchen var en dröm att se var det här raka motsatsen, en mardröm. Jag förstår verkligen inte hur man kan gå från att dominera Djurgården, sätta sex bollar och glänsa, till att förlora mot bottenlaget Häcken. Det är obegripligt, men det hände. Frågan är varför. Innan matchen när vi snackade resultat kändes 1-2 som ett ganska realistiskt resultat. Att Häcken är ett defensivt lag som vänder snabbt och gör det bra är ganska välkänt. Trots det var jag övertygad om att vi sakta men säkert skulle kunna mala sönder deras försvar, och om inte få två bollar, så i alla fall en. Trots Häckens mål innan halvtid kändes det rätt säkert inför andra. Vi hade trots allt haft några hyggliga chanser och även om Häcken spelat bra kändes det som vi hade någorlunda koll i försvaret. Så visst kändes det som vi kunde få in iallafall en boll efter lite snack i omklädningsrummet.

Tyvärr blev det inga possitiva förändringar i andra halvlek, snarare tvärtom, särskilt efter målet. Passningarna går inte fram, Häcken är starkare i luftrummet och vi är aldrig varesig etta eller tvåa på bollen. Försvaret och mittfältet var ett skämt. Pontus var svag och visade inte vilja, Adam som brukar vara stabil hade inte många rätt. Det är svårt att hitta spelare med godkänd insats idag, men Hysén är väl en av de få som kan sova med gott samvete inatt. Inte helt oväntat att det var han som lade målet heller. Tyvärr var jag redan på väg till parkeringen när det satt. Jag har svårt att säga att jag är ledsen över det, för det känns verkligen inte som jag missat något. Det här var inte bara värdelöst, det var pinsamt också!

Repris tack!

Vad är det för fel på BK Häcken?

BORTADERBY. BK Häcken kan skräna bäst de vill om att Hisingen inte tillhör Göteborg. Det är i grunden endast ett desperat försök för dem att legitimera det faktum att så få människor bryr sig om BK Häcken som fotbollsklubb.

Förra årets publiksnitt på hemmaplan: 1 494.

Ofta snackar folk om att Häcken är en så ung klubb i förhållande till de mer anrika föreningarna IFK, ÖIS och Gais. Men BK Häcken har nästan 70 år på nacken och bör därför börja skaka av sig det rätt svaga argumentet, i alla fall om de vill bli tagna på allvar. För det bör de vilja bli.

BK Röva, Häcken, FC Gothia Gul, kalla dem vad ni vill - har en stor fördel i den här stan' och det är driften av världens största ungdomsturnering, Gothia Cup. Denna ekonomiska garant har hjälpt den förhållandevis lilla föreningen från Hisingen att bli en stabil klubb att räkna med på den göteborgska fotbollsscenen. Visst, de är allt som oftast ett gäng strykpojkar när de sticker upp i Allsvenskan - men de upprepar ständigt bedriften att ta sig upp hit, i alla fall.

Jag har personligen ett extra gott hjärta till BK Häcken då det är min moderklubb. Jag var en av många hisingskillar som tränade med Häcken, spelade i Häcken men sedan klädde oss i blått och vitt från topp till tå när IFK kom på besök till Rambergsvallen. Så funkar det här på Hisingen. Häcken respekterar vi för att de driver Gothia Cup, har en fantastisk ungdomssektion och gör en enorm insats rent socialt för väldigt många unga människor.

Men när det gäller, så håller vi på Blåvitt.
Eller ÖIS, eller Gais eller Inter eller...

Hisingen är Sveriges mest tätbefolkade ö. Det bor mer människor här än på Söder i Stockholm. Vi är Göteborgs manhattan, så att säga. Därför är det väldigt märkligt att så få av oss går på BK Häckens matcher, att ännu färre av oss blir hårdkokta Häckenfans. För nu har de trots allt haft nära 70 år på sig att påverka oss totalt 130 033 personer som bor på denna ö. (2007 års siffra)

Naturligtvis är BK Häckens hissfärd mellan serierna den absolut starkast bidragande faktorn till att de inte vinner mark mot konkurrenterna i Göteborgs Fotbollsallians. Det går inte att fostra unga till att hålla på BK Häcken i ett läge där Blåvitt alltid slåss om Allsvenskt guld och BK Häcken ständigt får nöja sig med att slåss om överlevnad. Om de ens är uppe i Allsvenskan. Jag är det levande exemplet som alltid haft en bra relation till BK Häcken, jag har än i dag dem som mitt andralag i stan, som yngre spelade jag i "rövas" gulsvarta färger. Ändå blev jag blåvit så in i bängen. Här har Häcken sitt grundproblem.

Det räcker inte med pizzakampanjer och fåniga sånger om att Hisingen inte tillhör Göteborg. Det är inte tillräckligt intressant, eller ens charmigt. BK Häcken borde istället fokusera alla sin befintliga energi på att hålla sig kvar i Allsvenskan. Nästa år borde de åter igen släppa alla pajaskonster och kortsiktiga marknadstrick, för att kämpa sig kvar i Allsvenskan. Året efter det borde BK Häcken sluta fåna sig i medierna och satsa allt på att, ja ni förstår.

Ett hisslag som studsar mellan de högsta serierna får aldrig några riktiga fans. Ett hisslag som dessutom försöker locka över Hisingens till största del blåvita befolkning till sin lilla kvartersklubb, får det riktigt tufft. I dag får Hisingen besök av stadens favoritlag, Hisingsbornas hjärteklubb: Blåvitt. I dag ska Wernbloom och company trycka ner pizzan i halsen på Rambergsvallens elva getingar!

tisdag 14 april 2009

BK Häckens oväntade pizzakupp!

"Den här bloggen har blivit ett monster"

REFLEKTION. Så inledde Alex Schulman sina i blogosfären beryktade avgångsord. Han slutade blogga, i alla fall tillfälligt. Bloggar som blir populära blir samtidigt föremål för kritik, detaljgranskning och starka åsikter från sina läsare. Det vet vi som bloggar och det är en verklighet vi som väljer att leva med.

Det har kommit till min kännedom att ett par personer uppfattat mitt "minnestal" till en död IFK-supporter som ett stöd för våldsamma supportrar. Mina ord till minne av en död blåvit supporter sågs tydligen av somliga som uppvigling eller våldssympatier. Majoriteten av BaraBen.com:s läsare uppfattade förvisso inte mina ord på detta vis, tvärtom så uttryckte en närmast enig majoritet respektfulla kommentarer till en supporter som avlidit. Oavsett hans bakgrund och historia.

Men uppfattningar är personliga och det räcker att en person uppfattar något som provocerande eller över gränsen för att man måste fundera på om så var fallet. Det går inte att gömma sig bakom ett tankesätt i stil med "men det var ju inte så jag menade". Så fungerar inte unika perspektiv och intryck. Den inställningen är felaktig och feg.

Jag vill klargöra följande kring våld som beteende och metod. Jag tar personligen starkt avstånd från våld som metod för att föra fram sina åsikter, som vardagsbeteende för att underhålla sig själv och som maktmedel för att förtrycka andra personer, åsikter eller grupper.

"Våld löser inte problemen, bara uppskjuter dem eller omintetgör deras lösande. Man får inte en trasig maskin att fungera genom att sparka på den."

Per Anders Fogelström,
Svenska Freds ordförande 1963-77

Jag vet att de flesta av er inte vet eller bryr sig om vem jag är, eller vilka de andra skribenterna på BaraBen är. Samtidigt är jag medveten om att en del av er ogillar, avskyr och till och med hatar BaraBen som den provocerande blogg den är, men även mig som person. Det finns de som avskyr att jag ibland säger saker ocensurerat och rakt från hjärtat, det finns de som hatar mig för min bakgrund som "vänsteraktivist" som yngre, det finns de som hatar det faktum att jag mellan varven syns i media och därmed stämplas som "mediehora". De flesta av er läsare som avskyr mig gör det dock säkerligen för att jag är den som startade den här bloggen, det blåvita monstret, ni kanske gör det för att ni är AIK:are eller Gais:are. Till och med du som är Öis:are kanske irriterar dig på mig mellan varven.

När man driver en stor blogg av den här typen får man ett ansvar efter hand, att kunna stå för det som publiceras och att kunna svara på saklig kritik mot det som kan ses som dåligt, felaktigt eller provocerande på något vis. Ibland tycker man att kritiken är allvarlig, ibland osaklig och en del gånger får man inte höra någon kritik alls, förrän långt senare. Därför svarar jag er som såg mina minnesord till en död blåvit supporter - som ett allmänt stöd till fotbollshuliganer. Det var det inte. Det var mitt sätt att visa repsekt för en person som jag sett på läktaren i nära två decennier. Mina spontana tankar tragiken i att en läktarprofil, oavsett hans bakgrund och historia, hade gått ur tiden, formades i en krönika.

Det är möjligt att någon eller några rader ur min krönika var dåligt eller luddigt formulerade, men avsikten var inte att hylla våld. Sett till kommentarerna här på BaraBen så tolkade i princip ingen mina ord på det här rätt viset, men det finns naturligtvis andra än de som kommenterar och andra än de som är blåvita som besöker BaraBen.com.

Har jag gjort fel? Har jag någonsin gått över gränsen? Har jag till och med sagt eller skrivit att någon borde få en smäll på käften? Det har jag med all säkerhet gjort, i stridens hetta, även om jag inte minns det i dag. Men med handen på hjärtat, vem har inte gjort bort sig? Jag lär trolgitvis göra bort mig framöver med, kanske inte här på Blåvitt-bloggen, men ingen är perfekt. Det ursäktar förvisso inte något som jag eller annan person satt i skrift, men det väcker i varje fall en vilja hos mig att klargöra följande:

Jag som privatperson, som grundare av den här monstret av fotbollsbloggar - tycker att våld, av alla typer, i grunden är fel. Visst har jag i många lägen sympatiserat med folk som stridit mot förtryck, länder som varit utsatta och krigsdrabbade eller människor som hotats till livet. Deras rätt att försvara sig skulle jag aldrig ifrågasätta. Så jag tänker inte gå igenom varje krönika, bloggpost, foruminlägg och mail jag skrivit i mitt liv för att försäkra mig om att jag inte har fler åsikter från förr som kan vara värda att ställa till rätta på något vis. Det som har varit har varit, det som komma skall kan vi forma och se över. Lika lite tänker jag läxa upp några ilskna bönder som tar till våld på den franska landsbygden eller försöka ta avstånd från Kinas statsapparat som mördar fler personer än något annat land i världen.

Det är inte var BaraBen.com handlar om. Här skrivs det om fotboll och supporterskap. I alla fall är det tanken att det ska vara så.

Jag tänker dock ta ansvar för det jag skriver, säger och tycker i dag, här och nu. Jag som enskild skribent, som grundare av BaraBen.com och som representant för Blåvittbloggen tar tydligt och skarpt principiellt avstånd från allt våld i det svenska samhället. Här på BaraBen.com försöker vi oftast fokusera på själva införsnacket, fotbollsmatcherna, läktarsånger, tifo och sådant som träningssituationer eller upptaktshets inför matcher. Därför kritiseras vi mellan varven för att vara "för mjuka" eller "accepterande" i vår syn på fotbollshuliganism.

Men detta handlar helt enkelt om att de som vill ha, som nästan kräver, återkommande avståndstaganden och kritiska granskningar av så kallat fotbollsrelaterat våld - har sökt sig till fel plats. Det händer naturligtvis att vi lyfter frågan om våld i samband med fotboll, vi är de sista som stoppar huvudet i sanden. Men en ständig debatt om fotbollsrelaterat våld eller huliganism är inte ett grundläggande väsen för den här bloggens existens eller berättigande. Fotbollsvåld är ett samhällsproblem som inte måste adresseras i varje andetag här på BaraBen.com. Den ständigt återkommande debatten förs oftast på andra, mer lämpliga platser.

Om jag förolämpat någon person genom att inte vara tydlig med att jag inte officiellt förespråkar fotbollsvåld, så hoppas jag att den tveksamheten tar slut här och nu. Som tonåring och yngre sprang jag och de flesta av mina tonårsvänner runt och tyckte det var rätt spännande med våld, i lagom stora doser. Men då vet man inte bättre. Det är något jag absolut inte tycker i dag. Som vuxna människor så måste vi ta ansvar för våra handlingar. Precis på samma sätt som jag tar ansvar för att några provocerades av mina ord den här gången, så måste alla andra ta ansvar för sina handlingar ute i samhället. Huliganer eller ej, om man håller med eller ej. Vi vuxna har ett ansvar att visa dagens tonåringar att vi står för det vi gör och tycker. Oavsett vad det är.
"Den som griper till våld visar att hans argument är slut."
Kinesiskt ordspråk.
Bloggen är inte ett monster.
Men ibland förvandlas vi människor till monster.
En dag hoppas jag att vi slipper ta den här debatten.

/Frankie

"Se er omkring, bättre än så här blir det inte"

INIFRÅN BLÅVITT. Jag var redigt nervös dagen innan hemmapremiären. Jag fick åka ut till svärfar på landet för att tänka på annat och det var riktigt skönt, faktiskt. Men sedan kom lördagen och stämningen var väldigt spänd fram till att vi började värma upp.

Alla var laddade. Det låg ett enormt lugn i luften. Ett lugn som innehöll fantastiskt laddade spelare där jag såg i ögonen på folk omkring mig att det var nåt speciellt på gång. Jag tänkte inte så mycket på det som hände runt omkring oss, först i efterhand tyckte vi att det var konstigt att Almes låt var slut redan innan vi hann ut ur spelargången, men det var inget man tänkte på då.

Där vi stod under Gamla Ullevis läktare.
Det var ett glatt och laddat gäng som klev ut.

När jag kom in på planen kände jag hur benen kändes pigga, hur det var fullt på läktarna och härligt väder svepte in helhetsintrycket - då släppte allt och man kände bara en enorm harmoni och glädje över att få nöjet att spela den här matchen.

Sedan gjorde det ju inte saken sämre att vi ledde med 2-0 efter sex minuter.

När man är ute på plan hinner jag inte tänka så mycket på detaljer, fokuseringen är för stark. Men det man tänker på är att det är ett jävla liv, man hinner inte tänka så mycket mer. Känslan var som sagt en av glädje och lugn. Det är svårt att sätta ord på det hela. En bubbla omgärdar oss ungefär fram till halvtid och sedan kan man tillåta sig själv att njuta lite mer av det hela.

Gräset var helt amazing. Den var kortklippt, vattnad, jämn, grön - allt som man vill ha av en gräsplan. Den uppmuntrade till bra spel och jag blir glad när man får chansen att kliva in på en sådan fantastisk plan.

Volymen från läktarna, ja för fan. Volymen var fantastisk. Det var grymt, det bästa jag varit med om nästan.

Vädret, ja, det känns nog mer på läktarna, för jag tror vi hade haft det rätt bra nere på banan ändå. Men det är klart man hellre spelar i sol. Nu blev det nästan för varmt ibland och då är det bara april, haha.

Vad finns det mer att säga egentligen? Jag hade en väldigt bra tid i DIF och har fortfarande mycket vänner både i laget och bland deras fans och personal. Så jag kände inte att jag ville tokjubla framför deras fans. Om några av er Blåvita fans tycker det är fel, så är jag ledsen för det. Men det handlar om två matcher varje år. Jag lovar att jubla dubbelt nästa gång jag gör mål istället, hehe.

Djurgården var inte speciellt bra, men samtidigt var vi helt fantastiskt bra i första halvlek. Vi gjorde helt enkelt dem dåliga, men det är klart att de hade inte sin bästa match direkt. Alla var som sagt enormt laddade och avspända. Med den starten som vi fick i matchen så tror jag alla bara kände att det "bara var att köra". Sedan är det klart att allt runt omkring spelade in. Mycket folk, ny arena. Vi ville väl visa att vi kan spela bra fotboll och framförallt att vi ska vara oslagbara hemma på vår nya borg, fästning eller vad jag ska kalla det.

En hemmapremiär på en ny arena sker bara en gång. Så vi ville ge fansen och även oss själva något som vi aldrig kommer glömma, det skulle bara bli en speciell dag. Oftast är det lagkaptenen, just nu Adam, som tar ordet i ringen inför avspark. Men även Sella, jag, Pontus och Bjärs kliver in ibland. Det beror på, har någon nåt att säga så fram med det. Vi sa det under snacket i ringen att: "Se er omkring, bättre än så här blir det inte".

Det var en sådan dag bara.
Vet inte hur mycket mer man behöver säga.

Jag vet inte, jag vill rikta ett stort tack till alla som var på matchen och gjorde premiärdagen till det den blev. Jag hoppas att alla kommer tillbaka igen på måndag. Eller hoppas, det räknar jag kallt med, och jag hoppas att många av er söker sig ut mot Hisingen redan på onsdag. Samma sak gäller för er precis som för oss, fullt fokus i alla matcher.

Jag var otroligt glad över att fått vara med i en sådan här match. Det var ny arena i min egen hemstad, i laget jag älskat sen jag var grabb, mot laget som har en speciell plats i mitt hjärta. Jag fick göra två mål, spela fram till ett, fansen var glada - vi var glada.

Det var ett jävla bra sätt att fira påsk helt enkelt och det är definitivt en av de bästa dagarna i mitt fotbollsliv.

Med hälsningar inifrån Blåvitt
//Tobias Hysén

måndag 13 april 2009

Wallerstedt gör det igen

SUPERETTAN. Inga nickmål mot Djurgården? Nä, de görs i Sundsvall i år.
Jonas Wallerstedt var med idag och förde sitt Gif Sundsvall till en 2-1-seger i premiären mot Falkenberg hemma. Nummer 9, Wallerstedt, nickade in 1-0 efter 26 minuter på ett inlägg.
Möts vi i Allsvenskan nästa år "Walle"?

Tobias Hyséns form och myter och fakta om fotboll

Tobias Hyséns två mål och strålande spel mot Djurgården visade att han är i mycket god form. Det lovar förstås gott inför de stundande derbyna mot Häcken och Örgryte. För av en spelare i så god form kan vi väl förvänta oss ytterligare mål i de följande matcherna - eller?

Svaret på den ovanstående frågan är dessvärre nej. I den nyligen publicerade boken Myths and Facts about Football: The Economics and Psychology of the World's Greatest Sport (red. Patric Andersson, Peter Ayton & Carsten Smith) visar författarna att en hel del fotbollssanningar egentligen inte har så mycket med sanningen att göra. En sanning som visar sig vara en myt är formens betydelse för spelarens insats i kommande matcher. En enkät med spelare i Premier League visade t ex att en stor majoritet av de tillfrågade hade uppfattningen att om en spelare gjorde mål i en match så ökade sannolikheten för att han skulle göra mål även i matchen därpå. Men så är det inte. Sannolikheten för att en spelare gör mål i en match varken ökar eller minskar av att spelaren gjort mål i den föregående matchen. Förklaringen påstås vara att målgörarens ökade självförtroende balanseras av en känsla av förnöjsamhet. Så åtminstone ur det perspektivet kan Häcken-försvaret simma lugnt...

Däremot bekräftar författarna en annan fotbollssanning - det är en liten fördel att få börja på bortaplan i cupmatcher. Författarna har gått igenom 12 364 europeiska cupmatcher mellan 1955 och 2006. Av dessa vanns 54 procent av det lag som fick börja spela på bortaplan, mot 46 procent av det lag som fick börja spela på hemmaplan (och då har författarna kontrollerat för förlängning och straffsparkar). Förklaringen påstås ligga i att de välkända "hemmaplansfördelarna" som publikstöd, hemkänsla på arenan samt domar-bias för hemmalaget intensifieras i den mer avgörande andramatchen.

Boken har bl a presenterats i det alltid utmärkta programmet Vetandets värld i P 1 (1/4 -09), samt i en intressant artikel i The Independent. (Missa inte heller Kent Brockmans lysande serie om fotbollsvetenskap tidigare här på Baraben.)

Så låt oss hoppas att Tobias Hysén stäcker vetenskapen genom att låta sitt stärkta självförtroende slå undan all förnöjsamhet och sätter två mål till mot Häcken (och gärna två mot Örgryte också), samt att IFK Göteborg ständigt lottas att börja på bortaplan i de cupmatcher mot europeiska storlag som lär komma om spelet från matchen mot Djurgården håller i sig.

Mot SM-guld 2009!

Ulf Bjereld