aldrig spelat innebandy och tror på en placering bland de tre främsta. I dag räknar den gamla ängeln med att starta som högerback i premiären för sitt Helsingborgs IF.
Du är född i Sollentuna, har spelat för Blåvitt och de senaste åren i Helsingborg med ett mellanspel i Danmark. Var känner du att du hör hemma?
Om man säger så här, jag har ju upplevt bra saker i båda klubbarna. Jag hade ju en jättebra period i Göteborg med SM-guld och Champions League-slutspel i mitten av nittiotalet. De framgångarna föreningen hade då var ju enorma, så det är klart att det står högt.
Sen har man varit längre i Helsingborg som förening och hunnit komma på plats och rotat sig. Jag har ju vunnit SM-guld och cupguld med HIF också. Fotbollsmässigt så har jag trivts och varit med om att vinna titlar för båda klubbarna.
Men med tanke på att jag varit i Helsingborg längre så får man väl säga att det drar det längsta strået nu när man kommit tillrätta i stan med familjen och så.
Du är ju en av få förutom Pontus Kåmark och Andreas Andersson som spelat Champions League i två svenska klubbar. Något du funderat på?
Jag vågar inte säga ifall det bara är vi tre, men det är nog inte speciellt många fler. Om man tittar tillbaka så är det inte speciellt ofta svenska klubbar tar sig vidare. Det var väl vi [HIF] som var där senast, 2001.
Men känns det inte lite coolt att vara i den skaran?Ja, det är ju såklart lite speciellt att ha varit med i två föreningar och spelat där. Det är ju inte så många som gjort det. Kanske inte blir så många framöver heller när så få svenska klubbar lyckas kvala in.
Ullevi, 16 oktober 1996, 74:e minuten. Erik Wahlstedt nickar in 1-1 mot AC Milan. Tio minuter senare avgör Niclas Alexandersson, 2-1. Dagen efter kunde man läsa på löpsedeln: Änglar, visst finns dom.
I Göteborg är du ju känd för ditt mål mot Milan. Hur ofta blir du påmind om det?
Njaee, det är klart när man börjar prata om det och går tillbaka till de här matcherna, då kommer det upp att jag gjorde det målet. Men det är ju inget som kommer dagligen på tal. Det har ju trots allt gått tolv år någonting, många matcher har hunnit spelas sen dess, hehe. Men det är kul att det lever kvar på nåt sätt. Det är så klart en rolig grej och ett minne som man har med sig.
Har du några känslor kvar för Blåvitt?
Jag har inte direkt någon kontakt med spelare eller så i föreningen. Det har gått ett par år sedan jag var där och det har passerat en del spelare sen dess. Men sen är det en förening jag varit med och nått sportsliga framgångar med, så det glömmer man ju inte av.
Hur ser du på säsongen?
Jag tycker det ser väldigt intressant ut. Vi har behållit hela truppen från förra året, och speciellt är det en spelare vi fått behålla… Det är ju alltid nån som försvinner och så men vi har breddat truppen. Vi har väl egentligen två spelare på varje position nu. Vi har väl aldrig haft så här stor konkurrens.
Årets överraskning i Allsvenskan?
Jag tror faktiskt att ett lag som Örebro kan komma att överraska positivt.
Vilka åker ur?
Vi låg ju nästan hela förra säsongen kring 3-5-plats och där bakom toppen hela tiden. Jag tror att det är där någonstans som vi har chans på men att försöka komma topp tre i år. Där någonstans har vi målsättningen att sluta. En tredjeplats ger ju en biljett ut i Europa som vi vill åt. Elfsborg och Kalmar kommer också att vara med där uppe. Kalmar vet man inte var man har men får de ihop lagbygget från förra året så kan de vara nöjda.
Göteborg kommer även de att tillhöra toppen med den spelartruppen och talangerna som gjort det bra. Det blir en bra premiärmatch, det är två lag som kommer tillhöra toppen...
Grabben är ju gnagare innerst inne!!
SvaraRadera