Kommer DU till Gamla Ullevi nästa år?

FÖRTROENDE. För mig handlar supporterskap om att stötta både i med- och motgång. Det är dock ingen hemlighet att alla supportrar inte tänker likadant. Efter den skitsäsong som vi har genomlevt, eller snarare genomlidit, är det många som kommer dra sig för att köpa årskort inför nästa säsong. De anser helt enkelt att Blåvitt som produkt inte har levererat det som de har förväntat sig och är därför inte längre villiga att betala dyra slantar för något som inte ger dem någon nytta. Att beskylla dessa människor för att vara medgångssupportrar kommer knappast att göra någon av dem mer sugna på årskort, snarare tvärtom.

Alla som någon gång sysslat med marknadsföring vet att en bra produkt säljer sig själv. Det är upp till IFK Göteborg att inför nästa säsong återigen försöka erbjuda ett lag, ett spel och en gemenskap som människor är beredda att betala för. Genom att rannsaka sig själva och bygga upp organisationen ordentligt från grunden kommer de per automatik att locka tillbaka åskådarna till Gamla Ullevi. Någonting som är nödvändigt för att fylla arenan. För i längden kan uttalanden från respekterade spelare såsom Tobias Hysén bara användas som publikmagneter ett visst antal gånger innan budskapet känns urvattnat.

I den bästa av världar så handlar fotboll enbart om passion för sporten och de ekonomiska intressena kan läggas åt sidan. Men 2000-talets fotbollsverklighet ser annorlunda ut. Håkan Mild har gång på gång försäkrat oss supportrar om att både han och spelarna har fortsatt förtroende för Jonas Olsson och övriga i ledningen. Gott, det låter kanon. Dessvärre så är detta förtroende inte den enda faktorn i ekvationen som Mild borde ta hänsyn till.

IFK Göteborg är som allsvensk klubb beroende av intäkter. Intäkter som genereras bland annat genom sponsorer och försäljning av biljetter. Biljetter som köps utav supportrar. Därför är supportrarnas åsikter kring ledningen också viktiga. Supportrars sviktande förtroende för föreningen leder till minskad biljettförsäljning vilket i sin tur leder till minskade intäkter. Utan intäkter kan Blåvitt inte betala de löner som de mest attraktiva spelarna efterfrågar. Utan intäkter kan de heller inte hävda sig i konkurrensen mot andra allsvenska klubbar i jakten på nya värvningar. Utan intäkter måste besparingar göras. Lägg därtill att Kamratgården nästa år ska upprustas för 35 miljoner och att vi dessutom missat chansen till Europaspel, så förstår ni snabbt hur allvarlig situationen kan bli. Därför borde alla uppe på kamratgården fråga sig hur de ska locka folk till Gamla Ullevi nästa säsong. Eller snarare hur de ska lyckas återställa supportrarnas grusade förtroende. Denna fråga är allt annat än lätt att besvara och det är därför som jag ställer den till er, BaraBens läsare.

Ni som i dagsläget inte har tänkt köpa eller förnya ert årskort till säsongen 2011; Vilka åtgärder skulle krävas för att ni skulle göra det? Tränarbyte? Spelarvärvningar? Tio vinster under försäsongen? Ett officiellt uttalande från IFK Göteborg kring föreningens höga ambitioner? Eller räcker det med att Mild och spelarna återigen försäkrar oss om att de har förtroende för den nuvarande organisationen? Hur mycket förtroende har ni supportrar själva kvar?