Jag drömmer om en säsong där vi inte säljer bort våra chanser att nå ut i Europa. Det går inte att göra som i år och sälja två av de mest tongivande spelarna från vårsäsongen och tro att man har någonting att göra i Europa då. 2008 såldes det visserligen inga spelare men det blev ändå snöpligt respass mot Basel. Å andra sidan var det ett lag nästan helt utan erfarenhet av internationellt cupspel (Alexandersson och TO de enda undantagen). Jag vill ha en höstsäsong som inleds med ett europaspel som kan ta sin grund i följande önskningar:
- laget har erfarenhet av europaspel
- laget är intakt sedan vårsäsongen.
Jag vet att det är en utopi att tro att det ska gå att uppfylla de här två kraven varje år. Det är naivt att tro att vi inte kommer att behöva sälja viktiga spelare lite då och då och det är nästan lika naivt att tro att vi alltid ska kunna sälja dessa spelare mellan säsongerna istället för mitt i säsongerna (i alla fall så länge som vi spelar vår-höst). Men är det en utopi, är det naivt, att tro att vi åtminstone varannat år ska kunna stå med en samspelad och intakt trupp inför europacupspelet? Jag vill inte tro det.
Vill Blåvitt ge oss det löftet? Besanna den drömmen?
«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»
I och med en rekordtidig allsvensk start aktualiseras återigen frågan om vår-höst eller höst-vår. Tävlingssäsongen drar igång med supercupfinalen på Råsunda den 7 mars och "på riktigt" veckan därefter med premiärer från Helsingborg i söder till Gävle i norr. På den punkten kommer Allsvenskan inte att skilja sig ett dugg från danska Superligaen som drar igång vårsäsongen med omgång 19 och 20 samma helger. Danskarna kör som bekant höst-vår sedan säsongen 1991–92 och den enda reella skillnaden gentemot den allsvenska säsongen kommer nu att vara att deras höstsäsong slutar en vecka in i december medan den svenska säsongen slutar en månad tidigare (i år i form av cupfinalen).
Jag kan inte riktigt bestämma mig för vad jag egentligen föredrar. Det finns stora nackdelar med höst-vår i form av det svenska klimatet, men sett till de enorma nackdelar med vår-höst som vi upplevt på den senaste tiden är det nästan så att man på allvar måste börja undersöka om det inte är dags för en serieomläggning. Att spela en bra bit in i november är redan möjligt. Inte minst kommer det att förenklas ytterligare genom att svensk arenastandard skjutit i höjden det senaste året och kommer fortsätta göra så ett par år framöver. Det är inte otänkbart att spela en avslutande höstomgång ett par tre veckor in i november och i ett sådant scenario ligger vi bara någon vecka från den danska modellen. "Men ett jävla uppehåll på flera månader över vintern" är ett vanligt klagomål. Visst, det blir någonstans runt 13-15 veckor utan spel. Å andra sidan har vi framåt sommaren ett nio veckor långt uppehåll i år. Jag tror inte att supporterkulturen eller stämningen eller spänningen dör av det. Gör åtminstone en seriös utvärdering av vad det skulle innebära för svensk fotboll.
«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»
Appropå förändringar har SvFF äntligen fått tummen ur röven och beslutat om att det från och med 2010 finns sju platser på avbytarbänken att tillgå.
Vilka som drar mest nytta av det? Förhoppningsvis det lag som vågar vinna matcher med mer än ett mål och dessutom har ett antal lovande juniorer som står och stampar på tröskeln till A-laget och suktar efter erfarenhet i just de matcher som redan är avgjorda. Ledtråd: Jag pratar inte om AIK.
«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»
När UEFA Europa League drar igång nästa sommar kommer Blåvitt likt i somras att gå in som oseedade i tredje omgången i form av andraplaceringarna i Allsvenskan och Cupen. Detta innebär också att man är oseedade i en eventuell fjärde omgång. Samma lagkoefficient skulle också inneburit oseedad lottning i en trejde och fjärde omgång av Champions League-kvalet. Det håller inte i längden och det är här man kan återknyta till det tidigare resonemanget om att inte alltid stå dåligt förberedd inför europaspelet.
Playoff-omgångarna (eller fjärde kvalrundan) och gruppspelen i CL och EL är lite—trots Platinis godhjärtade försök att luckra upp giganternas dominans—som en platå av möjligheter på toppen av ett brant berg. Så fort man kommit upp öppnar sig världen och så länge man inte gör bort sig rejält kommer man fortsatt att kunna hålla sig där uppe. Men befinner man sig nere vid bergets fot ser det ut att vara en näst intill omöjlig uppgift att bemästra. I grunden handlar det bara om att få till ett lyckosamt försök en enda gång för att därefter kunna rida på den framgångsvågen de närmsta åren.
Ta till exempel Odense Boldklub. 2006–07 lyckades de slå ut Hertha Berlin i sista kvalrundan till dåvarande Uefacupen. Det blev en vinst mot Heerenveen, en oavgjord mot Lens och två förluster i gruppspelet. Den framgången står för 60 % av OB:s nuvarande lagkoefficient, den framgången kan de även leva på fram till och med säsongen 2011–12. Det är en framgång som garanterar seedning i de tredje rundorna av kvalspelet och i lyckosamma fall även kan leda till seedning i de fjärde och avslutande rundorna. Som i år då OB seedades i EL:s sista kvalomgång men oturligt nog för dem lottades mot Genoa och blev utslagna.
Principen är ändå att en enda framgång i princip garanterar ett relativt framgångsrikt europacupspel för de fem kommande åren. Det gäller bara att hitta den där enda framgången så att man kommer förbi det brantaste partiet på berget. För när man väl är där är det så oerhört mycket lättare att återupprepa den där framgången var femte år för att hålla sig kvar på platån, eftersom man inte behöver klättra berget från grunden längre. Eller för att dra en annan liknelse som kanske tilltalar nintendogenerationen. Det är som att lyckas klara den första svinsvåra delen av banan på Super Mario World och komma till sparpunkten i mitten. De närmsta fem liven kan man spendera på att klara andra delen av banan utan att behöva göra om allt från början igen.
Men för att överhuvudtaget komma så långt behöver man gå in för det. Det är här Blåvitt står vid vägskälet. Vågar man ta risken att få ett par år utan större transferinkomster för att verkligen satsa på att komma upp på bergväggen, eller ska man för evigt banka pannan blodig utan att göra några riktiga försök?
«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»
Det går att spinna vidare i all oändlighet på temat. Fortsättningen går enligt linjerna att för att våga ta risken måste man ha en stabil ekonomisk grund och för att ha en stabil ekonomisk grund så...
«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»
Utöver mina önskningar har jag också en dröm. En dröm om en egen arena. Jag har alltid varit positivt inställd till en samägd arena och jag kommer nog alltid att vara det. Det finns inget egenvärde i att äga sin arena om man inte får ut något exklusivt av det, som Parken i Köpenhamn, Ullevi i Göteborg eller nya Nationalarenan i Solna. FCK köpte Parken för en back läsk och tre påsar chips och har kunnat leva på sina exklusiva avtal med landslaget och artister. Det är inget rimligt alternativ för en allsvensk klubb. Men efter det kommersiella och byggnadsmässiga jättemisslyckande som kallas Gamla Ullevi börjar ändå tankarna gå mot att ha allt i egna händer.
På väg till Kamratgården för ungefär två månader sedan såg jag det perfekta läget. Vår alldeles egen arena precis nedanför Kamratgården, på ytan som för tillfället upptas av den övergivna Synvillan. Det hade varit det ultimata läget ur alla möjliga aspekter. Nära Blåvitts hem, redan befintlig lokaltrafik och ett lagom centralt läge. Det hade varit för bra för att vara sant att bygga vår alldeles egna hemmaplan där. Det kommer förmodligen att förbli för bra för att vara sant också då man verkar ha bestämt sig för att bygga bostäder på området. Att läsa det krossade mitt hjärta.
«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»
Glöm för fan inte att förnya era årskort. Eller att köpa ett om ni inte hade något förra säsongen (vad man nu skulle ha för anledning till det).
«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»
Jag drömmer om att någon gång i månadsskiftet juli-augusti 2010 stå på någon skum stadion i något skumt land i Europa och se Blåvitt ställa upp med följande elva:
Kim Christensen
Adam Johansson - Ragnar Sigurdsson - Kalle Svensson - Tuomo Turunen
Gustav Svensson - Sebastian Eriksson
Stefan Selakovic - Theodor Bjarnason - Robin Söder
Tobias Hysén
Adam Johansson - Ragnar Sigurdsson - Kalle Svensson - Tuomo Turunen
Gustav Svensson - Sebastian Eriksson
Stefan Selakovic - Theodor Bjarnason - Robin Söder
Tobias Hysén
Med en bänk bestående av Markus Sandberg, Erik Lund, Mikael Dyrestam, Thomas Olsson, Hannes Stiller, Pär Ericsson och Niklas Bärkroth. Det är en dröm som grundar sig i att Kalle hittar sin form från våren 2006 och att Mukki visar sig vara lika bra som vänsterback som han faktiskt var under andra halvlek mot Elfsborg i höstas. I annat fall får Dyrestam, Lund och Hjalmar fylla luckorna.
Det är en elva som kan utmana lag i Hapoel Tel Avivs kaliber på riktigt. Det är en dröm som inte är allt för overklig.
«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»
Mild gör rätt för det mesta men jag kan inte hålla med honom om att tolv lag i Allsvenskan hade varit bättre för svensk fotboll än den sextonlagsserie vi har nu. Att lyckas i Europa handlar inte om hurvida man mött Åtvidaberg, Malmö FF och Halmstad två gånger vardera eller Malmö FF och Halmstad tre gånger vardera. Det handlar om andra faktorer. Bland annat att behålla sina spelare över sommaruppehållet.
«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»
Det borde för övrigt ses som ett sundhetstecken att ett mindre allsvenskt lag säljer spelare till ett allsvenskt topplag. Är det något som måste luckras upp för att svensk fotboll ska få det toppskikt av klubbar som behövs för att få en stabil grund att nå ut i Europa från så är det att botten- och mittenlagen slutar vägra sälja sina bästa spelare inom Sverige. Wiltons, Makondeles, Jawos, Keenes, Stephensons, Oremos och nu Pär Ericssons övergångar (trots att vissa i efterhand var en katastrof för köpande lag...) är nödvändiga för att svensk fotboll inte ska urlakas på kvalitet utan att den först bidragit ute i Europa.
Är det förresten en slump att det är just de uppräknade spelarna som varit så angelägna att fly från sina respektive klubbar att de kunnat tänka sig att flytta inom Sverige och inte bara fokuserat på utlandet? I think not. Det finns ett tydligt samband. Ledtråd: Den gemensamma nämnaren börjar på G och slutar på -efle eller -ais.
«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»
Att värva värmländskt brukar gå hem i Blåvitt. Arne Nyberg, Gunnar 'Säffle' Andersson (preventiv diss: läs lite Blåvitthistoria era jävla snorvalpar), Sven-Göran 'Svennis' Eriksson, Magnus 'Ölme' Johansson, Marcus Berg. Dags för Pär Ericsson att slå sig in i den skaran?
FYFAN VAD JAG HATAR FELDGRAU/GFK <3
SvaraRaderaGunnar 'Säffle' Andersson, sannerligen en märklig fotbollsspelare och ett märkligt liv.
SvaraRaderaIntressant läsning, fast jag är nog inte överens om en del saker.
SvaraRadera- Jag ser, liksom Mild, stora vinster på att möta ex MFF tre gånger före att ha möten mot Mjällby och Åtvidaberg. Det blir tuffare matcher som utvecklar spelarna, det blir mer drag kring matcherna vilket genererar mer publik, det blir färre lag i allsvenskan att dela på tv-pengar. Mer pengar gör det möjligt att hålla kvar spelarna lite längre, vilket underlättar för att nå ut i Europa.
- Jag är tveksam till att lägga om serien till höst-vår. Det skulle väl funka i södra Sverige och på elitnivå. Men då jag inte vill ha en sluten allsvenska så behöver landets olika serier gå parallellt, för att det ska funka med ned- och uppflyttningar.
De du säger om
SvaraRadera-Mild gör rätt för det mesta men jag kan inte hålla med honom om att tolv lag i Allsvenskan hade varit bättre för svensk fotboll än den sextonlagsserie vi har nu. Att lyckas i Europa handlar inte om hurvida man mött Åtvidaberg, Malmö FF och Halmstad två gånger vardera eller Malmö FF och Halmstad tre gånger vardera. Det handlar om andra faktorer. Bland annat att behålla sina spelare över sommaruppehållet.
Ifall man bara mötte lag som Malmö FF, AIK, Djurgården "dom stora lagen" hade det vart mer fullsatta matcher. Och givit bättre ekonomi för att behålla spelarna.
+ att dom lagen som inte hade platsat i allsvenskan hade det blitt mer nyförvärv ifrån ett "bättre superettan" där man kanske hade kunnat göra ny förvärv ifrån bp t ex.
Tycker att Håkan Mild har ganska mkt rätt där om sverige ska nå bra i europa.
Men mkt bra läsning creds till dig
Det jag funderar på i den här debatten om när säsongen ska spelas är hur mycket en höst/vår-säsong hjälper. Jag vet dock inte hur genomtänkt just det här inlägget blir. Men i Sverige, liksom i Danmark skulle det säkert bara innebära ett kortare uppehåll under sommaren - vilket vi oftast har redan nu med EM- och VM-uppehåll. Och står vi inte inför samma problem att vårt lag riskerar att köpas upp under sommaren och stå inför samma scenario som i somras mot Hapoel - även om vi då räknar säsongerna "internationellt". (Sen har Hapoel under hösten visat att de är ett riktigt bra lag och i somras mötte vi säkerligen en blek kopia).
SvaraRaderaDet pratas, eller åtminstone har pratats, mycket om att vi får en fördel med att de svenska lagen är igång när det vankas europeiskt kval. Kanske ligger det något i det, men om vi skulle gå till gruppspel i Europa League med vårt nuvarande säsongsupplägg så slutar säsongen i värsta fall två månader innan. Då kan jag tänka att höst/vår-upplägget skulle vara en fördel...
Tv-pengar osv ska fördelas på ett sätt som gagnar dom lag som är framgångsrika. Alla lag i Allsvenskan ska inte dela lika på sådant.
SvaraRaderaSpel mot aik, malmö osv flera gånger om året kommer inte att vara bra på sikt. Folk tröttnar på att se dessa lag flera gånger om året och intresset försvinner. Möter man lag 1 gång hemma varje år så finns det ett stort intresse. Möter man samma lag flera gånger varje år, så minska intresset.
Om höst/vår spelas under exakt samma period som vår/höst med exakt samma uppehåll, vad är då fördelen? Och egentligen, vad är fördelarna annars med höst/vår?
SvaraRadera@feltfrau
SvaraRaderaAnledningen till 12 lag skulle vara bra är att tempot kommer att öka dramatiskt. Spelar man mot bra lag, blir man själv bättre. Och det är ofta A & O i modern internationell fotboll. Ett snabbt spel som lirkar upp gnetande lag som t.ex. solna aik.
Möter man lag som åtvidaberg, gelfe, bp etc. så vet man precis hur matchbilden kommer att se ut.
vi måste bli av med gnetet i allsvenskan
Grym krönika, förutom det där med ditt motstånd till tolvlags-serie och även ditt förslag att bygga vår egen arena där Synvillan låg.
SvaraRaderaGe fan i Hjalmar
SvaraRaderahåller med i mycket,men du glömmer en viktig sak.SPELAREN som vill ut och göra grymma pengar, skall vi svina oss och vägra släppa dom???hur ska vi då få unga spelare att skriva långa kontrakt så vi får betalt??vem vill skriva kontrakt med en klubb som inte släpper sina talanger??vill dom komma tillbaka till en klubb som har jävlats med dom när dom vill ut i europa???
SvaraRaderagod jul
Hur skall man hinna tröttna på att möta intressantare lag 3 gånger per säsong. Det innebär ju att vi till eempel skulle få hit ett lag som mff 3 ggr på två år. Är det för mycket?
SvaraRaderaHellre ett kul lag med lite fans (nu var bara nämnda skånelag ett exempel) än exempelvis bp eller trelleborg.
För övrigt läsvärt som vanligt feldgrau.
Håller med de andra, jävligt bra krönika.
SvaraRaderaDäremot så tror jag att, precis som någon skrev tidigare, att vi i somras mötte en blek kopia av Hapoel Tel-aviv, för de splade inte särdeles bra. Jag tror också att det är DÄR vårt recept för att ta oss in i Europacuperna är, vi är mitt i säsong och har matchtempo medan vi möter lag som har flera veckor kvar till start. Ska vi ha någon chans att slå ut lag som Hapoel Tel-aviv, Basel mfl så tror jag att vår största chans ligger i att vi just är i matchform tack vare vår-höst säsongen.
fortfarande inga argument för varför man bör byta från vår/höst till höst/vår?
SvaraRaderaFotboll handlar om att göra fler mål än motståndaren. Du får inte fler poäng för att du vinner med 6 mål än om du vinner med 1. Basic football facts. Detta är för övrigt en osedvanligt usel krönika och självglorifiering. Göteborg, Sveriges rövhål.
SvaraRaderaAtt ha en allsvenska med färre lag är den rätta vägen att gå! Läs danska fotbollsförbundets stora rapport och begrunda! Statistiken ljuger aldrig!
SvaraRaderaAlla blåvita spelare som vill spela på vänsterkanten räcker upp en hand! Aj då, inte en enda.. Jag håller med om att Mukki var grym på vänsterbacken mot Elsborg, men då spelade han enbart defensivt. Mot Halmstad var han tvungen att försöka göra något offensivt vilket gick sådär. På tal om värmlänningar och vänsterbackar finns det en sådan tillgänglig just nu, han heter Emil Johansson.
SvaraRaderaJag håller med anonym 15.56: 12 lag är det enda rätta. Gärna också dela serien efter de 22 första matcherna: Man tar med sig poängen, översta halvan spelar om platserna 1-6, nedersta halvan om plats 7-12. Man spelar hemma/borta (10 matcher till), rättvist och mot jämbördigt motstånd.
Äntligen något läsvärt på länge! Tack!
SvaraRaderaHåller dock inte med om ditt resonemang att vi ska spela med Toumo Turunen på vänsterbacks platsen, baserat på en halvlek mot Elfsborg.
SvaraRaderaHan fick spela vänsterback mot Halmstad och då blev han utbytt i halvtid.
Nej, Dyre eller Lund skall spela där!
Att rakt upp och ned påstå att färre lag i Allsvenskan skulle generera pengar tycker jag tyder på att man inte tänkt till ordentligt.
SvaraRaderaVisst, tv-pengarna kanske skulle tilldelas topplagen i högre grad, men det är inte antalet lag det är fel på, utan den modell man valt att dela ut pengarna på inom svensk fotboll. Det är där det verkliga problemet ligger.
Jag ställer mig ytterst tveksam till att vi skulle se någon markant ökning i publiksiffror. Dels skulle 12 lag innebära ytterligare en eller två hemmamatcher vilket i sig kommer sänka snittet. Sen urlakas lätt stormatcherna om man spelar två gånger hemma mot AIK, Elfsborg och/eller MFF varje säsong. Vad är det som säger att det alltid skulle komma storpublik?
Angående fördelarna med höst-vår så är den allra största anledningen att de lag som kvalat in till europaspel i högre grad har sina trupper kvar (inget vintertransferfönster mellan), samt att det i högre grad finns möjlighet att förstärka truppen trots förluster i och med att transferfönstret är öppet längre under sommaren.
Angående att vi skulle förlora fördelen i att vara "mitt i säsong" så är det bara att kolla på 2010. Vi har ett två månader långt uppehåll precis innan europaspelet. Kommer vi vara mitt i säsong då? Dessutom kommer det ju i realiteten inte skilja någon från i dagsläget eftersom sommaruppehållet inte blir längre.
Men jag påstår inte rakt av att jag vill ha höst-vår. Jag säger bara att det är dags att SvFF gör en allvarlig undersökning om hurvida det skulle gynna svensk fotboll eller ej.
Kim Christensen
SvaraRaderaAdam Johansson - Ragnar Sigurdsson - Kalle Svensson - Tuomo Turunen
Gustav Svensson - Sebastian Eriksson
Stefan Selakovic - Theodor Bjarnason - Robin Söder
Tobias Hysén
Är du full eller?
Turunen är kass o bjarna där spelar vi gaisaren. Nyktra till nu
O Kalle behöver "hjälp" innan han kan lira från start:(
SvaraRaderaÄr det ens möjligt att den info som Gårdakvarnen har fått av Gais styrelse stämmer?
SvaraRaderaDär sägs det ju att äcklena har en vidareförsäljningsklausul som är enormt (ryktas om upp mot 50%).
Detta är något som VERKLIGEN hade varit intressant att få redovisat av vår kära styrelse isf.
Frågan är ju varför gais styrelse skulle ge ut denna info till fansen. I regel så vill båda parter hemlighetshålla detaljerna i en försäljning/köp. Jag ser det som ej trovärdigt att gais styrelse har sagt någonting alls om detta till gårdakvarnen.
SvaraRadera/Daniel
idiot jävel, tycker dyrestam gjorde en utmärkt säsong och är på uppåtgående vägar.
SvaraRaderaVARFÖR DÅ SÄNKA HONOM OCH SÄTTA HONOM PÅ BÄNKEN? när han kan fortsätta utvecklas, ja ser hellre att man satsar på dyrestam än att satsa på hjalmar eller kalle svensson.. behöver nog inte resonera i vrf..
Argument för höst/vår: det är trevligare att spela guldmatch i majsol än i novemberrusk.
SvaraRaderaJa nu är det inte Håkan Mild som har kommit med förslaget om 12 lag. Detta är från en studie i Danmark där man har haft Schweiz som föregångsland. Yngefär samma klass på ligan, lika många invånare osv. Vad jag vet så har Schweiz gått rejält framåt de senaste åren. Basel och Zurich har tagit kommandot i ligan och kvalar som oftast in till CL och Europacuperna.
SvaraRaderaJag är för 12 lag. Tror att det skulle vara betydligt hetare och utvecklande att möta Gnaget 3 ggr per år istället för TFF, BP osv
Lund måste ju in i startelvan! Hur kan du missa honom?
SvaraRaderaEn viktig poäng med 12 lag i Allsvenskan är att färre "mittenlag" skulle kunna vägra sälja sina lovande stjärnor till allsvenska topplag. Som BP tex. Topplagen skulle lättare kunna spetsa sina trupper.
SvaraRaderaKlart att 2 hemmamatcher mot ett "hatlag" (ursäkta det torftiga uttrycket) drar ett bättre snitt än en "hatmatch" + en match mot ett sketgäng.
SvaraRaderaSedan så blir det ju fler kronor per lag med bara 12st i ligan.
om du var tvungen att välja. vilket djur skulle du vilja vara då? jag skulle vilja vara en fågel .
SvaraRadera