SUPPORTERKULTUR. I nöden prövas vännen, sägs det. Det är något för IFK Göteborgs supportrar att betänka extra noga i dessa dagar. Laget leder visserligen serien, men efter alla försäljningar, skador och ojämnt spel anas doften av vargatider.Alla Blåvita själar som känner behov av lite värme uppmuntras att läsa Magnus Erikssons ömsinta artikel om brittisk fotboll och supporterkultur i Svenska Dagbladets kulturdel i dag. I artikeln refereras t ex Harry Harris bok "Down Memory Lane" (Green Umbrella, 2009), om författarens 50-åriga kärleksförhållande till Tottenham Hotspur, och livet kring klubbens hemma-arena White Hart Lane.
Författaren berättar också om Stoke-supportern Stephen Fosters bok "She Stood there Laughing" (Scribner, 2004). Första gången Stephen Foster tog med sin son på fotboll var en cupmatch, där Liverpool besegrade Stoke med 8-0. Efter matchen berättade sonen med eftertryck att han fortsättningsvis alltid skulle heja på Stoke. Fadern var naturligvis stolt över sonens ställningstagande, men inpräntade också att ett sådant supporterskap innebar "lifelong pain, misery and despair". Det vill säga, ungefär som att hålla på Gais i Sverige! (I september utkommer för övrigt uppföljaren "...And She Laughed No More", om Stokes första år i Premier League.)
Så låt oss finna styrka och mod i den livslånga hängivenhet som präglar stora delar av brittisk supporterkultur. Vi leder serien (åtminstone tills de onämnbara spelat sin hängmatch mot Halmstad i morgon), och givet sommarens händelser kan vi inte begära så mycket mer.
Mot SM-guld 2009!
Ulf Bjereld
Laget heter Tottenham Hotspur, utan ess på slutet. Rätta det innan det kommer ett argt mess från Bank eller Niva (eller Dogge Dogelito, som också håller på Spurs)
SvaraRaderaRätt skall vara rätt, och vi tackar för påpekandet. Särskilt Dogge Doggelitos vrede vill man ju undivika!
SvaraRaderaIntressant.
SvaraRaderaBlir att kolla mer på och läsa på om!
Noterbart är också vad för mycket mättnad kan göra med stämningen på arenor...såg premier i söndags och på Old Traff med 75 000 var det tyst som i kyrkan, medan på WHL med 36 000 var det öronbedövande som vanligt...
SvaraRaderaDu kan knappt ens ställa dig upp och skrika i PL utan att du blir utkastad.. sämsta supporter kultur får man leta efter.. mer asiater och ryssar på läktarna än engelsmän.
SvaraRaderamättnad kring fotbollsframgångar torde ha en svag men på det hela en obetydlig inverkan på oentusiastiska läktare.
SvaraRaderaminns bland annat att MANU avgjorde ligan sent i förra omgången, och att stämnignen på de arenor där det fortfarande fanns ngt att spela för (vid gud vilka outgrundligt skäl) och var sugna på att ta en del av den kakaka som kunde skönjas.
en mättnad känns inte i den stunden då det är nära att inte ta det som storklubben fötväntas utan föds i relation till biljettpriser, besökare och hängivna fans.
du gör själv matten!
en ledtråd: inte långt ifrån, kanske på pubben bredvid finns inte den mättnad på fotbollsframgångar som nämns i tidigare inlägg, och inte heller för kalla och törstsläckande lager och för sälj/marknadsorganisationens heller aldrig en sinande glädje över att ytterligare en gång kunna fulla fallfärdiga arenor med långväga supporters som inte verkar tro annat än att (cirkus?) biljetterna faktiskt måste kosta så mycket!?