Tankar kring en träning

TRÄNINGSRAPPORT Jag satte min klocka, jag satte min klocka på 08:40. Jag är en C-uppsatsskrivande student, så jag är inte van att gå upp innan klockan 11:00. Klockjäveln lydde min programmering och tjöt osympatiskt redan vid 08:40. Kvällen innan, då klockan programmerades, kändes det som en alldeles förträfflig idé att piggt hoppa upp 08:40 på morgonen för att ta sig in till Valhalla och bevittna blåvitts träning. Idag kändes det bara dumt, jag var tröttare än en jet-lagpåverkad Shavar Thomas efter en rush på Valhallas plastgräs men jag har ju också en vilja av stål och det kan ni vara glada över då ni får ta del av denna underbara text.

Jag stog länge och funderade över om jag skulle välja mina varma kängor eller mina moderiktiga men tunna gula sneakers. Valet föll på mina sneakers med motiveringen att det är ändå ingen vinter i år. Vad jag inte tänkte på var att jag inte hade varit ute de senaste tre månaderna och stått på samma punkt i en och en halv timme. Kylan var hemsk, jag frös och hatade mig själv under hela träningen.

Träningen ja, tyvärr har jag inte mycket att rapportera om, det var en riktigt trist tillställning. Dock kan jag säga att uppvärmningsövningen där man skulle passa bollen i luften till varandra och där studs på marken var tillåten gjorde mig fruktansvärt orolig. Maken till dålig teknik har jag inte skådat på länge. Bollarna flög överallt och det kändes mer som om man bevittnade ett korpgäng än ett elitsatsande, (nåja), fotbollslag i högsta serien. Vad som däremot var underbart att höra var Stefan Rehns ljuva stämma, har aldrig i mitt liv blivit så glad över att höra en stockholmare prata som jag blev idag. Denna man som blivit hjälte i två rivaliserande städer, respekt!

Shavar Thomas undrar ni. Ja, han är stor. Han är bred, men han gjorde inget väsen av sig. Det gjorde i och för sig inte en jävel på träningen men jag skulle bli förvånad om Bling Dawg blir erbjuden ett kontrakt. Däremot stod han för dagens vackraste mål där han gjorde ett ryck och långt ute på kanten smekte bollen ribba in bakom en oförstående Bengt Andersson. Jaja, han gjorde väl väsen om sig då då men inte sådant väsen som man vill se av en provspelande mittback.

Hjalmar slog som vanligt bort bollar till höger och vänster.
Sella gjorde mål, SELLA GJORDE MÅL!

Vad kan vi mer notera från dagens träning, sa jag att jag frös förresten? Jo vår argentinske vänsterback, och namne till sveriges gitarrvirtuos nummer ett, Jose Shaffer har ett jävla temperament. Under det avslutande spelet gick Mourad in hårt på Shaffer och Shaffer svarade med en högerkrok och lite knuffar. I pausen klappar de om varandra och man tror att gruffet är över. Dock vid varje tillfälle de får i andra halvlek trycker de på varandra rejält, det är fula kapningar bakifrån och hemska stämplingsförsök om vartannat. Hade detta skett under en landslagsträning bevakad av sveriges stolthet, (journalistkåren), så hade vi haft chockrubriker överallt idag. Men nu skedde det på Blåvitts träning och ni får nöja er med att läsa om det här på denna obskyra blogg istället.

Nu skall jag stoppa ner mina fötter i ett hett fotbad.