2009/03/08

Barcelona dag två: 4-4-2, 4-1-4-1, 4-5-1, 4-3-3, 4-4-1-1?

BARCA09. Kärt barn har många namn. Och ett kärt barn är det. Blåvitt är så intimt förknippat med 4-4-2 att föreningstidningen namngavs efter formationen. Och när IFK spelade europeisk toppfotboll var det utåt sett med en 4-4-2-formation, medan det i verkligheten snarare handlade om ett 4-5-1/4-3-3-spel, fast man inte riktigt vågade säga det. För Blåvitt är 4-4-2 och 4-4-2 är Blåvitt.

Det har naturligtvis experimenterats med formationen i enstaka matcher under de senaste åren—ett notabelt exempel är när Arne körde 3-5-2 (dessutom med två mycket offensiva "ytterbackar") mot Malmö 2005 då det saknades mittbacksalternativ—men i grund och botten har det varit fyra fyra två som varit grunden så länge jag följt Blåvitt. Fram till i höstas.

För när Rehn och Olsson gick över till vad åtminstone de kallar 4-1-4-1 var det inte något smygande med formationsbytet som under Champions League-åren. Och får man tro på vad man sett under försäsongsmatcherna och vad man sett i dag så är 4-1-4-1 definitivt här för att stanna. Men kommer man gå ifrån guldsäsongens de facto lyckade 4-4-2 helt? Jag är inte så säker.

Det är naturligt att man ägnar en hel försäsong åt att låta spelarna bekanta sig än mer med det nya systemet, 4-4-2 sitter förmodligen tillräckligt djupt rotat i merparten av de Blåvita ändå. Att kunna variera sig mellan de båda formationerna kan vara grunden till en riktigt lyckad säsong i år där man kan spela 4-4-2 mot de sämre lagen som kommer att backa hem och ge dåligt med yta för ett snabbt 4-1-4-1-spel (lex Trelleborg borta), och sedan gå över till 4-1-4-1 mot de mer anfallsinriktade lagen (lex Elfsborg hemma).

Men är det egentligen någon större skillnad? Att 4-5-1 och 4-3-3 skiljer sig åt ytterst marginellt tror jag att de flesta är ense om. Det handlar i grund och botten bara om hur offensiv yttrarnas grundposition är. Och att 4-1-4-1 är en variation 4-5-1 säger sig självt. Men hur kommer då 4-4-2 in i ekvationen? Jo, allt handlar om Pontus Wernbloom. Pontus har ju i det nya systemet fått en roll som är helt skräddarsydd för att passa hans spelstil—murbräcka, löpningsvillig, bollmottagare, bollfördelare, finlirare och köttare.

Egentligen är 4-1-4-1 lite av ett 4-1-3-1-1 där det inte bara är vigt en defensivare mittfältsroll åt Gustav Svensson, Tomas Olsson eller Sebastian Eriksson, utan även en offensivare mittfältsroll åt Pontus. Det hade lika gärna kunnat kallas 4-4-1-1 med andra ord. Och då är vi inte så långt ifrån ett 4-4-2-spel längre. När Pontus går upp i banan för att ta emot boll eller när han driver upp boll så är han plötsligt tillbaka i sin anfallsroll och då är vi tillbaka hos det gamla klassiska Blåvitt. 4-4-2. Det känns tryggt.

9 kommentarer:

  1. Jo..
    Inget nytt från Barcelona då?

    /Roffe

    SvaraRadera
  2. Två träningsrapporter+filmmaterial+ analys av taktisktupplägg PÅ en dag. Då frågar du Roffe om det inte har hänt något nytt? Det här på RIKTIGT (verklighten, IRL), det är inte FM där man kan spela en säsong på ett par timmar. Herregud.

    SvaraRadera
  3. Lol, Roffe is back..

    Kan tänka mig att betala för att få den här rapporteringen varje dag 24/7, 365 dagar om året.
    Fast från Kamratgården då.

    SvaraRadera
  4. 00:47: Njae, rapporterna i slutet av november och början i december hade jag inte gett många kronor för.

    "Här var det tomt!". ;)

    SvaraRadera
  5. Kan inte riktigt hålla med, det är en alldeles för långsökt analys. 4-4-2 och 4-1-4-1 är det stor skillnad på och det märkte vi tydligt när blåvitt spelade den kombinationen förra säsongen. Det var sig inte alls likt. Mycket bättre i min mening. Kan tyvärr inte hålla med ditt resonemang, det fungerar endast skriftligt. På plan ser det helt annorlunda ut.
    That's my opinion!

    SvaraRadera
  6. Jag tycker du har rätt, det är 4-4-2 och det kommer jag hävda även i fortaättningen :)

    SvaraRadera
  7. Anonym 00:56/ Visst är det skillnad på spelsättet i 4-4-2 och 4-1-4-1, det erkänner jag ju även i texten i och med att jag tycker att det är alldeles utmärkt att man kan variera mellan formationerna beroende på motstånd. Däremot hade 4-1-4-1 lika gärna kunnat kallas för 4-4-2 med en släpande anfallare och en släpande innermitt.

    SvaraRadera
  8. roffe:
    Sluta sno mitt namn, blir så jävla less!

    SvaraRadera

Hos BaraBen.com använder vi sunt förnuft och generell "netikett" i diskussion och debatt. Bete dig inte som en idiot - slipp känna saxens vrede.