På gång


fredag 31 juli 2009

Mossad misslyckades med bevakningen i Göteborg

NOTERAT. När Hapoel Tel Aviv var i stan följdes de åt av tungt beväpnade säkerhetsvakter från Israeliska underrättelsetjänsten, Mossad.

Men nu har det framkommit att Mossads beväpnade vakter inte var på plats för att skydda spelarna i Tel Aviv, de hade tydligen som uppgift att skydda lokalbefolkningen från Tel Aviv-spelarna. Men misslyckades.

"Höjdpunkter" från IFK Göteborg - Happoel Tel Aviv

Gästkrönika: Losing my religion.

GÄSTKRÖNIKA. BaraBen.com tar med jämna och ojämna mellanrum in gästkrönikor från er supportrar. Ibland är det ett okänt namn som får säga sitt, ibland en stor blåvit profil. Vill du dela med dig av dina tankar eller åsikter till BaraBens läsare så mejla in ditt material. I dag talar signaturen "Ferrara" ut kring tränarnas coaching i går.

Det händer igen! Vi har ledningen, spelar faktiskt bra, sen kommer andra halvlek och vi tappar allt. Precis som mot Trelleborg så har vi greppet om matchen men tappar helt fokus och viljan att vinna(?) när andra halvlek beger sig.

Jag har ofta försökt tänka öppet och inte döma ut spelare eller tränare, ibland till och med försökt försvara spelare och tränare när griniga polare kritiserat dem, försökt få mina vänner att även de försöka värdera helheten.

Jag brukar tänka att tränarna ser ju faktiskt spelarna i match och träning mycket mer än vi supportrar gör, det måste ju logiskt sett finnas något som tränarna ser hos exempelvis Hjalmar som de flesta av oss andra inte ser, och de måste ju ha bra mycket mer koll än någon av oss supportrar kan ha vad gäller spelarnas förmågor och oförmågor.

Men idag fick jag nog.

När Hapoel gjorde 2-1 så kom bara en stor stark känsla av besvikelse, en sådan jävla besvikelse! Fast man troget som vanligt stod mitt i klacken så tappa jag bara lusten, nej jag vill fan inte sjunga, jag har fått nog. Hon har slagit mig för sista gången, nu går jag till polisen! För igår Blåvitt så svek ni mig.

Det Känns precis som ”Peeman” skrev om Trelleborgsförlusten ”När vi hamnar i underläge känns det som att vår tränarduo tar det med allt för stort lugn. Sitter kvar lite på bänken och kollar på spelet och känner att det "nog löser sig självt".

Man ser på Tel Avivs tränare, som trots att man leder med 2-1, 3-1, står så nära planen han bara får och ropar, gestikulerar och ger direktiv matchen ut. Så ser man Rehn-Olsson som vid 83:44 bara står där med händerna i kors, precis som om att det står 0-0 och matchen just börjat. Jag menar inte att våra tränare ska stå och gapa eller vifta som stinsar, men agera! Make something happen!

Att man tog in Kalle som anfallare(?) i slutminuterna är ju ena sidan ett fruktansvärt skevt sett att coacha med det spelarmaterial vi har, men framför allt, om vi nu ska satsa något här varför hände inte detta direkt efter 2-1?

Tänker inte ens gå in på att man byter ut matchens glädjeämne Bjarnason mot Dalex och sedan i ett pressat läge sätter in Jakob på offensiva mittfältsrollen. Rehn och Olsson, all respekt, men när det kommer till coachningen - vad fan håller ni på med?

Den besvikelse och tomhet som jag kände nu mot Hapoel Tel Aviv har jag aldrig riktigt känt innan. Ibland kommer den där känslan, som man försöker förtrycka, men känner innerst inne, att vi inte kommer göra fler mål i den här matchen.

Jag tror att vi alla väljer något i livet att tro på, något som hjälper en igenom vardagen, något som ger en hopp. Vissa väljer Kristendom, vissa väljer Islam, vissa väljer Buddism, jag valde fotboll.
...I thought that I heard you laughing, I thought that I heard you sing, I think I thought I saw you try
But that was just a dream, That was just a dream, just a dream,... dream.
//Ferrara

"Lill-Alex är aldrig bra, varför får han då spela?"

GÄSTKRÖNIKA. BaraBen.com tar med jämna och ojämna mellanrum in gästkrönikor från er supportrar. Ibland är det ett okänt namn som får säga sitt, ibland en stor blåvit profil. Vill du dela med dig av dina tankar eller åsikter till BaraBens läsare så mejla in ditt material. I dag talar signaturen "Ståplatssupportern" ut kring Blåvitts misslyckande i går.

Den här texten kommer att vara inkonsekvent, gnällig, negativ, spontan, efterklok och helt sakna struktur. Det är kort och gott en skittext, som dock måste skrivas. Jag klarar inte av att sitta inne med all frustration.

Trettio miljoner. För 30 miljoner sade vi adjöss till SM-guld, Svenska cupen-guld, Uefacupspel. Hej då Pontus Wernbloom, välkommen 30 miljoner, hejdå trevlig höst.

Men vad kan göras åt ovanstående? Inget i princip. Att hålla kvar Wernbloom hade gått rent teoretiskt, han satt trots allt på ett kontrakt som sträckte sig över flera år. Praktiskt var det dock omöjligt att hålla kvar honom. Han ville gå. IFK fick en, för dem, jävla massa pengar. Om vi trots det hade tvingat kvar honom hade vi inte bara krossat hans dröm, vi hade också satt oss i en sits där inga unga talanger fortsättningsvis hade vågat skriva kontrakt med oss för rädslan att bli kvarhållna likt Wernbloom skulle ha blivit. Vi var alltså tvungna att låta honom gå.


Trots det; vi har fortfarande sagt adjöss till SM-guld, Svenska cupen-guld, Uefacupspel.

Och hur i helvete kunde vi sälja Bjärsmyr för fem miljoner? Det är kaffepengar. Eftersom han inte ville skriva på nytt kontrakt var han inte lojal mot oss. Således så behövde inte vi vara lojala mot honom, utan vi kunde gott ha låtit honom stanna säsongen ut. Det hade han inte dött utav.

Hur tänker Rehn och Olsson när de tar ut en av planens bästa spelare, Olsson, och ersätter honom med JJ. JJ håller inte på den här nivån, än, det är bara att inse. Och att sedan byta ut Bjarnason mot Alexandersson är också helt huvudlöst. Inte för att Bjarnason hade gjort något jättematch, nej han hade varit ganska kass han med, men Alexandersson är ju ett så säkert misslyckande som något kan bli. Han är aldrig bra. Aldrig! Varför får han spela?

Domarna, fy fan vad dåliga de var. De kan inte vara något annat än mutade.

Ungdomssatsningen är underbar, javisst, men det går inte att slänga in ungtuppar och nöja sig med att de gör ”bra matcher trots deras ringa ålder”. Många unga har varit väldigt bra för att vara just unga men det är också allt. Vi ligger tvåa i Allsvenskan och ska vinna guld. Då räcker det inte att vara bra för sin ålder. Det räcker inte med att ”inte göra bort sig”. Man måste kunna bidra med mer än säkra tremeterspassningar och att ”inte göra bort sig”. I alla fall om det skall bli guld. Något att tänka på när vi hyllar alla ynglingar trots förluster mot TFF och dylikt.

/Ståplatssupporten

torsdag 30 juli 2009

Öken

DEPP. Att hålla på Blåvitt är som att betala för att på sina axlar bära en vattentunna genom en oändlig öken. Det tar kraft och tid och pengar och i grundtillståndet är det uthärdligt men inte överdrivet kul. Men så ibland skvalpar det till och man får sig en hel munsfull med vatten och plötsligt tycker man att livet är så jävla bra. När man egentligen bara för en kort stund når upp till det tillstånd man hade haft konstant om man inte varit idiotisk nog att ta på sig jobbet som vattenbärare. Och så går man där och drömmer om den dagen man kommer fram och får dricka hur mycket vatten man vill. Och tiden går och slutdestinationen kommer inte en meter närmre. Men de små klunkarna vatten då och då håller uppe illusionen om att det nog kommer en dag, trots allt. Men mest är det bara öken.

Sverige är inte stort nog för Blåvitt

KRÖNIKA. Varje säsong så lider en mästarförening som IFK Göteborg av det så kallade hemmasyndromet. Detta går ut på att lag som väl har bärgat en titel i Europa aldrig kan se ett inhemskt guld som något tillräckligt mättande och givande för att bli nöjd med en säsong. Det går aldrig, ska aldrig att gå, mätta fansens hunger.

Medelåldern på de blåvita läktarna är svårbedömd. Men sett till separata läktarsektioner går den att klassificera ungefär så här (detta är inte direkt en exakt vetenskap, notera det innan du börjar gnälla i kommentarerna):

- Klackläktaren: Medelålder ligger på strax över 20 årsstrecket, med en majoritet av fans som aldrig upplevt storhetstiden på 80-talet eller Champions League-eran på 90-talet. Det här gänget tycker att blåvit forntidshistoria är trippelvärvningen av Sandklef, Rosen och Gustav. Här finns dock en naivitet som formas till mentaliteten "vi kan faktiskt slå alla på en bra dag" och bidrar till positiva segervibbar.
Europeisk vinnarkulturskoefficient: 40 procents hets.

- Levande Ståplats: Medelålder på drygt 30 år vilket gör att majoriteten upplevde, eller växte upp med, de fenomenala framgångarna i Champions League. Här är Stefan och Stefan, Lindqvist och Rehn, husgudar. Fick i de flesta fall aldrig uppleva när pokalen -82, eller ens -87 lyftes. I alla fall inte "på riktigt". Men här lever en dröm om att återgå till CL-eran, en vacker dag. Om det inte är dags att utlysa säsongen till en så kallad "mellansäsong" då, då får återtåget vänta.
Europeisk vinnarkulturskoefficient: 50 procents hets.

- Östra Läktaren: Medelålder kring 40 år och mer utspridd på åldersskalan än de två tidigare nämnda läktarna. Men sett till medelåldern så är detta den generation av blåvita fans som borde passa väl in i den förstnämnda gruppen, den som aldrig nöjer sig med en inhemsk seger - då de redan smakat frukten av ett Europeiskt guld. Tyvärr är gruppen som är kring 40 år en minoritet här och medelåldern hamnar kring det här strecket som ett resultat av att många i grupperna "kring 25" och "kring 55" sitter på en och samma läktare.
Europeisk vinnarkulturskoefficient: 50 procents hets.

- Västra Läktaren: Medelålder på 50+ gör den här läktaren till arenans lugnaste. Här finns en stor grupp av pensionärer som tycker det är jobbigt att sitta i solen, som vill sitta en bra bit bort från "stökiga och gapiga ungdomshuliganer" och som var med på Bebbens tid. De är ofta allmänt sura, men sällan på att framgången är för liten. I stället brukar priset på korven vara ett hetare samtalsämne mellan bänkraderna.
Europeisk vinnarkulturskoefficient: 40 procents hets.

- Spädbarnsläktaren: De tycker det är extremt roligt när IFK gör mål. De vet i bästa fall vem Peter Ijeh var, men under förevändningen "honom har pappa berättat om, han var bra när jag var en bäbis". De har inte någon Europakultur och med rådande utveckling är det tveksamt och de någonsin kommer få det.
Europeisk vinnarkulturskoefficient: 10 procents hets.

Det som utmärker hemmasyndromet är att en förenings supportrar efter en Europa-pokal aldrig återgår till vardagens känsla av att vara nöjda. Den här mentaliteten förändrar målet för verksamheten, det blir inte vägs ände att vinna SM-guld. Den segern är bara ett delmål på väg mot det riktigt viktiga, nämligen att på allvar slåss mot de stora jättarna på kontinenten.

Sedan IFK Göteborgs kräftgång åren 1999-2003, när fem raka katastrofsäsonger tvingade blåvita fans att rasera och återbygga sina världsbilder, så dog en stor del av hemmasyndromet ut inom den blåvita rörelsen. Det är väldigt synd. För är det något som formar ett storlag så är det fansens, medlemmarna, supportrarnas, publikens mentalitet. I vilken mån stöttar de sitt lag genom biljettköp, läktarkultur, sponsring, souvenirköp och alla andra bäckar små? Den frågan är ofta avgörande för vilken styrka en modern fotbollsförening har i slutändan.

Där kan vi blåvita bli mycket bättre. Före Bosman-domen gick det utan problem att vara kräsen som Göteborgare. Det fanns väl ingen anledning att gå på hemmamatchen mot Örebro när vi ändå skulle spela mot Manchester United eller Barcelona veckan därpå? Den kombinationen fungerade för oss, då vi faktiskt hade ett spelmässigt mästarlag som stod långt över svensk medelmåttighet. Stundtals lirade halva Blåvitt i landslaget.

Vi var alldeles för stora för Sverige.

Men i dag blir mötet med Europa och Uefa Europa League en helt annan upplevelse. Nu sviker biljettförsäljningen till matchen mot Tel Aviv, för den rankas inte som något viktigt bland blåvita fans. Det viktiga har i stället blivit Allsvenskan. På gott och ont.
Effekten av att den europeiska vinnarkulturskoefficienten skiftat över till fördel för inhemska Allsvenskan går väldigt mycket hand i hand med vinnar-, eller ja, förlorarmentaliteten som råder för tillfället. Väldigt få av "oss" tror på fullt allvar att IFK Göteborg skall ha en chans att gå långt i Europa. Därför känner många att det är en slöseri med tid, pengar, kraft, ork och sinnesro när Blåvitt åter igen försöker kravla sig vidare i en av dessa cuper.

Men om vi supportrar inte tror på det - hur ska vi med rak rygg förvänta oss att de blåvita spelarna, den blåvita lagledningen eller den blåvita organisationen skall tro på det? Om vi medlemmar och supportrar inte tror på vårt lag, vår förening och vår framtid, vem ska då göra det?

100 procents europeisk vinnarkulturskoefficient innebär rätt mentalitet för att inte nöja sig med ett guld i Allsvenskan. Det innebär en inställning där fruktansvärd hunger för mer än inhemsk framgång bubblar inombords. Hur många procent av detta kommer vi upp till på Gamla Ullevi när kvällens äventyr tar sitt första stapplande steg på Gamla Ullevi?

Jag är i alla fall inte nöjd med att endast slåss om det allsvenska guldet. Europa var det vi tillhörde när jag växte upp och platsen i Europa hoppas jag vi ska återta lagom till att mina barn växer upp. IFK Göteborg är för stort för Sverige och vi blåvita måste vara hungriga på framgång i Uefa European League. Inte nästa år, inte året där efter eller året efter ytterligare 22 mellansäsoner.

Det som var Uefacupen,
det som är Uefa Europa League,

det ska erövras i dag.

onsdag 29 juli 2009

Hoppa Hapoel hopp allez allez

Replik: "Israel ligger inte i Europa"

GÄSTKRÖNIKA/REPLIK. I dag svarar säsongskortsinnehavaren Johan Ulff på debattartikeln "Proletärer i alla länder, förena er! Eller?" som publicerades på BaraBen i förra veckan. I en replik försvarar han nu som blåvit supporter Proletären FF:s planerade protest mot det Israeliska fotbollslaget Hapoel Tel Avivs medverkan i UEFA Europa League.

Även om man är i avsaknad av de mest rudimentära kunskaperna om geografi borde det inte vara omöjligt att titta på kartan och inse att Israel inte ligger i Europa. Istället är orsaken till att ett Israeliskt lag kan möta vårt kära IFK Göteborg politik. Grannländerna liksom en stor opinion runtom i världen har valt att bojkotta Israel av bland annat följande skäl.

- Ockuperar helt eller delvis sina grannländer (Palestina, Syrien).
- Gör skillnad i lag på judiska och arabiska israeliska medborgare (jämförbart med apartheidsystemet i Sydafrika).
- Ägnar sig åt utomrättsliga avrättningar samt dömer barn till militärfängelse.
- Håller personer i fängsligt förvar på hemligt ort utan rättegång (jmf Guantamo, se facility 1391).
- Är den av FN:s medlemsländer som i särklass brutit mot flest FN – resolutioner.
- Bygger bosättningar på ockuperad mark.
- Upprätthåller en ockupation som försvårar så gott som allt socialt, kulturellt, ekonomiskt, etc samhälligt liv för palestinierna.
- Innehar kärnvapen och hotar/genomför i egenskap av regionens militära stormakt regelbundet militära aktioner mot sina grannländer/ palestinska motståndsmän.
- Förvägrar de palestinska flyktingarna rätten att återvända.

En inspirationskälla till bojkottkampanjen är det mycket framgångsrika arbetet för att isolera Sydafrika under apartheidtiden. Efter en stor folklig opinionsrörelse inleddes bland annat en idrottsbojkott med mera av Sydafrika i Sverige och flertalet av Europas länder. Detta var en liten men bidragande orsak till att det sydafrikanska apartheidsystemet brakade samman. Nu står alltså kampen mot ett annat apartheidsystem, nämligen det israeliska.

Signaturen Feldgrau (FG) tycker dock att gängse bilden av Israel skall nyanseras. Därtill tycker han att det är komiskt att det kommer bli protester ”när ett lag som på alla sätt och vis står på Proletärens sida kommer på besök”. FG:s poäng ligger i att Hapoel ursprungligen grundades som en gren av den israeliska fackföreningsrörelsen (Histradut). Dock glömmer FG att tala om att Histradut alltid haft en dubbel funktion i det israeliska samhället, nämligen att undertrycka de
palestinska arbetarnas situation till förmån för de israeliska.

Ett annat ”tungt” argument i FGs bevisföring är att Hapoel betyder Proletär. Gomorron, man undrar hur FG förklarar att brittiska trupper anföll Irak 2003. Socialdemokraten Tony Blair (labour) anföll då de facto ett land som styrdes av ett parti (Irakiska Baathpartiet) som också hade socialdemokratiska rötter. Med FG cirkelbevisföring kan detta inte ha hänt, sannolikt har heller ingen av Israels otaliga massakrer ägt rum. Och Harrisburg inträffade inte heller, eller?

Ty ibland är det enklast att blunda…

Säsongskortsinnehavare
//Johan Ulff

tisdag 28 juli 2009

Gästkrönika: Maskerade Glenn om Blåvitt i Europa

GÄSTKRÖNIKA. BaraBen.com tar med jämna och ojämna mellanrum in gästkrönikor från er supportrar. Ibland är det ett okänt namn som får säga sitt, ibland en stor blåvit profil. Vill du dela med dig av dina tankar eller åsikter till BaraBens läsare så mejla in ditt material. I dag talar signaturen "Maskerade Glenn" ut kring Blåvitts chanser i Europa.

måndag 27 juli 2009

feldgraus femma

FELDGRAUS FEMMA. Efter vissa matcher kommer man hem och önskar att man bara kunde somna, vakna upp, göra något som tar all ens tid och glömma bort skiten helt. Och det var just vad jag gjorde. Därför kommer femman nu, men tro inte att det beror på att jag behövt tid för eftertanke, att jag kollat igenom matchen igen eller att jag konsulterat något expertråd. Nej, nej. Det är fortfarande lika överjävligt svårt att sätta poängen. För vem gjorde sig förtjänt av några sett till 90 minuter? Kim? Knappast. Lund? Aldrig. Hjalle? Nähä. Seb? Pff. Jakob? Höhö. Sella? Den gubben går inte.

Trelleborgs FF, borta
5 poäng: Gustav Svensson - Målet. Det var väl ungefär det enda riktigt positiva på hela matchen. Utöver det var inte ens Gurra bra, och då är det fan kris.
3 poäng: Tobias Hysén - Kommer fortfarande till lägen, löper fortfarande och känns fortfarande het. Men det sista lilla finns inte där.
2 poäng: Thomas Olsson - Gjorde ingen BRA insats. Men han gjorde åtminstone en insats.
1 poäng: Mikael Dyrestam - Var inte alls lika avväpnande som på Gamla Ullevi. Gör ändå en ok match.

Totalt efter 16 omgångar
1. Tobias Hysén - 32 poäng
2. Kim Christensen - 30 poäng
3. Gustav Svensson - 26 poäng
4. Ragnar Sigurdsson - 22 poäng
5. Pontus Wernbloom - 16 poäng
6. Stefan Selakovic - 14 poäng
7. Mattias Bjärsmyr - 13 poäng
8. Sebastian Eriksson - 12 poäng
9. Robin Söder - 10 poäng
10. Niklas Bärkroth - 8 poäng
10. Mikael Dyrestam - 8 poäng
12. Erik Lund - 7 poäng
12. Thomas Olsson - 7 poäng
14. Adam Johansson - 6 poäng
14. Publiken - 6 poäng
14. Jakob Johansson - 6 poäng
17. Tobias Sana - 5 poäng
17. Hjalmar Jonsson - 5 poäng
19. Joel Alme - 3 poäng
19. Nicklas Carlsson - 3 poäng
21. Tränarna - 2 poäng

"Där knep Elfsborg guldet"

SMÅTT & GÔTT. Låt oss genomföra en högst vetenskaplig kommentarsundersökning bland er läsare. Frågan jag gärna vill ha svar på är: Tänkte du något i stil med "Helvetes jävla pulversläckare, där tog Elfsborg serieledningen och släpper den inte under resten av året" när Elfsborgs 2-1 plingade i rutan i går kväll?

Eller är det bara jag som kände den isande vinden av detta skräckscenario tränga sig igenom min kropp? Naturligtvis hoppas jag att känslan är helt felaktig, men både Kalmar och Elfsborg ser ju väldigt stabila ut samtidigt som vi börjat vackla betydligt efter uppehållet. Blir ju nästan svårt att inte spela upp diverse domedagsprofetior på ens näthinna...

|BaraBen.com|BaraBen.com|BaraBen.com|BaraBen.com|

Länge gick ryktet att Gefles Jawo skulle vara aktuell för Blåvitt, men efter att Hugosson-affären sprack har inte Blåvitt gjort business med Gävle-laget och att just Jawo skulle hamna i Blåvitt var en riktig högoddsare, varför kan ni säkert räkna ut. Nu blir han ny spjutspets i Elfsborgs anfallsbesättning och därmed en indikation på att en viss U21-stjärna förmodligen är på väg bort inom kort?

|BaraBen.com|BaraBen.com|BaraBen.com|BaraBen.com|

Jag förutspår ett SMS-krig i östra Göteborg i höst.

|BaraBen.com|BaraBen.com|BaraBen.com|BaraBen.com|

När startelvorna och bänkbesättningarna presenterades i går fanns nyförvärvet från Lyn, Bjarnason, inte med - trots att han var uttagen i truppen. Det sattes nog en och annan kaffeklunk i halsgropen med tanke på vår enorma tur på den här säsongens skadefront. Hade även vår nya offensiva mittfältare gått och slitit upp varje band i knät? Det fick ju bara inte vara sant. Nu var det som tur inte så, men märkligt nog så handlade det i stället om att han var avstängd. En grov avstängning hängde nämligen med på köpet från Norge - och gällde i Allsvenskan.

Men det här är ju inte första gången som vi drabbas av en sista minuten-petning på grund av att "pappren inte är i ordning". 7 april 2007 plockades Jonathan Berg bort från startelvan då Håkan Mild missat att Jonatan Berg behövde registreras som spelare i Blåvitt. Detta efter att han hade varit utlånad till Gais. Bägge gångerna har vi dock lyckats förhindra en Walk Over-situation, men nu var det åter väldigt nära ett organisationsmässigt fiasko. Det är nog dags att lägga in det i de fasta rutinerna att registreringar, avstängningar och andra potentiella hinder från tidigare ses över i god tid före det att ett nyförvärv blir aktuell för en matchtrupp...

|BaraBen.com|BaraBen.com|BaraBen.com|BaraBen.com|

TV4 Sport direktsänder just nu (20:52) det fullständigt vansinniga, men teatraliskt underbara, spektaklet kring Zlatan Ibrahimovic officiella presentation som Barca-spelare på Nou Camp. Intressant att reportrarna på "Barca TV" som sköter produktionen talar katalanska och sedan livedubbas till spanska och sedan i sin tur dubbeldubbas till svenska av fyrans Jesper Hussfelt. En av de mer bisarra sändningar jag kikat på i varje fall...

Att våga vända!

TRÄNARKRITIK. Återigen åker vi på stryk på bortaplan. Det är bedrövligt att det ska behöva hända efter en sådann härlig öppning. Två individuella misstag avgör matchen, men det är varken Lund eller Kim som den här artikeln kommer att handla om, utan om två andra herrar. Rehn och Olsson.

Om vi kollar på den här säsongen ser vi ett mönster. Vi vinner hemma, vi spelar lika eller förlorar borta. Problemet med bortamatcherna är att vi aldrig vänder eller kommer igen. Antingen vinner vi, eller så förlorar vi. Att "få med sig en poäng" är inget vi lyckats med, och den enda kryss-matchen vi gjort i år var den i Halmstad. Jag tycker det är dags att ge både Rehn och Olsson en rejäl känga. Det känns som det saknas coachning när vi hamnar i underläge. I dagens match kände jag redan vid 1-1 målet att det var dags att agera. Men inget händer. När så 2-1 målet kommer känner jag att "nu är det väl ändå dags att vakna till och agera". Men trots ett fortsatt mediokert spel dröjer det ända fram till 70-75e minuten innan bytena kommer.

Man kunde blivit mindre besviken på bytena. Visst var det rätt att byta ut TO och sätta in Stiller. Men att byta Jacob mot Alex är som att byta pest mot kolera. Det är något med Dalex som jag måste missa, något som Rehn och Olsson ser som inte jag ser, för någon annan matchbild blev det verkligen inte efter bytet. Men det är egentligen inte bara passiva byten som är problemet när det gäller att få till en vändning.

När vi hamnar i underläge känns det som att vår tränarduo tar det med allt för stort lugn. Sitter kvar lite på bänken och kollar på spelet och känner att det "nog löser sig självt". Kanske är det just även därför agerandena kommer allt för sent. Rehn och Olsson kanske har lite för stor tilltro till laget och att de ska reda ut det på egen hand. För det brukar vara först i åttionde minuten som man ser Rehn stå och mana på och ger taktiska instruktioner. Problemet är som sagt att det är för sent.

Nej, om vi ska vara med och slåss om guldet i slutet av säsongen krävs att vi tar poäng även på bortamatcherna, och det gör man inte genom att stå med händerna i fickorna och låtsas som att det regnar när vi ligger under med 2-1!

Matchrapport: IFK Göteborg - Östers IF (J-allsvenskan)

MATCHRAPPORT. I skuggan av den allsvenska matchen nere i Trelleborg spelade idag ett IFK Göteborg i poängnöd mot Östers IF i Juniorallsvenskan Elit Södra. Efter en mycket olycklig inledning av matchen lyckades inte laget resa sig och förlustsiffrorna skrevs till slut till 1-2 där Mikael Andersson gjorde IFK Göteborgs mål.

IFK Göteborg ligger farligt nära nedflyttningsstrecket i Juniorallsvenskan Elit Södra. Halvvägs in i serien har man skrapat ihop 12 poäng på 10 matcher och har tre poäng ner till bottenstriden. Men man hade inför dagens match spelat två matcher mindre än övriga lag och med ett BK Häcken på slutspelsplats med 17 poäng hade man goda chanser att klättra en bra bit upp i tabellen. Kunde man dessutom inkassera maximala poäng på dessa två matcher skulle man kanske till och med nå slutspelsplatsen så småningom. Men då skulle man börja med att slå topplaget Östers IF.

IFK Göteborg ställde upp med följande startelva:

MV. Mattias Holmström

HB. David Johansson
MB. Mikael Gonzalez
MB. Patrik Hansson
VB. Mikael Andersson

HM. Robin Alnäs
IM. Niclas Martinsson
IM. Joel Allansson
IM. Johan Lundgren.
VM. Ali Selim

AF. Jetmir Kurti

Bänken: Markus Bengtsson (MV), Sebastian Andersson, Jonas Björlund, Christopher Mbamba, Christoffer Bengtsson

Tittar man på startelvan så ser den på pappret ganska stark ut. De allra flesta kan ses som ordinarie bortsett från målvakt Holmström och anfallare Kurti. De två är alltjämt ganska nya i gemet, men övriga har stor erfarenhet av att spela matcher på denna nivå.

Men matchen börjar på sämsta möjliga vis för Blåvitt. Redan i tredje minuten missbedömer Mattias Holmström en studsande boll där han utanför sitt eget straffområde "bara" skall nicka bort den, men studsen går över honom och hamnar rätt i gapet på Östers anfallare som jagat efter bollen. Öppet mål och givet mål. En stund senare får samme anfallare en boll i djupled och fri med Holmström gör han inget misstag utan springer förbi hans händer och kan rulla in bollen ännu en gång i öppet mål.

Så här långt har annars IFK Göteborg sett ganska bra ut. Man har fört spelet och med ett rappt passningsspel försökt såga sig igenom Östers backlinje med blandat resultat. Östers lag känns rent fysiskt större och starkare (och trögare) och den stund det var match och Östers anfallslusta var intakt så kunde Blåvitt vinna mark genom att spela bollen snabbt. I och med sin tvåmålsledning så kunde istället Öster hålla sin backlinje och mittfält i en lägre utgångsposition och ytorna blev därmed för trånga för IFK Göteborg att spela på.

Detta präglar matchen helt och hållet. Visserligen reducerar IFK Göteborg i mitten av första halvlek genom lagkapten Mikael Andersson och man hoppas då att få se en scenförändring, men det visar sig inte skaka österspelarna nåt nämnvärt. Målet är vackert och kan enkelt beskrivas genom att han bröt ett uppspel, tog några steg inåt banan med bollen och klippte till långt utifrån med högern. Bollen går i en stilig bana över målvakten och dyker så där lömskt precis innan den skall gå över ribban. Snyggt mål och av vänsterfotade Anderssons ansiktsuttryck att döma så hör det inte till vanligheterna att han får sån träff med högerdojan.

Andra halvlek är inte så mycket att skriva hem om. IFK Göteborg försöker verkligen att få till en kvittering men med ett rätt så tillknäppt försvar att forcera så fastnar så gott som alltid sista passen på en motståndarfot. Möjligen spelar man lite för svårt också med skarvningar och klackar. Man försöker även komma runt på kanterna för inlägg och därigenom vaskar man fram några chanser, bland annat har Johan Lundgren en bra nick utanför, men något mål blir det inte, utan Östers IF kan ta en relativt komfortabel seger efter att ha haft full utdelning på målchanserna under matchens inledning.

IFK Göteborg hade verkligen behövt de tre poängen idag för att komma upp på säkrare mark igen men samtidigt så har serien bara gått halvvägs och det är långt ifrån kört ännu. Det är till och med fortfarande fullt möjligt att nå slutspelsplatsen man suktar efter, men då får man inte åka på såna inledningar som idag. Men många matcher återstår så det är bara att bryta ihop och komma igen.

Kommande matcher för juniorlaget:
2009-07-29 18:00 Malmö FF - IFK Göteborg
2009-08-01 14:00 IFK Göteborg - Landskrona BoIS
2009-08-05 19:00 IFK Göteborg - Carlstad United BK
2009-08-12 18:00 IF Elfsborg - IFK Göteborg



Fler bilder från matchen återfinns här.

söndag 26 juli 2009

lördag 25 juli 2009

BaraBen rankar: Allsvenskans 50 bästa spelare just nu!

ALLSVENSKAN. Det har kommit till halvtid i allsvenskan och vad passar väl bättre än att då passa på att ranka allsvenskans bästa spelare. Kriterierna är enkla. Man måste vara kvar i allsvenskan och man får inte vara långtidsskadad. Spelarna bedöms efter sina insatser i respektive klubbar under våren och sommaren och även insatser i cuper och landslag vägs in. Listan är framarbetad i samförstånd mellan BaraBens ledande skribenter och kan ej överklagas. Tobias Hysén har dock inte fått vara med och bestämma... Det skall också sägas att vi påbörjade arbetet med vår lista, och färdigställde den, för flera dagar sedan. Alltså långt innan Sportbladet släppte sin ynkliga motsvarighet som vi därmed inte tagit någon hänsyn till.

Here we go!

1. Rasmus Elm
Har varit outstanding i vår och sommar. Gör mål och assist och är enormt viktig för spelet i Kalmar. Har dessutom varit framträdande i både a-landslag och u21-landslag och är samtidigt tillräckligt ung för att fortsätta spela i nästa generations u21-landslag. Ett framtidsnamn som redan nu är en superb fotbollsspelare. Given etta på listan.

2. Tobias Hysén
Allsvenska skytteligaledare som hade en vår som inte liknade någon annans. Bombade in mål i parti och minut och belönades tack vare detta till slut med landslagsspel. Något litet formtapp i de senaste tre allsvenska matcherna då det inte blivit något mål, trots att chanser inte saknats. Bland annat en missad straff. Gjorde istället två i cupmatchen mot Gefle. Vår bloggkollega behåller trots det andraplatsen på listan mycket tack vare hur viktig han är för IFKs spel. Ständigt smarta löpningar som sätter skräck i motståndarna blandas med en pådrivande karaktär. Hysén är vårens och sommarens regent hos de allsvenska serieledarna!


3. Wanderson
Gais må vara ett bonkegäng, men i Wandersson har dom allsvenskans störste individualist. Och också den bäste. Dribblar en gubbe och skjuter bollen i mål och får det att se väldigt enkelt ut. Blandar det med fina assist och detta gör att han leder allsvenskans totala poängliga. En bedrift som nästan kan ses ännu större när man tittar på lagets position i tabellen.

4. Ivan Obolo
Intar fjärdeplatsen på listan tack vare att han är så otroligt viktig för AIKs anfallsspel, och målfabrikation. I kaoslaget AIK är det Obolo som bär laget på sina axlar och det sägs att han ligger bakom 75% av lagets mål. En siffra som säger det mesta. När Obolo försvinner då riskerar gnaget att rasa.

5. Anders Svensson

"Taco" må ha fallit ur topp-tre, men håller fortfarande otroligt hög klass. Navet i Elfsborgs spel, både det offensiva och defensiva. Viktigt med sin rutin och inställningi laget som ligger tvåa i allsvenskan. Fortfarande även en viktig kugge i landslaget.


6. Gustav Svensson
Spelaren som tagit störst kliv i hela allsvenskan på kortast tid i sommar. Var briljant i u21-EM med det otroliga målet mot Vitryssland som topp, men även i matchen mot Serbien får inte glömmas då Gustav gjorde en av de enskilt bästa matcherna någon gjorde i hela det mästerskapet. Har sedan tagit med sig den formtoppen tillbaka till IFK efter sommaruppehållet då han varit lagets troligen absolut bästa spelare. Har vuxit och tar mer ansvar nu när Pontus är borta och håller på att bli riktigt bra även offensivt.


7. Emir Bajrami
Bolltrollaren Bajrami har varit extremt bra vissa matcher med Ellos under våren och gjorde även han vissa insatser i u21-EM som var riktigt vassa. Toppar Boråslagets poängliga överlägset med sina nio poäng, sex mål och tre assist. Har ett otroligt driv i steget och kan han bara lära sig värdera vissa lägen bättre så kan han bli hur bra som helst.

8. Henrik Larsson

Likt Lance Armstrong må kungen ha kommit till åren och abdikerat från tronen, men är fortfarande med i den absoluta toppen. Har inte producerat poäng som förut som förut men är fortfarande enormt viktig för hela HIFs spel, för utbildnignen av lagets unga spelare (bland annat nummer tio på den här listan) och för föreningen i stort. Ett rent spelgeni i sina bästa stunder.


9. Kim Christensen
Allsvenskans bästa målvakt utan tvekan. Högst procent, minst antal insläppta mål, flest räddningar och flest nollor. I topp i allt. Gjorde ett misstag i sin första match, sen har det knappt blivit några fler. Förvisso två kommunikationsmissar i år, men har kompenserat upp det med ett fantastiskt närspel, enorm säkerhet i luften och det överlägset bästa spelet med fötterna bland allsvenskans samtliga målvakter. En komplett målvakt.

10. Rasmus Jönsson

Ynglingen hade en formsvacka en liten period i våras men har nu kommit igång igen, och det rejält. Bara 19 år men trots det fyra i allsvenskans skytteliga med sina sju mål. Enorm potential med sin längd, sitt driv i steget och sin blick för spelet. Redan en otrolig målskytt nu, hur bra kan han bli i framtiden?

11. Stefan Selakovic

Högerbreddaren Selakovic är enormt viktig för serieledarnas spel just nu. Rutinerad, smart och finurlig. Har utvecklat sina inlägg och sätter de flesta precis där de ska nuförtiden. Leder därmed allsvenskans assistliga och är femma i den totala poängligen. Det räcker för en elfteplats för den sympatiske skojaren Selakovic.


12. Amadou Jawo
Om Obolo är viktig för AIK så är det precis samma med Jawo och Gefle. 25-åringen är allt i Gefles offensiv. Fem mål och två assist har det blivit så långt och det lär bli mer för spelaren som jagas av många av allsvenskans toppklubbar och även en rad utländska.

13. Sebastian Eriksson

Serieledarnas nya lagkapten har utvecklats enormt under våren. Är blyg utanför fotbollsplanen, närmast tillbakadragen, men på densamma växer han till en gigant. Är navet i IFKs spel med sina öppnande offensiva passningar, men är även en kämpe defensivt och tvekar aldrig att göra en precis glidtackling. Vill alltid ha boll, vill alltid framåt. Enda nackdelen är att han kan falla ut matcher ibland i andra halvlek när tröttheten gör sig påmind.


14. Stefan Ishizaki
Solnatattaren Ishizaki må vara tämligen opopulär person bland Göteborgssupportrar, men är trots det en enormt bra fotbollsspelare. Ligger bakom mycket av Elfsborgs offensiva spel.

15. Ragnar Sigurdsson

Det är alltid svårt att ranka försvarare på en sån här lista, men är det någon som skall placeras högst upp av dessa så är det Ragge. Säkerheten själv i allsvenskans bästa backlinje och gör sällan ett misstag. Anpassar sig till vilken annan mittbackskollega som helst. En stor karaktär med offensiva kvalitéer. Säker straffskytt.


16. Rasmus Bengtsson
En oerhört spelskicklig mittback som har framtiden för sig. Ryktas vara på väg mot större uppgifter. Nära komplett utan att glänsa. Kan bli en framtida klippa i a-landslaget.

17. Dominic Chatto

Häcken ligger trots allt på en sjundplats i allsvenskan och den som har dominerat lagets mittfält är nyförvärvet Dominic Chatto. Hade utan problem gått in i vilket topplag som helst i serien. Grym defensivt och även duktig på att hitta rätt med passningarna. Blir knappast kvar i Häcken i många år.

18. Emil Johansson

I ett sorligt Bajen har vänsterbacken Johansson varit ljuspunkten. Var duktig under våren och riktigt bra stundtals i U21-EM. Årets första mål i allsvenskan kom från Johanssons vänsterfot och var även årets så långt snyggaste. Det dröjer inte länge förrän nån bättre än Hammarby klubb slantar upp för 23-åringen.

19. Teddy Lucic

Först och främst, vi glömmer aldrig hans svek... Men trots det kan man bara konstatera att veteranen håller än. Styr en av de bästa backlinjerna med bravur. Trots att han inte är den snabbaste så kompenserar han upp det med att alltid stå på rätt plats. Kan säkert spela tills han är 45.

20. Magnus Bahne

Bahne är ofta den som räddar poäng för Halmstad, inte bara i matchen mot oss. Enorm i reflexerna och kan vara som en vägg i vissa matcher. Allsvenskans näst bästa målvakt.

21. Marcus Lantz

Är motorn på HeIFs innermittfält. En krigare som aldrig ger sig. Somliga påstår till och med att han är lika viktig som Larsson men det är kanske att ta i. Dock fortfarande en oerthört duktig fotbollsspelare och bollvinnare.

22.
John Alvbåge
Den gamle IFK-målvakten har gått en ny vår tillmötes i ÖSK och stundtals varit enorm. Inte långt ifrån landslagsklass i sina stunder, men varvar fortfarande upp med lite flaxigt spel emellanåt.


23. Michael Görlitz
Halmstads tyske mittfältsdynamo vinner en plats på vår lista, precis som han vann priset som HBKs bäste spelare 2008, trots att han då värvades mitt under sommaren. En kreativ mittfältare som hittar öppningar i spelet.

24. Labinot Harbuzi

Svårbedömd. Ska man tala klarspråk så verkar det ibland som att Harbuzi har någon lättare form av hjärnfel med de uttalanden han gör. Har gjort några bra matcher och verkar tro att han är bäst i världen. Klubbkänslan är noll och han är ingen favorit hos fansen för det han gör utanför planen. Dock, på planen så är han stundtals en enormt spännande teknisk fotbollsspelare som hittar passningar, dribblingar och ser lägen för målet som få andra. Enorm potential.


25. Pär Hansson
Den unga målvakten har imponerat med sitt lugn och sin pondus. Har även ett väldigt vårdat spel med fötterna. Kanske framförallt i början av serien, det senaste har det blivit en och annan tabbe. Dock fortfarande en av de absolut bästa målvakterna i serien.

26. Marcus Allbäck

Öis-ikonen har varit skadad mycket men nu när han väl är tillbaka så visar det sig vad oerhört viktig han är för jumbon. Håller i boll och fördelar passningar med väldigt hög kvalité. Den gamla landslagsmannen håller ännu mycket hög klass.



27. Pär Ericsson
Gais stjärnskott har låtit höra om sig rejält under våren och sommaren. En stor, stark anfallstyp som även har fart och teknik. Inte helt olik den ztore, även om han har en bra bit kvar till hans nivå. I allsvenskan duger det dock fint, även om det är lite synd om Pär att han spelar i ett så ruttet lag.

28. Kim Olsen
Örebros viktiga anfallare som med sin kraft gärna stångas med samtliga allsvenska försvarare. Viktig för Örebros målfabrikation och även med sin karaktär.


29. Christoffer Andersson
Helsingborgs yttermittfältare Andersson är en klassiker i svensk fotboll. Gör alltid ett gedigt jobb med god kvalité och står dessutom för en del mål och assist. Tvåa i lagets poängliga.


30. Paulinho
Häckens fasta situationer stavas Paulinho. Och när Henriksson och Ranegie kör fast så är det Paulinho som står för det kreativa. Är väldigt bra och blir bara bättre. Häcken har själva sagt att dom inte tror dom får behålla brassen länge till.

31. Daniel Mendes
Förvisso inhoppare en hel del men trots det fem mål och tre assist från Mendes än så länge. Här har Kalmar återigen värvat smart.

32. Pavel Zavadil
Den kreative mittfältsdynamon Zavadil är även en duglig spelare defensivt. Men framförallt är hans känsliga högerfot ett stort vapen för jumbon. Zavadil är egentligen för bra för Örgryte.

33. Sidleds-Danne
Gamle Daniel Andersson håller än. Tar ett stort defensivt ansvar i Malmö och leder även laget i egenskap av att han är kapten. Gör en och annan passning i sidled, men så länge han gör det i allsvenskan är det ok. Har spelat ut sin roll i landslaget.


34. Hans Berggren
Ytterligare en riktigt gammal allsvensk profil. Sätt in Hasse Berggren i vilket lag som helst och han gör mål. Fem har det blivit i år för 36-åringen.

35. James Keene

Elfsborg centertank. Kanske inte den mest kreative men en riktig kämpe att slänga in när det kör fast. Har gjort fyra mål än så länge i år, kan bättre.


36.
Mathias Ranegie
Problembarnet Ranegie lämnade mästarna för lillebror på Hisingen. Kanske var det precis vad han behövde då han blommat ut i år (bättre sent än aldrig) och gjort inte mindre än sex mål. I BK Häcken. Säga vad man vill om Ranegie men det är helt okej trots allt.

37. Viktor Noring
Det är någonting med Trelleborg och målvakter. Bara 18 år gammal men agerar redan med stor pondus och står ofta för riktigt svettiga räddningar. Väldigt ung för att redan stå i mål i allsvenskan, kan bli enorm på sikt.

38. Tobias Eriksson
Kalmarspelaren som är som en duracellkanin. Benen trummar på och det är sällan man ser det blonda yrvädret stå still. 24-åringen har dessutom levererat fyra mål och två assist.

39. Tomas Olsson
Den gamla mittfältsstrategen håller fortfarande klassen. Inte alltid given i laget men när han får spela så står han oftast för riktigt starka insatser trots allt. Tempot är inte där det en gång var men speluppfattningen och det utmärkta passningsspelet har han kvar.


40. Guillermo Molins
Molins har varit lite upp och ner under året.
Hans inhopp i U21-EM var starkt och bara att han var med där tyder trots allt på att han håller helt ok klass. Leder Malmös interna poängliga, förvisso bara på fyra poäng men ändå.

41. Daniel Sjölund
En av få ljusglimtar i ett Djurgården i spillror. Håller uppe standarden så gott det går, men visst hoppas väl Sjölund att det snart blir spel i ett bättre lag...

42.
Mattias Lindström
Gamla Helsingborgsprofilen är tillbaka i svensk fotboll, denna gång i Gais. Säga vad man vill om gais men det är ett fåtal spelare som hållt klassen uppe, och en av dom är definitivt Lindström.


43. Jonatan Berg

Den gamle Blåvita högeryttern som "aldrig fick chansen". Kämpade i flera år men förgäves då han hade Niclas Alexandersson framför sig. I Gefle stämmer det bättre. Spelet är lite rakare, lite enklare och passar Jonatan bättre. Har en av allsvenskans vassaste högerfötter och är ständigt ett vapen med sina frisparkar, inlägg och hörnor.


44. Philip Haglund
I BP är det Philip Haglund som är den som drar det tunga lasset. Stor och stark och även med patenterat långa inkast. Han är navet i BPs anfallspel och leder också den interna poängligan.


45. Roni Porokara

Örebro har faktiskt skapat ett helt okej lag lite sådär i skymundan. Man har ett par riktigt bra offensiva spelare som alla håller ganska hög nivå. Därför ligger man också sexa i tabellen. Porokara är en klart bidragande orsak till det med sitt kreativa och smarta offensiva spel.

46. Joakim Runnemo
I ett BP som lever på att kriga är Runnemo kanske den störste krigaren av alla. Springer på allt och alla. Skapar en hel del på egen hand framåt och är också behjälplig defensivt.

47. Jonas Henriksson

Kämpen som springer på allt och som dessutom är ganska kreativ och gör ett och annat mål. I ett mästarlag platsar han inte men i Häcken tillåts Henriksson till och från att briljera.

48.
Michael Almebäck
Örebros unga mittback är en riktigt tuff typ. Ibland lite för tuff, på gränsen till hård. Men för att ligga sexa i tabellen räcker det inte med bara bra offensiva spelare och en bra målvakt, man behöver bra försvarare också. Almebäck är den bäste av dom.

49. Erik Sundin

Smart värvning av Helsingborg. Sundin är snabb och företagsam. Springer på allt skapar oreda i motståndarnas försvar. Har pytsat tre bollar i år.


50. Bengt Andersson

Sist men inte minst. Gamle Bengan har styrt upp Örgrytes försvar och det är sedan har har ställt sig i mål som Örgryte börjat plocka poäng. Och vad kan väl passa bättre än att avsluta listan med en riktig Blåvit hjälte?

fredag 24 juli 2009

Lika som bär: Business as usual

Se Blåvitt för 80 spänn!

Vår nya arena tar 18800 åskådare. Det krävs alltså 9400 för att den ska vara halvfull. Under tre av de senaste sex Allsvenska matcherna har vi klarat detta med minsta möjliga marginal, mot Gefle var vi inte ens i närheten (7088). Att under sex matchers tid bara komma rejält över halvfullt vid två tillfällen (Kalmar 12351 & Malmö 15267), och detta på en sprillans ny arena, det är f-n inte okej! Upplevelsen i år är flera hundra procent bättre än vad den var i betongbunkern. Man ser grymt bra från alla platser, akustiken medverkar till att stämningen blir fantastisk, vi har fått en extra klack (LS), en ny underbar inmarchsång m.m., m.m.. Dessutom leder vi Allsvenskan! Varför kommer inte folk?

Nästa vecka väntar två mycket viktiga matcher. Först mot Hapoel Tel Aviv på torsdagen i ett Europa-kval där det räcker att ”bara” spöa två lag för att ta sig till ett gruppspel med kassaklirr och storlag på Gamla Ullevis gräsmatta. Sedan mot Häcken på söndagen, Hisingslaget har spelat bra de senaste matcherna och har tagit sig upp på en sjundeplats. Glöm dessutom inte att vi har revansch att kräva från 3-0 förlusten på Rambergsvallen i våras. Däremellan ska U2 spela två konserter på Ullevi så det händer mycket nästa helg. Därför är det viktigt att vi redan idag, imorgon och på söndag ”värvar” lite vänner och släktingar, berättar vilken upplevelse det är att gå på en Blåvitt-match. Vi som jobbar nästa vecka fortsätter med arbetskompisarna, alla till arenan! Priserna för matcherna mot Tel Aviv är samma som en normal Allsvensk match (ca 200 kronor) vilket jag inte tycker är jättedyrt. Till matchen mot Häcken finns dessutom ett erbjudande med ICA Stamkort där det kostar 80:- att gå. Kanske inte de allra bästa sittplatserna, sektion B på södra kortsidan, men jämfört med betongbunkern är det ju fortfarande kungligt bra platser. Det finns i nuläget ca 750 sådana biljetter och de ska vara slutsålda nästa söndag! Dessutom finns det en extra familjeläktare med ytterligare 550 platser till denna match med lite bättre platser på D-sektionen (långsida/kurvan brevid B) där biljetterna kostar 115:-/person och då ska man ha med sig minst ett barn på max 14 år per 2 vuxna. Det finns ytterligare 100 sådana platser brevid klacken i det ordinarie Änglalandet. 80 respektive 115 spänn, det är ungefär vad ett biobesök kostar, så nu finns det ingen anledning för folk att inte pröva på upplevelsen av att gå på en Blåvitt-match.

Apropå något helt annat tycker jag det är synd att Lunds och Söders kontraktskrivning till 2013 har försvunnit lite i skuggan av vår nye islänning. Visst, man kan säga att det också är en trygghet för dessa två spelarna med så långa kontrakt, men de vet båda två att de har tillräckligt med talang att bli utlandsproffs inom ett par år och då får Blåvitt förhoppningsvis rejält betalt. Gött är det.

torsdag 23 juli 2009

Välkommen Theodor "Teddy" Elmer Elmar Helmar Barjanos Bjarnarson Bjarnason!

SILLY/MEDIEKOLL. Tredje nyförvärvet på bara några dagar är klart. Islänningen Theodor Elmar Bjarnason, född 1987, går från en jumboplacering med FC Lyn till en topplacering med Mesta Mästarna. Hyfsat byte.

Mittfältaren ”Teddy” Bjarnason har skrivit på ett 3,5-årskontrakt och blir samtidigt den sjätte spelaren som lämnar krislaget Lyn i sommar. En annan som lämnat laget är Johan Dahlin, men som till skillnad från Bjarnason lämnade ett bottenlag mot ett annat.
Som vanligt pratar ingen om övergångsumman, men enligt Lyns tränare har norrmännen fått på plass en avtale vi er fornøyd med.

Visst, de behöver dra ner lönekostnaderna och får in några svaga svenska kronor i jämförelse med den norska. Men hur mycket kan övergången kosta? Ett lag som är tvingat att sälja kan inte kräva speciellt mycket.
En, två, tre, fyra? Har Håkan Mild pungat ut fem miljoner?
Känns skönt att slippa MP-klausuler åtminstone.

Förvirringen har under dagen varit total i Mediesverige. Kärt barn har många namn. MEN hur stavas hans namn egentligen?
En intressant detalj i dagens medierapportering - förutom namnsvårigheterna då - är likheten mellan den officiella hemsidans och G-P:s texter. Vem har lånat av den andre utan att credda? Slump?
IFK Göteborgsposten?
Jämför själva.
Säkrast att visa alla dagens mediehändelser med skärmdumpar då misstagen rättas till otroligt snabbt när BaraBen surfar runt och påtalar diverse galenskaper.

Officiella


G-P


”Vinnare” i dagens mediakamp får i övrigt Expressen bli utsedda till. Islänningen fick ett något sydländsk efternamn när det gick lite väl snabbt för Getingen. Finns även vissa otydligheter i texten om det är Elmer/Elmar som gäller.


Fotbollskanalen blev tapper tvåa med sitt försök att göra namnet ännu mer fornnordiskt.


I norska tidningar och på Lyns hemsida skriver man Bjarnason – utan ”r” i slutet. I Sverige förekommer dock Bjarnarson-stavningen på flera håll.
Här är svaret/beviset(?). Eller varför inte bli medlem i hans FB-fan club redan nu.

Men frågan alla ställer sig.
Hur många accenter ska det egentligen vara i islänningens namn?
Enligt allsmäktiga källan wiki ligger accentsiffran på två. Men en isländsk nyhetssida säger att det bara är en för Theodór Elmar Bjarnason som skrivit på för IFK Gautaborg!


Med reservation för eventuella felstavningar av vårt senaste nyförvärvs namn.

Proletärer i alla länder, förena er! Eller?

POLITIK. IFK lottades mot Hapoel Tel Aviv från Israel i Uefa Europa Leagues tredje kvalomgång och jag har bara suttit och väntat på att det skulle dyka upp någon sorts information om protestaktioner mot detta. Själv är jag av åsikten att även om det inte helt går att skilja fotbollen från politik, så kan man åtminstone ta och minimera sammanblandningen, och när man väl blandar in politik får man åtminstone göra det på rätt sätt.

Nu manar Proletären FF till protester under dagen för vår hemmamatch mot Hapoel. Men Proletären har skitit i det blå skåpet och missar helt att Hapoel i själva verket skulle kunna vara Proletären FF:s israeliska motsvarighet. "Hapoel" betyder "Arbetaren" på hebreiska (d v s exakt samma namn som Proletären FF själva har) och är en samling föreningar (likt Kamratföreningarna) som grundats av en israelisk socialistisk fackförening.

I Israel är sport och politik till skillnad från här tätt förknippat och det finns både höger- och vänsterinriktade föreningar. Beitar Jerusalem är ett exempel på en extremt högerinriktad sådan, klubben har aldrig haft en arabisk spelare i truppen och supportrarna sjunger rasistiska ramsor på läktarna. På andra sidan den politiska skalan står Hapoel med bland annat Hapoel Tel Aviv som har en palestinsk lagkapten och supportrar som generellt strävar efter fredlig samexistens med palestinier och Israels arabiska grannländer.

Men det missar Proletären FF helt, och personligen tycker jag att det kommer bli enormt komiskt om PFF manifesterar mot ett idrottsligt utbyte med Israel när ett lag som på alla sätt och vis står på Proletärens sida kommer på besök. Varför inte istället nyttja tillfället till att nyansera bilden av Israel något, som ett land där det faktiskt finns krafter som verkar för en lösning som passar båda parter, istället för att missa målet helt?

Ny islänning i isladan

Theodor Elmar Bjarnason gjorde idag sin första blåvita träning. På grund av vädret flyttade träningen in i isladan strax söder om Kamratgården. Tyvärr kunde inte undertecknad stanna längre än några minuter så det finns inga intryck att förmedla. Men en bild kan ni få i vilket fall.

Välkommen till Blåvitt, Theodor Elmar Bjarnason!

onsdag 22 juli 2009

Stiller och Turunens första träning

TRÄNINGSRAPPORT. Med en spänd förväntan satte man sig i bilen för att ta sig upp till natursköna Kamratgården för att bevaka ännu en träning. IFK Göteborg hade gjort klart med Tuomo Turunen från Finland som man hört många lovord om. När man väl kom fram möttes man av beskedet att Blåvitt knutit till sig även Hannes Stiller på lån från Qviding så helt plötsligt hade man dubbelt upp med nya bekantskaper att stifta.

En träning är en träning är en träning numera. Man har sett åtskilliga under regi av Rehn, Olsson och Olausson, alla ungefär enligt samma mönster och denna utan undantag vilket innebär tre moment - 1. Nåt slags stafettliknande övning. 2. Avancerad variant av kvadraten. 3. Tvåmålsspel över liten plan. Denna träningen skiljde sig inte ur mängden i det avseendet och därför riktar jag inte in mig på några spelmoment utan väljer enbart att fokusera på de två nya herrarna i truppen.

Först Hannes Stiller. Mina första intryck av honom är att han verkar vara en framåt person som verbalt tar för sig men även låter sitt spel tala. Han verkar ganska tung att möta och hans blåvita nummer viskar något om vems tomrum han är tänkt att täcka upp. Hannes Stiller har fått tröja 19. I tvåmålsspelet gjorde han två mål och med tanke på hur många mål som brukar göras under detta momentet rent generellt så är det rätt så bra. Han är stark i kroppen och svår att flytta på så han kan mycket väl göra bra ifrån sig i wernbloomrollen.

Tuomo Turunen är back till positionen. Han kan enligt utsago spela överallt, men känns främst som Bjärsmyrs ersättare. Han har dessutom fått nummer 5 på sin tröja. Raka byten rakt av således. Med finskt ursprung och totalt avsaknad av kunskaper i det svenska språket så avgav han ett ganska tillknäppt intryck verbalt, men det är ju inte så konstigt. När han spelar boll så känns han stabil i sitt passningsspel och när han slår iväg bollen längre så verkar han föredra vänster fot. Mittback som kan spela vänsterback verkar det vara med andra ord, men det sägs även att han kan hålla till på mittfältet.


I och med att inga träningsmoment på en blåvit träning liknar matchsituationer i större utsträckning är det svårt att säga hur deras medverkan påverkar IFK Göteborg mot Trelleborg i nästa match, men utifrån det man sett idag så känns det hoppfullt då ingen av de två nya herrarna gjorde en besviken. Låt mig säga så här: På en blåvit träning finns det få tillfällen att briljera när alla håller sådan klass som man gör, men eventuell inkompetens lyser snabbt igenom. Såväl Hannes Stiller som Tuomo Turunen kan utan tvivel kicka fotboll. Den saken är klar. Detta känns som två mycket spännande nyförvärv att se mer av!

Fler bilder från träningen återfinns här.

Här tränar Stiller och "Ture" med IFK Göteborg!



Vad tänker Kalle?

Fler bilder + träningsrapport följer...

UPDATE - SANA LÅNAS UT: IFK Göteborgs finska nyförvärv Toumo Turunen gjorde alltså sitt första träningspass med laget idag. Med på träningen var ännu ett nyförvärv, anfallaren Hannes Stiller som lånas i sex månader av Qviding. Enligt uppgifter så skall Qviding i utbyte få låna två spelare av IFK Göteborg, varav den ena - enligt vad BaraBen.com erfar - är Tobias Sana som då lånas tillbaka till sin gamla klubb. Mer info lär sippra ut inom kort...

tisdag 21 juli 2009

"Skicka Marcus Berg till Gais"

HUR BLEV DET SEN? I ett nytt litet inslag på BaraBen.com tänker vi med ojämna mellanrum lyfta fram sådant som hände för ett par år sedan här på Blåvitt-bloggen. Varför? Jo, för att se om analyserna från förr faktiskt kom att stämma med den verklighet vi senare fick ta del av. Först ut är ett gäng klassiska kommentarer från bloggens kommentarsfält:
sunda sa...
Att Sella kan göra mål är ju ett ganska välkänt faktum. Att det nu har låst sig för honom är beklagligt, men det lär inte lossna för honom om han blir bänkad. Marcus Berg är helt enkelt för dålig för att få starta.
12/8/06 09:03

Anonym sa...
Marcus Berg är på tok för loj och tam för startelvan.
12/8/06 12:15

Anonym sa...
Se på ribbskottet senast. Har ni sett Sella gå på skott nån gång? Han ska ju helst knäa in bollen 2 cm från mållinjen, oftast missar han dock
12/8/06 12:17

Gädda sa...
Sella alla dagar i veckan!
12/8/06 12:27

FCB sa...
Marcus e fan den sämsta som gått i ett par skor! In med Walle i stället om inte sella funkar! Skicka M.Berg till Gais
12/8/06 15:50
Alla dessa är kommentarer till bloggposten "Marcus Berg eller Stefan Selakovic", publicerad av RHeed i augusti 2006. Hur det gick sedan? Jo, det är vi väl alla bekanta med vid det här laget...

Bajen, bärs och rakade brudar

Toppen och botten.

KRÖNIKA. Den allsvenska tabellens sista nolla spräcktes i den slutliga omgången innan serien nu vänder. Rödblått slog Bajen borta tack vare att Bengan höll tätt.

Tabellen är ändå precis som tidigare ingen direkt lustig läsning för lagen i Sveriges största städer, med ett härligt undantag. Det är tragiskt men ytterst troligt att det lär bli idel anrika klubbar som ännu en gång åker ur eller får försöka kvala sig kvar. Oavsett vilka storstadslag det nu blir som försvinner från allsvenskan så förlorar fotbollsintresset stort på detta. Betänk hur många publikdragande derbyn som allsvenskan går miste om. Hur kul är det att åka till Mjällby och Åtvidaberg jämfört med att få möjligheten att piska Öis, Gais eller Djurgården egentligen? Ingen vill väl möta fler motståndarlag som kanske kan komma med 25 personer i sin klack till Gamla Ullevi? Betänk även hur definitivt sjunkande publiksnitt innebär sämre ekonomi för vissa klubbar.

Nionde augusti kan det alltså faktiskt bli dags för änglafansens första och sista bortamatch på nya Gamla Ullevi på några år. Öis har tack och lov haft fingertoppskänsla att bara ta normalderbydyrt betalt så ingen bojkott är aktuell. Rödblått har även varit vänliga att låta tex N1/N2 kallas "blåvit sektion" så Levande Sittplats hälsar att det blir premiär på bortaplan fast hemma, ja ni vet. Ska bli mycket kul med LS precis bredvid klacken då.

Öisderbyt innebär även att Bengan bjuder på ett kärt återseende. Han ska ändå hedras för att han valde att ställa upp för att försöka rädda det som räddas kan hos sin gamla klubb. Men vi änglar hedrar givetvis Bengan först och främst ännu en gång för allt han gjort för Blåvitt. Han lär förhoppningsvis inte kunna, eller vilja, sätta några större käppar i hjulet för ännu en blåvitt guldanstormning under hösten.

måndag 20 juli 2009

40 år efter månlandningen

feldgraus femma

FELDGRAUS FEMMA. feldgrau är tillbaka på internet, och hela världen kan andas ut. Det var ett bra tag sedan jag satte en femma och jag känner mig lite ringrostig så ni får ha det i tanken när ni läser vidare. Inte för att jag tror att ni bryr er, ni kommer klaga lika mycket ändå, men... Peeman fick i alla fall känna på hur det var att sätta femman i svåra matcher och han var uppenbart skärrad av det trauma som man får när ett dussin ilskna nätröster inte håller med. Let's cut the crap, nu kör vi!

Trelleborgs FF, hemma
5 poäng: Sebastian Eriksson - Det var med ganska stor förvåning som Seb stod först i spelarledet ut till uppställningen inför match, med tanke på hur många kaptenskandidater det faktiskt fanns i övrigt. Hysén, Gurra, Ragge, Hjalle, Kim, Sella, vafan, till och med Dyrestam hade kännts lika aktuell om någon frågat mig innan match. Men det blev Seb och jag är inte alls missnöjd, om någon nu skulle få för sig det. Seb har växt något oerhört på bara ett år. Minns Basel borta förra året, vilken grym insats han gjorde då, för att svaja rejält under hösten. Nu är han Baselklass varje match. Första halvlek i går var grym. Är dock fortfarande lite naiv i vissa situationer. Men för fan, killen är 20.
3 poäng: Thomas Olsson - I nuläget den givne ersättaren till Pontus. Har kommit in mer och mer i rollen och hade ett par riktigt fina moment i matchen, bland annat ett par djupledslöpningar in i straffområdet som skapade fina chanser, och dessutom ett mål, på nick! Håller han sig skadefri (...) och tar något ytterligare steg in i den offensiva rollen så känns det som att vi kanske kan klara ett SM-guld även utan att köpa en ersättare till PW.
2 poäng: Mikael Dyrestam - Jag imponerades av Dyre redan under försäsongens träningsmatch på Backavallen där han om jag inte minns helt fel också spelade vänsterback. Gjorde en ännu bättre insats i går och även om det likt hos Seb finns vissa drag av naivitet (men för fan, killen är 17) så var det en helgjuten insats igår.
1 poäng: Stefan Selakovic - Sellas jämna nivå den här säsongen återspeglar sig i ännu en enpoängare i feldgraus femma. Han gör sällan en kanonmatch men än mer sällan en dålig insats, nuförtiden. Kommer bli enormt viktig under hösten som en av "de äldre". Nuförtiden får han med sig sina snubbelförsök till dribblingar.

Totalt efter 15 omgångar
1. Kim Christensen - 30 poäng
2. Tobias Hysén - 29 poäng
3. Ragnar Sigurdsson - 22 poäng
4. Gustav Svensson - 21 poäng
5. Pontus Wernbloom - 16 poäng
6. Stefan Selakovic - 14 poäng
7. Mattias Bjärsmyr - 13 poäng
8. Sebastian Eriksson - 12 poäng
9. Robin Söder - 10 poäng
10. Niklas Bärkroth - 8 poäng
11. Mikael Dyrestam - 7 poäng
11. Erik Lund - 7 poäng
13. Adam Johansson - 6 poäng
13. Publiken - 6 poäng
13. Jakob Johansson - 6 poäng
16. Thomas Olsson - 5 poäng
16. Tobias Sana - 5 poäng
16. Hjalmar Jonsson - 5 poäng
19. Joel Alme - 3 poäng
19. Nicklas Carlsson - 3 poäng
21. Tränarna - 2 poäng

BaraBen snart större än Gais på Facebook!

FACEBOOK. Just nu expanderar BaraBens grupp på Facebook i rekordfart. Det senaste dygnet har fler än 100 nya personer anslutit sig, bland annat förre Blåvittstjärnan Pontus Wernbloom. Nu är vi drygt 1 300 personer i gruppen och har därmed inlett jakten på att bli större än Gais största Facebook-grupp, som har ganska exakt 1 600 medlemmar.

Klarar vi av detta innan sommarens slut? Är en Blåvitt-blogg större i omfattning på nätet än hela den grönsvarta rörelsen är? Du har svaret. Är du medlem i BaraBens grupp BaraBen.com- blue and white football heaven? Inte? Se till att bli medlem på en gång!

Kamal är vår Mustafa

EUROPA 2009/10. Kamal Mustafa. Sug på det namnet. Varför? Jo, vi ska ju som bekant möta Israeliska Tel Aviv i UEFA-cupen, det som döpts om till Europa League. Kamals efternamn Mustafa blir lite extra roligt att kika på inför den här matchen, inte för att det är ett vanligt arabiskt namn och därmed i motsatsförhållande till Israelerna. Nej, Mustafa är mycket mer intressant i det här sammanhanget på grund av dess arabiska betydelse.

Mustafa, betyder nämligen "den utvalde".
The chosen one. Den ni!

Hur kan vi efter att ha delgivits den här lilla biten av information förutspå något annat än att det blir just Kamal Mustafa som stiger in i sin UEF...Europa League-debut och stänker dit det avgörande målet? Det står ju nästan skrivet i stjärnorna så här 40 år efter Neil Armstrongs måndebut.

Neil var den utvalde, nu är Kamal vår utvalde.
Han är vår Mustafa.

Highlights: IFK Göteborg - Trelleborg 3-1 (2-0)

söndag 19 juli 2009

Så ska de tas - Ragnars straff i slow motion

Inte självklart att ersätta Wernbloom

SILLY SEASON. Centrala finska U21-backen/mittfältaren Tuomo "Muki" ("Muggen") Turunen är klar för IFK Göteborg. GT avslöjade här om dagen nyheten om att han var högaktuell och i dag satt han bredvid Håkan Mild på Gamla Ullevis läktare. Nu fattas bara en norsk spelare i den blåvita försvarslinjen så är hela norden representerat:

Kim "Dansken" Christensen, Toumo "Finnen" Turunen, Ragnar "Islänningen" Sigurdsson, Hjalmar "Islänningen" Jonsson och svenskarna Mikael Dyrestam, Karl Svensson. Chocken vore väl en comeback av Jon Inge Höiland vars Stabaek är i finanskris...

Men eftersom det verkar vara en defensiv och en offensiv pjäs som skall täppa igen luckorna efter duon Bjärsmyr och Wernbloom lär den comebacken endast förbi en nostalgisk dröm. Men var inte så säkra på att det blir fler nyförvärv.

Traditionellt sett, ja begränsat till Håkan Mild-eran i alla fall, så är ju IFK Göteborg väldigt restriktiva med nyförvärv utifrån föreningens gränser. De "nyförvärv" som görs i pressade lägen har under senare år i allt större utsträckning kommit från våra egna led. Nu har flera före detta och nuvarande Blåvitt-stjärnor uttalat sig i frågan, säkerligen till Milds förtret, med önskemål om offensiva förstärkningar för att fylla luckan efter Boom-Boom Wernbloom.

Men se det inte som självklart. Blåvitt både kan och skulle klara av att ersätta Wernbloom inom föreningen, något Mild och company även lär överväga. Samtidigt är det en chansning, eller vågspel om ni så vill, då det är tufft att förlita sig på tonårstalanger när Europaspel och allsvensk guldstrid är höstens företag.

I dagens seger mot Trelleborg fick vi se lite indikationer åt vart det kan sluta. Thomas Olsson är i dagsläget tränarnas naturliga val för vår offensiva mittfältsroll, med yngre talangen Jakob Johansson som backup. När TO går av, för det lär han göra mellan varven, så flyttas laget om så att Jakob tar den centrala rollen som släpande forward, så att säga.

Sedan kan det diskuteras om Olsson har det rätta steget för att styra vårt anfallsspel när toppmotstånd står på andra sidan planen. Lika så kan det ifrågasättas om Jakob är färdig för utmaningen, om han kan lyfta sig det snäpp som krävs för att lägstanivån inte ska vara lite för låg. Men dessa två spelares insatser i spelsystemets kanske viktigaste position visar oss en sak med all säkerhet - det är inte säkert att vi får se något offensivt nyförvärv i sommar...

Varför krångla till det?

Från dagens matchprogram.