En påminnelse om hur fotboll ska spelas...

RIKETS ÄNGLAR Med en bildkvalkad minns vi Rikets Änglar för ett år sedan. Baraben.com gick in i turneringens tredje år med den kaxiga attityden att vi skulle sparka hem hela skiten. Så blev det även. Obesegrade rusade vi som en bloggares pansarpoetiska stridsvagnspenna genom motståndarnas ynkliga försök. Som ståtliga fältherrar anammade vi segerns sötma och nu påminner vi om denna fantastiska bragd, en av idrottshistoriens mest minnesvärda händelser.

Låt er påminnas om ett blåvitt fotbollslag som vunnit under 2000-talet. Imorn är det dags igen.

Supporterfondens fruktade försvarslinje. Snittlängd på 1,95 meter...

Redan efter en match hade vissa varit nere i leran och grävt...

Den tekniska förmågan nådde helt oanade höjder...

Den alltid så glade och energiske "Batigol", äldst men klokast...

Ny OS gren: Synkroniserad uppvärmning...

Kommentarer överflödiga. Segermaskinen står uppställd...

"Ska vi vinna?" "-Jaaaaa!"

Mittfältets härskare Whoami leker med bollen...

Humöret på topp trots 7 timmars fotboll och regn...

Baraben-försvaret i aktion i slutet av finalenBaraben: 5 straffmål Forza: 3 straffmål

Lagsammanhållning som gav Baraben extra tyngd...

Totalsegern är bärgad!

Alla ville röra pokalen

Efterfesten på Scoore innehöll prisutdelning med Bjärsa och Svarte-Marcus...

...och pokalen överlämnades till en glad skara segrare

Som stolt vandrade runt med medaljer runt halsarna

Sedan gick bloggarna till attack när det vankades Blåvitt-quiz och kammade hem även kunskapsturneringen för andra året i rad. Självironiskt sjöngs det "Drygast i Sverige, ja vi är..."

"Se men inte röra..."

Efterfesterna fortsatte sedan långt in på småtimmarna på diverse krogar

“It is not the critic who counts not the man who points out how the strong man stumbles, or where the doer of deeds could have done them better. The credit belongs to the man who is actually in the arena, whose face is marred by dust and sweat and blood, who strives valiantly who errs and comes short again and again because there is not effort without error and shortcomings but who does actually strive to do the deed who knows the great enthusiasm, the great devotion, who spends himself in a worthy cause, who at the best knows in the end the triumph of high achievement and who at the worst, if he fails, at least he fails while daring greatly. So that his place shall never be with those cold and timid souls who know neither victory nor defeat.”

Theodore Roosevelt