Matchtankar - Jönköping hemma, 24/7

ANALYS. Sent vaknar syndare. Kaptenen har ännu inte lämnat det sjunkna skeppet. Inget att gnälla på, mer än frekvensen på inläggen, eller att det var för varmt på ståplats. Eller en sak då, domarinsatser och varför i helvete det spelas finaler på GU i bk häckens svartcup när de nyligen fick en ny "fin" arena för breddsport och möjlighet till allas nyttjande.

Domarmisstag (?) först då. Som BB-gubbarnas kollega på GT nyss krönikerade (orkar inte länka här i appen, även om det visst vore nåt sorts journalistiskt kutym att göra det. Men så är jag inte journo heller.) avseende tur och motgångar i avgörande lägen. Jag vet inte vad och varför man ska bröta på om det egentligen, delvis eftersom det såklart inte bidrar ett skit, och att det dessutom verkade tämligen svårt att utröna huruvida stinsen felaktigt släppte friläget på två gubbar till deras mål eller ej. Men visst är det förbannat jävla tröttsamt? Ellos borta? Kristoffer Karlsson och hans dreamteam kukade ur, Strömbergströmbergssons och hans gäng gjorde det samma idag (okej, jag vilar mitt fall och editerar med denna parentes då). Även om det lyckligtvis inte sket sig i poängtapp eller i att Martin/Markus/Magnus/Manfred/Mållgan faktiskt var direkt dålig. Segt är det med svenska "proffsdomare", oavsett. 

Sen kan man ju undra lite i Johns insats vid deras anfall, offside eller ej? Kändes han inte rätt fastklistrad i GRÄSET ganska länge?

Men, återigen, skit i det. Tre poäng är tre poäng. Även om det kändes som att segern var något dyrköpt ändå. Inte för att det syntes som att någon skadade sig, men för att värmen tog, matchen sög mycket must och att lite väl mycket kraft krävdes för att bärga tre extremt viktiga (på pappret enkla?) pinnar. Kul dock att Paka (ÄLSKAR FÖR I HELVETE DEN POJKEN) startar, gör det mesta rätt både offensivt och defensivt + det oväntade sköjet. En jävla fröjd. Även om det inte är en jättematch från hans sida. Solitt spel på mitten, Mads II gör det vi pratat, malt, önskat och dryftat om, skjuter utifrån, och gör mål på det. Sören är spelbar HELA tiden, Engvall kämpar men har lite oflyt. Och kanske tar lite väl mycket tid på sig ibland. MSD kämpar på, men kommer lite på mellis ibland och med det, ser lite osams ut med Emil som även han ser lite vilsen och ovanligt flat ut (även om insatsen inte alls är på långa vägar dålig eller underkänd). Haitam blandar och ger, men är även han fullt godkänd. Mittbackarna och John gör ett bra jobb. Tobbe gör ett fint inhopp, stökar, nickar och vinner viktiga bollar som tyvärr inte alltid förädlas. Tom gör en bra insats och kul att se Lawson komma in och kötta lite. Lugnar ner, värderar och spelar klokt, även om hans gula och den efterföljande frisparken kändes smått onödig.

Bara hoppas som sagt att det inte tog för mycket kräm här från kommande extremt viktiga match (hört den förut?) mot HJK (i delad serieledning med en match mer spelad) som slog jumbon i ligan med 4-2 idag. De gjorde visst, enligt twitter iaf, 4 mål på typ sexton minuter. Så sannolikt inte alls en promenad i park på torsdag.

Några korta från matchen då:
+ Mads II. Skott. Mål. Driv. Kvalitet.
+ Arbetsinsats. Kollektivt. Självförtroende.
+ 3 pinnar.
+ Seger, trots oklar insats från störande moment.

- Störande moment i form av katastrofal linjeman (eller?).
- Segern kändes tung. Hoppas jag fel.
- Att man visade publiksiffran istället för rätt nummer i 50/50, och många säkert komposterade sina lotter innan rätt nummer aviserades.
- Det bloggas för lite.

Ses på torsdag. Viktigt.

Matchtankar - Degerfors hemma (borta!), 21/2

ANALYS. Då var vi här igen. Ni. Jag. Oss. Och mina andra jag. Den populistiska och opportunistiska falangen av övervintrade 30-plussare, som på någon sorts maniskt manér återkommer och uppstånder på samma sätt likt fågel Fenix och några andra religiösa hittepåväsen en gång om året. Bloggaren. Den blåvita tyckaren. Ett utdöende släkte, vad det verkar, som fått sätta artens överlevnad till prov emot de stora och flashiga poddkollektivens och hemmameckade periscopesändningarnas nytidstörstande klickjagande anlete. Skit samma. Oppositionen, den blåvita, anno 2016 är härmed igångsatt.

En entusiastisk skara slöt upp på nån sorts sportbar på Wieselgrensplatsen, habil och ganska lagom tillförseende mot eftermiddagens tävlingspremiär mot anrikt motstånd i form av Degerfors. Själv var jag mest euforisk över att få se stan för ovanlighetens skull, och även med det, få smaka lite kolsyrad humleblanding. Med det även få språka lite med Glenn, första gången i år. Allt upplagt för katastrof med andra ord.

Överraskades lite av Bravidas intimitet. Jävlar vad liten den skitarenan är. Även om jag måste erkänna att det ändock på nåt sätt kändes lite gemytligt och mysigt, och från min position på mittersta ståplats, åtminstone kändes att vi skapade ett jävligt bra tryck, även om inga publikrekord slogs. Plast, betong, hisingen och fan hans moster därtill, måste ändå medges snäppet bättre än Valhalla, alla traditioner till trots.

Emellertid, allt blev ju ändå som man hade förväntat sig. Katastrof. Nej, självklart är inte ett ett mot fucking jävla Degerfors ett helt katastrofalt resultat (minns 2-2 mot Trollhättan, och vi vann hela skiten), men det får en ändå att falla in i det där gamla vanliga bittra "modet", som på något sätt gjort sig påmint åtminstone en eller två gånger de senaste säsongerna sedan 2007... Eller jo. Ett ett mot Degerfors är fanimej under all kritik. Vårt mål görs av (Köng!) en debuterande Ragnaradept och inte så mycket mer än det skapas framåt. Förutom några missar av Sören och lite halvchanser av Sköld, som absolut inte tog chansen. Återigen är det offensiven som står ut och gör sig märkvärdig. Trots att vi fått hem Glenns pojk. Jag vet inte vad det är.

Nej, det är inte enbart anfallsparet och det direkt offensiva spelet som sådant som hängs här och nu. Det är inte heller den något trötta och tämligen halvmediokra högerbacksinsatsen från vår med dagen blivande 33-åring (skönt att krisa några månader efter honom) som är orsaken till att vi bara lyckas få ett ett i denna match, det är mer än så. Vad det är? Ja, många saker. För att förenkla och minska risken för mer ordbajseri än ni redan utstått såhär långt avslutar jag min analys med någon sorts punktform.

* Vi sätter inte våra chanser (typ Sören).
* Vi står på linje i mittfält och anfall. Får inget som helst djupledsspel.
* Med ovan punkt, vi spelar mest i sidled i anfallsspel genom mittfält.
* Vi skjuter i vanlig ordning inga skott utifrån.
* Vi är tämligen kalla i matchen generellt sett, och åker på den gamla devisen, även om den inte stämmer fullt ut, "motivation slår klass".
* Vad man än tycker, anfallsspelet på högerkanten är inte alls detsamma utan Emil.

Återigen. Ingen ko på isen än. Allt är inte kaos och panik. Vi har inte åkt på några korsband eller för den delen spelat noll noll mot BP. Däremot. Kryss mot ett lag från Degerfors, var det nu ligger, det känns lite tråkigt.

Men visst, vi är ju bara i februari, och, det kan ju bara bli bättre. Eller nåt. Kul som fanken med match i alla fall.

Några korta då:

+ Hjörtur! Go jävla hemmadebut ändå. Köng.
+ Det var inte så kallt som det hade kunnat vara.

- Ja, ett kryss mot ett superettanlag är ju inte bra.

Nu är vi igång i alla fall. Och tröjorna är jävligt snygga. Trots allt.

Militant Hjalmarist!

KÅSERI. Det finns få saker och frågor som upprör, splittrar och engagerar lika många blåvita supportrar som "bengaldebatten" och Hjalmar.

 

Det framgick inte minst av lite röj igår på twitter, en sömnig måndagskväll i en annars ganska trött silly season. Jag borde såklart inte vara förvånad, för, frågan gällande Hjalmars ytterligare ett år i blåvit tjänst i truppen engagerar och tudelar den blåvita massan. Med all rätt. Jag både håller med och förvånas över allas militanta åsikt i frågan. Eller ja, förvånas är väl kanske fel ord, men åtminstone förundras över hur en spelare kan få så många att säga så mycket.

 

Nu är det ju dessutom så, kära läsare, att tweeten nedan självklart mejslades ur den innersta hjärnbarken och knåpades ihop under flera timmar, allt för att provocera fram en debatt. Eller så skrevs den direkt när jag försökte läsa ikapp flödet. Skit samma, jag tänker inte förklara mig och be om ursäkt för att jag utan pardon kallade folk idioter. Eller okej då. Förlåt.

 

Däremot slog det mig, efter att Guld Alex citerade min tweet på hans Facebooksida, att jag såklart borde utveckla lite mer kring min syn på Hjalmars fortsättning i laget över 2016. Dessutom var det ju hundra år sedan jag skrev något på bloggen.

 

First things first. Med Hjalmar i en kontinuerlig startelva vinner vi inga guld. Så är det. Det såg vi inte minst i år och statistiken* ljuger inte. Inget som givetvis lastas på Hjalmar själv, och, han gjorde precis det som förväntades av honom de matcher han klev in i både Ronkens och Bjärsas absens. Eller, han kanske rentav gjorde mer än det som förväntades av honom, för visst gjorde han en av sina bästa säsonger hittills?

"Varför ska han då få ett år till? För lång och trogen tjänst?"

"Han borde ha lämnat för längesen!"

"Ge fan i att kalla mig idiot, idiot!"

 

Ungefär sådär lät det i många kommentarer efter mitt uttalande. Uppfriskande!

 

Så, några argument varför det var ett ypperligt att ge Hjalle ett år till (i synnerhet med anledning av rådande ansträngda ekonomiska läge och inte minst för att minimera omsättningen av spelare i truppen):

• Han behövs i form av rutin och ryggrad för "de blåvita värdena" som givetvis är mer värt än regelbundna insatser i en startelva match efter match. Han bidrar garanterat med god representation/påminnelse av "den gamla skolan" gällande tjockmatteträning från Munkebäcksgymnasiet och kalla januaripass i isladan. Betydelsen av karaktär i vardagen, i träning och i det allmänna beteendet för vad det innebär att vara blåvit skojar man inte bort med 14 säsonger på kontot. Han vet vad som krävs.

• Hjalmar Jonssons vänsterfot.

• Han är en ypperlig länk mellan tränare/ledning och unga spelare.

• Han är säkerligen dessutom bra mycket billigare än  en oprövad, eller för den delen random back. Han kan dessutom acceptera en plats på tredje- eller fjärdeval som mittback. Vilket kanske är det viktigaste. Att skicka in två nya mittbackar i Zalo och en annan som backup för Ronken och Bjärs är givetvis inget önskvärt i ett guldjagande lag. Tom då? Jo, där kan jag väl i och för sig hålla med. Men hur mycket mittback är Tom egentligen? Åtminstone i Jörgen med J's ögon?

• Hjalmar Jonssons skägg.

• Nej, Hjalmar ska inte starta om absolut nödvändigt. Men i organisation och trupp, där ska han absolut vara. Och som sagt, i det läge vi har idag är detta den bästa lösningen. Och ja, det finns poänger i att han kanske borde gett plats för någon annan under tre svåra sjundeplatsår, men det finns ingen anledning att älta vad som borde gjorts där och då. Nu är nu.

• Kultbärare i Hjalle, Bjärs, Gurra, John, Seb och numer Emil behövs i dagens moderna fotboll. Så är det bara.

• Det är Hjalmar Jonsson vi pratar om här.

Seså, fortsätt rasa på twitter och diskutera gärna i smågrupper i kommentarsfältet nedan. 

 

*12 insläppta på första 23 omgångarna. 10 insläppta på sista 7 omgångarna.

 

Matchtankar - häcken hemma, 16/8 (4-0)

ANALYS. I vanlig ordning är det inte det lättaste att vet var man ska börja att dissekera en match mot världens näst mest roligt spelande lag. Med charmören Sörens makalösa hattrick? Aleesamis formidabla insats (återigen)? Jasmin Sudics knallröda mordförsök? Jörgen med J's smått otippade startelva? Nej, jag väljer att foka på överste Grens senaste förvärv, Mads Winther Albaek. Halebale. Inte ska det i vanlig ordning dras för stora växlar på en debutmatch, på en spelares första minuter i den vackraste av tröjor. Men, det går verkligen inte att inte imponeras av precis de attribut som saknats i blåvitt, egentligen ända sedan May eller Farneruds dagar, Offensivt mittfältsspel. Känslig passningsfot. Smartness. Lugn. Metodik. Crossbollar och en jävla förmåga att vara spelbar, vilja ha boll, vilja transportera boll framåt vid läge och med hårdhet och precision.

Nu ska vi inte heller förglömma helt att ytorna som bjöds efter deras utvisning bidrog till detta, men ändå. Mittfältskvalitén gick att ta på redan under första tio/femton där det inte var något snack om hur denna matchen skulle utvecklas. Ett riktigt gött hemmaspel, utan respekt (för världens näst bästa och roligast spelande lag) och med ett tempo som visade vilka som ledde serien, även innan matchen. Nu borde det komma något negativt från undertecknads tangentbord, åtminstone om allt vore som vanligt. Men, idag är ingenting som vanligt.

Givetvis borde siffrorna kanske skrivits mer än ett noll efter första med tanke på just ovan nämnda spelövertag och klasskillnad, likaså med deras utvisning i aktning. Samtidigt, det kändes inte som att det skulle bli särdeles oroligt, även om domaren hittade jättemånga mer minuter på övertiden och deras pajasgubbe Paulinwho (som nu borde veta vem Rogne är) med kompani på något vänster lyckades pricka översidan av ribban, och dessutom få tiden till att slå den efterföljande hörnan.

I andra maldes det på och redan efter någon minut ledde ett anfall längs högerkanten till en farlighet. Mer skulle det bli. Matchens man Sören, som blandar superkvalitet med rätt märkliga ingripanden (åtminstone några under varje match) gör så mycket rätt när han går in i banan och är spelbar, och dessutom fyller på i anfallen fick hänga in både tvåan och trean tämligen enkelt efter ruskigt bra förarbeten av Emil och Aleesami. Dessa ytterbackar! Hajtand som dessutom hänger fyran "med fel fot" i ett makalöst fint anfall. Det fina i alla målen är ju samtidigt att det är såpass många spelare som är inblandade i själva transporten av boll fram till mål. Engvall, som såg rätt missnöjd ut när han byttes ut, gjorde det mesta rätt i dagens match, förutom mål. Likaså Riski, inte speciellt många meter över havet, visar att han är ett bra tillskott till truppen.

Jag vet inte riktigt hur mycket mer man kan och bör analysera det hela egentligen. 10-0 på de två senaste allsvenska matcherna hemma borgar för att vi lär få se många roliga fajter på GU framöver. Vågar du stå utan biljett till Gefle? Kalmar? Dags att börja boka upp kalendern om detta inte är gjort. Med ett "påfnyttfött" innermittfält (hur ska Jörgen med J formera nästa allsvenska match mot åtvid?), en Sören som går på vatten, Hajtand som är överallt (hemjobbet i slutskedet av matchen, från offensivt straffområde är inget annat än KLASS!) eller en Alvbåge som borstat av sig pissmålen borta i Portugal. Det blir en rolig höst kamrater. Det blir det. Allt i egna händer. Nu kör vi som fan.

Några korta from matchen då:

+ Sören. Tre mål är respekt. Sören "i den friare rollen" in i banan är fröjd.
+ Aleesami. Så jävla rysligt bra. I den förfärliga jävla näringskedjan blir man skraj över att något jävla "storlag" ska komma och rabarba allsvenskans bästa förvärv denna säsongen.
+ Määäääds. Lugnet. Foten. Crossarna. Om det här är "lägstanivån" i ett nytt lag med nya gubbar. Då blir det kul det här.
+ Hjalmar. Köng.
+ Emil. Titan.
+ Tom. Gör en fin match idag. Visar att han inte är nöjd med att sitta bänk och hoppa in.
+ Billy! Debut! Så jävla sköj att han äntligen får lira. Visar ingen som helst respekt. Går för målet på frisparken!
+ Resten av gänget. Ingen som faller ur ramen. Alla gör jobbet idag. Underbart att se. Tunneln på Rogne har aldrig hänt.

- Onödigt att wajna om domarinsats en dag som denna, men hur kan det inte bli straff när Riski görs ner av deras målvakt?
- Tråkigt att behöva skriva det, men var det inte rätt mumligt och trött bland oss på KB idag? Vi kan alla bättre!

Dags att skita i alla jävla armbågar från Jöns och hans fjantar i söder, wajn om billiga ellosstraffar, peking som lurar där bakom, Faltsetas eller "äckligt stabila ajk". Det är vi som ska göra det.

Och, som nämndes i senaste #BBpodd, spela U-laget i veckans cupmatch.

Matchtankar - if plast hemma, 4/6

ANALYS. Angenäma problem. Alltid mycket svårare att få ihop en rapp och rask matchrapport när det finns lite att klaga på. Men, jag kan leva med det. Säkerligen alla ni också. Det finns som sagt inte mycket alls att orda om likt förgående drabbning på GU tidigare i veckan. Visst, tempot var stundtals rätt lågt även idag, men det kändes som att det fanns bra mycket mer kraft och baktanke i de flesta ingripanden. Situationen med Hajtand/John undantaget. Gött att de flippar och visar sina starka vinnarsidor, men till och med den gode Stahre hade nog kunnat tycka att det ordades lite väl mycket. Gött, fint, rätt och riktigt med klappen "dere emellan" efteråt. Hajtand och Johns enda mindre bra insats i matchen.

Man kan ändå inte skriva sådana här rader utan att förundras, förvånas och förbryllas över hur i hela jävla helvete våra svenska domare kan vara så fruktansvärt urusla. Seriöst, om Hjalmar i Basel borta blåstes för hands, och kvällens situation inte gör det (naturlig position?), då undrar man fan varför man håller på med det här egentligen. Tyckte visserligen att min gamle kapten från lumpen i Skövde shejpade upp sig lite lite efteråt, för att sedan bli lika usel igen. Om Ankersens räddning på linjen vid hörnan var rätt eller fel vet jag inte, men det kändes som en brutal kompensation för hans fadäs tidigare. Gött kan tyckas, men två fel gör inte ett rätt. Ändå. Oavsett om man är från Skövde. Skit samma, nu var inte den ena, den andra eller för den delen alla övriga hundrafemtioelva märkliga blåsningar matchavgörande till vår nackdel, så det är väl lika bra att lämna dagens domarinsats därhän.

Jag skrev lite blaj, i vanlig ordning, på Twitter under förmiddagen huruvida jag ville se högklassig köttpress med understöd. Kvalitativt spel. Ruskiga omställningar. Kyla. Hetta. Segersötma. Kamp och 3 pinnar. Jag fick en del av det. Eller det mesta faktiskt. Pressen kändes jävligt resolut, även om vi tjuvade en del i andra och lämnade lite olustiga luckor i "slottet" under flertalet tillfällen. Det kvalitativa spelet fanns där också, även om jag tycker Ankersen för dagen trampade, kladdade och var lite ovän med bollen olikt det vi sett honom innan. Kylan fick vi i Vibes makalösa avslut från snäv vinkel, och hettan kom mest hela tiden. De tre pinnarna smakar extra gott när skansen och peking delar poäng.

Smolket är givetvis Sörens skada (sägs inte vara korsbandsallvarlig, men det vet man ju aldrig) som både såklart är jävligt tråkig för honom, laget och oss, och ställer samtidigt till en del huvudbry med tanke på Ankersens avstängning. Hur formeras kanterna mot bajen (där jag förövrigt inte kommer att kunna leverera nåt skriftligt efter den matchen)? Bohm verkar ju kallare än maj månad. Emil som ytter, Adam som högerback? Känns oklart utan en match i benen, på "snabbt konstgräs" dessutom. Vidrigt jävla statement btw. Varför pratar man i sådana termer? Stoppa den jävla konstgräsidiotin! Bara gör det. Kanske spelar Vibe högerytter och Engvall/Boman litar topp? Sebban vänster och Tom på mitten? Vetefan. Det ger sig. Jörgen med J har koll.

Lite pinpoints då. Hjalmar. Inte. En. Jävla. Fot. Fel! I vanlig ordning satte man malten i halsen av oro när det rullades ut på Twitter att Ronken hade risig kista igen och Hjalle skulle gå in, för tredje (?) matchen i ordningen. Som han gör det! Igen. Det var väl nåt uppspel man kan klaga på, men utan ett sådant patenterat, ingen Hjalmar. Nej, fyfan vilken hjälte han är för oss. För denna förening. Livstidskontrakt (som vad som helst)! Nu! Bjärs styr backlinjen väldigt bra tillsammans med sina yttrar och John. Klanderfritt. Blankt papper igen. Fem insläppta. Rysligt bra.

Osammanhängande blaj utan underhållningsvärde nu, men för att fylla på hyllningarna, Gurra! Det var nån brytning (av alla tusen) i första där man undrar, som den gode Leman bloggade om idag, varför i helvete är inte Gurra aktuell för ett landslag? Han är fanimej unik i sitt slag. Finns ingen som honom i Sverige. Inte en chans.

Avslutningsvis i pinpointranten, Lasse Vibe. Med tanke på hur rörd han såg ut vid bytet vågar man nog nästan tro att detta var sista framträdandet på GU. Måhända att det ryms någon match till innan fönstret öppnar, men jag tror ändå att detta var sista gången. Sorgligt. Jag ser dock framemot vad Gren hittar på för de, tio, tolv, femton millarna som han bör inbringa. Men, det är en go gubbe utan dess like. Bara att lyfta på hatten. Köng.

Några korta från matchen då:

+ Defensiven. Ingen glömd, men Hjalle nämnd. Fantastisk.
+ Kampen. Viljan. Modet. Insatsen. Poängen. Känslan.
+ Gurra!
+ Äh vafan, hela laget.

- Jag kanske är FÖR positiv? Det var kanske inte så bra som man vill få det till att låta? Vetefan. Vi struntar i det nu.
- Lerjeus.
- Traktorsnabbe Andess. Hur klarar han sig undan frisparkar, kort och skit hela tiden? Jävla pajas. Iofs länkat till ovan punkt, men Andess får fan ett minus.

Dags att stänga vårsäsongen mot brajen på söndag. OJ så gott det hade smakat med tre pinnar till. Serieledare! Sträck på er.

BaraBen-podden - 9) You're not in Jönköping anymore

PODD: I veckans Podd diskuterar Jocke, Patrik & veckans gäst Hampus Jaksh blåvita nyförvärv, Grens "CHOCK-lögn" - samt Kenneth Zohores bidrag till den svenska ubåtsjakten..

Har du förslag på ämnen som du tycker skall diskuteras eller tas upp. Skriv i kommentarerna nedan, så får vi se vad som dyker upp framöver! Glöm inte att använda #BBpodd på sociala medier så vi kan hitta det ni skriver.

För att prenumerera gäller följande länkar:
Android: http://feeds.feedburner.com/baraben
iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/baraben-podden/id912766171
Ps. iTunes släpar lite mot andra. Kan du inte vänta finns alternativet nedan;

Lyssna direkt på webben:

Något gick fel med nya tröjan...

Know your enemy: Örebro hemma

Det blev alltså poäng i den tredje omgången, i den 93e matchminuten lyckades Hjalmar till slut toffla in 1-1 målet. Spelet var väl inte direkt imponerande och vi kom inte upp i samma nivå som vi gjort i de tidigare matcherna. Vad man däremot sett i de tidigare matcherna är ängsligheten som uppstår när vi släppt in mål. Vi såg det mot Syrianka och vi såg det mot Norrköping. Tyvärr såg vi det även mot AIK. Det spel vi haft fram till AIKs mål är som bortblåst och vi börjar slå långt, utan att egentligen skapa någonting på det. Situationen som uppstår vid målet är egentligen första ordentliga målchansen som vi skapar efter AIKs mål.

Jag tycker att det är riktigt dåligt att vi inte lyckas skapa mer när vi försöker forcera in ett mål. Det syns så tydligt att vi helt enkelt inte har rätt typer av spelare för att kunna spela ett spel där boll efter boll lyfts in i boxen. Ödets ironi att första chansen uppstår först när Stiller kommit in på planen? Knappast! Det är så enkelt att för att kunna spela det spelet där vi lyfter långt för att sätta press så behövs en spelare som Stiller som ger 100% i varje duell.

För att flytta fokus till det vi har framför oss så är det ett Örebro som är oerhört svårbedömt. Att knipa en poäng av Helsingborg är givetvis starkt, men sett till de tidigare omgångarna är det svårt att säga någonting om. Matchen mellan Mjällby och Örebro var nog den mest intetsägande matchen jag hittills sett under årets Allsvenska. Men vad var det man fick se då? Ett Örebro som absolut inte når upp till den nivå man själva hoppats på. Där en spelare som Tobias Grahn inte riktigt kommit upp i den nivå man hoppats på. En som däremot ser ut att kunna ta ytterligare steg i sin utveckling i år är blåvitbekante William Atashkadeh. Stod för två mål i premiären och hälften av ÖSK’s skott på mål under matchen mot Mjällby. Det känns således inte som någon vild gissning att han även kommer ställa till problem under söndagens match.

Vad har vi mer i dagens ÖSK efter att två av lagets stora stjärnor, John Alvbåge och Nordin Gerzic, anslutit till oss. I Valdet Rama som startade senaste matchen på bänken har man ett enormt sparkapital. En oerhört intressant spelare i mina ögon, som i sina bästa stunder absolut är en av allsvenskans bästa spelare. Vidare har vi ytterligare en blåvitbekant spelare i Samuel Wowah som visserligen börjar bli lite till åren, men som hittat sin roll i ÖSK och sköter den bra.

Frågetecknet får absolut bli målvaktsfrågan. Med den självklare ettan numer i blåvit dress har man plockat in två nya målvakter. Dels välmeriterade Jonas Sandqvist och den mer okände kanadensaren Tomer Chencinski. Sandqvist var den som fick förtroendet i premiären mot Åtvidaberg, men med fyra insläppta var det istället Chencinskis tur att visa vad han gick för. Två raka nollor har varit hans resultat, tilläggas bör dock att han inte satts på några större prov, så det är fortfarande ett frågetecken.

Utropstecknet! Tvåmålsskytt i premiären och att han har ett förflutet i Blåvitt gör att Atashkadeh blir utropstecknet. Här får vi absolut se upp! Om det är någon som kommer sänka oss så känns det som att det är låga odds på Atashkadeh. Assist av Wowoah?

VEM FAN VILL BO I ÖREBRO!?

Hjalmar, Hjalmar - Hjalmar, Hjalmar Jonsson!

Kommentarer överflödiga. Tack!

Allsvenskans snyggaste matchtröja

INFÖRHETS. För ungefär en vecka sedan lanserade IFK Göteborg den nya matchtröjan för denna säsong. En i mina ögon riktigt stilig tröja!
Direkt började diskussionerna kring hur tröjan skulle se ut med reklam på. Många nämnde Ellos tröja som ett skräckexempel när det gäller just reklamplacering, och det fanns de som kände en viss oro över hur vår tröja skulle se ut.
Ikväll visades tröjan, som den kommer att se ut under årets matcher, upp för första gången med reklam.

Med ett leende kan vi konstatera att IFK Göteborg har den goda smaken att fortsätta med att låta all reklam smälta in behagligt i de blåvita ränderna.
På vår tröja finns ingen plats för loggor i färg, förutom Stryktipset på ena ärmen som man inte kommer ifrån.

Personligen så uppskattar jag även att ryggtavlan numera är helrandig, istället för den ruta som spelarens nummer tidigare funnits i.

Ni har väl inte missat att den nya tröjan finns att köpa i BLÅVITTshopen? Både i senior- och juniorstorlekar.

På söndag är det matchpremiär för den nya tröjan, och alla änglar uppmanas att ta sig till Valhalla för att stötta laget i genrepet inför den allsvenska starten.
Start klockan 14.00, och Falkenbergs FF står för motståndet.
Laget behöver oss, så om Du inte köpt biljett ännu så är det hög tid att göra detta. Missa inte chansen att visa våra spelare vårt stöd inför premiären nästa helg!

Väl mött!

Hjalmar Jonsson "Vet inte vad jag ska säga"

INTERVJU. Hjalmar Jonsson var väldigt besviken efter matchen mot Gais och hade svårt att förklara hur insatsen kunde bli så slätstruken.
- Vi är under par idag, vi är inte tillräckligt heta och förtjänar inte att vinna matchen idag, säger han till Baraben.com.

Många spelare pratade i media inför matchen om inställning och vikten av att vinna mot Gais och avsluta säsongen på bästa möjliga sätt. Den inställningen såg vi på läktaren väldigt lite av, något som Hjalmar håller med om.
- Jag kan bara prata för mig själv. Men det är klart att det kändes inte som att vi var riktigt med i matchen idag.

Borde inte inställningen vara på topp inför ett derby? Har tankarna redan skenat iväg mot nästa säsong?
- Så borde det verkligen inte vara! Det handlar om att tänka här och nu och prestera. Nästa säsong spelar inge roll nu. Vi spelar denna säsongen och alla spelare borde ha inställningen att vilja vinna varje match.

En match kvar av säsongen, hur går tankarna?
- Jag vill verkligen avsluta på bästa sätt med en seger. Våra supportrar har varit fantastiska under säsongen och förtjänar verkligen en seger att bygga vidare på inför nästa säsong.

Hjalmar efter matchen mot Häcken

Hjalmar Jonsson stod återigen för en mycket stabil insats som mittback. Med sitt tuffa spel agerade han matchen igenom med stor pondus, men var ändå inte särskilt nöjd efter matchen.
– Jag är besviken över att vi inte tog tre poäng såklart. Det hade vi behövt.
Du har gått från att vara en ganska flitigt kritiserad ytterback till hyllad mittback. Hur känns det?

– Bra. Att byta position var kanske den förändring jag behövde. Det passar nog mig bättre, nu när jag börjar bli lite äldre.

I ett läge under matchen hamnade du i ett en mot en-läge med Majeed Warris, en erkänt väldigt snabb spelare. Han tog i för kung och fosterland för att löpa förbi dig, men du hann före?

– Jag ÄR så här snabb! Tycker väl att det gick okej idag, men vi hade behövt tre poäng.

Hur går tankarna inför kommande säsong?
– Har inte börjat tänka på det än. Gör jag det så tänker jag bara på försäsong, suckar Hjalmar.

Bergman

Sandberg gjorde en preemtive strike mot Hjalmar

ATTACK. Den rosa berättar att Markus Sandberg sköt sönder rutan på Hjalmar Jonssons bil på dagens träning. Nu pekar allt mot att Sandberg förskottsmarkerade mot lagets rutinerade vänsterback, som haft...ja, en del "problem" med uppspelen genom åren.

Preemptive war (or a preemptive strike) is waged in an attempt to repel or defeat a perceived inevitable offensive or invasion, or to gain a strategic advantage in an impending (allegedly unavoidable) war before that threat materializes.

(Från Wikipedia)

Han slog till före Hjalmar hann göra det, typ. Dagen före sin första match i Allsvenskan.
Det kallas en preemtive strike som heter duga. Nu får vi se om Hjalle hämnas i morgon...

2 Unlimited feat. Levande sittplats - No Limit Hjalmar

Försäsongens stjärna Hjalmar Jonsson - om doping

Hjalmar Jonsson kostade mig en marängtårta

HJALMAR. Så stod man där i söndags, och total pessimist som man är ibland så väntade man sig inget annat än en säker förlust med kanske tre, fyra mål. Ett par minuter in i andra halvlek får vi en frispark efter att Lund spelat upp ännu ett mindre teaternummer och förhoppningarna på läktaren började sprida sig om att nu kanske det äntligen skulle hända något. Men rutinerad som man är förstod man såklart att ”den sätter han aldrig”. Blåvitt har väl inte gjort mål på frispark sen Jimmy Svensson 2001, typ, och Hjalmars tidigare mål i allsvenskan kan han mest tacka Conny Johansson för.

Bredvid mig står en kompis som jag tagit med på den här matchen, vi kan kalla honom Lars, och nu hör jag mig själv säga en någonting i denna stund som jag skulle få ångra ett halvt dygn senare.

”Sätter han den här nu så bjuder jag på tårta imorgon!”

Givetvis händer det då. Miraklet att Hjalmar Jonsson på sitt sjuttioelfte försök äntligen smeker en frispark direkt i mål. Tror ni dessutom inte då att halva BaraBens redaktion (om det nu finns någon sådan) har hört detta fina citat och direkt börjar häcklandet… Nåväl, jag är en man som står vid mitt ord, så här kommer bildbeviset. En marängtårta från Steinbrenner för 103 spänn som jag, kollegan som vi kallar Lars, och en person till fick äran att dela på. Tack för den tårtan, Hjalmar. Men efter 4-0 på Ellos kan jag egentligen bara säga en sak, den smakade jävligt gott…