feldgraus femma - försäsongsspecial

FELDGRAUS FEMMA. Skönt att för första gången i år se en nästan komplett förstauppställning spela träningsmatch. Faktum är att det inte skulle vara speciellt konstigt om dagens startelva faktiskt även spelar i premiären borta mot Helsingborg. Målvaktsposten är självklar. Tre fjärdedelar av backlinjen känns ganska säker och efter Adams framfart i landslaget och dagens match som vänsterback, dessutom med kaptensbindeln, har jag en liten känsla av att alla hjalmarister får stötta Hjalle när han sitter på bänken under årets säsong. Gurra har sin defensiva mittfältsroll och Pontus har sin offensiva. Tobbe känns given som spets när Söder inte riktigt är i form. Resterande mittfältspositioner skulle man kunna köra "hela havet stormar" för att bestämma, men Sella har inte spelat sig längre från en högermittfältsplats, och Seb känns som ett helt klart dugligt alternativ till JJ och TO. Och Bärkroth... Denne Bärkroth. Han får gärna starta till vänster i den allsvenska premiären.

Fredrikstad FK, hemma
5 poäng: Pontus Wernbloom - Jag älskar allt som den mannen har för sig. Han är hatad av alla andra och med all rätta. För PW är fan det sämsta ur alla världar för en motståndare. Han är grisig, äcklig, pratglad, han kan nicka, brösta, knäa, skjuta, dribbla, finta, passa, springa och dessutom gör han allt med ett flin som är större än de minimala benskydd han har. I dag var han kung.
3 poäng: Tobias Hysén - Allt man säger får man äta upp och Tobbe har uppenbarligen inte drabbats av Sellas avslutningssjuka. Tre mål på ungefär lika många chanser talar sitt tydliga språk. Var dessutom inblandad i alla övriga mål på ett eller annat sätt. Man börjar mer och mer kunna förlika sig vid tanken att Hysén kanske var värd de där 17 miljonerna ändå.
2 poäng: Mattias Bjärsmyr - Säga vad man vill om "härvan", på plan är Bjärsa kung. Han började 2007 som den alltid lite sämre sidekicken till Ragge, men växte in i rollen under guldsäsongen och under 2008 var han tidvis uppe på samma nivå eller bättre än sin kollega. När jag såg honom i dag var det inte svårt att förstå varför han är given kapten och enda givne startelvaspelaren i U 21-landslaget. Han har en pondus och en säkerhet, och numer även passningsfot, som få mittbackar har. Kalle får ett tufft jobb att peta honom.
1 poäng: Sebastian Eriksson - Är fortfarande lite valpig i vissa situationer där han dräller med bollen lite väl länge. Men idag var misstagen minimerade och då är det tydligt att Seb är en riktigt bra innermittfältare. Vågar gå i närkamp, vinner många bollar och fördelar oftast smidigt vidare dem, både i djupled och sidled, gärna med en fin crossboll.