Så göra vi när vi spelar uruselt, spelar uruselt...

FÖRLUSTEN MOT SPANIEN Hyllningskörerna för Sveriges kämpainsats låter inte vänta på sig. Under de närmaste dygnen kommer mediekaskaderna av "det var trots allt SPANIEN vi mötte" regna tätt över den blågula nationen. Men som vi gjorde det. Uruselt var det.

Spanien är precis lika mänskliga som övriga europeiska lag och inget omöjligt storlag som vi bör vara rädda för. Vid vinst mot Ryssland blir det Holland i kvartsfinalen och vid avancemang även där ställs vi åter mot Spanjackerna i en eventuell semifinal. Då måste vi spela med huvudet på axlarna, inte uppkört i röven på närmaste spanskstjärna.

"Ja, men Mellberg dominerade ju! Isaksson höll en hög nivå! Zlatan oroade dem rejält! Vi hade matchen under 20 minuter i andra! Elmander var ju en av de bästa på plan!"

Ja, allt detta är helt rätt. Vi hade väldigt många småelement runt matchen som var bra. Positiva inslag i en negativ helhet. För det är negativt att förlora. Är det något vi måste göra efter en förlust i det här läget så är det att anamma en självkritisk inställning som petar, pokar och jävlas med den förlorarmentalitet som vill hylla vårt lag efter en förlust.

Vi gör två genomruttna försvarsinsatser vid målen, vi får knappt låna bollen under andra halvlek, vi spelar med flera tragiskt tröttkörda spelare utan att byta ut dem, vi väntar alldeles för länge med byten. Vi spelar Rosenberg istället för Elmander på topp när Zlatan skadas, vi ger inget understöd åt en uppsnurrad Mikael Nilsson, vi sjunker för djupt med innermittfältet och så vidare. Ska vi gå hela vägen kommer vi med all sannolikhet få möta Spanien en gång till. Då måste allt detta och lite till, ha rättats till.
___________________________________________
Målskesten som Zlatan övat in får gärna upprepas igen och igen:

Men oj vad vi försvagas utan honom i dagsläget. Konstigt nog känns det som om halva lagets styrka försvinner när Zlatans byts ut. Men samtidigt får han gärna fortsätta att bytas ut förutsatt att han levererar ett mål per match när han väl är på plan. Sedan återstår att se om den andra halvan av landslaget klarar av att täppa till bakåt...

Faximil: Expressen

___________________________________________
Ärligt talat Lars Lagerbäck, en liten fråga:
Varför dröjer alla byten så jävla länge?

Alla som ser matchen kan se att flera av våra spelare inte har kvar någon som helst ork när dryga 20 minuter återstår av matchen. Detta är i sig anmärkningsvärt, att Fredrik Ljungberg springer allt kortare sträckor, snubblar på bollen och stannar upp alla anfall när han får bollen. Att Henke Larsson, Daniel Andersson och Johan Elmander tröttnar allt mer för varje minut som går av matchen. De jagar ju nästan enbart det spelförande Spanien, men borde trots detta likt Elmander kämpa sig igenom trötthet och stå upp för sina positioner matchen ut.

Varför dröjer alla byten så jävla länge?

Våra spelare är slutkörda och orkar inte jaga effektivt, vilket leder till större ytor för Spanien och enklare passningsvägar i djupled, vilket även kom att straffa oss vid 1-2 målet i slutsekunderna. Men lagledningen måste ju agera tidigare, om inte annat kan de väl till ett par procent inspireras av gamle 70-årige Aragones som gamblade och gjorde sina tre byten rekordtidigt. Men inte hos Sverige. Här väntar vi helst in på övertid innan vi gör våra byten. Och sedan gör vi självfallet bytet på hörna mot oss. Fråga Stuart Baxter om det är en bra idé.
___________________________________________