På gång


söndag 11 mars 2012

Den långa färden mot gräs

BELEK BEACH. Well, well. När jag bokade den här resan tänkte jag att det skulle vara smart att bo så nära spelarnas hotell som möjligt. Speciellt eftersom vi visste att de också skulle träna inne på anläggningen. Jag tänkte rätt, men det blev fel.

För tanken var nämligen att vi skulle ta en lätt promenad till spelarnas hotell. Antingen den "vanliga vägen" eller rent av via stranden. Det är ju bara 1,5 kilometer emellan. Inte ens en tredjedel av en liten löprunda. Men då dök första problemet upp, och det var att det inte fanns någon "vanlig väg" bort till Cornelia Diamond, där spelarna bor. Det är en heelt annan infart och för att komma dit måste man ta sig runt halva Turkiet känns det som. Bilvägen till deras hotell är 8 kilometer!

Så vi tog strandvägen. En nätt promenad på cirka 1,5 kilometer, även om den förvirrade kvinnan i receptionen hade gett oss en helt knasig karta och sagt att det var 5 kilometer att gå på stranden. Det visade sig dock att avståndet via Google stämde bättre. Men vad spelade det för roll när det stod en vakt som var rätt trevlig, men ändå nitisk. Vi stod där ett bra tag men det blev till slut ett nej ändå. Vi var alltså tvungna att gå tillbaka igen, åka runt hela skiten och passera säkerhetskontrollen på framsidan. Så nära men ändå så långt borta. Det som stör mig mest är att hade vi inte varit så extremt "svenska" och gått fram och pratat med vakten, och istället bara låtsas att vi bodde på hotellet och gått rakt in, då hade det säkert varit lugnt.

Vi fick snällt gå tillbaka på stranden, men vi hittade iaf en liten väg upp mot den stora vägen vid ett annat hotell. Där kunde vi ta en taxi som körde ut och körde den lååååånga vägen runt hela byn och sen tillbaka till i stort sett samma ställe som vi varit på innan. Men ändå inte riktigt, för han stannade nämligen vid ett par fotbollsplaner dit han trodde vi skulle av. Men där tränade inte Blåvitt, utan Bate Borisov och ett annat baltiskt lag. I denna veva ansluter också Brown Bombers och där står vi nu nio vilsna själar där ingen vet vart vi ska.

Så vi börjar gå, och går och går och går. Och till slut så kommer vi faktiskt fram till rätt plats. Då är väl klockan 11.15 eller nåt och vi har därmed missat första 35 av träningen. Då var vi ändå ute i väldigt god tid. Rutinerad som man var gick man lite före de andra åtta och denna gång kunde jag därmed glida genom security utan att någon att fråga någon. När resten kom blev det däremot stopp... :) Men de kom givetvis in de också så småningom. BB-gänget har dessutom varit smarta och köpt mobilt bredband som fungerar här nere, något vi också ska kika på väldigt snart.

Vad som hände på träningen får ni läsa i en separat post. Nu laddar vi vidare med att förbereda för dagens andra träning som är om cirka två timmar, och efter det blir det också kvällsmys med en av föreningens stora profiler.