Daniel Larsson erbjuden kontrakt.

AVSLÖJAR:
Daniel Larsson som nyligen brutit med sin spanska klubb Real Valladolid befann sig igår på Gamla Ullevis läktare för att studera lillebror Sam Larssons show.
Daniel, som numera är klubblös ser över sina alternativ.
Till expressen svarar Mats Gren; – Visst ska vi prata med Daniel, han är en jättebra spelare. Men han har säkert andra planer.

BaraBen kan nu avslöja att Daniel redan delgivits ett kontrakt vilken han nu överväger att skriva på.
Densamme vill samtidigt invänta nya bud ifrån Spanien, men är mycket lockad av förslaget och beskriver det som - "En nervkittlande tanke att få lira med brorsan".

#OmBlåvittTarGuld

Lova! Dela!

 HETSA!

Myskväll med Patrik & Erling

Kanal Glenn Studio Valhalla: IFK Göteborg – Värnamo

Med en jävla massa glennar, Jakobs karriärsplaner och Sams vågade löfte.

Gårdagens köng

Slutresultat: Halmstads BK - IFK Göteborg (0-1)

5 bilder och ett fruktigt inslag från dagens träning

Fem snabba

Sam the man

Ajajaj

Snart tillbaka?

Backcheck

Hysén trycker in den

Gerzic håller inte måttet

FRAMTIDSTANKAR. Gårdagens drömlika match lämnade både saker att fundera över inför framtiden, men också att hurra över. Vilken väg skall vi egentligen styra in oss på för att få käka guldpytt i november?

Att vi spelade allt annat än bra igår finns det nog ingen människa på denna jord som säger emot. Vi var knappt tvåa in i duellerna och med ett näst intill obefintligt passningsspel lyckades vi inte få fast bollen över huvud taget på Malmös planhalva. Jag skämdes. Det gjorde ont att se oss lira igår. Allra mest besviken blev jag på Gerzic. Låt mig förklara varför.

Gerzic duellspel var i det närmaste obefintligt

Nordin Gerzic var ett felköp, så är det bara. Det gör fruktansvärt ont att säga det - då han är en underbar karaktär som jag själv fått möjligheten att träffa och snacka med närmare - men Nordin är inte vad vi alla hoppades på. Han besitter inga unika egenskaper som tillför laget någonting. Han väger lätt i alla typer av dueller, springer inte ifrån den långsammaste av motståndare och varje gång han tar emot bollen centralt i banan får jag rysningar över hela ryggraden. Det går alldeles för trögt och när han inte ens kan briljera med fin teknik och träffsäkert passningsspel längre, ja då finns det inte mycket att hurra över. Det fungerar inte att lalla runt på mittfältet och slå bort boll efter boll och samtidigt konstant förlora dueller och inte orka löpa fram och tillbaka   när det ställer om.

Vårt största problem igår var att mittfältet blev alldeles för utdraget. Det påminde mig mycket om de senaste åren, då vi blivit för långa och därmed alltid haft för många spelare för långt bort ifrån bollen. I år har vi lyckats täta ihop laget och enligt mig är det just det som gjort oss så här framgångsrika hittills. Med två oerhört slit- och konditionsstarka innermittfältare i Jakob och Philip har vi lyckats orka fylla på i offensiven när vi vunnit bollen och därmed också blivit mycket starkare i andraduellerna, och på så sätt lyckats behålla bollen på motståndarens planhalva under längre perioder. Igår orkade inte Gerzic springa tillräckligt på mitten. När vi lyckades vinna bollen på egen planhalva och Hjalle tjongade upp den på Tobbe eller Stiller - som i sin tur inte hade mycket att säga till om i huvudspelet mot Jansson och Helander - så var Malmös innermittfältare ALLTID först på bollen efter vunnen nickduell. Sedan samma visa igen.

Anledningen till att våra bollskickliga talanger inte blommat ut under de senaste åren är att vi inte lyckats behålla bollen på motståndarnas planhalva. Trots att vi inte har/haft en forward i stil med Simovic eller Bangura som kan fånga in uppspelen och hålla i den i väntan på understöd, så har vi envisats med att tjonga långa chansbollar. Det är en ekvation som inte går ihop. Det finns en anledning till att bollskickliga spelare som Joel, Söder, Gerzic och Sam, för att nämna några, ofta känns jävligt vassa när de får hoppa in i slutet av matcher där vi för spelet, för att istället vara helt osynliga och underprestera rejält så fort de får chansen från start. Det är inga spelare som är anpassade för att försöka vinna andrabollar och slita ont i det defensiva spelet. Därför vill det till att hitta en balans och täta ihop laget, vilket vi tills igår faktiskt lyckats göra. Och just därför är jag inte speciellt orolig inför kommande matcher.

I John Alvbåge har vi en klassmålvakt. Förra året lyckades han först prestera efter att ha släppt in ett enkelt mål i varje match. I år har han lyckats göra de avgörande räddningarna innan, trots att han inte fått så mycket att göra hittills.

Backlinjen är klockren. Kjetil har tagit många kliv framåt i år och det märks att han njuter av att ha en riktig ledartyp bredvid sig. Firma Bjärsa och Kjetil har varit ruskigt täta och bra i år. Dyrestam likaså. Den enda som jag är lite fundersam över är Adam. Han har inte alls kommit upp i normal nivå de senaste tre matcherna och har emellanåt sett lite klumpig ut. Har dessutom haft svårt att komma upp i press på sin gubbe och han har därför tvingats till onödigt många man-mot-man-situationer.

Vår älskade Hjalmar visade tyvärr igår upp att han inte håller i ett lag som skall fajtas om SM-guld.

Philip Haglund fortsätter visa stor karaktär och briljera i det defensiva spelet. Hade det inte varit för Haglunds enorma vinnarskalle i går så vette sjutton om vi hade lyckats få in det där målet. Springer och springer och springer. Hans offensiva utflykter får dock lida av att han inte har Jakob bredvid sig.

Sam Larsson, vilken jävla hjälte den killen är! Blott nitton år gammal och har gjort sex poäng [2+4] på sex allsvenska starter. Det är ruskigt starkt! Hör egentligen hemma i en roll som släpande forward och det är där han lirat genom ungdomsåren. Kanske är det ett alternativ att pröva Sam bakom Tobbe, och flytta ut DMK på vänsterkanten?

Vad gäller Stiller så känns det precis som med Hjalle. Han har ingenting i en blåvit startelva att göra. Bättre han tar sig an Solkjaer-rollen som inhoppare även i fortsättningen.

Sist men inte minst vill jag passa på och hylla alla supportrar som var på plats. Det blir inte riktigt samma tryck som man kanske hoppas på när det finns så många "marginalsupportrar" på plats och i klacken, men det får man helt enkelt köpa.

Trycket när vi kvitterade var trots allt helt magiskt. Det kommer man leva länge på!

BaraBen.com - Mer än bara fotboll

Nyhet:

Enligt dagsfärska siffror från statistiska centralbyrån ökar intresset för hockey samtidigt som engagemanget för fotbollskulturen kanibaliseras. 

Det finns 477000 personer runt om i Sverige som säger sig vara "Blåvita", samtidigt som det finns 158000 som hävdar sig vara "Indianer". 

68000 av dessa har två gemensamma nämnare. 

Mats Ekberg på SCB förklarar;

- "De bor alla inom stadskärnan och de stöttar bådadera IFK Göteborg samt Frölunda Indians. Vi har sett ett ökat intresse kring hockeyn, och då främst genom pojkar/män i åldern 13-19 år." 

Vidare berättar Mats;

 - "Idealet på en man är tuffare nu än förr. Det är den ekonomiska biten som bidrar hävdar över 40% av de tillfrågade, och de löner som erbjuds inom den svenska fotbollen anses helt enkelt för låga för att intressera." 

• IFK Göteborg hade 1977 ett publiksnitt på 23760 personer. År 2012 var siffran 10048. 

• Frölunda Indians hade 2012 ett snitt på 8523 personer - förvisso en minskning sedan 2011, men en kraftig ökning sedan t.ex tidigt 90-tal, då siffran var knappt hälften.

Vi på BaraBen anser att tiden är mogen, och väljer nu att släppa in ännu en kategori till denna blogg.

Frölunda Indians kommer därför att parallellt varvas med information kring
IFK Göteborg.
Det kan komma att verka lite oroligt till en början, vilket är naturligt vid en inkörningsperiod. Och till dig som är skeptisk - se det som en chans att få lära dig en väldans massor kring en sport fylld med kämparglöd, mystik och härliga sammandrabbningar. 

Kom ihåg. Det finns bara en Sam Larsson, och det finns bara en Jari Tolsa #17

Plötsligt händer det

REFLEKTION. Det var ju det här med hoppet – att vad som helst kan hända, när som helst, så länge det bara lever.
 
På ett sätt känns det fel att lyfta fram en enskild spelare en dag som denna. Bjärsmyr, Jakob, Tobbe, Waehler och Alvbåge levererade alla imponerande insatser idag. Fler än så, till och med. Fotbollslaget IFK Göteborg var helt enkelt jävligt bra mot den favorittippade fjolarstvåan (hör ni hur sinnessjukt det låter?) Häcken. Men jag måste ändå. Jag kan inte låta bli.

Idag tändes en ny stjärna på det blåvita himlavalvet och jag avundas er som fick vara där och uppleva detta fantastiska på plats. Jag har nämligen en känsla av att just Sams insats idag kommer att stå sig som ett av de tydligaste minnena ni har när det är dags att summera säsongen senare i år.

"Vi har inte gjort underverk än", kommenterade matchhjälten själv saken när han blev intervjuad efter matchen. Och visst, det stämmer såklart. Det gäller både för Sam och för laget IFK Göteborg – för oss alla. Men nog fan var det ett vackert och viktigt steg på vägen.

Hoppfullt, längtansfullt.
/@johannerman

Träningsrapport 9/3 - Härlanda

TRÄNINGSRAPPORT. Det är lördag, dagen innan Svenska Cupen-matchen mot Nyköping. Vi lämnar petitesser som hur kaffet på årsmötet smakade och vem som egentligen blev utnämnd till protokolljusterare. Vi blickar framåt det som verkligen betyder någonting. Fotboll. Blåvitt.

Jag har precis sett laget i våra hjärtan träna på nya Härlanda park, en lördagförmiddag innan match på "Rosvalla". En match som enligt alla konstens regler inte kommer att livedistribueras via nätet eller TV. Detta ter ju sig oerhört märkligt då ”alla” vurmar järnet för att öka intresset för Svenska Cupen, och SVT sänder istället en massa brögäng på TV. Värdelöst.

Hur som helst, dagens träning var kall, blåsig och rätt glesbefolkad. I synnerhet när det gäller Blåvita spelare. Nordin hade fått ett bakslag och deltog inte på träningen, således inte aktuell för imorgon. Bjärs och Ludde led båda av sviter från en magsjuka, som även Stahre gick och mös med. Bjärs och Ludde åker ändock till Nyköping (om inget oförutsett händer), i egen bil. Vem/om någon av dem spelar är oklart, men av att rapporterna att döma så låg Bjärs närmare en start än Ludde. Pontus körde ensam och grinade lite illa efter en del bollkontakter. Det är tyvärr en ganska bra bit kvar för honom alltså.

Träningen var ”som vanligt” innan match. Lite kvadrat, lite snabba fötter med boll 2 och 2, spel på liten plan och till sist en avslutningsövning. Utropstecknet värt att nämna är helt klart skotten. Jag har sagt det förut och säger det igen, skjut utifrån. Mycket. Ofta. Vi har ju några riktiga hästaskyttar i laget genom JJ (ett par fina pärlor idag), Haglund (när han träffar mål), Joel (skjuter alltid helt makalöst bra) och en hel drös till. Våga skjuta, tufft att göra mål!

Några korta saker värda att nämna då;

+ Skotten (de som satt).

+ Sam såg riktigt het ut idag, lär starta imorgon.

+ Alvbåges ”Du har sån jävla tur, Trollhättejävel!” eller vad han nu gastade efter en fin dubbelparad, men till slut fick kapitulera mot JJ.

- Manskapet. Tyvärr var det ganska tunt med spelare. Bakslaget på Nordin, magsjuka på Bjärs och Ludde. Hjalle, Pontus och Söder...

- Det är fortfarande jävligt kallt ute.

Startelvan som jag tror (blandat med hoppas, i form av Joel) kommer att köra imorgon blir följande:

Alvbåge

Lund Dyre (Bjärs) Kjetil Logi

Emil JJ Joel Sam

DMK Tobbe

Den invigde Baraben-läsaren kanske noterar att mitt namn numera inte föregås av ordet ”Gästkrönika”. Jag har således förärats möjligheten att berika denna fantastiska blogg med lite tankar, gnäll, idéer, analyser och förhoppningsvis läsvärda inlägg + lite annat. Min ambition och önskan har kretsat lite i banor kring att utnämna lite plus- och minusinsatser efter träningar, matcher eller andra tillfällen. Dock ingen avsikt att försöka mig på att axla tidigare oerhört intressanta förekomster som ”Feldgraus Fem” eller liknande ”bedömningsskalor”. Kan väl dock hända att det blir lite åt det hållet, men jag ska försöka mixa allt tillsammans med en kritisk och förhoppningsvis fair underton med viss ironi och fokus på fotboll, både här och på Twitter (@hallundan).

Väl mött framöver, och krossa Nyköping!

Startelvan mot Öis

Denna vecka är det klassiska Örgryte IS som står för motståndet på Valhalla.

Örgryte, som fullständigt traskade genom "Division 1 Södra" 2012 och klarade sig undan med endast en förlust befinner sig nu i Superettan. Värd notis; Öis inte förlorat sedan dess. 

Ni som läser detta, ni lite äldre - ni vet vad denna match betyder. För er yngre, ni som inte vart med så länge; Detta är det RIKTIGA derbyt. Glöm allt du hört om Häcken, Gais eller Elfsborg. Aldrig har det hycklats, häcklats och hånats så mycket i matsalar, på arbetsplatser, i skolor eller på kontor som inför drabbningarna mellan IFK Göteborg - Örgryte IS.

Derbyt 1959 lockade hela 52194 besökare, vilket fortfarande är publikrekord för en allsvensk match - någonsin. 

Senast 2004 besökte 40186 personer Nya Ullevi för att se de stora rivalerna göra upp. Det är knappa nio år sedan.

Denna gång är det mer än ett derby. Det är giganternas kamp. 

Det är Håkan Mild Vs Hans Prytz.

• Nordin Gerzic ådrog sig en skada under tisdagens träning och är ej aktuell för spel.

• Sam Larsson har åkt på något vinterfenomen och är sängliggandes.

• Morgondagens startelva mot Öis förmodas bli;

Alvbåge

Dyrestam - Wæhler - Bjärsmyr - Augustinsson

Allansson  -  Haglund  -  Johansson  -  Sobralense

DMK  -  Hysén

Så, vad tror vi?

Bortsett från Nordin, Sam och Farnerud har ni alla gubbar tillgängliga.

Hur hade du ställt upp din elva?

Alla till Valhalla!

Patriks tankar - Ett framgångsrecept.

Vad  som  började  med  guld  och  gröna  skogar  slutade  i  ett  totalt  platt  fall.

När en av de största ljusglimtarna jag har från säsongen är när Sam Larsson sparkar in fittan på Celso Borges under hemmamatchen mot AIK känns det inte som att det finns så mycket roligt att analysera.

Jag skulle länge kunna sitta och ordbajsa om hur dålig säsong 2012 var, och hur illa skött allting är. 

Jag  väljer  att  avstå. Inte  för  att  det  kan  kritiseras  nog,  men nu är det dags att blicka framåt.

Så, vad bör göras inför nästa säsong?

Hur skall man förhindra att detta händer igen? En sjundeplats, för tredje året i rad. 

Jag hör många röster där ute där den ena skall avgå efter den andra.
Själv tror jag på kontinuitet, men vissa förändringar måste göras.

Mina förslag är;

• Banta truppen på överflödiga spelare. Ingen nämnd, ingen glömd. Haglund. 
• Flytta fram Hysén på sin ordinarie position. Han är fan inte yttermittfältare. Killen kan göra mål. Han behöver bara göra ett par - mål alltså.
• Ordna hem en anfallskollega till Hysén. Varför inte Marcus Berg, snart klubblös och tillgänglig för den blygsamma summan á 10 miljoner kronor. Visst, det är mycket pengar. Mycket väl investerade pengar.
• Behåll Mikael Stahre - Det engagemang han utsänder på träningar är enormt. Han har stor respekt hos spelarna. Tempot är högre, kvalitén är bättre och spelidén smart. - Varför spelarna inte överför detta till matcherna är något som både jag och Mikael kliar oss i huvudet över.
• Håkan Mild - Jag vet inte. Jag vet fan inte.
• Och  sist  men  absolut  inte  minst  - STABILISERA  baklinjen.  Min åsikt är att Farfar avslutade säsongen bra. Jag tycker även han började bra och kan tänka mig att se honom tillsammans med Bjärsmyr som ett mittbackslås nästa säsong (läs första halvan). 

Vad tycker du?

Hur skall IFK Göteborg göra för att nå stora framgångar igen?

Det vore roligt att få veta hur just DU tycker och tänker.

Skriv i kommentatorsfältet här nedan, så kan vi göra en sammanställning senare;

Det är otroligt enkelt. Antingen skickar du via facebook, twitter eller också anonymt. 

Jag börjar bli riktigt orolig.

KRÖNIKA:
Jag har för vana att inte skriva analytiska texter direkt efter match. Det finns för mycket känslor inblandade, och jag brukar ha hunnit sänka en fyra-fem öl vilket inte direkt ger ett rättvist perspektiv. Men just idag kan jag inte hålla mig. Just idag tar känslorna över, och jag måste få ur mig ett och annat.

Jag kan förstå - men jag kan inte acceptera den loja inställning våra Änglar levererade ikväll samt under förra söndagen mot AIK. Man spelar just nu om en mittenplacering i Allsvenskan, och skall jag vara helt ärlig så vill nog både ledning, spelare och fans att denna säsongen bara skall vara över. Att sista matchen skall vara gjord och att vi istället kan se fram emot några soliga försäsongsmatcher på Valhalla.
Om vi är ärliga mot oss själva - 2012 är förbi, och om ett par år är denna säsong glömd, så vad spelar det för roll om vi slutar sexa eller nia?
I mina ögon - ALLT! För värdighetens-, klubbens- och inte minst supportrarnas skull.
De personer som lägger energi, tid och pengar för att följa de elva utvalda som för stunden skall representera en av Sveriges största fotbollsklubbar. De som far land och rike runt för att stötta sina hjältar i med- som motgång. De som lär sina barn att Blåvitt = glädje, gemenskap och kämparglöd.
Det börjar bli dags att ge tillbaka. Jag förväntar mig inte vinst i alla matcher. Jag förväntar mig inte årets mål så fort jag går tittar på blåvitt. Jag förväntar mig att de utvalda personer som befinner sig på planen gör sitt bästa, kämpar och gör allt för att laget skall skörda framgångar. Om man så förlorar med 10-0 spelar det ingen roll, för man har gjort vad man har kunnat.

Det vanligaste framgångsreceptet för en fotbollsspelare är hunger.
Viljan att få visa, prestera och leverera. För dagens startelva är hungern borta.
Den finns inte där. Dessutom är det inte säkert att alla kommer att spela i IFK Göteborg mer - någon kanske lägger av helt. I den Blåvita truppen finns det spelare som i det tysta kämpar, krigar och levererar - dag efter dag, träning efter träning, för att sedan nöta bänk i hopp om att det "kanske är MIN tur idag".

Jag vill mot slutet se en förändring. Jag vill se Sam Larsson. Jag vill se Jonathan Azulay. Jag vill se David Moberg Karlsson, och jag vill se Niclas Bärkroth.
Inte för att de nödvändigtvis måste vara bättre - utan för att det finns en hunger som inte skådats på länge. Den hunger vi supportrar förväntar oss att få se.

Gårdagens glädjeämne

Allsvensk debut. Hyllad av alla. Bättre än sin brorsa.

Know your enemy: AIK hemma

Ytterligare ett uppehåll är snart över. Och det som väntar är en av årets, enligt mig, roligaste matcher. AIK hemma. Oavsett tabelläge för lagen är det en match med oerhört mycket känslor. Det är en match som betyder oerhört mycket för oss supportrar, i bägge led. Men för att börja i rätt ändå. Senaste matchen, mot Åtvidaberg borta, så tycker jag inte att vi gör någon speciellt bra match. Men samtidigt får man inte glömma att Åtvidaberg har varit väldigt starka på hemmaplan hittills i år.

Vi släppte till oerhört mycket chanser bakåt och bäste Blåvite spelare var utan tvekan John Alvbåge. Två avstängningar i backlinjen märktes ganska tydligt och Alvbåge fick göra ett par kvalificerade räddningar och räddade utan tvekan poäng för oss. Att Salomonsson var avstängd var absolut inte det avbräcket, Joel har gjort det helt okej på högerbacken. Även om han inte såg ut att trivas riktigt där senast. Samtidigt såg man oerhört tydligt hur mycket Bjärs saknades. Det var inte alls samma pondus i försvarsspelet som med Bjärs i backlinjen. Istället fick vi vid flera tillfällen se samma ängsliga försvarsspel som tidigare under säsongen. Att vi får med oss en poäng när vi ställer upp med följande backlinje "Joel - Kjetil - Hjalmar - Logi" är nästintill ett mirakel. Givetvis är det inte riktigt så illa, men som jag var inne på innan matchen så är det knappast en backlinje som skrämmer många allsvenska anfallare. Till och med en Viktor Prodell som haft det tungt sen Magnus Eriksson lämnade lyckades göra mål. Och det borde nog ha varit både ett och två mål till för Åtvid.

Tillbaka för att styra upp igen?

Utöver Bjärs och Emil var även Farnerud avstängd. Gerzic gick in och ersatte på ett bra sätt och får även göra ett mål. Och det genom en djupledslöpning från mittfältet som vi inte sett på ett bra tag. Lite det som saknats i år, att fylla på även från mittfältet. Innan avslutet kommer så känns det nästan som att situationen är över, men Gerzic är kylig och placerar behärskat in bollen. Åtvidaberg replikerar snabbt och då kändes det som att poängtapp var givet. Under de sista tio minuterna av första halvlek skapade Åtvid ett par vassa chanser och borde nog haft ledningen. Precis som Gerzic sa till C More under halvidsintervjun så var det en del slarv och ett kryss i halvtid var nog spelarna ganska nöjda med ett kryss sett till prestationen.

Andra halvlek börjar som den första slutar. Innan Hannes Stiller (vem annars?) gör 2-1 har Åtvidaberg två jättelägen, varav det ena är helt öppet mål. Ett mål som nog måste ses som ett av hans lättaste efter Hyséns assist, hans andra i matchen. Men utöver just målet skapar man inga nämnvärda målchanser. Istället är det Åtvidaberg som fortsatt skapar chanser och Alvbåge som räddar. Inte förens i den 93e minuten får Sella ett läge där det givetvis skall vara mål. Summa summarum kan man väl sammanfatta det hela med att vi tog tre poäng utan att riktigt komma upp i nivå.

I matchen mot AIK har Mikael Stahre en komplett trupp att tillgå bortsett från att Gerzic är avstängd. Nordin har dragit på sig hela sex varningar trots att han inte spelat så jättemycket. Annars gjorde både Haglund och Bärkroth comeback i u21 tidigare i veckan. Sobralense har varit sjuk i veckan men skall träna fullt igen under fredagen. Även Dyrestam tränar fullt men enligt sjukgymnast Fredrik Larsson kommer man inte chansa med Dyre. Så även han kan man med största sannolikhet räkna bort från spel på söndag.

Under torsdagens träning saknades Sobralese. Hans plats togs istället av Sam Larsson och enligt Peter Sundberg som var på plats gjorde han det mycket bra. Jag hoppas att Sam får en del speltid under de matcher som återstår. Det är en spelare jag är oerhört spänd på.

Gissningsvis blir det inga större överraskningar i startelvan. Enda frågetecknet är egentligen vänsterbacken, Hjalle eller Logi? Men enligt träningsrapporterna verkar det bli Hjalmar. Så vi lär ställa upp enligt följande tror jag:

Alvbåge

Emil - Kjetil - Bjärs - Hjalmar

Sella - Farnerud - Jakob - Tobbe

Stiller - Sobra

AIK har gjort en hel del förändringar under sommaren. Man har plockat in spelare som Henok Goitom och Mohammed Bangura. Dessutom har man plockat tillbaka Degerfors-lånet Karikari som lyckats göra ett gäng mål. Man har ju sedan tidigare även haft klart med Daniel Majstorovic som nu även börjat spela. Kan ju även tillägga att Majstorovic påmint oerhört mycket om Kjetil i sitt spel. En mittback som passerat sitt bästföredatum... Man har alltså förstärkt en redan stark trupp, givetvis till stor del på grund av Europaspelet. Svenska lag är inte direkt vana av att spela ute i Europa och det kanske börjar ta ut sin rätt mot AIK. Förlust senast hemma mot Gefle och guldracet är nog kört för råttorna. Men även om guldet är långt borta för AIK så gäller det att kunna knipa en tredjeplats och på så sätt få spela i Europa även nästa år. 

Innan Gefle matchen spelade man mot ukrainska Dnipro och var nära att knipa poäng i matchen. Man gjorde en ganska bra match och skulle nog kunna ha tagit poäng. Gefle-matchen blev något av en baksmälla på just Dnipro-matchen. Trots ett stort bollinnehav lyckas man inte riktigt skapa några riktigt vassa målchanser och i den 92a matchminuten kunde Jakob nicka in 0-1 till gästrikarna. Gefle hemma är ju knappast den matchen man vill tappa ett guldrace mot och AIKarna lär vara rejält revanschsugna.

FRÅGETECKNET Även om spelare hävdar att man alltid är lika taggad inför varje match så undrar jag om inte de Blåvita har lättare att tända till inför söndagens match. Många spelare i AIK har nog redan siktet inställt på PSV nästa vecka. Gäller det samma för supportrarna? Har inte läst någonting om hur många AIKare som tros komma till Göteborg på söndag. Men i och med stort antal som skall till Holland kombinerat med att man endast har en teoretisk chans på guldet gör nog att många avstår att komma ner hit, trots helgdag.

UTROPSTECKNET I och med värvningarna av Goitom och Bangura får man en oerhörd bredd på de offensiva positionerna. Lägg där till Celso Borges, Robin Quaison, Viktor Lundberg och Martin Mutumba så förstår man att det finns en del att välja på. Jag skulle gissa på att Mutumba kommer att matchas mot Hjalmar/Logi och här kan det nog bli en del att göra, oavsett vem som startar. Min förhoppning är att det blir Hjalmar då jag tycker han är mil bättre än Logi defensivt och det kan nog behövas. Annars handlar mycket om att vinna mittfältskampen. Mycket talar för att det blir Farnerud/JJ mot Helgi Danielsson och Celso Borges. Två starka mittfältspar men som jag hoppas att vi vinner.

Bara dryga 9000 biljetter är sålda i nuläget men trots det är redan sektion H slutsåld. Även om det inte spelar så stor roll i och med att det är öppet mellan H och J så kan det vara en indikation på att det blir en stor klack. Detta tillsammans med att det, enligt yr.no, ska bli uppemot 18 grader på söndag så borde det bli en del folk på plats. Strålande sol och möjlighet att skjuta råttorna ännu längre bort från guldet, kan en söndag spenderas på ett bättre sätt? Så se till att köpa biljetter!

STÅ UPP, FÖR STADEN GÖTEBORG!

Know your enemy: Elfsborg hemma

Landslag uppehåll har alltså gjort att det hela gått två veckor sedan bortamatchen mot Sundsvall. En match där vi alltså låg under med 3-0 fram till den 77e matchminuten. Vad som gjorde att vi lyckades kvittera i matchen vet jag inte, svårt att peka ut något specifikt som blev bättre än övriga matchen. Men det man säga är att den kvarten Gerzic fick på planen tillförde han massor av energi till laget. Det kan mycket väl varit så att han taggade till extra när han fick göra sitt första allsvenska mål för Blåvitt direkt efter att han blivit inbytt. Och vilket mål det var! Det kan nog ha varit det snyggaste blåvita i år. I 3-2 målet är det så oerhört mycket tur inblandat så det finns inte. Samtidigt så måste Stiller ha credd för att han faktiskt fortsätter sin löpning hela vägen även om han är klart efter backen. 3-3 målet är en direkt effekt av de två föregående målen, det blir ängsligt i Sundsvalls försvar och man får inte bort bollen.

Annars var det inte mycket som stämde i matchen. Två av tre mål ska kunna undvikas. Första är inte mycket att göra på. Emil Forsberg får på en riktig kalasträff och det går inte riktigt försvara sig mot. Man har en spelare som är på väg upp för att täcka undan och kan inte begära så mycket mer enligt mig. Däremot på både 2-0 och 3-0 så krävs det mycket bättre försvarsspel. Både från utespelare, men kanske främst från Dahlins sida. Även om det är en snabbt slagen frispark så har Dahlin relativt gott om tid att placera sig rätt och då får man helt enkelt inte släppa sin första stolpe som målvakt. Men det är framförallt försvararna som måste vara mer beredda på att det faktiskt kan komma en snabb frispark. Dels måste man vara med på eventuella spelare som löper i djupled, men kanske även placera en spelare framför boll för att tvinga fram en signal från domaren innan frisparken får slås.



Vid 3-0 målet finns det en hel del att förbättra. Dels hamnar Bjärsmyr alldeles för långt ifrån Jakob. Men här måste även Salomonsson snacka med Bjärs så att han vet att han har spelaren som ligger bakom honom. Sen har vi Haglund som går bort sig alldeles för enkelt i sin brytning, tyvärr ser man honom göra det ganska ofta. Sen har vi ju även Dahlin som bara SKA ha den bollen. Även om skottet går mot hörnet han kommer ifrån så är det inget jättebra avslut och det är en målvaktstavla att släppa in den.

Utifrån de träningsrapporter jag läst så verkar det som att det blir en del ändringar från startelvan mot Sundsvall. Med Kjetil tillbaka så verkar det som att han tar plats bredvid Bjärs i backlinjen. Något jag tycker är helt fel då Jakob varit riktigt bra i backlinjen. Istället verkar det bli mittfältet för Jakob och min gissning är att det blir bredvid Farnerud som varit den mittfältare som varit ordinarie. I övrigt har det ju testats en hel del, men Farnerud har hela tiden spelat. Jakob gjorde annars en riktigt bra match i det svenska u21-landslaget som slog Ukrainas dito och kvalificerade sig för playoff till EM. Håller han samma nivå som han gjorde i den matchen så är det helt rätt att flytta upp honom. Speciellt med Haglund skadad. Men jag är skeptisk till att han kommer att göra det, i och med att han haft det tufft på just den positionen tidigare.

Blir det Alvbåge i mål på söndag?

 Med Dyrestam skadad så är Valgardsson enda tillgängliga vänsterbacken. Logi mot Stefan Ishizaki på vår vänsterkant är ju inte direkt något man ser framemot... Jämfört med Sundsvallsmatchen verkar det bli ytterligare ändringar på mittfältet. Hysén spelar återigen på mittfältet, Robin Söder tar hans plats längst fram och Joel Allansson förpassas till bänken. Sobralense spelar bredvid Söder längst fram. Den position det finns lite frågetecken kring är målvaktsposten. Alvbåge gjorde tydligen en riktigt bra match i u21 mot Norrköping samtidigt som Dahlin knappast övertygade senaste. Även på träningar ska Alvbåge ha höjt sig det senaste. Det skulle alltså inte förvåna mig om Alvbåge startar mot Elfsborg. I dagsläget känns det inte som att det spelar någon större roll av dem två som startar. Dahlin har knappast imponerat på samma sätt som han gjorde under förra hösten. Men det har ju inte Alvbåge gjort heller hittills. Startelvan tror jag alltså blir följande:

Dahlin/Alvbåge

Salomonsson - Kjetil - Bjärsmyr - Valgardsson

Selakovic - Farnerud - Jakob - Tobbe

Sobralense - Söder

Egentligen hade jag velat se Gerzic efter hans inhopp senast, tillförde oerhört mycket energi till laget. Men samtidigt har vi ju sett tidigare under säsongen att Gerzic och Farnerud inte riktigt kompletterar varandra och har svårt att hitta sina roller ordentligt.

I och med att Haglund utgår från truppen får Sam Larsson plats i den samma. En oerhört intressant spelare som dessvärre varit skadad sen i vintras egentligen. Likt Alvbåge gjorde även Larsson en bra match i u21 nu i veckan. Jag tror att det är så att det är första gången i år som Sam Larsson är med i truppen inför en allsvensk match. Beroende på hur matchbilden ser ut att det varit väldigt intressant att se hur Larsson kan prestera på allsvensk nivå.

Med två tunga avbräck för Blåvitt, Haglund och Dyrestam, så ser det betydligt ljusare ut för Elfsborgs del. Man får tillbaka tre tunga namn i from av David Elm, Lasse Nilsson och Andreas Augustsson. I torsdags kunde man i BT läsa att Stefan Ishizaki riskerade att missa matchen imorgon. Men enligt Elfsborgs officiella hemsida ska det inte vara några problem för Ishizaki. Istället saknar man Amadou Jawo och Stefan Larsson som bägge två varit borta en längre tid.

Elfsborgs trupp kryllar av kvalité och man har verkligen lyckats få ihop det i år. Offensivt har man spelare som tidigare nämnda Ishizaki, Niklas Hult, Oscar Hiljemark, Viktor Claesson, Lasse Nilsson och David Elm. Dessutom har an Anders Svensson som trots sin ålder fortfarande är en av allsvenskans bästa spelare. Även om man har ett mer namnkunnigt lag framåt än bakåt så är man ett av två lag som hittills i år släppt in färre än ett mål i snitt. Anfall är bästa försvar verkar vara en devis som Elfsborg fått att fungera.

UTROPSTECKNET Som jag nämnt tidigare så kryllar det av offensivt duktiga spelare i Elfsborg och den spelare som jag imponerats mest av hittills i år är Viktor Claesson. När Elfsborg plockade in honom inför säsongen från Värnamo trodde jag att han skulle få svårt att anpassa sig till spelet i allsvenskan. Men det visade sig inte vara några större problem för Claesson. Han har ett grymt spelsinne och kommer garanterat att ställa till problem för vår backlinje under matchen i morgon.

FRÅGETECKNET Kring Elfsborgs lag har jag i dagsläget inga större frågetecken. Många trodde att laget skulle tappa efter EM-uppehållet men man har lyckats bibehålla sitt spel även efter uppehållet. Där jag har frågetecken är snarare kring läget i Blåvitts trupp. Hur tog man egentligen matchen mot Sundsvall? Lyckas man ta med sig de positiva bitarna där man faktiskt hämtade upp ett 3-0 underläge, eller tar man med sig det faktumet att man just låg under med 3-0? Förhoppningsvis är det de förstnämnda som gäller. Även ett visst frågetecken kring hur man ställer upp laget, både vad gäller backlinje och målvakt.

VI ÄR BLÅVITT - NI ÄR BÖNDER!

Oavgjort för U21 mot IFK Norrköping

IFK Göteborg jagade seger för att gå om IFK Norrköping och knipa andraplatsen i tabellen inför slutspelet, men fick nöja sig med 1-1 mot ett starkt motstånd. Blåvitts tog ledningen i andra halvlek genom Sam Larsson men Norrköping lyckades kvittera kort därefter.

MATCHRAPPORT. När detta skrivs pågår det en landskamp på TV, men dagens viktigaste match är redan avklarad. IFK Göteborgs U21 tog under kvällen emot IFK Norrköpings dito på Jonsereds IP för att spela sista omgången av Folksam U21 Mellersta inför kommande slutspelet. I potten låg en andraplats, som inför matchen hölls av IFK Norrköping med tre poäng och ett måls försprång på Blåvitt. Och bakom IFK Göteborg lurar ett jagande Elfsborg med poängen mindre.

Matchens blåvita målskytt.

IFK Göteborg ställde upp med följande lag:
MV. John Alvbåge

HB. Tobias Bratt
MB. Mattias Bjärsmyr
MB. Jonathan Azulay
VB. David Gutierrez Arvidsson

HM. Joel Allansson
IM. Nordin Gerzic
IM. Hampus Zackrisson
VM. Sam Larsson

AF. Robin Söder
AF. Hannes Stiller (K)

Avbytare: Sulejmen Sarajlic (MV), Malek Iskander, Billy Nordström, Allan Mohideen, Bragi Bergsson, Sebastian Hedlund

Regnet hänger tungt över Jonsereds IP när domaren blåser i gång matchen. IFK Göteborg inleder starkt och skapar redan i första anfallet en bra möjlighet att ta ledningen, där jag vill minnas att Robin Söder får ett bra läge, men Andreas Lindberg i Norrköpings mål lyckas avvärja situationen. Detta är det enda riktiga som händer under första halvleks första 20 minuter, för trots att IFK Göteborg försöker föra spelet så lyckas man inte komma fram ordentligt i banan och anfallen ebbar antingen ut eller ger Peking några bra kontringsmöjligheter med påföljande avslut långt utifrån som inte vållar John Alvbåge några större bekymmer. Kort sagt, det händer ingenting.

IFK Göteborg skapar sin andra större möjlighet när klockan börjat ticka upp mot 30 minuter. Robin Söder får bollen en liten bit in på motståndarnas planhalva och sätter fart mot mål. När backlinjen stöter slår han en fin boll i djupled på en framstörtande Sam Larsson, som därmed ställs ensam mot målvakten. Men Andreas Lindberg går ut och gör sig stor och när Larsson skall placera bollen i bortre gaveln genomskådar Lindberg honom och får ut en hand och styr bort bollen.

Minuten senare får John Alvbåge visa samma färdigheter som sin kollega då Isaac Thelin blir frispelad och försöker chippa bollen förbi Alvbåge, men även han får ut en näve och styr svettigt bort bollen.

Med tio minuter kvar av halvleken tvingas IFK Göteborg göra ett byte då Joel Allanssons höft inte längre håller för spel. Allan Mohideen ersätter på högerkanten. Allansson har haft problem med höften tidigare, så det verkar som om han inte blir kvitt sina bekymmer där.

Mycket mer händer inte och en rätt så händelsefattig första halvlek slutar 0-0.

Andra halvlek blir bättre rent underhållningsmässigt. Tyvärr är det inte IFK Göteborg som är det bättre laget, utan IFK Norrköping tar över allt mer och John Alvbåge i Blåvitts mål sätts på prov titt som tätt. Ännu tuffare blir det när man byter ut Mattias Bjärsmyr i 14:e minuten och Bragi Bergsson kommer in i hans ställe. I och med bytet går Hampus Zackrisson ner som mittback och Bergsson tar mittfältspositionen. Den rena juniorbacklinjen sätts på stora prov och Norrköpings anfallare kommer till avslut några gånger, men Alvbåge håller tätt.

När klockan börjar närma sig 75 minuter tar IFK Göteborg ledningen. Först startar man ett riktigt fint kontringsanfall där Robin Söder ännu en gång hittar en djupledslöpande Sam Larsson, som istället för att gå på avslut slår bollen inåt i banan mot Hannes Stiller. Stiller är även han osjälvisk och klackar bollen bakåt vilket ger Söder rena rama straffsparksläget mot Andreas Lindberg i pekingmålet. Men än en gång gör Lindberg sig stor och lyckas avvärja Söders avslut till hörna. Det är ett fantastiskt anfall som bara skall rendera i mål, men det vill sig inte riktigt.

Men hörna blir det och i andravågen på den så får Sam Larsson bollen till vänster. Han kliver in några steg och drar till. Bollen går hårt och skruvat mot det bortre krysset och även om Andreas Lindberg verkar vara en riktigt bra målvakt så får han kapitulera denna gången. Bollen borrar sig snyggt in i krysset till publikens jubel.

Det oväntade målet tänder IFK Norrköping, som inleder en kanonad av chanser i jakten på en kvittering. John Alvbåge får fullt upp att freda sitt mål och han gör det förtjänstfullt. Peking radar upp chanser och kommer igenom den orutinerade backlinjen gång på gång. Men Alvbåge gör än den ena, än den andra riktigt svettiga räddningen. Han räddar med såväl fötter som händer och det är väl mer eller mindre ett under att inte Norrköpings anfallare deppar ihop totalt med tanke på vilka chanser de förvägras göra mål på.

Men till slut går det inte längre. IFK Norrköping kvitterar i den 81:e minuten när Isaac Thelin lyckas kruta in på volley över Alvbåge efter att ha blivit frispelad via fint väggspel genom Blåvitts försvarslinje.

Kort därefter går Nordin Gerzic ut och ersätts av Billy  Nordström och här trodde åtminstone jag att Blåvitt skulle få svårt att få med sig några poäng när såväl backlinje som mittfält enbart bestod av juniorer. Men jag får fel. IFK Göteborg försöker till och med inleda en slutforcering för att knipa de där åtråvärda tre poängen som för dem upp på den efterlängtade andraplatsen, men man orkar inte riktigt få tryck på motståndaren och matchen slutar oavgjort.

* * *

Om jag skall sammanfatta lite så gör John Alvbåge en jätteinsats i målet och måste ha stärkt sina aktier inför ögonen på Mikael Stahre, som var på plats. Utan Alvbåge hade Peking gjort betydligt fler mål.

Jag tycker att IFK Norrköping är det bättre laget och även om Blåvitt förmodligen är besvikna över att inte vunnit, så bör de samtidigt vara lite nöjda med att ha fått med sig någonting idag. Peking har absolut flest chanser, även om Blåvitt hade bud på fler mål även dem.

Första halvlek var rätt torftig även om den tog sig litegranna under sista hälften. Andra halvlek är betydligt mer händelserik, fast ett komplett hällregn under mitten av den gjorde bollen svårhanterlig. Men det var hyggligt underhållningsvärde att stå bredvid och det märktes att matchen betydde mycket, för det var emellanåt rätt grinigt i bägge lägren.

Det är även värt att uppmärksamma Hannes Stiller, som kämpade och slet idag. Han sprang och jagade boll mer än vad sett honom göra tidigare. Och som ett ofrivilligt bevis på hans stora rörlighet idag är att han gick offside fler gånger än någon annan.

Jag nämnde Elfsborg i början av matchen. De mötte under kvällen serieledande Häcken där hisingslaget gick segrande ur kampen och därmed klarade IFK Göteborg hålla undan från boråslaget och slutade därmed trea i tabellen.

1-0, Sam Larsson (74)

Fler bilder kan tas del av här | och här | IFK Göteborgs matchrapport

Sella besöker Sam & "Daniel" Moberg-Karlsson