Dansken hånskrattade mig rakt upp i ansiktet

OMSTART. Verkligen omstart i ordets rätta bemärkelse. För trots att man gått som i en dvala av VM och en massa annat senaste tiden så är det riktigt skönt att det är igång nu igen.

Efter en vår som alla vill glömma så är det nu dags för nya tag. Och på samma sätt som vi supportrar skall ge laget det stöd dom alltid förtjänar, så är det även dags för laget och visa att man faktiskt kan och vill spela fotboll. Hysén, Sebastian och resten av killarna pratar om att man vill glömma våren, man hade inget passningsspel och så vidare. Tyvärr såg det väl inte så mycket bättre ut senast mot Kalmar om man skall vara ärlig. Men okej, glöm den matchen också, visa oss att det är nu det gäller. Att det är nu vi skall spela oss kvar i allsvenskan, och inte tjonga långa bollar på en ensam anfallare som något primitivt korplag. Visst finns det dom som säger "det spelar ingen roll hur vi spelar, så länge vi vinner", men då kan man ju också fråga sig hur många gånger det har fungerat i år. Jag skulle säga en gång, mot Kalmar borta. Det är dags att kliva ut som ett nytt lag nu, Blåvitt.

******************************************************

Och på tal om nytt lag så ryktas det om lite förändringar i startelvan jämfört med framförallt våren. Att vi har ny målvakt vet vi, och det kommer att gå bra, det vet jag. Jag har sett Marcus träna en hel del, och spela en hel del träningsmatcher och U21. Måhända att allsvenskan är något helt annat, men så länga Mackan tror på det han gör själv och vi andra stöttar honom i det så kommer det att gå galant.

Sen ska tydligen Gustav Svensson spela mittback och det kan säkert gå bra det också. En lite annorlunda spelstil som man åtminstone kan hoppas komplettera Ragnar på ett bra sätt.

Mittfältet och anfallet däremot, här måste jag inkomma med en del funderingar. Framförallt det faktum att vi fortfarande kör med tre innermittfältare. I många matcher har det varit oerhört trångt på mitten och det har inte alls funnits spelutrymme för tre. Samtidigt harvar vi fortfarande med en ensam springare längst fram. Och samtidigt, inte minst, så "tvingas" - enligt rapporterna - Robin Söder spela på högerkanten. Herregud, vilket slöseri med talang. Nog för att Robin är duktig överallt offensivt, men han är ju inte den som skall komma med inlägg till anfallarna. Han är ju den som själv skall vara där inne och trycka inläggen i mål. Det är trots allt en av Sveriges största anfallstalanger vi talar om.

Man får väl se det positiva i det, och hoppas att alla fyra offensiva killarna (Seb, Tobbe, Robin, Elmar) som är rätt dynamiska i sitt spel får rätt så fria roller och bjuder på ett sprudlande anfallsfotboll med snabbt passningsspel och för motståndarna förvirrande positionsbyten. Då kan det bli svettigt för bollklubben.

******************************************************

En annan fråga som dyker upp är den om gräsets skick. Det nylagda gräset som inte alls såg nylagt ut mot Kalmar. Det såg snarare ut att vara någonstans i mitten av oktober. Det är inte läge att dra för stora växlar på det ännu, men får vi dåligt väder när det börjar närma sig Gothiafinaler nästa helg så undrar jag hur mattan kommer se ut efter det. Dessvärre tror jag att vi väldigt snart återigen kommer få ta debatten kring gräsets kvalité, olika varianter och kompetensen hos de som sköter underlaget. Tyvärr, för det är inte där vi behöver lägga fokuset under hösten. Jag har givetvis gärna fel och ser en perfekt matta idag som fått sätta sig mycket mer och fått växa lite de senaste veckorna.

******************************************************

Till sist en liten rolig historia från min semester. Jag var på en liten tripp till Frankrike där jag och mina kompisar passade på att titta på en etapp av Tour De France i söndags, med målgång i bergen. Givetvis passade jag på att "kuppa" tävlingen genom att hänga upp en fin flagga tre kilometer från mål men det är där det roliga ligger.

Det var när vi efter att tävlingen var över tog en promenad en kilometer upp i backen, där det danska stallet Saxo Bank hade sitt sponsortält som bjöd på diverse servering, trevligheter och även visning av VM-finalen, vilket var vårat huvudmål för kvällen. Det var rätt mycket folk där från hela Europa och bland dem en hel del folk från Danmark och Norge vilket givetvis blev ett passande sällskap för oss.

Någonstans i halvtid eller om det var efter matchen börjar jag prata lite mer med danskarna och norrmännen om diverse svenska spelare i Danmark och Norge, gamla spelare, minnen från 92 och 94, målmand Kim Christensen och så vidare. Norrmännen hyllade Drillo och därmed diskvalificerade dom sig omedelbart från att deltaga i fortsatta diskussioner. Vi pratade även om vilka som var de bästa svenska respektive danska spelarna genom åren, ungefär från 80, 90-talet och framåt, och där danskarna var rätt överens om att Michael Laudrup var överlägsen dansk så hade vi svenskar lite mer problem att bestämma oss. Zlatan visst, men Tomas Brolin var rätt bra han också. Då får jag en snilleblixt och slänger ur mig, halvt på skämt, en tiondel allvar; men Håkan Mild då?

Det blir tyst någon sekund innan dansken tittar på mig och plötsligt brister ut i världens skratt "HAHAHAHA, Haekan Mild". Och han fortsätter skratta. Det är liksom ingen hejd på honom. Jag försöker rädda upp situationen något genom att säga till honom typ "kom igen nu, han var underskattad". Då skrattar han ännu mer och säger något jag inte förstår. "Han hade bra bevegelse" försöker jag. Inte heller det fungerar. Det tar säkert ett par minuter innan han tystnar, danskjäveln.

Självklart förstod jag att det var viss ironi i hans skratt. Jag kunde bjuda på det, och det tror jag Håkan kan också. Det blev inte sämre senare när Saxo Bank flytta sitt tält vidare till nästa etapp och stackarna hade inget annat val än att tömma sin kran med iskall öl i den 35-gradiga värmen och skänka bort det sista till oss kvarvarande svenskar, danskar och norrmän och därmed glömdes hånskrattet bort ganska snabbt. Det var, trots allt, ganska dejligt.