2011/11/30
2011/11/27
Första träningen med Stahre närmar sig
KANAL GLENN. Nästa måndag, den 5 december, kör IFK Göteborg igång med fotbollsträningen igen efter ett par veckors välbehövlig semester. Rensa tankarna, lägga bakom sig, ta nya tag... Nu blir det andra bullar och det lär märkas.
Kanal Glenn Studio kommer vara på plats och förhoppningsvis även de senaste nyförvärven, John Alvbåge & Daniel Sobralense. Ett par spelare har opererats och är på rehab vilket ger plats för ett par spelare från u-truppen att visa upp sig för herrar Stahre & Edlund. Första träningen med nya tränare för första gången på fem år, det blir onekligen spännande att se hur de lägger upp det.
Flyg har vi också tittat på och än så länge ser det ut att finnas till bra pris och på bra tider så vi kan komma ner och bevaka hela lägret, utan att behöva boka om i sista stund som det blev för två år sedan. Genom att vi nu kan planera bättre, och i god tid, så ser vi därmed ut att kunna resa både smidigare och billigare än vad vi gjort de tidigare två gångerna. Dessutom är detta bra då vi denna gång åker med tre personer istället för två.
Vi har kommit igång bra med insamlingen men behöver fortfarande en hel del hjälp för att komma iväg. Nu när räkningarna skall betalas skulle vi verkligen uppskatta en liten hundring eller tre i bidrag till vår resa.
Stöd vår insamling genom att putta in ett bidrag till plusgirokonto 438346-9. Märk din insättning "Turkiet 2012" + ditt namn/din grupps namn.
(Gåvolämnarna presenteras i en lista här på bloggen efter hand så vill du/ni skänka pengen anonymt, skriv inget namn.)
Den 21 november såg listan över barmhärtiga samariter ut så här:
Insamling, BaraBen till Turkiet 2012 (bidrag i den ordning de kommit in):
1. Frankie - 250 kronor
2. Linus L - 100 kronor
3. Hållundan - 300 kronor
4. Tomas Stål - 500 kronor
5. Daniel Berggren - 100 kronor
6. Niclas Lindström - 123 kronor
7. Stefan Larsson - 150 kronor
8. THSC08 - 155 kronor
9. Jonmagnusson.se - 50 kronor
10. BaraBens resegrupp - 2 280 kronor
11. Reine Carlsson - Stenungsund 500 kronor
12. Jakob Hansen - 100 kronor
13. Viktor Larsson - 100 kronor
14. Lars Elm - 150 kronor
15. Joel Nilsson - 100 kronor
16. Thomas Kristensson - 200 kronor
17. Fredrik Widengren - 100 kronor
18. Bothvid - 500 kronor
19. Antiplasta - 300 kronor
20. Henrik, Nedre Matrosgatan - 100 kronor
Total just nu: 6 158 kronor (21 november)
Notera att det kan ta en dag eller två för oss att se att pengarna har kommit in så har du skänkt någon av de senaste dagarna syns det vi vid nästa redovisning.
Tack till alla er som är med och bidrar!
Ett par dagar gamla nyheter men det verkar som att Elmar gjort det såpass bra i Ipswich att känslan är att han går förlorad dit. Enligt den här länken säger deras sportchef att det finns en möjlighet att man kan "lösa en deal" men att IFKs pris en så länge ligger för högt. En vanlig förhandlingstaktik såklart, men med tanke på att IFK verkar vara väldigt angelägna om att bli av med Elmar, och att denne bara har ett år kvar på kontraktet så känns sannolikheten väldigt stor att man kommer överens om en deal och att islänningen därmed lämnar IFK Göteborg för Ipswich inom kort.
Kanal Glenn Studio kommer vara på plats och förhoppningsvis även de senaste nyförvärven, John Alvbåge & Daniel Sobralense. Ett par spelare har opererats och är på rehab vilket ger plats för ett par spelare från u-truppen att visa upp sig för herrar Stahre & Edlund. Första träningen med nya tränare för första gången på fem år, det blir onekligen spännande att se hur de lägger upp det.
*****************************************
Samtidigt planerar vi vår resa till Turkiet för fullt just nu. Vi kikar på boende och den här gången kommer vi vara betydligt mer rutinerade än senast. Det blir ett boende som ligger bara 1,5 kilometer från lagets hotell vilket gör att vi kommer kunna vara mycket snabbare i kommunikationen än senast. Det kommer dessutom med största sannolikhet eliminera vårt behov av hyrbil. Vi har dessutom mailat vårt tilltänkta hotell för att försäkra oss om stabil internet-uppkoppling. Något som det var lite problem med senast, minst sagt.
Flyg har vi också tittat på och än så länge ser det ut att finnas till bra pris och på bra tider så vi kan komma ner och bevaka hela lägret, utan att behöva boka om i sista stund som det blev för två år sedan. Genom att vi nu kan planera bättre, och i god tid, så ser vi därmed ut att kunna resa både smidigare och billigare än vad vi gjort de tidigare två gångerna. Dessutom är detta bra då vi denna gång åker med tre personer istället för två.
Vi har kommit igång bra med insamlingen men behöver fortfarande en hel del hjälp för att komma iväg. Nu när räkningarna skall betalas skulle vi verkligen uppskatta en liten hundring eller tre i bidrag till vår resa.
Stöd vår insamling genom att putta in ett bidrag till plusgirokonto 438346-9. Märk din insättning "Turkiet 2012" + ditt namn/din grupps namn.
(Gåvolämnarna presenteras i en lista här på bloggen efter hand så vill du/ni skänka pengen anonymt, skriv inget namn.)
Den 21 november såg listan över barmhärtiga samariter ut så här:
Insamling, BaraBen till Turkiet 2012 (bidrag i den ordning de kommit in):
1. Frankie - 250 kronor
2. Linus L - 100 kronor
3. Hållundan - 300 kronor
4. Tomas Stål - 500 kronor
5. Daniel Berggren - 100 kronor
6. Niclas Lindström - 123 kronor
7. Stefan Larsson - 150 kronor
8. THSC08 - 155 kronor
9. Jonmagnusson.se - 50 kronor
10. BaraBens resegrupp - 2 280 kronor
11. Reine Carlsson - Stenungsund 500 kronor
12. Jakob Hansen - 100 kronor
13. Viktor Larsson - 100 kronor
14. Lars Elm - 150 kronor
15. Joel Nilsson - 100 kronor
16. Thomas Kristensson - 200 kronor
17. Fredrik Widengren - 100 kronor
18. Bothvid - 500 kronor
19. Antiplasta - 300 kronor
20. Henrik, Nedre Matrosgatan - 100 kronor
Total just nu: 6 158 kronor (21 november)
Notera att det kan ta en dag eller två för oss att se att pengarna har kommit in så har du skänkt någon av de senaste dagarna syns det vi vid nästa redovisning.
Tack till alla er som är med och bidrar!
*****************************************
Ett par dagar gamla nyheter men det verkar som att Elmar gjort det såpass bra i Ipswich att känslan är att han går förlorad dit. Enligt den här länken säger deras sportchef att det finns en möjlighet att man kan "lösa en deal" men att IFKs pris en så länge ligger för högt. En vanlig förhandlingstaktik såklart, men med tanke på att IFK verkar vara väldigt angelägna om att bli av med Elmar, och att denne bara har ett år kvar på kontraktet så känns sannolikheten väldigt stor att man kommer överens om en deal och att islänningen därmed lämnar IFK Göteborg för Ipswich inom kort.
Att hantera en vinter
SMALL TALK. Det är långt kvar. Det är jävligt långt kvar. Den första höststormen är här. Hon heter Berit. Hon drar och sliter i en byggnadsställning som jag ser från fönstret. Väsnas och står i. Jag sitter och försöker komprimera hela tidsrymden som ligger mellan mig och Allsvensk premiär. Tror det ska kännas enklare då. Vinter kallas det väl. Den har inte ens börjat, det känns outhärdligt. Som liten vid den här tiden på året så kunde jag inte se längre än till julafton. Tidens utsträckning i rummet nådde för mig bara till Kalle Anka. Från början av december var det det enda som betydde något, vad som fanns bortom var meningslöst, den 25:e kom alltid på något vis överraskande. Fanns det en dag till? Just det. Livet.
Jag försöker nu komprimera livet till något obetydligt för att stå ut med tanken på hur långt kvar det är innan vårt nya projekt får ställas på prov. Men det går inte. Jag har inte längre kvar barnets tunnelseende. Träningen har inte ens börjat än, men jag vill att bygget ska utmanas redan, att de ska visa att de är så starka som vi vill att de ska vara. Att en hel vinters drömmar inte ska vara förgäves, ett meningslöst andligt offer. Men jag inser att vintern måste genomlevas, julafton måste genomlevas, som för mig inte betyder något längre efter barndomens överdosering. Sedan de iskalla försäsongsmatcherna på Valhalla. De hade jag nästan glömt redan. Å, jag längtar dit också. Att pressa kaffemuggen så hårt det går för att få hettan så nära inpå kroppen det bara är möjligt. Det dova ljudet applåderna ger när alla bär vantar. Det strävsamma lidandet som det kan innebära att ta sig igenom nittio minuter stillasittandes en februarimatch, halvlekspausens desperata hopp, hoppa blåvitt hopp, även de gamla är med då.
Jag satt och tittade på en norgekarta. Ville veta var Sogndal låg. Det låg mitt i Norge. Googlade några bilder, klickade igenom bild efter bild, förtrollad. Vilken fantastisk plats att bo på! Just intill Sognefjorden, en av alla norska fjordar, där de branta bergen störtar rakt ner mot havets botten. Någonstans mellan bergens toppar och havets djupa bottnar har människor byggt en stad. Där ska Jonas Olsson arbeta. Jag kände nästan avundsjuka. En liten arena, en liten klubb, en liten stad. En naturromantisk pärla. Jag hoppas han kommer trivas, jag hoppas det kommer gå bra för honom. Jag blev gruvligt irriterad på honom mot slutet, och även om han stångade sig blodig onödigt länge för en idé som inte funkade, så tog han oss tillsammans med Rehn till ett SM-guld. Det kommer åtminstone aldrig jag glömma. Det tränarparet var början till en förändring för klubben. Och den förändringen fortsätter.
Mikael Stahre. Han har ett sett att prata som får åtminstone mig att tystna och bara lyssna. Det huvudet har tänkt så mycket fotboll att man nästan förnimmer ett vansinne i ögonen. En fotbollsgalning. Han pratar om entusiasm med entusiasm, han pratar om energi med energi. Han pratar med inlevelse, jag sugs in i hans fokuserade blick. En helt annan aura än Jonas Olssons och Stefan Rehns. En annan typ av människa. En annan typ av tränare. Det är något helt nytt för Blåvitt. Jag vet inte vad som fick Mild att göra den helomvändningen i rekryteringsidén att han valde att slå Stahre en signal och erbjuda honom jobbet som IFK Göteborgs tränare. Kanske var det ögonen, blicken, detsamma som jag föll för. Tydligheten, intelligensen. Jag vet inte. Men det känns rätt. Jag tror att gruppen av spelare kommer utvecklas under Stahre. Hur utförandet kommer se ut på plan vågar jag inte sia om. Jag har alltid fel.
Philip Haglund. Jag älskar redan Philip Haglund som vore han en av de som vuxit upp inom föreningen. Från första stund intog han sin plats i laget och på mittfältet med ett slags lugn och pondus som vore han som person helt oemotsagd. Självständighet tänker jag på när jag ser Philip Haglund, och framför allt hör honom prata. Han svarar alltid med en tanke, inte med läpparnas muskelminne som många andra fotbollspelare. Han är redan en prins, jag tror han kan bli ännu större. Framför allt ännu bättre. En trygg miljö, en bra tränare, en vacker stad.
Han köpte lägenhet i Linné redan innan övergången var helt klar. Fingertoppskänsla. Han satte kängan och bopålarna rakt ner i Göteborgs hjärta. Järntorget, långgatorna, Haga, Majorna. En plats att leva på. Jag hoppas han stannar länge. Jag hoppas att någon gång få se honom dra på sig kaptensbindeln. Men allt det här ligger fortfarande långt bort i tiden, och hur jag än försöker komprimera allt däremellan så har jag insett att det inte går. Jag misslyckas, snarare utvidgar drömmarna och tidsrymderna. Det är livet som pockar på och vill ha uppmärksamhet. Nu. Det är stormen Berit som river tag i träden utanför. Allt är fortfarande här och nu. Jag behöver kortare intervaller för att klara en vinter. Så: jag längtar till den 5 december. Det gör jag. Första träningen med Micke Stahre. Det känns hanterbart. Min julafton. Heja Blåvitt.
Jag försöker nu komprimera livet till något obetydligt för att stå ut med tanken på hur långt kvar det är innan vårt nya projekt får ställas på prov. Men det går inte. Jag har inte längre kvar barnets tunnelseende. Träningen har inte ens börjat än, men jag vill att bygget ska utmanas redan, att de ska visa att de är så starka som vi vill att de ska vara. Att en hel vinters drömmar inte ska vara förgäves, ett meningslöst andligt offer. Men jag inser att vintern måste genomlevas, julafton måste genomlevas, som för mig inte betyder något längre efter barndomens överdosering. Sedan de iskalla försäsongsmatcherna på Valhalla. De hade jag nästan glömt redan. Å, jag längtar dit också. Att pressa kaffemuggen så hårt det går för att få hettan så nära inpå kroppen det bara är möjligt. Det dova ljudet applåderna ger när alla bär vantar. Det strävsamma lidandet som det kan innebära att ta sig igenom nittio minuter stillasittandes en februarimatch, halvlekspausens desperata hopp, hoppa blåvitt hopp, även de gamla är med då.
Jag satt och tittade på en norgekarta. Ville veta var Sogndal låg. Det låg mitt i Norge. Googlade några bilder, klickade igenom bild efter bild, förtrollad. Vilken fantastisk plats att bo på! Just intill Sognefjorden, en av alla norska fjordar, där de branta bergen störtar rakt ner mot havets botten. Någonstans mellan bergens toppar och havets djupa bottnar har människor byggt en stad. Där ska Jonas Olsson arbeta. Jag kände nästan avundsjuka. En liten arena, en liten klubb, en liten stad. En naturromantisk pärla. Jag hoppas han kommer trivas, jag hoppas det kommer gå bra för honom. Jag blev gruvligt irriterad på honom mot slutet, och även om han stångade sig blodig onödigt länge för en idé som inte funkade, så tog han oss tillsammans med Rehn till ett SM-guld. Det kommer åtminstone aldrig jag glömma. Det tränarparet var början till en förändring för klubben. Och den förändringen fortsätter.
Mikael Stahre. Han har ett sett att prata som får åtminstone mig att tystna och bara lyssna. Det huvudet har tänkt så mycket fotboll att man nästan förnimmer ett vansinne i ögonen. En fotbollsgalning. Han pratar om entusiasm med entusiasm, han pratar om energi med energi. Han pratar med inlevelse, jag sugs in i hans fokuserade blick. En helt annan aura än Jonas Olssons och Stefan Rehns. En annan typ av människa. En annan typ av tränare. Det är något helt nytt för Blåvitt. Jag vet inte vad som fick Mild att göra den helomvändningen i rekryteringsidén att han valde att slå Stahre en signal och erbjuda honom jobbet som IFK Göteborgs tränare. Kanske var det ögonen, blicken, detsamma som jag föll för. Tydligheten, intelligensen. Jag vet inte. Men det känns rätt. Jag tror att gruppen av spelare kommer utvecklas under Stahre. Hur utförandet kommer se ut på plan vågar jag inte sia om. Jag har alltid fel.
Philip Haglund. Jag älskar redan Philip Haglund som vore han en av de som vuxit upp inom föreningen. Från första stund intog han sin plats i laget och på mittfältet med ett slags lugn och pondus som vore han som person helt oemotsagd. Självständighet tänker jag på när jag ser Philip Haglund, och framför allt hör honom prata. Han svarar alltid med en tanke, inte med läpparnas muskelminne som många andra fotbollspelare. Han är redan en prins, jag tror han kan bli ännu större. Framför allt ännu bättre. En trygg miljö, en bra tränare, en vacker stad.
Han köpte lägenhet i Linné redan innan övergången var helt klar. Fingertoppskänsla. Han satte kängan och bopålarna rakt ner i Göteborgs hjärta. Järntorget, långgatorna, Haga, Majorna. En plats att leva på. Jag hoppas han stannar länge. Jag hoppas att någon gång få se honom dra på sig kaptensbindeln. Men allt det här ligger fortfarande långt bort i tiden, och hur jag än försöker komprimera allt däremellan så har jag insett att det inte går. Jag misslyckas, snarare utvidgar drömmarna och tidsrymderna. Det är livet som pockar på och vill ha uppmärksamhet. Nu. Det är stormen Berit som river tag i träden utanför. Allt är fortfarande här och nu. Jag behöver kortare intervaller för att klara en vinter. Så: jag längtar till den 5 december. Det gör jag. Första träningen med Micke Stahre. Det känns hanterbart. Min julafton. Heja Blåvitt.
2011/11/25
2011/11/24
Agenten: "Ipswich var imponerade av Elmar"
SILLY. Enligt en artikel som publicerades i morse på den isländska sajten visir.is så är Ipswich imponerade av Elmar och IFK Göteborg vill sälja spelaren. Allt enligt Elmars agent Magnus Agnar Magnusson. Vad som är oklart är dock hur IFK Göteborg blev ett bussbolag, men med Google Translate kan allt hända. Här är hela artikeln, fritt översatt av just Google Translate:
"Det är fortfarande osäkert i fall Theodórs Elmars Bjarnason. Han har ett år kvar på sitt kontrakt med IFK Göteborg och företaget vill sälja den där det inte är inom ramen för det bussbolaget.
"De föredrar att sälja honom men vi har inte fått några tydliga svar från företaget och några nog inte förrän han har att möta tillbaka i träning i början av december", säger Magnus Agnar Magnusson, agent Elmars som han ofta kallas.
Spelaren har just återvänt från en tre-dagars vistelse i Ipswich engelska laget, men han spelade en match med dem.
"De var imponerade av honom och kommer att se över det. Han spelade en match och gjorde mycket bra. Helst skulle de få det gratis men det är inte tillgänglig. Det kommer aldrig sålt några medel, som han är bara ett år kvar på kontraktet. Bollen är i Ipswich och jag vet inte vad de gör. Medan vi är lugn som Elmar i fina avtal med Göteborg ", tillade Magnus till Agnar."
****************************************
Namnet Ipswich får mig för övrigt att komma och tänka på den här trallvänliga låten...
2011/11/22
Glenn Hysén "Har pratat med Mild om samarbete"
INTERVJU. Glenn Hysén är som vanligt på gott humör när han svarar i telefonen. Utsikten har gått upp till division 1 och flera av hans spelare är nominerade till årets spelare i divisionen. Avancemanget i seriesystemet innebär tuffare utmaningar spelmässigt, något som Glenn har en egen lösning på.
– Jag har pratat lite med Mild och någon form av samarbete. Det är ändå division ett vi spelar i och jag tror det är mycket bättre för deras spelare att få spela A-lagsfotboll. Den där U21-serien eller vad den heter, den tror jag inte mycket på, säger Glenn till Baraben.com.
Glenn fick mycket uppmärksamhet i dagarna när han öppnade för att en gång i framtiden ta över IFK Göteborg. En kommentar som det skrevs om i de flesta tidningar i Sverige.
– Haha, jag pratade med en på Fotbolldirekt tror jag de heter. Men jag är i början av min tränarkarriär och det är klart som fan att man inte hade tackat nej till Blåvitt. Finns det någon annan klubb som man hellre vill träna i Sverige? För mig hade det varit extremt kul och ärofyllt att få träna IFK Göteborg.
Stahre och Mild har börjat rensningen av truppen, där fick bland annat Drugge reda på att han inte är önskvärd längre, hur ser du på det?
– Visst, jag är partisk när det gäller Drugge. Men jag tycker det är en väldigt fin kille och duktig fotbollsspelare. Man köpte honom för tre år och borde ge honom chansen under en till säsong. Han kom ifrån Trelleborg där han var outstanding till en klubb där det är helt andra förutsättningar. Det tar ett tag att komma in i det. Jag tycker klubben gör fel om de skickar iväg honom efter endast en säsong. Men, visst han har inte varit så bra som man trodde.
Avslutningsvis, vi leker med tanken att du har obegränsat med pengar. Vem hade du värvat från IFK Göteborg och varför?
– Haha! Jag hade valt min son. Vi behöver en målskytt och det är exakt det som "Tobbe" är. Hade varit jävligt kul att få träna honom. Han har ju kontrakt med Blåvitt till 2015 så vem vet?
– Jag har pratat lite med Mild och någon form av samarbete. Det är ändå division ett vi spelar i och jag tror det är mycket bättre för deras spelare att få spela A-lagsfotboll. Den där U21-serien eller vad den heter, den tror jag inte mycket på, säger Glenn till Baraben.com.
 |
| Glenn Hysén inför femtioårsfirandet Foto: GT |
Glenn fick mycket uppmärksamhet i dagarna när han öppnade för att en gång i framtiden ta över IFK Göteborg. En kommentar som det skrevs om i de flesta tidningar i Sverige.
– Haha, jag pratade med en på Fotbolldirekt tror jag de heter. Men jag är i början av min tränarkarriär och det är klart som fan att man inte hade tackat nej till Blåvitt. Finns det någon annan klubb som man hellre vill träna i Sverige? För mig hade det varit extremt kul och ärofyllt att få träna IFK Göteborg.
Stahre och Mild har börjat rensningen av truppen, där fick bland annat Drugge reda på att han inte är önskvärd längre, hur ser du på det?
– Visst, jag är partisk när det gäller Drugge. Men jag tycker det är en väldigt fin kille och duktig fotbollsspelare. Man köpte honom för tre år och borde ge honom chansen under en till säsong. Han kom ifrån Trelleborg där han var outstanding till en klubb där det är helt andra förutsättningar. Det tar ett tag att komma in i det. Jag tycker klubben gör fel om de skickar iväg honom efter endast en säsong. Men, visst han har inte varit så bra som man trodde.
Avslutningsvis, vi leker med tanken att du har obegränsat med pengar. Vem hade du värvat från IFK Göteborg och varför?
– Haha! Jag hade valt min son. Vi behöver en målskytt och det är exakt det som "Tobbe" är. Hade varit jävligt kul att få träna honom. Han har ju kontrakt med Blåvitt till 2015 så vem vet?
2011/11/20
Det bästa reportage som någonsin har gjorts
Det roligaste reportaget i journalistikens historia.
IN MEMORIAM. Skådespelaren Lasse Brandeby är död. Lars Thorsten (Lasse) Brandeby, född 27 april 1945 i Carl Johans församling i Majorna dog på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 20 november 2011, efter en tids sjukdom. Du må ha lämnat jordelivet men lever för alltid kvar i de skratt du fortsätter att bjuda oss på. De skratt som du har förlängt våra liv med.
Lasse Brandeby blev 66 år gammal.
"Han var Gaisare."
Mer publik på Gamla Ullevi nästa år?
SILLY/MARKNAD. Efter Håkan Milds/Mikael Stahres uttalanden förra veckan om att det finns fyra spelare som "inte är startspelare" i truppen just nu så har spekulationerna gått heta. Är de på väg bort? Var det ett dumt sätt att kommunicera på? Kan spelarna i fråga stanna och kämpa till sig en plats ändå? En spelare verkar inte ha någon vidare lust att göra det sistnämnda.
Officiella hemsidan rapporterar idag att Elmar Bjarnasson nästa vecka ska provträna med Ipswich, som spelar i The Championship, andraligan i England.
Om detta innebär att Elmar har gjort sin sista träning med IFK Göteborg återstår att se. Men signalen från båda parter är tydlig. Det skall göras plats i truppen och Elmar är en av de man helst ser ska lämna.
När det gäller just Elmar så verkar det finnas två läger bland supportrarna. Ena sidan som tycker han är väldigt bra och är en av få som kan hålla i bollen, kämpar alltid till 110% och är den som äger spelet på mittfältet. Andra sidan ser att han håller i boll för mycket och att det går för långsamt när han har den vid sina fötter.
Personligen kan jag hålla med båda sidor. Elmar är en fantastisk fotbollsspelare när han är som bäst men det har samtidigt varit rätt mycket upp och ner de senaste åren. Framförallt tror jag dock att Stahre vill ha en annan spelartyp. Jag inbillar mig att han vill ha spelare som snabbare och rakare vill spela bollen framåt. Dessutom har Elmar bara ett år kvar på kontraktet och med all respekt till Elmars lojalitet mot IFK Göteborg, så tror jag aldrig det har varit någon tanke från honom att förlänga. Han vill vidare, han vill söka nya utmaningar. Nu kanske han får det, och även om Elmar Bjarnasson stundtals varit kung på Gamla Ullevi så är det troligen det bästa för båda parter.
Känslan i detta är också att Stahre och Mild nu vill bygga en mindre, tajtare grupp. En grupp som är mer sammansvetsad och där det är enklare att ge plats för killarna från u-truppen, utan att flera spelare måste bli skadade/utlånade/avstängda först. Och trots att inte alla får spela alltid så ska man känna att man ändå är med i gruppen och bidrar.
Den tanken gillar jag verkligen.
*************************************************
Vi gjorde en läsarundersökning för någon vecka sedan angående hur man tänkt att göra med inköp av årskort nästa år. Resultatet var väldigt intressant. Speciellt om man jämför med förra årets likande undersökning.
Frågan var "Kommer du att ha årskort 2012" och svaren såg ut enligt nedan.
Förra året ställde vi en liknande fråga och då såg svaren ut så här:
Om vi jämför dessa data och dessutom tittar på hur många årskort som vi faktiskt sålde 2011 jämfört med 2010 så hittar vi åtminstone ett intressant svar. Försäljningen av årskort de senaste åren har sett ut som följer.
Vi når alltså en topp 2010 vilket inte är konstigt alls efter 2009 års andraplats. Undersökningar från England visar att för publiktillströmning, så är det i stort sett alltid positivt att vara ett topplag, men inte vinna. Detta var också något vi såg mellan 2007 och 2008, även om inte de siffrorna är med här. Då var det i stort sett ingen ökning alls.
När det kommer till 2010 jämfört med 2011 så faller vi med nästan 20% i antal sålda årskort. Ej heller det är någon skräll med tanke på de sportsliga resultaten och den uteblivna förändringen som många väntade sig. Det visar också vår undersökning då 8% svarade blankt nej på att förnya, 21% ville se just förändring medan 11% inte hade bestämt sig ännu. 40% sammanlagt varav hälften av dessa gjorde slag i saken och inte förnyade sina årskort. Om man nu hårddrar det såpass mycket i relationen mellan vår undersökning och hur det faktiskt såg ut i verkligheten. Den gav åtminstone en tydlig indikation, så mycket kan vi vara övertygade om.
Det återstår att se om årets undersökning ger samma indikation när vi rättar med "facit" i april 2012. Men även om frågan är aningen annorlunda ställd så kan man tyda av svaren att till 2012 väntar ett klart uppsving snarare än den nedgång som var inför i år.
Siffran för hur många som tänker förnya är högre och siffran för hur många som inte tänker förnya är lägre. 61 mot 57 och 8 mot 5. Framförallt så svarar dock hela 13% att de inte hade årskort 2011 men kommer köpa till 2012. Nu hade vi inte med den frågan förra året men hade vi haft det är jag övertygad om att den hade varit ganska låg. En hel del har fortfarande inte bestämt sig men känslan är att dessa brukar vippa över till att ändå köpa ett kort till slut.
För att summera så tror jag att förändringens vindar som blåser över Kamratgården just nu är väldigt positiva för det publika intresset kring IFK Göteborg. Att föreningen visar en nysatsning gör att försäljningen av årskort med stor sannolikhet kommer öka nästa år. Min gissning landar på 6725 sålda årskort. Hur stora de totala publiksiffrorna sedan kommer bli är en annan fråga, där resultaten givetvis spelar in till stor del. Låt oss hoppas att spelet hittar tillbaka likt publiken så vi kan uppleva glöden på läktarna som var i slutet av 2009 igen.
2011/11/16
Vad menar Håkan?
HÅKAN MILD. Jag har fått anledning att fundera över hur Håkan Mild kommunicerar med sina spelare. Att han inte alltid talar klarspråk med media är fullt begripligt, eftersom det knappast skulle gagna verksamheten att prata om alla interna angelägenheter offentligt. Men hur tar han egentligen hand om just dessa interna angelägenheter internt? Ibland erbjuds man små titthål in i den instängda världen uppe på Kamratgården, genom intervjuer och mer eller mindre genomtänkta svar, och jag måste säga att jag i en del fall blivit lite förbryllad. För ett tag sedan läste jag en intervju på Fotbolldirekt.se med Fredrik Risp, och på frågan huruvida han fick någon förklaring till varför de inte förlängde hans korttidskontrakt svarade han:
– Det blev aldrig någon förklaring, från början när jag valde att lämna Turkiet erbjöd jag mig till Blåvitt, anledningen att de ens skrev ett korttidskontrakt med mig var väl för att de hade så mycket skador just då.
Och på en fråga om han skulle kunna tänka sig att komma tillbaka till Blåvitt, trots hur han blivit behandlad tidigare svarar han:
– Hade de hört av sig hade jag säkert tagit mig en funderare. Jag vet inte riktigt var skon klämmer faktiskt, men det finns ändå inga hard feelings mellan mig och Håkan (Mild) eller tränarstaben men de tycker väl helt enkelt inte att jag besitter de egenskaper som passar i deras filosifi.
De här citaten berättar inte bara vilket stort blåvitthjärta Risp har, utan att det också brister någonstans i kommunikationsleden. Hur meddelar sig Håkan egentligen med en spelare som inte är önskvärd? Om Risp är bra nog för en blåvit backlinje eller inte tar jag inte upp här, den diskussionen har stötts och blötts så det räcker, men jag undrar varför inte Håkan bara rakryggat kan säga till honom att han inte är tillräckligt bra, eller vad det nu handlar om. Att en spelare ska behöva sitta och gissa varför han tvingas söka sig någon annanstans tycker jag är ovärdigt. Så här säger Drugge i en intervju med Aftonbladet med anledning av att han och ytterligare några spelare inte ”verkar” tillhöra Stahres framtidsplaner:
– Jag hade ett möte med Håkan (Mild, sportchef) innan jag gick på semester. Det tog någon minut bara. Sedan var det klart. Han sade att jag inte var i startelvan. Det är samma sak som att inte vara önskad tycker jag, säger Drugge.
Vadå "inte var i startelvan"? Drugge tolkar det som att han inte är önskad, inte så konstigt, men han ska ju inte behöva fundera över en sån sak. Om man har ett personligt möte med en spelare ska väl denne inte behöva gå ut därifrån mer fundersam än vad han var innan? Vad menar Håkan? Vems beslut är det? Har Drugge fått sparken med en tvetydig klapp på axeln? Jag tycker det verkar så. Som supporter är man van vid att behöva sitta och tolka vad spelare och ledare säger, men att spelarna själva ska behöva tolka vad ledarna säger är ju helt befängt. Ut med språket Håkan! Eller är han en sån som gör slut med sina flickvänner per sms? Jag tycker det är fegt.
– Det blev aldrig någon förklaring, från början när jag valde att lämna Turkiet erbjöd jag mig till Blåvitt, anledningen att de ens skrev ett korttidskontrakt med mig var väl för att de hade så mycket skador just då.
Och på en fråga om han skulle kunna tänka sig att komma tillbaka till Blåvitt, trots hur han blivit behandlad tidigare svarar han:
– Hade de hört av sig hade jag säkert tagit mig en funderare. Jag vet inte riktigt var skon klämmer faktiskt, men det finns ändå inga hard feelings mellan mig och Håkan (Mild) eller tränarstaben men de tycker väl helt enkelt inte att jag besitter de egenskaper som passar i deras filosifi.
De här citaten berättar inte bara vilket stort blåvitthjärta Risp har, utan att det också brister någonstans i kommunikationsleden. Hur meddelar sig Håkan egentligen med en spelare som inte är önskvärd? Om Risp är bra nog för en blåvit backlinje eller inte tar jag inte upp här, den diskussionen har stötts och blötts så det räcker, men jag undrar varför inte Håkan bara rakryggat kan säga till honom att han inte är tillräckligt bra, eller vad det nu handlar om. Att en spelare ska behöva sitta och gissa varför han tvingas söka sig någon annanstans tycker jag är ovärdigt. Så här säger Drugge i en intervju med Aftonbladet med anledning av att han och ytterligare några spelare inte ”verkar” tillhöra Stahres framtidsplaner:
– Jag hade ett möte med Håkan (Mild, sportchef) innan jag gick på semester. Det tog någon minut bara. Sedan var det klart. Han sade att jag inte var i startelvan. Det är samma sak som att inte vara önskad tycker jag, säger Drugge.
Vadå "inte var i startelvan"? Drugge tolkar det som att han inte är önskad, inte så konstigt, men han ska ju inte behöva fundera över en sån sak. Om man har ett personligt möte med en spelare ska väl denne inte behöva gå ut därifrån mer fundersam än vad han var innan? Vad menar Håkan? Vems beslut är det? Har Drugge fått sparken med en tvetydig klapp på axeln? Jag tycker det verkar så. Som supporter är man van vid att behöva sitta och tolka vad spelare och ledare säger, men att spelarna själva ska behöva tolka vad ledarna säger är ju helt befängt. Ut med språket Håkan! Eller är han en sån som gör slut med sina flickvänner per sms? Jag tycker det är fegt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)