Publikkrisen är en myt

PUBLIKKRISEN Ja, det är uppenbarligen det stora ämnet just nu. "Vilken publikkris?", säger jag. Ärligt talat existerar det ingen publikkris. Och det är främst av allt inte en kris orsakad av att det i år är 16 lag i Allsvenskan. Det är en myt och ett uttryck myntat av folk som inte kan tänka längre än vad näsan räcker. Nu ska jag visa verkligheten.

Åskådarrekord
Låt oss börja med att ta en titt på det totala antalet åskådare i Allsvenskan. Efter 25 spelade omgångar av årets serie har drygt 1,6 miljoner åskådare tagit sig till de allsvenska arenorna. Räknar man med att årets snitt på 8 154 hittills håller i sig över avslutningsomgångarna (det brukar till och med höjas något) betyder det att efter 30 spelade omgångar så kommer nästan 2 miljoner åskådare ha räknats in (1 956 960 om vi ska vara petnoga). Så många åskådare har aldrig genom tiderna räknats in under en säsong. Den tidigare rekordnoteringen ligger på 1 956 042 och stammar från maratonsäsongen 1957–58. Förra årets total blev 1 867 039 och var faktiskt den näst högsta siffran genom tiderna. Är det verkligen befogat att tala om en allsvensk publikkris när fler än någonsin sett de allsvenska matcherna?

Tillfällig topp
Förra årets totalsnitt på 10 258 åskådare per match är vanligen det som det jämförs med när det nu talas om publikkris. Vi har tappat 20 procent mot den siffran. Samtidigt var förra årets snitt det högsta snittet sen säsongen 1965. Årets snitt är—om det står sig—det högsta snittet sen 1971 om man bortser från säsongerna 2001–2007, som med lite eftertanke bör betraktas som en extremt god publikperiod snarare än någon sorts normalnivå. 8 241 är inget dåligt publiksnitt. Det ser bara dåligt ut eftersom det råkar inträffa direkt efter en jättetopp. 8 154 hade år 2001 eller 2002 varit ett klart godkänt snitt, det hade varit en ökning med nästan 20 procent jämfört med säsongen 2000. Under 80- eller 90-talet hade det varit ett fantastiskt snitt, och hade förmodligen beskrivits som en publikboom.

"Ja, ja, men..." säger ni. Och visst, jag kan hålla med. Snittet har sjunkit med drygt 20 procent, det är ovanligt många matcher med oväntat låg publiksiffra och intresset verkar ha minskat överlag. Det går inte att förklara bort med rekordsiffror och tillfälliga toppar. Så låt oss då ta en titt på varför det blivit som det blivit.

16 lag i Allsvenskan
Naturligtvis påverkas snittet av att varje lag får ytterligare två hemmamatcher. Så vad betyder det i realiteten? I princip alla lag har tappat sitt snitt, i många fall rejäla ras. Men påverkar det klubbarnas ekonomi, egentligen? Låt oss ta en titt på de klubbar som spelat allsvenskt både 2007 och 2008. Jag utgår från att klubbarnas nuvarande snitt håller i sig säsongen ut.

Örebro SK: +18 650 åskådare, +16.3 %
Malmö FF: +10 541 åskådare, +6.1 %
Kalmar FF: +9 127 åskådare, +11.3 %
Helsingborgs IF: +5 263 åskådare, +3.4 %
Hammarby IF: +416 åskådare, +0.2 %
GAIS: -1 572 åskådare, -1.8 %
Trelleborgs FF: -2 479 åskådare, -5.5 %
Halmstads BK: -4 934 åskådare, -5.2 %
IF Elfsborg: -5 963 åskådare, -3.9 %
AIK: -6 036 åskådare, -2.2 %
Gefle IF: -8 404 åskådare, -12.5 %
Djurgårdens IF: -23 111 åskådare, -12.6 %
IFK Göteborg: -61 595 åskådare, -30.0 %
Summa: -70 097 åskådare, -3.9 %

Som synes har det inte varit något allmänt totalt publiktapp för de allsvenska klubbarna utan snarare så att det i princip enbart är Blåvitt som tappat onormalt mycket—inte helt utan anledning—publik sen förra säsongen. Övriga klubbar ligger inom ett intervall på +/- 10–15 % och ett antal klubbar kommer faktiskt öka sina publikintäkter (med antagandet att snittpriset för en biljett är detsamma) jämfört med förra säsongen.

EM-uppehållet
16 lag i Allsvenskan betyder att ytterligare fyra omgångar behöver placeras in någonstans. En "udda" säsong hade det inte betytt så mycket, en veckas tidigare start, en omgång extra under sommaren och två veckors senare avslutning. Men inte nog med det så hade vi ett abnormt långt uppehåll på nästan två månader mitt i säsongen, för EM-spel. Kombinerat innebar detta att det under vårsäsongen spelades match var tredje eller fjärde dag, och därmed hade alla lag en hemmamatch varje vecka. Det faller sig naturligt att det inte tilltalar alla publikgrupper. När IFK under säsongens inledning först spelar mot Örebro och Norrköping med helt ok publiksiffror, men sedan på den tredje hemmamatchen under två veckor lockar under 10 000 åskådare mot AIK trots en poängmässigt bra inledning, är det svårt att inte hitta anledningen i spelschemat. Utan EM-uppehåll hade publiksnittet inte varit så lågt som det är.

Topplagen
Det går inte att komma ifrån att Kalmar, Elfsborg och Helsingborg i topp inte ger samma publikdrag som om IFK, MFF, AIK och Djurgården slagits om guldet. Bra säsonger för de här lagen innebär förmodligen ytterligare 100 000–200 000 åskådare totalt och därmed en ökning av snittet med runt 500-1 000 åskådare. Storstadslagen drar inte bara extrapublik till hemmamatcherna när det går bra, utan även extrapublik till bortamatcherna. Det gör inte Kalmar och Elfsborg på samma sätt. Det har inget med 16 lag i Allsvenskan att göra, vi hade med största sannolikhet sett ett minskande publiksnitt även med 14 lag den här säsongen, om storstadslagen varit lika dåliga.

Slutsats
Nästa säsong kommer förmodligen publiksnittet att stabiliseras eller öka något från årets nivå, och "publikkrisen" existerar inte längre. Vårsäsongen kommer inte vara fullt så späckad på matcher som i år, både Malmö och Göteborg får nya arenor som definitivt kommer att höja snittet oavsett tabelläge, storstadslagen börjar om på ny kula och fler människor än någonsin lär se en allsvensk match nästa säsong. Vem kan klaga?

feldgraus femma

FELDGRAUS FEMMA Ärligt talat, visst är det synd om Adam Johansson? Egentligen är det ju inte synd om honom eftersom Rehn/Olsson faktiskt anser att han är för bra för att sitta på bänken, men hur kul kan det då vara att bli placerad som vänsterytter återigen, när man egentligen är högerback? Tyvärr gör han det inte speciellt bra där ute heller, men det handlar mer om positionen än om Adam. Men det får ju honom att se dålig ut. Stackarn. Samtidigt är Erik Lund aldeles för bra på högerbacken för att inte få spela. Ett dilemma, helt klart. Klart är det också att det bara återstår två matcher på Ullevi innan vi börjar spela allsvenskt på den nya stadion. Tack, det var på tiden. Nu ser vi till att förlora mot KFF (PW, TO avstängda, Alex lite halvskadad, kanske dags att testa Adam som målvakt?) för att sen köra över Elfsborg, Trelleborg, Djurgården och Helsingborg.

Hammarby IF, hemma
5 poäng: Erik Lund - Jag orkar egentligen inte upprepa mig men killen är ju totalt respektlös, gillar att glidtackla och satsar alltid 100 procent i duellerna. Kliver dessutom fram och snor bollen framgångsrikt ett antal gånger. Vårdar boll mycket fint.
3 poäng: Tobias Hysén - Har gjort ett antal bra matcher i rad nu och verkar våga så mycket mer när självförtroendet finns där. Snygg vrickning fram till TO vid 1–0, och hade ett par andra mycket fina aktioner där han drar ifrån sin bevakare precis så som man vill se honom göra.
2 poäng: Thomas Olsson - Gör egentligen ingen jättematch och slarvar en hel del med bollen till skillnad från kollegan på innermittfältet, Pontus, men nyper snyggt till vid 1–0 och glänser till någon gång då och då.
1 poäng: Jakob Johansson - Gör sitt snyggaste allsvenska mål hittills. Vilket i och för sig enbart beror på att det var det första. Jag brukar alltid sucka när JJ byts in för han är osynlig för det mesta men i dag var han faktiskt på hugget och syntes desto mer. Har fortfarande framtiden för sig.

Totalt efter 25 omgångar
1. Kim Christensen - 44 poäng
2. Tobias Hysén - 30 poäng
2. Ragnar Sigurdsson - 30 poäng
4. Robin Söder - 20 poäng
5. Gustav Svensson - 18 poäng
6. Pontus Wernbloom - 17 poäng
7. Mattias Bjärsmyr - 13 poäng
8. Sebastian Eriksson - 11 poäng
8. Niclas Alexandersson - 11 poäng
10. Adam Johansson - 10 poäng
11. Erik Lund - 9 poäng
12. Stefan Selakovic - 6 poäng
13. Killen i halvtid - 5 poäng
13. Thomas Olsson - 5 poäng
13. Jonas Wallerstedt - 5 poäng
16. Hjalmar Jonsson - 4 poäng
17. Klacken - 3 poäng
17. Publiksiffran - 3 poäng
17. Martin Smedberg - 3 poäng
20. Jakob Johansson - 2 poäng
21. Daniel Alexandersson - 1 poäng
21. Nicklas Carlsson - 1 poäng

Det kunde ha varit...

...Alex sista spark. Men han reste sig. Puh.

Saker som aldrig sker

MATCHKÅSERI Det är lite trist ändå, att intresset för fotboll, för Blåvitt, svalnat så mycket som det verkar ha gjort i år. En promenad till gårdagens träning, dagen före match i oktober mot Hammarby, och vi ligger ändå fyra i tabellen. Det var jag, City Boyz och hans boyz, Henrik Leman och nån annan snubbe. Typ fem personer. Jag minns förr om åren, dagen innan vi mötte AIK eller nåt annat lag, vilket som helst egentligen, och det var alltid minst 20-30 pers där. Man kan väl inte klandra folk ändå, för vädret var inte det roligaste igår. Och kanske är det lite märkligt överhuvudtaget att se ett fotbollslag träna, om man inte är tränare själv.

Jag gillar att kolla på träningar trots det. Man ser detaljer, man ser vilka som har inställningen, man ser vilka som leder laget och man får göra sin egen bedömning av spelarna. Dessutom är det intressant att se hur olika tränare jobbar och hur det påverkar laget. På tal om tränarna så undrar jag ibland hur de tänker när de ska ta ut truppen till matcherna, och när de tar ut laget. Som igår till exempel var Sella riktigt het och satte ett par pytsar under spelövningarna. Trots det petad ur truppen. Lite märkligt i mina ögon men de ser väl något som inte jag ser.

En annan som dock är svår att inte se är Robin Söder. Han dominerar fullständigt en övning där man skall ta emot en chippad passning i full fart. Varje gång gör han det helt felfritt och bollen ligger som en magnet vid foten, benet, knät redan vid första touchen. Flawless som man skulle sagt på utländska. I spelet har lille Robin det lite tuffare idag men gör trots det en fullgod insats. Han lär starta idag i vanlig ordning. En tanke annars för egen del är att man går tillbaka lite till basic i dagens startuppställning. Adam-Alex till höger, Hysén till vänster, Kosmonaut-Gurra och Olsson i mitten och Wernbloom/Söder på topp. Kanske gör man så, kanske inte. Lova mig en sak bara, inte Adam till vänster på mittfältet. Det var katastrof senast.

Egentligen skiter jag i hur vi ställer upp så länge vi vinner. Det är en viktig match idag trots allt. Vinner vi så känns topp fyra i stort sett helt säkert en förlorar vi så vänder man istället blickarna neråt. Kanske dags att plocka fram de rosa tröjorna igen för att få fram den där känslan från förra årets triumf.

Har ni förresten funderat på om saker som sker men som ingen ser verkligen händer? Eller saker som sker men som ingen rapporterar om. I dagens samhälle är man så van vid att kunna läsa om allt som hänt att man nästan undrar om saker som det inte skrivs om inte sker.

En trivial sådan händelse skedde för någon vecka sedan, eller två. När u21 spelade sin sista match för säsongen, hemma mot Ljungskile hände det att en Blåvit spelare slog en lång crossboll från höger till vänster, över nästan hela planen. Väl där fanns Kamal Mustafa som tog emot bollen med en perfekt förstatouch, bollen dämpades perfekt och sedan tryckte han till med full kraft på halvvolley och bollen for upp i nättaket från nästan ingen vinkel alls. Lite Zlatan mot Ungern-känsla över det hela. Ett sjukt snyggt mål som jag trodde jag skulle få läsa några rader om, någonstans. Men det hände inte och kanske är det väl så att vill man ha något gjort så måste man göra det själv. Såväl i fotbollen som i livets andra mindre viktiga forum.

Matchen ikväll då? 3-1 är mitt tips. Kanske bäst att vara på plats så man inte missar saker som aldrig sker...

Hankins: Riksclownen Rydström måste sluta gnälla

KRÖNIKA En underdog kommer undan med gnäll - mästare måste lära sig ödmjukhet.

I och med att jag jobbar som krönikör och skribent beskylls jag ibland för att vara en mediehora. "Du vill bara söka uppmärksamhet och är inte intresserad av journalistik", kan det låta. Ibland kanske de till och med har rätt. Men jag har hittat min överman. Jesus vad trött jag är på Henrik Rydström.

Det finns en charm med att varje lag ska ha sin tjötgubbe. En sådan där kille som alltid snackar mer än han presterar, en som hånar alla omkring sig och tror sig vara bättre än han egentligen är. Men den charmen är något som måste förvaltas väl för att den inte ska spilla över i obscent uppmärksamhetssökande. Här går det tyvärr utför för mister Rydström.

Just nu känns det som att det inte passerar en enda allsvensk fotbollsmatch utan att Rydström gnäller på sin blogg, rasar i sin krönika eller blir intervjuad om senaste pest- och kolerakänslan han grävt fram från den småländska myllans rödaste inre.

Kalmar FF ägnade ett par år åt kollektivt gnäll om en hemsk medieskugga. Storstadslagen hade ställt sig i vägen för medieljuset och någonstans där i den mörka silhuetten doldes de tjongande kalmariterna som valt en kalsong som klubbmärke.

Klubben med kalsongen i klubbmärket blev snabbt till killarna i kalsonger när en småkul hemvideo från Kalmars träningsläger gick på nationell tv. Men när kritiken planenligt kom mot hur spelarna svinade, söp och sprang runt nakna så var medierna plötsligt orättvisa enligt de gnälliga grabbarna från östkusten. Rydström var missnöjd i skuggan, snabbt blev han missnöjd i rampljuset.

Men visst är han härlig på många vis, den hetsige Henrik. Han vågar ta bladet från munnen och ställa till med lite kontrovers. Om fler yttrade sina åsikter på ett sätt likt den lille skallige i rött så skulle hela den svenska fotbollscenen bli mer attraktiv för både medier som fans. Men problemet är att Henrik Rydström aldrig kniper igen. Aldrig.

Om det inte är dåligt med uppmärksamhet så är det fel uppmärksamhet. Om det inte är gnälliga motståndare så är det filmande motståndare. Om det inte är, äh, ni fattar poängen.

Till en början så är det charmigt. Då kommer han och hela Kalmar undan med sitt konsekventa underdog-perspektiv och medföljande medielipande eftersom de varit fast i en svår position. Ett tabellmässigt, publikt och ekonomiskt underläge mot jättarna i det berömda rampljuset har gett Kalmars hjältar ett litet utrymme för sitt mediala martyrskap.

Rydström har älskat rollen.

Men nu är Kalmar FF utan tvekan säsongens bästa fotbollslag. Trots förlusten i svenska cupen går de fram som en ångvält i Allsvenskan och dominerar idag den inhemska fotbollsrapporteringen i alla tänkbara medier. Senast idag så jämfördes bröderna Elm med bröderna Norddahl i ett smått bisarrt SVT- inslag.

Nu måste Kalmar och då främst Henrik "motormouth" Rydström lära sig en ny roll. Som dominant och vinnare är det inte attraktivt att vara den gnälliga kusinen från landet. För när motgång aldrig är ens eget fel utan domarnas, motståndarnas eller till och med vindens - så börjar Kalmar bli lika gnälligt och patetiskt som det Djurgården de alltid älskat att hata.

Jag efterlyser lite ödmjukhet från Rydström och hans Kalmar. Ska man dominera svensk fotboll bör det ske med lite stil och klass, inte med handboken till bonnakomplexets hemligheter under armen. Annars har allt gnäll endast varit skramlandet av en stor tom tunna. Skramlandet av ett par röda kalsonger på det halvtomma Fredriksskans.

Krönikan publiceras även på Fotbollsverige.se

Idel segrar för Blåvitt mot Bajen

På Youtube kan man hitta en massa sköna klipp. Söker man på "IFK Göteborg Hammarby" hittar man bara klipp ifrån segermatcher. Förluster lyser med sin frånvaro.

Hursomhelst. Här är en sammanställning av det man hittar. I morgon läggs ett till i raden!

Måndag 1 oktober 2007, Ullevi

IFK Göteborg - Hammarby IF 3-0 (2-0)
1-0 Niclas Alexandersson (4)
2-0 Självmål (22)
3-0 Jonas Wallerstedt (57)

Publik: 14543
Domare: Martin Ingvarsson

Första och enda(?) gången IFK Göteborg spelar i blårosa. Hur säsongen slutade kommer väl de flesta ihåg? (Om inte så får du googla...)

Söndag 22 augusti 2004, Söderstadion

Hammarby IF - IFK Göteborg 1-2 (0-0)
0-1 George Mourad (50)
1-1 Haris Laitinen (83)
1-2 George Mourad (86)

Publik: 11652
Domare: Martin Ingvarsson

George Mourad dansade en sommar 2004, blir dubbel målskytt och avgör drabbningen lagen emellan på Söderstadion. Nån match på Ullevi mot Hammarby spelades inte vad jag vet detta år.

Måndag 27 augusti 2001, Ullevi

IFK Göteborg - Hammarby IF 1-0 (0-0)
1-0 Jonas Lundén (82)

Inhoppande Lundén avgjorde sensommarmötet efter ett riktigt drömmål. Tyvärr finns bara detta halvsunkiga klipp utan ljud på YouTube, men det är vackert så det förslår ändå. Lundén har numera trappat ner och sållat sig till den skara blåvittrejects som livnär sig på att försöka lära ut fotbollens hemligheter till bättre behövande.

Vilka som vann SM-guld det året har jag ingen aning om. Det är struket ur historieböckerna.

Söndag 31 oktober 1982, Söderstadion, SM-Final Match 2

Hammarby IF - IFK Göteborg 1-3 (0-2)
0-1 Dan Corneliusson (21)
0-2 Tord Holmgren (40)
0-3 Dan Corneliusson (46)
1-3 Ulf Eriksson (70)

Publik: 15583
Domare: Erik Fredriksson, Tidaholm
Totalt (IFK Göteborg 4-3)

Av någon outgrundlig anledning hade Hammarby IF en ledning efter första SM-finalen. Enligt tidigare fastställd revisionistisk anda så hade de förmodligen fått nåt slags handikapp av fotbollsförbundet. Hursomhelst spelade det mindre roll, för i returen gjorde IFK processen kort med Bajen och blev svenska mästare.

Onsdag 30 juni 1982, Ullevi

IFK Göteborg - Hammarby IF 4-1 (2-0)
1-0 Torbjörn Nilsson (26)
2-0 Ruben Svensson (35)
3-0 Torbjörn Nilsson (46)
4-0 Torbjörn Nilsson (80)
4-1 Per Holmberg (87)

Publik: 10337
Domare: Ulf Eriksson, Sollefteå

I omgång 10 möttes de kommande SM-finalisterna för första gången. IFK Göteborg, och Torbjörn Nilsson i synnerhet, hade stor show matchen igenom.

Vi ses på Ullevi i morgon! Mot 3 nya poäng!

IFK Göteborg fyller 104 år idag!

IFK GÖTEBORG 104 ÅR Idag fyller IFK Göteborg 104 år. 4 juni 1621 grundade Gustav II Adolf det nya Göteborg. 283 år senare blev Chalmers-ingenjören Arthur Wingren initiativtagare till grundandet av GöteborgsKamraterna, IFK Göteborg. Wingren blev även föreningens första ordförande och de övriga i styrelsen var Enoch Olsson, John Säwström, Nils Andersson, M Meyer och Herbert Johansson. Idag fyller vi, Sveriges mest framgångsrika fotbollsförening, 104 år. Grattis!

Nya Göteborgs historia i korthet:

1621, 4 juni – Göteborg grundades
1621, 8 oktober - Göteborgs första postiljon anställdes, för en lön på 32 daler silvermynt.
1624, 24 februari - Slottsskogen skänktes till staden av Gustav II Adolf.
1627 - Göteborg öppnade landets första postkontor, föreståndaren hette Herman Schmidt.
1630 - Första skolan inrättades, en trivialskola "Allmän skola till ungdomens undervisning i bokliga konster", i ett trähus på domkyrkoplanen i hörnet av Västra Hamngatan och Kungsgatan.
1635 - Antalet invånare uppgick nu till 2 000.
1637 - Den allra första resan till Nya Sverige, Delaware i Nordamerika avgick, med örlogsskeppet Calmare Nyckel och jakten Fogel Grip.
1641, 8 augusti. Första apoteket öppnades, senare kallat Enhörningen. Apotekaren Kilian Treutiger fick ansvaret.
1646, 20 maj. Den första industriella anläggningen uppfördes, ett repslageri vid nuvarande Vallgatan.
1647, 27 mars - Göteborgs första gymnasium öppnades, "Götheborgs Kongl. Gymnasium".
1650 - En ekskog med 2 000 träd växte fortfarande på Stora Otterhällan.
1650 - Fästningen Nya Elfsborg började byggas på Kyrkogårdsholmen vid Göta älvs mynning.
1660, 4 januari – Riksdagen sammankallades i Göteborg av Karl X Gustav, Kronhuset fick då fungera som rikssal. I samband med riksdagen dog kungen och hans fyraårige son, arvprinsen Karl, utropades som kung Karl XI av riksdagen.
1661, 21 mars - "Götheborgz Bryggiare Gille" (Göteborgs Bryggare Gille) startade sin verksamhet, då stadens magistrat hade godkänt gillets stadgar.
1669, 2 januari - I en stor brand förstördes 50 hus i området som i dag begränsas av Norr- och Östra Hamngatan, Nygatan och Drottningtorget.
1669, 10 maj - 80 hus förstördes i en brand, bland annat Rådhuset, Kristine kyrka och Myntverket.
1688 - En hälsobrunn upptäcktes vid Köpmansgatan, nära Kristine kyrka, av stadsmedicus Abraham Bex.
1699 - Den första teaterföreställningen hålls i Göteborg. Det är en tysk trupp under ledning av S Klockhaus och J C Kunst.
1896, 26 december - Skedde, i Valandhuset, den första filmförevisningen i Göteborgs historia.
1904, 4 oktober - IFK Göteborg grundas formellt på Café Olivedal i Linnéstaden.
1908 - IFK Göteborg blir svenska mästare
1910 - IFK Göteborg blir svenska mästare
1918 - IFK Göteborg blir svenska mästare
1935 - IFK Göteborg blir svenska mästare
1942 - IFK Göteborg blir svenska mästare
1958 - IFK Göteborg blir svenska mästare
1969 - IFK Göteborg blir svenska mästare
1979 - IFK Göteborg blir svenska cupmästare
1982 - IFK Göteborg blir svenska mästare, svenska cupmästare och vinner UEFA-cupen.
1983 - IFK Göteborg blir svenska mästare och svenska cupmästare
1984 - IFK Göteborg blir svenska mästare
1987 - IFK Göteborg blir svenska mästare och vinner UEFA-cupen.
1990 - IFK Göteborg blir svenska mästare
1991 - IFK Göteborg blir svenska mästare och svenska cupmästare
1993 - IFK Göteborg blir svenska mästare
1994 - IFK Göteborg blir svenska mästare
1995 - IFK Göteborg blir svenska mästare
1996 - IFK Göteborg blir svenska mästare
2005, 24 mars - BaraBen.com grundas.
2006, 16 augusti - BaraBen.com tar dubbeln i Rikets Änglar. Turneringen plus quizen.
2007 - IFK Göteborg blir svenska mästare
2008 - IFK Göteborg vinner Supercupen och Svenska cupen

Sparven

Jag är svag för klassiker. Och just klassiker finns det gott om på nätet.
Följande filmklipp är på alla sätt episkt och klassiskt. Och det är något man kan se det om och om igen, och man kan aldrig få nog av det. Så håll till godo, och håll ögonen öppna efter huvudpersonen på måndag!

Lycka till i Blåvitt, Tobias Sana!

(Sana står för förarbetet till Angelo Vegas 3-1)

Tobias Sana klar för Blåvitt.

Myten om Söderbröder

Kristoffer Appelquist genomskådar bajenmyten på Skrattstock 2008.

Skottlossning i supporterbråk på Östra Hamngatan

VÅLDSEXTRA Wisemen och Feyenoordfans drabbade tydligen samman i ett stort slagsmål utanför, i och omkring Dubliners på Östra Hamngatan. Efter gårdagens våldsamma upplopp i Malmö var det dags i Göteborg. Den första rapporten säger att polisen avlossat fyra varningsskott i luften för att skingra bråkstakarna åt.

Totalt ska cirka 90 personer varit inblandade i slagsmålet och Wisemen de som "startat" det hela. En polisman avlossade tre skott när han fick stolar slängda på sig. Ytterligare ett skott avlossades av en annan polisman när en holländare låg ner på marken och misshandlades. Minst en polisbil har vandaliserats, bland annat genom att dess rutor krossats. Supporterpolis Lars-Rune Bohlin är en av poliserna på plats.

UPDATERAS LÖPANDE:
23:05 Faran är ännu inte över, utan rör sig i centrala Göteborg. Polisen spanar efter inblandade inom Vallgraven.
23:07 Polisen griper tre personer vid Kronhusbodarna.
23:10 Tre holländska supportrar kvarhålls nära Östra Hamngatan.
23:13 Span identifierar flera IFK-supportrar på Postgatan i Nordstaden.
23:17 Två grupper med sammanlagt 12 holländare identifieras på Östra Hamngatan. Holländsk polis är på väg till platsen tillsammans med svensk supporterpolis.
23:18 Polisen skickar ut samtliga tillgängliga fordon som ej transporterar gripna personer för att patrullera i centrala staden.
23:22 Sex för polisen bekanta Katergori C fans identifieras och fotograferas på Postgatan.
23:23 Polisen jagar en person som flyr in på McDonalds vid Nordstan.
23:26 "Mycket låg toleransnivå" ges ut som direktiv till polisbilarna.
23:27 Sju holländare utanför O'Learys får ultimatum att åka taxi till hotell i Surte eller gripas på PL13.
23:30 Ett gäng holländare som "ska ha fått rejält med pisk" påträffas vid Mornington Hotel vid Avenyn.
23:32 Fyra göteborgare omhändertas på Östra Hamngatan.
23:35 Bohlin begärs till spårvagnshållplatsen vid Kungsportsplatsen för att identifiera fem misstänka personer.
23:40 Fem misstänkta kategori c killar påträffas inne i lobbyn på Hotell Opera. Polis är på väg för att identifiera dessa.
23:46 Männen på Hotell Opera bedöms ej ha deltagit i bråket utan är äldre supportrar från Holland.
23:48 En holländsk supporter frågar upprepat efter sitt pass som han påstår att polisen tagit. Polisen säger dock över att "det har han säkert supit bort själv".
23:53 Sex misstänkta påträffas på Grand Hotell Opera med komradio.
00:05 Polisen beslutar att fortsätta en intensiv bevakning av centrala staden ett tag till.
00:18 Två personer identifieras och fotograferas på Vasagatan.

Feyenoord möter på torsdag Kalmar i UEFA-cupen på Borås Arena.
__________________________
GP gjorde bort sig rejält idag. Västsveriges största tidning gick ut med en brutal chansning på vad Blåvitts presskonferens skulle handla om. "Enligt vad GP erfar" var det ett nyförvärv som skulle presenteras. Ofta nyförvärv presenteras efter att transferfönstret stängt. Göteborgs-Posten verkar ha övergått till ren spekulation på sin web idag, märkligt agerande var det i alla fall när de slängde upp sin chansning någon timme före presskonferens och sedan tog ner den blixtsnabbt när det visade sig att de haft grovt fel i sin spekulation.
__________________________
Idag offentliggjordes Sture Alléns förslag till nytt arenanamn. Hör och häpna, det blev "Gamla Ullevi". Nu har Allén och company lyssnat på folkets krav och det är ju förvisso jättebra, men att det skulle krävas en så utdragen process för att komma fram till det här är ju enbart löjligt.
__________________________
GT avslöjade i morse att indianstammens stabilaste totempåle hade kört rattfull. Gissa om man fick ett leende på läpparna när följande reklam av ödets ironi uppenbarade sig vid DRIVE THRU på McDonalds...

Ni som inte ser det på stört, det är Ronnie "rattfyllo" Sundin iklädd en jättedrickaburk, på bilden. Han är en jättedricka på drive thru. Samlarmugg på köpet. That's funny.

Alex - en av de allra största

ALEX TAR FARVÄL Det är en annorlunda presskonferens som IFK Göteborg har kallat till. Borta är det upplysta podiet. Istället står vi i all enkelhet inne på Kamratgården. Huvudpersonen ville ha det så. Inte ens ljuset är tänt, det har varit strömavbrott på Kamratgården hela förmiddagen. Någon har ställt fram några värmeljus på ett bord. Det är allt.

Så stiger han in i rummet – huvudpersonen. Niclas Alexandersson. Men det är Håkan Mild som tar till orda.
Han talar om vilken ära det har varit att få spela tillsammans med Niclas. Han pratar om att många inte inser vilken otroligt bra fotbollspelare han är och har varit.
- Han har haft en unik karriär, säger Mild.
Han talar om en man som gjorde sin första allsvenska match 1989, har spelat över 100 landskamper, vunnit SM-guld och varit proffs i Premier League.

Sedan är det Alex tur att prata. Han är som vanligt, öppen, trevlig och professionell.
- Jag har bestämt mig för att sluta spela fotboll efter den här säsongen.
Nästan direkt säger han att han kommer finnas till hands hela eftermiddagen om så skulle behövas. Han pratar om skadorna som plågat honom de två senaste åren, särskilt slitningsskadan. De har bidragit till att beslutet vuxit fram. Men framförallt handlar det om motivation.
- Den inre drivkraften finns inte längre där. Kanske hade jag kunnat pressa mig något år till, men det känns som rätt beslut är taget. Jag hoppas detta kan göra att jag presterar extra bra i de matcher som återstår, säger Niclas Alexandersson till BaraBen.

Niclas Alexandersson, lagkaptenen, ska sluta. Jag har många minnen av Niclas. När han kom till Blåvitt från Halmstad och fick nummer nio på ryggen blev han snabbt idolen. Hans insats i Milan-matchen är en av de största prestationer en individuell spelare gjort i en blåvit tröja. Redan första säsongen i IFK Göteborg fick Niclas vinna SM-guld. Snart väntade proffslivet.

Många med mig minns Sveriges match mot England i VM-premiären 2002. Ni vet, den där matchen då de engelska kommentatorerna förklarade att Alex inte ens skulle platsa i ett D-landslag. Det var när han byttes in det. Några minuter senare fick Alex bollen, skar in mot mitten och drog till. Kvitterat. Ett underbart fotbollsmål.

Efter åren i England vände han så hemåt. Det var en annan spelare än den som lämnat IFK Göteborg på 90-talet. I media sades det att karriären var på väg neråt, att han gjort sin sista landskamp. Han var över 30 år gammal. Han kom till ett IFK Göteborg som haft flera tunga år, med bottennappet 2002 fortfarande i färskt minne. Men han var ingen vanlig hemvändare.

Två mästerskapsturneringar, över 40 landskamper, och ett otroligt efterlängtat SM-guld senare kan vi konstatera att få kan mäta sig med vad Niclas Alexandersson uppnått i karriären. Att han dessutom vände hemåt som allsvenskans bäste spelare är ännu ett tecken på hur bra Alex är. En spelare man som supporter ska vara stolt över att ha i sitt lag.

Nu väntar ett nytt kapitel i boken om Alex. Han kan bli kvar inom IFK Göteborg, men ännu är inget klart.

BaraBen.com vill tacka Niclas Alexandersson. Tack för 257 a-lagsmatcher. Tack för 39 mål. Tack för 109 landskamper och 7 mål. Tack för allt.

Tack för allt, Alex!

Fler kommentarer följer under dagen...