Alex - en av de allra största

ALEX TAR FARVÄL Det är en annorlunda presskonferens som IFK Göteborg har kallat till. Borta är det upplysta podiet. Istället står vi i all enkelhet inne på Kamratgården. Huvudpersonen ville ha det så. Inte ens ljuset är tänt, det har varit strömavbrott på Kamratgården hela förmiddagen. Någon har ställt fram några värmeljus på ett bord. Det är allt.

Så stiger han in i rummet – huvudpersonen. Niclas Alexandersson. Men det är Håkan Mild som tar till orda.
Han talar om vilken ära det har varit att få spela tillsammans med Niclas. Han pratar om att många inte inser vilken otroligt bra fotbollspelare han är och har varit.
- Han har haft en unik karriär, säger Mild.
Han talar om en man som gjorde sin första allsvenska match 1989, har spelat över 100 landskamper, vunnit SM-guld och varit proffs i Premier League.

Sedan är det Alex tur att prata. Han är som vanligt, öppen, trevlig och professionell.
- Jag har bestämt mig för att sluta spela fotboll efter den här säsongen.
Nästan direkt säger han att han kommer finnas till hands hela eftermiddagen om så skulle behövas. Han pratar om skadorna som plågat honom de två senaste åren, särskilt slitningsskadan. De har bidragit till att beslutet vuxit fram. Men framförallt handlar det om motivation.
- Den inre drivkraften finns inte längre där. Kanske hade jag kunnat pressa mig något år till, men det känns som rätt beslut är taget. Jag hoppas detta kan göra att jag presterar extra bra i de matcher som återstår, säger Niclas Alexandersson till BaraBen.

Niclas Alexandersson, lagkaptenen, ska sluta. Jag har många minnen av Niclas. När han kom till Blåvitt från Halmstad och fick nummer nio på ryggen blev han snabbt idolen. Hans insats i Milan-matchen är en av de största prestationer en individuell spelare gjort i en blåvit tröja. Redan första säsongen i IFK Göteborg fick Niclas vinna SM-guld. Snart väntade proffslivet.

Många med mig minns Sveriges match mot England i VM-premiären 2002. Ni vet, den där matchen då de engelska kommentatorerna förklarade att Alex inte ens skulle platsa i ett D-landslag. Det var när han byttes in det. Några minuter senare fick Alex bollen, skar in mot mitten och drog till. Kvitterat. Ett underbart fotbollsmål.

Efter åren i England vände han så hemåt. Det var en annan spelare än den som lämnat IFK Göteborg på 90-talet. I media sades det att karriären var på väg neråt, att han gjort sin sista landskamp. Han var över 30 år gammal. Han kom till ett IFK Göteborg som haft flera tunga år, med bottennappet 2002 fortfarande i färskt minne. Men han var ingen vanlig hemvändare.

Två mästerskapsturneringar, över 40 landskamper, och ett otroligt efterlängtat SM-guld senare kan vi konstatera att få kan mäta sig med vad Niclas Alexandersson uppnått i karriären. Att han dessutom vände hemåt som allsvenskans bäste spelare är ännu ett tecken på hur bra Alex är. En spelare man som supporter ska vara stolt över att ha i sitt lag.

Nu väntar ett nytt kapitel i boken om Alex. Han kan bli kvar inom IFK Göteborg, men ännu är inget klart.

BaraBen.com vill tacka Niclas Alexandersson. Tack för 257 a-lagsmatcher. Tack för 39 mål. Tack för 109 landskamper och 7 mål. Tack för allt.