Myskväll med Patrik & Erling

Gerzic håller inte måttet

FRAMTIDSTANKAR. Gårdagens drömlika match lämnade både saker att fundera över inför framtiden, men också att hurra över. Vilken väg skall vi egentligen styra in oss på för att få käka guldpytt i november?

Att vi spelade allt annat än bra igår finns det nog ingen människa på denna jord som säger emot. Vi var knappt tvåa in i duellerna och med ett näst intill obefintligt passningsspel lyckades vi inte få fast bollen över huvud taget på Malmös planhalva. Jag skämdes. Det gjorde ont att se oss lira igår. Allra mest besviken blev jag på Gerzic. Låt mig förklara varför.

Gerzic duellspel var i det närmaste obefintligt

Nordin Gerzic var ett felköp, så är det bara. Det gör fruktansvärt ont att säga det - då han är en underbar karaktär som jag själv fått möjligheten att träffa och snacka med närmare - men Nordin är inte vad vi alla hoppades på. Han besitter inga unika egenskaper som tillför laget någonting. Han väger lätt i alla typer av dueller, springer inte ifrån den långsammaste av motståndare och varje gång han tar emot bollen centralt i banan får jag rysningar över hela ryggraden. Det går alldeles för trögt och när han inte ens kan briljera med fin teknik och träffsäkert passningsspel längre, ja då finns det inte mycket att hurra över. Det fungerar inte att lalla runt på mittfältet och slå bort boll efter boll och samtidigt konstant förlora dueller och inte orka löpa fram och tillbaka   när det ställer om.

Vårt största problem igår var att mittfältet blev alldeles för utdraget. Det påminde mig mycket om de senaste åren, då vi blivit för långa och därmed alltid haft för många spelare för långt bort ifrån bollen. I år har vi lyckats täta ihop laget och enligt mig är det just det som gjort oss så här framgångsrika hittills. Med två oerhört slit- och konditionsstarka innermittfältare i Jakob och Philip har vi lyckats orka fylla på i offensiven när vi vunnit bollen och därmed också blivit mycket starkare i andraduellerna, och på så sätt lyckats behålla bollen på motståndarens planhalva under längre perioder. Igår orkade inte Gerzic springa tillräckligt på mitten. När vi lyckades vinna bollen på egen planhalva och Hjalle tjongade upp den på Tobbe eller Stiller - som i sin tur inte hade mycket att säga till om i huvudspelet mot Jansson och Helander - så var Malmös innermittfältare ALLTID först på bollen efter vunnen nickduell. Sedan samma visa igen.

Anledningen till att våra bollskickliga talanger inte blommat ut under de senaste åren är att vi inte lyckats behålla bollen på motståndarnas planhalva. Trots att vi inte har/haft en forward i stil med Simovic eller Bangura som kan fånga in uppspelen och hålla i den i väntan på understöd, så har vi envisats med att tjonga långa chansbollar. Det är en ekvation som inte går ihop. Det finns en anledning till att bollskickliga spelare som Joel, Söder, Gerzic och Sam, för att nämna några, ofta känns jävligt vassa när de får hoppa in i slutet av matcher där vi för spelet, för att istället vara helt osynliga och underprestera rejält så fort de får chansen från start. Det är inga spelare som är anpassade för att försöka vinna andrabollar och slita ont i det defensiva spelet. Därför vill det till att hitta en balans och täta ihop laget, vilket vi tills igår faktiskt lyckats göra. Och just därför är jag inte speciellt orolig inför kommande matcher.

I John Alvbåge har vi en klassmålvakt. Förra året lyckades han först prestera efter att ha släppt in ett enkelt mål i varje match. I år har han lyckats göra de avgörande räddningarna innan, trots att han inte fått så mycket att göra hittills.

Backlinjen är klockren. Kjetil har tagit många kliv framåt i år och det märks att han njuter av att ha en riktig ledartyp bredvid sig. Firma Bjärsa och Kjetil har varit ruskigt täta och bra i år. Dyrestam likaså. Den enda som jag är lite fundersam över är Adam. Han har inte alls kommit upp i normal nivå de senaste tre matcherna och har emellanåt sett lite klumpig ut. Har dessutom haft svårt att komma upp i press på sin gubbe och han har därför tvingats till onödigt många man-mot-man-situationer.

Vår älskade Hjalmar visade tyvärr igår upp att han inte håller i ett lag som skall fajtas om SM-guld.

Philip Haglund fortsätter visa stor karaktär och briljera i det defensiva spelet. Hade det inte varit för Haglunds enorma vinnarskalle i går så vette sjutton om vi hade lyckats få in det där målet. Springer och springer och springer. Hans offensiva utflykter får dock lida av att han inte har Jakob bredvid sig.

Sam Larsson, vilken jävla hjälte den killen är! Blott nitton år gammal och har gjort sex poäng [2+4] på sex allsvenska starter. Det är ruskigt starkt! Hör egentligen hemma i en roll som släpande forward och det är där han lirat genom ungdomsåren. Kanske är det ett alternativ att pröva Sam bakom Tobbe, och flytta ut DMK på vänsterkanten?

Vad gäller Stiller så känns det precis som med Hjalle. Han har ingenting i en blåvit startelva att göra. Bättre han tar sig an Solkjaer-rollen som inhoppare även i fortsättningen.

Sist men inte minst vill jag passa på och hylla alla supportrar som var på plats. Det blir inte riktigt samma tryck som man kanske hoppas på när det finns så många "marginalsupportrar" på plats och i klacken, men det får man helt enkelt köpa.

Trycket när vi kvitterade var trots allt helt magiskt. Det kommer man leva länge på!

Grattis Bebben!

FÖDELSEDAG. Stort grattis till Bertil "Bebben" Johansson som idag fyller 78 år! Med tanke på detta kör vi favorit i repris:



Samtidigt passar vi även på att gratulera Stefan Pettersson (50år!) och Philip Haglund (28år) som också fyller år idag.

Grattis!

Spelarfru sökes

SPELARFRU SÖKES. Han sökte kärleken - och fann den.

Mikael Stahre om lerduveskytte och om att göra det man är bra på

Kärleken till fotbollen kan på många sätt liknas med all annan kärlek och det brukar sägas att det är omöjligt att älska och vara förnuftig på samma gång, men när resultaten för det vi älskar inte blir som vi hoppas och önskar och det börjar talas om avgång tappar jag lite lusten. I min värld verkar det konstigt och rent ut sagt dumt med ett lednings och/eller tränarbyte mitt under säsong när trygghet, kontinuitet och bibehållen energi är som aldrig viktigast. Mikael Stahre har varit ett omtalat ämne enda sedan papperna var påskrivna och det blev klart att han, stockholmaren, skulle ta IFK Göteborg till topp tre i allsvenskan 2012. Jag, som själv försörjer mig på ett yrke som tränare och har det både som heltidssyssla och hobby tycker att han är en mycket intressant person som med sin unga ålder lyckats samla på sig en mycket fin meritlista. Jag kände och känner fortfarande för den delen ett stort förtroende inför honom och uppdraget för IFK Göteborg. Energi är något vi ofta hör i samband med denna man och minst sagt är energi något han ständigt utstrålar.

För en tid sedan hade jag förmånen att lyssna på Stahre i en föreläsning om hans filosofi som tränare och sätt att bedriva sin verksamhet, gruppdynamik och vad som skiljer honom från andra tränare. Jag tog plats längst bak i lokalen och redan på några sekunder har Mikael lyckats väcka publiken som halvsov efter tidigare föreläsares tal. Förutom att han bjuder på sig själv, ger publiken ett gott skratt och använder ord som många andra absolut inte hade valt, finns det ett enormt allvar och engagemang genom hela föreläsningen och när han tagit tio minuter från nästa föreläsares tid och sammanfattar det hela är det främst tre saker som fastnar hos mig:
Koll på läget, gör det du är bra på, 80/20 modellen.

Det här är alla saker jag tycker speglar honom som person och tränare väldigt bra och jag passade på att sätta mig ner och prata med Mikael i förra veckan.

Koll på läget
När andra tränare tar ledigt åker han på nästa motståndares match, analyserar, kollar filmklipp och har alltid "koll på läget", är alltid maximalt förberedd på nästa steg. Jag gör konstaterandet, att vara tränare på den här nivån är inte ett heltidsjobb och lite mer därtill - det är en livsstil.
Min första fråga Micke, hur känner du inför Tobias Sana?
- Sana är en jätte bra spelare! Han har spetsegenskaper och det är klart att det är en kluven känsla att man både gärna hade velat ha honom kvar i IFK Göteborg men också att det självklart är en utmaning och stimulerande för honom att flytta till utlandet och Holland. Det är så här branschen fungerar helt enkelt sen kan man tycka vad som helst att det är jätte tråkigt och att det är en bra spelare men idoler kommer och går och klubben består.

Har man planer på nya spelare?
- Man har alltid en diskussion om nya spelare och det är en ständig process, vilka spelare som finns tillgängliga på marknaden och hur ekonomin ser ut i klubben. Vad spelarna har för ekonomiskt eskande, vilka positioner vi behöver kontra defensiva, offensiva spelare, kontra åldersstruktur, kontra nationalitet, kontra gruppdynamik. En ständig process och det ska alltid vara rätt och man tar inte bara en spelare för att ta honom. Det är en investering klubben gör och det måste vara rätt på alla plan.

Gör det du är bra på och 80/20 modellen som Micke beskriver i föreläsningen handlar om styrkor och svagheter. Han gav mig och publiken ett flertal exempel på sina svagheter men också sina styrkor och poängen med att inte lägga fokus på svagheterna då det gör dessa ännu synligare.
När en spelare hamnar på vad jag väljer att säga fel plats är det såklart svårare att göra det man är bra på. Rätt man på rätt plats, hur ser du på det? 
- I grund och botten handlar det om att man ska se sina starka sidor före sina svaga sidor och man ska göra de egenskaper man vet att man är bra på fullt ut, inte 80 procent utan 100 procent.
Sen finns det alltid ett kollektiv att ta hänsyn till, ett lag, en taktik, vilka andra egenskaper finns i laget. Är någon borta måste någon annan spela på den positionen och då kanske inte kan spela på den positionen man egentligen optimerar. Det är sådana saker som ingår i tränarens värld och det är klart att vissa spelare är bättre på vissa positioner och att det här är en sådan grej som fans kan ha synpunkter på men det kan vara skador eller taktiska aspekter, hur man vill ha den enskilda matchen. Det handlar om att backa upp varandra. I den perfekta av alla världar skulle alla springa omkring och göra det dem är bra på sen finns det också sådana saker som man måste städa upp för varandra och att göra saker som man inte tycker är kul och trivs bäst med, det ingår. Två mittbackar går sönder hos oss, både Philip Haglund och Jakob Johansson tycker jag har gjort det bra men det är klart att det märks på dem tillsammans att de inte är skolade mittbackar. När Kjetil är borta tappar vi en viss defensiv instinkt men i det läget har vi inga options, vi kan välja att spela med yngre spelare men någonstans måste man också vi vilket läge man är i och vikten av erfarenhet.

"Jag kör som fan varje dag!"

 

Hur använder du modellen i din roll som tränare?
- Jag kör som fan varje dag!
Det är ett yttre tryck att vara spelare eller för den delen tränare för Blåvitt och det är ett förpliktande uppdrag. Jag gör det jag är bra på varje dag, och jag gör det igen och igen och igen och igen.
Jag jobbar stenhårt för det här!
Uppenbarligen har inte resultaten varit tillräckligt bra det är vi medvetna om. Det som är viktigt då är att inte bli stukad, Det är då det ställs det på sin spets vad man har för filosofi och värdegrund. Nu när det har gått dåligt och med åt helvete för många oavgjorda matcher, då vi i majoriteten av matcherna har spelat oavgjort men varit förtjänta av tre poäng. Det är nu man måste ta flaggan och köra!
När mediatrycket blir så stort är det extra viktigt att hålla ihop internt och att man bedriver sin verksamhet och inte låta tankarna flyga iväg även fast man har hjärta till supportrar, fans, kommentatorer och media. Det är normalt, det är så det fungerar. Helt okej för mig.
All respekt för de som vaknar upp varje morgon och ser sig själv i spegeln som supporter för IFK Göteborg att det känns viktigare än allt annat. Det är blåvitt som är först och jag har all respekt för det. Det vore tjänstefel av mig - DET vore tjänstefel, att inte göra mitt absoluta bästa! Att jag vore stukad, inte tror på mitt lag eller att inte vara kritisk granskande. Det är ju självklart. Man jobbar ju mer än någonsin när det går dåligt och hårdare. Vi är fullt medvetna om beslut att vi ska vända det här.

"Laget brinner ju för att vinna varje trea!"

Målsättningen för hösten?
Målsättningen är alltid att vinna varje match!
IFK Göteborgs målsättning och vision är glasklar - Blåvitt ska vara i topp tre och vill spela europeiskt spel. Där vill vi vara!
När vi har spelat 17 matcher, har 13 matcher kvar och 9 poäng upp till tredje platsen är det bara att konstatera att vi har ett dåligt läge. Är det så att vi har en riktigt bra höst skulle vi kunna vara med och klättra i tabellen på ett bra sätt. Vi måste också vara ödmjuka över det läge vi ligger i.

"Just nu så ligger vi nio poäng under vår målsättning och det är inte godkänt - fakta!"

Serien är ju generellt jävligt jämn både uppåt och nedåt. Om vi förlora mot Gefle med 5-0 vill vi vinna matchen mot Syrianska, när vi vinner den vill vi vinna matchen mot Norrköping, vinner vi mot Norrköping vill vi vinna nästa... Laget brinner ju för att vinna varje trea!  Det är det som är nyckeln. Just nu så ligger vi nio poäng under vår målsättning och det är inte godkänt - fakta!
Men vi kan inte ligga och gråta över det utan jobba som satar. Man plockar alltid bara fram match efter match. Hur vinner vi nästa, hur förbereder vi oss maximalt. hur tror vi att vi ska vinna - vinn den. Skulle vi inte vinna den så vinner vi nästa...

Hur undviker man, som du säger, känslomässiga hissar?
Avskärma sig och vara så fokusera som möjligt på det vi ska göra.
Vad gör vi på träning - fokusera på det få in våra goda vanor där.
När vi har match - fokusera på insatsen så mycket som möjligt.
Inte åka med, att publiken skriker eller att media skriver en viss sak. Fokusera sakligt, jobba vidare, vara ödmjukt inställd överallt, att det är en sådan här värld vi lever i, vara medveten om situationen avskärma - kör som fan!

Känner du att du har stöd från spelare och ledning?
Sedan första sekund i Blåvitt har jag känt ett extremt stort engagemang från spelarnas sida. De som ser oss bedriva vår verksamhet varje dag så är det ett jävla tryck när vi tränar och kör.
Det är alltid så i alla grupper att det säkert finns någon som har synpunkter på att man inte får spela, någon som spelar på felaktig position, blir utbytt för tidigt eller vad det nu kan vara - normalt! Så är det väl i alla roller. Jag hoppas och tror att jag har det.
Hade jag känt att spelarna inte gett mig någon energi tillbaka då hade jag inte kunnat ge någon energi till spelarna, att all den passion och kraft som jag ger till mina spelare om jag inte får tillbaka någon gång. Det visar dom och lojalitet. Det känns jätte bra.
Ledningen, vi ska göra IFK Göteborg bättre och vinna nästa match. Skulle det vara så att någon inte har förtroende, ja det är så det fungerar. Gör IFK Göteborg den bedömningen att inte jag är tillräckligt bra så kommer de att ta bort mig och någon annan kommer stå som tränare även fast jag inte hoppas det. Jag gör mitt bästa varje dag, jag har avtal i tre års tid min ambition är att fullfölja och som det känns just nu skulle jag vilja vara här över lång period. Som sagt, normalt - inget jag fokuserar på.

De flesta njuter av ett mer spelande IFK Göteborg men alla är inte övertygade om att spelarna tror på spelidén och tycker sig se en viss otrygghet? 
- En viss ängslighet då vi tappat flera ledningar, men otrygghet nej!

Vad kommer du som tränare göra annorlunda under hösten?
- I grund och botten så har man sin filosofi sitt ledarskap, sin metodik, pedagogik, hur man bedriver träningen. Där har jag varit fotbollstränare så länge och i det stora hela - noll avkall!
Sen finns det detaljer där jag måste vässa men min filosofi - glasklar. Skulle jag göra avkall på den då har jag ingenting att ge. Jag måste göra det jag är bra på fullt ut. Sen är det alltid så att man måste slå sig själv på fingrarna och konstatera att, det där måste jag förbättra, det där måste jag göra annorlunda och se saker med kritiskt granskande glasögon.

Efter mötet med Micke kan jag konstatera att energin, filosofin, viljan att vinna varje trea finns där och som han själv säger är alla fullt medvetna om beslutet att vända det här. Det kommer alltid finnas saker att ifrågasätta och det finns alltid synpunkter och som Micke säger det är normalt. Han låter sig inte påverkas negativt snarare tvärtom. Innan vi skiljs åt ställer jag några avslutande frågor.

Har du hunnit titta något på OS?
 - Ja lite grann

Vilken gren skulle du ställa upp i? (Utan att tänka får jag svaret)
- Lerduveskytte för jag brukar vara pricksäker eller tyngdlyftning då jag vill lyfta något tungt upp i taket!


Nu gör Vi det Vi är bra på...

/Petra

Bildbloggare gör entré på BaraBen

NY BLOGGARE. Mikaël Meisen Dietmann heter jag och är ny här på BaraBen. Jag kommer inte syssla med det skrivna ordet speciellt mycket utan mina bidrag kommer att handla om bilder från bland annat träningar och U-21 matcher.
Bilderna är watermarked men hör av er om ni vill använda dom så löser vi det på ett eller annat sätt. Jag går också att följa på twitter, @MikaelMD.

Mikael Stahre

Emil Salomonsson, Tobias Sana

Philip Haglund

Kjetil Waehler, Nicklas Bärkroth

John Alvbåge

När ska Haglund spana in sig själv på storbilden?

En bild säger mer än tusen ord? De är två sexiga pojkar i alla fall...eller nåt.

Philip Haglund om insatsen som mittback

Middagen där allt spårar ur

Håkan Milds Silly Season

SILLY SEASON. Förra säsongen var ytterligare ett bottennapp, men trots det var det inte utan ljusglimtar. För det hände trots allt en hel del under säsongen som gick. Vi fick uppleva den sämsta säsongsinledningen sedan 50-talet, det ryktades om en AIKare som huvudtränare och IFK Göteborg blev det göteborgslag som placerade sig sämst i Allsvenskan. Någonstans mellan dessa händelser var det nog så att Blåvitts ledning fick nog och ansåg att något skulle förändras. Något som vi supportrar tyckt sedan länge!

Som samtliga fotbollsintresserade i detta land uppmärksammat så har det varit en minst sagt hektisk tid för Håkan Mild om man jämför med tidigare år. I alla fall vad det gäller värvningar som slutförts. Jag har tänkt gå igenom lite av mina spontana tankar kring de värvningar vi fått in. En annan anledning till att jag skriver detta är för att försöka stilla min egen abstinens efter riktig fotboll något!


Philip Haglund

Den satsning som vi blåvita just nu kan beskåda påbörjades egentligen redan i somras, om man ser till spelarfronten, där föreningen valde att värva Philip Haglund som hade ledsnat på livet nere i Holland. Redan när Haglund stack iväg till Holland var Blåvitt intresserade av att knyta honom till sig, den gången lockade proffslivet mer än vad Göteborg gjorden.

Haglund anlände till laget redan i slutet av juni men fick vänta fram tills det att transferfönstret öppnade den förste augusti. Av det man fick se av Haglund under hösten 2011 lovar det väldigt gott inför kommande säsong! Hans, enligt mig, bästa match gjorde han redan i debuten mot AIK. Han såg inte ut att kunna förlora en närkamp på hela matchen och lyckades även få med sig en assist från matchen efter ett inlägg till Sebastian Eriksson. Enda misstaget Haglund såg ut att göra under matchen var väl egentligen att han inte lyckades göra mål efter att ha haft fritt nickläge i straffområdet.

Efter matchen var jag nästintill euforisk över värvningen av Haglund. Styrkorna som jag lyckats läsa mig till var att vi fått in en bollvinnande mittfältare som ofta kom i en andravåg där ett starkt huvudspel ofta visades. Det var just dessa styrkor man såg prov på under debuten. Man hoppades givetvis att det var så här bra han faktiskt var, att han skulle in och tokdominera i allsvenskan.

Tyvärr var ju så inte fallet, enligt mitt tycke gick han ner sig liksom resten av laget, men trots det såg man att det är en spelare av hög allsvensk klass. När laget gjorde bra matcher var även Haglund bra. Under den nyligen avslutade turneringen Copa del Sol var Haglund en av Blåvitts bästa spelare och visar redan nu god form. Om Haglund stannar hos oss i Blåvitt under ett par säsonger tror jag mycket väl att vi har en potentiell lagkapten i honom!

Tobbe é klar!Enligt många var den viktigaste förändringen som skedde inom spelartruppen inte ett nyförvärv utan det faktum att Tobias Hysén förlängde sitt kontrakt och därmed avskrev samtliga rykten om en eventuell flytt. För intresse fanns, främst från Club Brügge. Det faktum att Tobbe nu sitter på ett kontrakt till och med 2015 gör att om någon klubb skulle vilja lösa honom får Blåvitt med största sannolikhet en stor säck med pengar. För något bosmanfall lär det inte vara tal om, dels på grund av Tobbes blåvita hjärta men också det faktum att han skall fylla 33 vid tidpunkten då hans kontrakt går ut.

Att lyckas behålla en spelare som Tobias Hysén i Allsvenskan sågs av många som ett styrkebesked och ett bevis på att någonting var på väg att hända inom föreningen. Det började spekuleras i om det var en riktig storsatsning på gång, först värvningen av Haglund och sedan en kontraktsförlängning med en av allsvenskans bästa spelare.

Emil Salomonsson

Nästa spelare att komma in i spelartruppen var Emil Salomonsson. En spelare som var aktuell för Blåvitt redan ett par år innan han blev klar. Han provspelade hos Blåvitt när det var dags för honom att lämna Ängelholm men den gången blev det Halmstad istället. Men nu ett par år senare blev det Blåvitt till slut. När värvningen offentliggjordes hade det inte surrats speciellt mycket om det innan. En morgon utlystes det en presskonferens och först då kom det fram att Salomonsson var klar för Blåvitt. I vanliga fall brukar det snackas en hel del innan värvningar är klara. Att en högerback skulle in i truppen var det nog aldrig något snack om när det var klart att Adam skulle försvinna. Att ha Erik Lund som enda naturliga högerbacken i truppen en hel säsong skulle helt enkelt inte hålla. När då Halmstads BK var på väg ur såg Mild sin chans att knyta åt sig Salomonsson för en inte allt för stor slant.

Men för att övergå lite mer till Salomonssons prestation hittills i den blåvita tröjan så kan man nog sammanfatta att vi har fått in en riktigt rivig spelare på högerkanten. En spelare som dessutom kan användas på flera positioner. Han har under säsongen spelat högerback, högermittfältare och anfallare och har gjort det bra på samtliga positioner. För att jämföra lite med Adam Johansson känns det som att vi i Emil fått in en något offensivare spelare som försöker utmana sin spelare lite oftare.

När en spelare blir aktuell eller klar för Blåvitt brukar jag roa mig med att kolla Youtube-klipp på spelarna för att försöka skapa en bild av vad spelaren är bra på. En av de grejer jag såg på dessa klipp med Emil var att han verkar ha ett riktigt bra klipp i dojan. Detta var något vi fick se prov på under säsongens sista match mot Norrköping där han smällde av en ordentlig frispark. Förhoppningsvis är det något vi får se mer av under säsongen som kommer. Allt som allt tycker jag att vi gjort en intressant värvning i Salomonsson och förhoppningsvis kan han utvecklas ytterligare och bli en riktigt bra fotbollsspelare.

Blåvitts första brasse

I Daniel Sobralense har Blåvitt plockat in sin första brasse och för att vara helt ärlig är det ingen spelare jag har någon direkt koll på. Vad jag har förstått är han en

spelare som tenderar att falla ur matcher men när han är på humör håller riktigt hög klass. Förhoppningsvis är det den höga klassen vi får se i Blåvitt.

Efter att han blivit klar för oss var det fortfarande ett kvar matcher kvar och jag försökte se så mycket av Kalmar som möjligt för att skapa mig en bild av Sobralense. Tydligast bild fick jag av honom i cupsemifinalen på Gamla Ullevi där det stämde ganska väl med den beskrivning jag fått. Han föll ur matchen under långa stunder, men blixtrade till vid ett par tillfällen. Jag var väl inte direkt såld och bland Kalmar-fansen snackades det en hel del om hans beteende och att han ska ha lätt för att ställa till med problem.

Det tog inte lång tid innan det var något även vi Blåvita fick se prov på då Sportbladet gjorde flertalet intervjuer där Sobralense hävdade att han borde få ut sin sign-on-bonus i en klumpsumma, något som inte är normen för hur det brukar se ut. Det tystnade dock snabbt och förhoppningsvis är det ur världen. Under Copa del Sol startade Sobralense samtliga matcher, två till vänster och en i positionen bakom Tobbe. Det jag kommer ihåg bäst därifrån är naturligtvis framspelningen till Tobbes 1-0 mot Spartak Moskva där han klackar fram bollen till Tobbe. I övriga matcher tycker jag man kunnat se att det verkar finnas en bra grund för ett riktigt bra samarbete mellan Sobralense och Tobbe.

Det är trots allt bara försäsong än så länge och efter ytterligare ett par matcher kan det nog bli riktigt bra. Är dock lite orolig för att han även i fortsättningen kommer falla ur matcher och vad händer om han skulle bli bänkad? Tjurar han ihop totalt eller kommer han jobba på och bevisa att han skall spela? Detta är nog den värvning jag är mest skeptisk till men han får mer än gärna motbevisa mig!

Ett nytt försök

För John Alvbåge blir det ett andra försök att ta en ordinarie plats i laget i hans hjärta. När han gjorde sin första sejour hos oss fanns en då

39-årig Bengt Andersson i truppen och det blev bänken för Alvbåge som sedan lämnade för danska Viborg. Nu har han en roll där han förväntas bli förstamålvakt men han lär få jobba hårt för att nå dit då Erik Dahlin gjorde en riktigt fin höstsäsong förra året.

Alvbåge blev något av en favorit hos mig redan när han kom till Blåvitt första gången och sedan dess har jag försökt hålla koll på honom genom åren. Föregående säsong var nog den sämsta jag sett Alvbåge göra under de år jag följt honom. Förhoppningsvis kan han få en nytändning för det är fortfarande en riktigt bra målvakt med allsvenska mått mätt. En Alvbåge i toppform håller enligt mig samma klass som Kim gjorde, även om kvalitéerna ligger på andra saker. Så lugn jag var när Kim hade bollen vid fötterna kommer jag nog aldrig bli med Alvbåge, eller någon annan målvakt för den delen…

Under Copa del Sol blev det två matcher, två insläppta och en hållen nolla som resultatet med Alvbåge i målet. Matchen mot Spartak Moskva var knappast den bästa match han gjort och ingripandet vid 1-1 målet är knappast hundraprocentigt. Men man får kanske skylla på att det tar tid även för en rutinerad målvakt att spela in sig med en ny backlinje, som även den är nykomponerad. Värvningen av Alvbåge tror jag blir riktigt bra och att få in en rutinerad målvakt som kan styra sin backlinje ordentligt tror jag är en av delarna som saknats sedan Kim försvann.

En rutinerad bagge

När nyheten om att Blåvitt värvat en ny mittback blev jag förvånad på flera sätt. Inte över att det värvades en mittback, för det var minst sagt väntat utan vem som värvades. In kom en 35-årig (som hinner fylla 36 innan Allsvenskan drar igång) norrman jag aldrig hört talas om innan. Det pratades inte något nämnvärt om honom innan det blev klart vilket även det förvånade mig. Kjetil Wæhler var alltså klar för Blåvitt. Värvningen förklarades med att man ville ha in en ny mittback med rutin och rutin finns det gott om, men att plocka in en 35-åring var något jag var ganska skeptisk till. Det borde ju funnits någon yngre förmåga att plocka in, för pengar finns det ju uppenbarligen.

Men efter att ha läst rapporter från träningar och sett matcherna från Copa del Sol är jag övertygad om att det är en riktigt bra värvning. Främst matchen mot Rosenborg fick man se en mittback som verkar styra och ställa i backlinjen med pondus. Man fick även se prov på ett par riktigt bra brytningar och ett par riktigt bra uppspel. Förhoppningsvis har fått in den ledare i backlinjen som inte riktigt funnits sedan Mattias Bjärsmyr försvann. Ragnar Sigurdsson i alla ära, en av dem bättre mittbackarna i blåvitt på länge, men han var inte den ledare som Bjärsmyr var och fick inte med sig de övriga i backlinjen på samma sätt. Förhoppningsvis kan Wæhler ”ta flagga” som Magnus Edlund uttryckte det efter första träningspasset med norrmannen.


"Jag har aldrig gillat Göteborg, kommer aldrig göra det"

Efter att, enligt Aftonbladet, varit klar i nån månad så blev då alltså Nordin Gerzic till slut klar för IFK Göteborg. Av de värvningar Blåvitt gjort inför kommande säsong är det den värvning som är överlägset dyrast. Summorna som diskuterats har legat någonstans mellan 5,5 och 8,5 miljoner kronor. Oavsett om det är fem, sju eller åtta miljoner han har kostat så är det stora pengar för att vara en övergång mellan två svenska klubbar och det medför en viss press. Likt Alvbåge kommer Gerzic från en svag säsong i Örebro SK där han trots det skrev på ett lukrativt 5-årskontrakt i somras. Detta likt Hyséns fall handlade det mest största sannolikhet om att skapa en trygghet för sig själv och sin familj samtidigt som klubben skulle få sin beskärda del.

Under säsongen 2010 gästade Gerzic Patrick Ekwall och Olof Lundh i studioprogrammet Ekwall vs Lundh. Under intervjun framkom en hel del av hans åsikter kring IFK Göteborg fram. Han valde att plocka fram stora sågen och klämde ur sig citat så som "Jag har aldrig gillat Göteborg, kommer aldrig göra det." och "Det där med pengar spelar ingen roll och de får vara hur trevliga som helst. [...] Jag har bara aldrig tyckt om dem." När väl checkhäftet kom fram verkade det inte som att det stämde längre. Under presskonferensen där han presenterades var han därmed tvungen att göra en pudel och förklara att det var på grund av den fotboll Blåvitt spelat under de senaste säsongerna. Om så verkligen var fallet så var det en oerhört klumpig formulering och många med mig ser det som en efterkonstruktion. Utan att ha sett Gerzic varken i match eller träning är det oerhört svårt att veta var han egentligen står. Under säsongen 2010 var han likt resten av Örebro riktigt bra. Håller han den nivån har vi gjort en riktigt bra värvning. Skulle det däremot visa sig att han håller den kvalitén han höll under 2011 är det en ordentlig flopp.

Förhoppningen är givetvis att vi nu fått in den centrala spelmotor vi länge saknat. Jag är själv inte helt säker på vad jag faktiskt tycker om värvningen av Gerzic. Att en spelare uttalat sig negativt om Blåvitt är naturligtvis inget jag välkomnar. Samtidigt kommer jag inte börja skrika efter att någon ska avgå för att man nu värvat honom. I många fall där spelare uttalar sig handlar det enligt min mening om ett bekräftelsebehov. Nu valde Gerzic att gå ut och såga Blåvitt samtidigt som han på så vis blir älskad i sitt dåvarande lag. Människor söker ofta bekräftelse och tänker inte alltid på konsekvenserna och även fotbollsspelare är människor. Jag tänker därför inte döma ut Nordin på grunda av det. Att spela i Blåvitt innebär en stor press! Att spela i Blåvitt när man värvats för stora pengar innebär en stor press! Att spela i Blåvitt när man sagt att man aldrig kommer gilla Göteborg innebär en stor press! Lägger man då ihop dessa faktorer får man då fram vilken enorm press det kommer att vara på Gerzic att prestera.

Färdigvärvat?

När Gerzic till slut blev klar var jag tämligen säker på att det var färdig värvat för IFK Göteborgs del, men icke sa Nicke! Bara två dagar efter att Gerzic blivit klar presenterades även Pontus Farnerud. Efter att enligt rykten varit mer eller mindre klar för AIK var det något förvånande att det trots allt blev Blåvitt. I efterhand har det dock visat sig att Blåvitt var förstaalternativet i Sverige och att hustrun trots allt inte hade så mycket att sägs till om (hon ryktas ha haft önskemål om att få bo i Stockholm). Pontus Farnerud valde alltså Blåvitt och en spelare som under de senaste åren spekulerats vara på väg till Allsvenskan under samtliga silly seasons hamnade här till slut. Ser man bara till vilka namn som nu finns på Blåvitts innermittfält går det ju inte annat än att säga att det ser intressant ut.

Ett innermittfält bestående av Gerzic, Haglund och Farnerud känns tämligen komplett där man i Gerzic och Farnerud har två bollskickliga herrar samtidigt som Haglund bidrar med tyngd och löpstyrka. Tanken som dök upp i mitt huvud när man gjorde klart med även Farnerud var helt klart att det skulle bli trångt på Blåvitts innermittfält. Med en uttalad ambition att spela 4-4-2 blev det än trängre. Jag tror de flesta har insett att så inte kommer vara fallet, i de flesta matcher lär vi nog se ett spel med tre centrala mittfältare.

Ytterligare en tanke som dök upp var givetvis vad som händer med unga mittfältare som Joel Allansson och Jakob Johansson. Även om många tycker det är skönt att slippa se Johansson på planen är det ändå en spelare som föreningen trott på under en längre tid och det tror jag fortfarande att de gör. Däremot är jag lite orolig för att Allansson kan bli mer lidande av konkurrensen, men jag har ändå en känsla av att han kommer få spela en hel del på kanten. Med största sannolikhet blir det nog så att Stefan Selakovic inte lär vara lika given i år som han varit tidigare, trots att han varit en stabil poängspelare de senaste åren med strax under 15 poäng de senaste åren.

Att placera Allansson på kanten behöver absolut inte vara fel. När han fick spela där under förra året gjorde han det riktigt bra. Det viktiga i hans situation är att få speltid och det tror jag han kommer få! Det optimala hade ju naturligtvis varit om han hade fått spela på sin naturliga position i mitten, men att ha en 19-årig kille i mitten under en hel säsong hos ett tilltänkt topplag känns inte direkt optimalt enligt mig. Däremot är jag tämligen säker på att han kommer få sina chanser även i mitten. Skador och avstängningar kommer alltid dyka upp och då känns det skönt att ha Allansson där bakom som absolut inte gör bort sig där! Men det viktiga är som sagt att han får speltid och samlar på sig ordentligt med allsvensk rutin, för en dag kommer Joel Allansson att bli en riktigt bra spelare!

Vad gäller Jakob Johansson tror jag inte vi kommer se honom i mitten alltför många matcher. I alla fall inte på mittfältet, däremot i backlinjen! Jag tror att han gör sig bättre som mittback än vad han gör som innermittfältare där han allt om oftast ses som långsam och tungfotad. Jag tror att han kan komma att bli en duktig, spelskicklig mittback om han får ett par chanser. För jag tycker att det han visat under sina allsvenska år är att det är en smart spelare som inte alltid får ut det han tänker. Så Johansson som mittback är nog det vi kommer få se under året, det är vad jag hoppas i alla fall.

En intressant sak jag kom och tänka på när jag satt och skrev ner detta är att fyra av dessa sju värvningar varit aktuella för Blåvitt tidigare. Alvbåge har varit kontrakterad tidigare, Salomonsson har varit på provspel, Haglund var aktuell innan han stack till Holland och Farnerud har som bekant vara sommarproffs i kubben under två somrar. Bara som lite kuriosa, sisådär.

Hur mycket du som läsare fått ut av detta vet jag inte, men jag känner att jag fått skriva av mig en hel del och lite av min abstinens har minskat. Förhoppningsvis kan även din ha gjort det.

Alla till Valhalla!

"Jag kommer nog åka jävligt illa ut"

BEBBENS HÖRNA Mikael Vikla har sällskap av Magnus Edlund som pratar om sin första tid i klubben och om Cop Del Sol. Vi möter även Robin Söder och Philip Haglund.

Philip Haglund blir krönikör på Offside

HAGLUND. Philip Haglund har länge bloggat och gillar att uttrycka sig i skrift. Nu kommer mittfältsstjärnan att bli den senaste spelaren i raden att bli krönikör i fotbollsmagasinet Offside. Haglund efterträder Mattias Jonsson.

Philip Haglund "Långa bollar är en del av våran spelidé"

Philip Haglund var en av få spelare i de blåvita färgerna som klarade sig undan med godkänt betyg i derbyt mot GAIS. En självkritisk och nedstämd Haglund hade ändå svårt att se något positivt efter matchen.

Känslor efter matchen?
– Det är jävligt tungt. Vi är med i matchen i kanske 60 minuter. Sen är vi inte där. Vi vinner inga dueller, det är där det avgörs.

Att pumpa långa bollar mot två erkänt starka huvudspelare, var det en del av taktiken?
– Ja, det är ju en del av våran spelidé. Att slå långa bollar och försöka vinna andrabollen, suckar Haglund och fortsätter.
– Det är bara att beklaga. Känns som att ingen vågar ta några risker, och det är tråkigt att det blir så. Man vill ju bjuda publiken på något, liksom.

Vad är det värsta just nu?
– Det tyngsta är att vi inte är där. Det är en känsla man får på planen, förstår du? "Vi är inte där". Det är det som är det värsta efter matchen.

"Bergman

Philip Haglund "Tungt att vi inte står upp för vår publik"

INTERVJU. IFK Göteborg fick noll poäng med sig efter matchen mot Mjällby på Gamla Ullevi. Philip Haglund började på bänken då han varit sjuk och sängliggande i veckan.
- Jag har haft en ganska jobbig vecka. Har legat i sängen i princip hela tiden. Inte tränat något alls faktiskt på grund av halsfluss. Jag fick ut det mesta jag kunde idag, kände redan efter tio minuter att jag hade problem, säger han till Baraben.com.

Philip Haglund byts in i den andra halvleken

Chansen att sluta topp fyra i den Allsvenska tabellen är borta efter poängförlusten mot Mjällby. IFK Göteborg stod för en väldigt svag insats. Jonas Olsson beskrev insatsen på presskonferensen som en av de sämsta under hans fem år i klubben.
- Det känns förjävligt! Vi gör ingen bra match idag, vad ska man säga? Det är ingen bra fotbollsmatch, vi slår mycket långt och får inte igång något eget spel. Det känns jäkligt tråkigt med tanke på att vi vunnit och spelat oavgjort många matcher i rad innan denna. Vi kunde ha tagit fjärdeplatsen men chanserna till det rann nog ut i sanden idag. Känns riktigt tungt just nu, fortsätter Philip.

Fjärdeplatsen borta, ni misslyckas med målsättningen, extra tungt?
- Det är klart att det är! Det är extra tungt att vi gör en så dålig insats då den publik som är här kämpar för oss men vi står inte upp för de. Vi varken kämpar eller spelar fotboll idag, de betalar för att komma på våra matcher vilket gör det ännu mer bittert.
- Hur känns det att höra supportrarnas buande efter matchen?
- Det känns! Det är inte kul men det är rätt att de buar när vi gör en skitmatch. Det är så det ska vara. Hade känts väldigt konstigt om de hade applåderat.

Vad beror det på att ni gör en så tam insats idag?
- Det brister någonstans i självförtroendet. Vi rullar inte alls bollen längs marken på mitten utan slår mest långt. Det sitter ganska mycket i självförtroendet att våga spela ut. Idag spelar vi ett väldigt ensidigt spel och blir väldigt lättlästa för Mjällby. Det som gör mig mest förbannad är att vi inte ger 100 %! Man måste ge 100 %! Tre matcher kvar sen kan vi vila i månader!
- Borde ni inte ha ett bra självförtroende efter de senaste tidens form?
- Jo, absolut! Självförtroendet kan ligga i hur man spelar fotboll. Känner man sig säker med att spela och rulla runt bollen under matchen, man vet hur man ska röra sig i uppspelen men det fungerar inte idag. Vi är ett bra lag och det är klart att vi kommer vinna mycket matcher om vi ger 100 % men jag skulle föredra att vi har bollen mer längs marken.

Hur ser du på målet ni släpper in idag?
- Grejen är att de rullar runt oss enkelt där på mitten. Vi är dåliga på att komma in i press under hela matchen. Sen att de får lossa skott utifrån det händer under en match. Det är klart att det inte är bra men det kommer alltid komma skott utifrån. Sen får han på en pangträff och det är inte mycket för Dahlin att göra.

Till sist vad vill du säga till de supportrar som tog sig till Gamla Ullevi idag?
- Alltså, jag är väldigt glad att de ställer upp för sitt lag! Vet inte riktigt vad jag ska säga idag...
- Jag vet bara att jag kommer att göra allt jag kan varje gång de kommer! Hoppas även att de tror på IFK i framtiden och nästa säsong får då ska vi vara mycket bättre!

Rösta på Philip Haglunds mål som "Goal of the week"

Omröstning. Här kan man rösta på veckans mål på websidan TVGolo. Längst ner på sidan finns omröstningen

Örebro SK - IFK Göteborg, Highlights

KANAL GLENN presenterar ett längre sammandrag av eftermiddagens match mellan Örebro SK och IFK Göteborg. Jonas Olsson, Erik Dahlin och Philip Haglund ger er kommentarerna.

IFK Göteborg - Malmö FF, Highlights

KANAL GLENN presenterar ett längre sammandrag av eftermiddagens match mellan IFK Göteborg och Malmö FF. Hör vad Philip Haglund och Jonas Olsson har att säga och framförallt, "den lille", Erik Dahlin's kommentarer efter matchen. Han går från klarhet till klarhet och har definitivt bevisat att det är han som är förstavalet framför Marcus Sandberg.

Haglund debuterar i U21

U21. Trots skiten igår så kommer åtminstone jag åka till Klarebergsvallen i Kärra idag för att se Philip Haglunds debut i IFK Göteborg. För även om man tycker allt är skit idag så måste man ju få drömma sig framåt lite i tiden, eller hur?

Sebastian är dessutom tillbaka och spelar bredvid Haglund. Och med Kamal och Andreas Peterson på kanterna, och Sam Larsson som släpande anfallare så kan man åtminstone hoppas att vi får se lite mer frejdigt och fartfyllt spel än vad vi fick se igår.

För att krydda ytterligare så debuterar Andres Vasquez för motståndarna BK Häcken. Matchen startar 17.00.

Hela startelvan:

August Strömberg
Allan Mohiden, Jonathan Azulay, Alexander Faltsetas, Logi Valgardsson
Philip Haglund, Sebastian Eriksson
Andreas Peterson, Sam Larsson, Kamal Mustafa
Chris Mbamba.

På bänken: Fredrik Widfeldt, Efe Yildirim, Tobias Bratt, Jesper Brandt, Sebastian Ohlsson, Hawal Mahdi.

Ett nyförvärv som njuter...

Ett nyförvärv som njuter utav Snart skiner Poseidon och solen...

Philip Haglund klar för IFK Göteborg

Välkommen Philip Haglund! Känn ingen press, men vi förväntar oss att du fixar så vi tar hem guldet i år. Och Champions League. Och VM-guld. Och Nobelpriset. Och Polarpriset. Och tar bort världssvälten. Och gör fred på jorden. Fräls oss!

Välkommen!