På gång


fredag 31 augusti 2012

Silly season: Andres Iniesta till Blåvitt?

TRANSFERFÖNSTRET. I skrivande stund är det drygt 90 minuter kvar på det här transferfönstret. Men eftersom det inte hade hänt så mycket kreativt från folket på Kamratgården för att lösa vår kris tog jag i går kväll tog saken i egna händer...


Kalmar away i bilder

torsdag 30 augusti 2012

Rikets Änglar 2012 i bilder

Spelarfru sökes


SPELARFRU SÖKES. Han sökte kärleken - och fann den.

In Flames trummis Daniel Svensson om Blåvitt

INTERVJU. Inom Sveriges finaste förening finns Sveriges finaste supportrar. Vi må se olika ut. Vissa är tjocka, vissa är smala. Några är långa - några är korta - de har dock en sak gemensamt. ALLA är vackra! Tom. undertecknad är ganska fin i rätt typ av motljus. - En sak till. ALLA har åsikter.

IFK Göteborg har alla typer av supportrar. Det finns dock en eldsjäl som har varit med ganska länge. En kille som tillhör världseliten inom musik och som ständigt återfinns på Gamla Ullevis läktare så fort han är innanför Sveriges ramar och det är hemmamatch. Vi pratar givetvis om In Flames trumvirtuos - Daniel Svensson. Denna Ängel blev offentligt misstagen för att vara Gaisare den 25;:e augusti, och jag insåg att det nu var min plikt att rädda hans heder.

In Flames  - Deliver us

God kväll Daniel Svensson - vad gör du just nu?
- Jag gick precis ut på en promenad här hemma, det är inte mer exotiskt än så. Home turf.

Hur känns det att bli kallad för "Gaisare"?
- Det var något av det mest förolämpande jag har varit med om. Jag fick en chock.
Jag var på väg upp till orust med familjen för att käka kräftor med ett par vänner när jag får ett samtal ifrån vår assistent och till lika Häckenfan
(en av tre) "Biffen Jansson"- Han sa; 
"Döh, du få kölla fäjsbook, nån ha taggat daj på en biild". Då ser jag att man lagt upp bandet på en stor bild i GT:s pappersupplaga med Gaisloggan bredvid. Jag fick hjärtsnurr - jag blev helt vansinnig. Hjärtat rusade och jag började ringa runt, samtidigt som mina vänner bara skrev fler och fler elaka kommentarer. Det var riktigt jobbigt.

Det är ju så att ni har en "Gaisare" i bandet (Björn Gelotte) - hur ser du på den situationen egentligen?
- Man kan säga såhär; Han är inte lika mycket Gaisare som jag är Blåvit - och dom är sällan det. Det finns många Gaisare på pappret, men i realiteten vet jag inte vart dom håller hus? Sen kallar de oss blåvita för medgångare.. 

Mitt i vårt samtal börjar jag fundera på vad man fick lära sig i skolan egentligen. Jag kan inte minnas att Gaismatte var ett av ämnena?

Skickar du ut några blåvita signaler under era spelningar?
- Mina trumstockar är märkta med blåvittloggan och jag brukar kasta iväg så många stockar som jag orkar under en kväll. Jag försöker missionera så gott det går. Sedan har jag alltid med mig min blåvittröja som maskot. Jag har tom. fått ett par mexikanska snubbar som är riktigt inbitna In Flames-fans att åka till Göteborg och köpa varsin blåvittröja i shopen. Så fort vi är i deras närområde dyker de upp i sina blåvittröjor. Det är jävligt roligt. 


Får inte falla på materialet

När var det du insåg att Blåvitt var laget för dig?
- Det är väl som för de flesta. Jag ärvde de blåvita ränderna av farsan. Han var ingen "jättesupporter", men han tog mig till stormatcherna på slutet av 80-talet. När jag var 13 år gammal började jag och min kompis gå ensamma. Det var säsongen 1990 och då hakade vi ju direkt på segertåget. Det var nästan inte spännande att se blåvitt då för dem vann jämt och ständigt. Efter det kom Champions Leuge-äventyret och alla SM-gulden, och sen tog det stopp där. 

Vilket är ditt bästa blåvittminne? 
- Oj, jag har så många.. Det finns ju några bisarra bortaresor. 93- när vi säkrade SM-guldet borta mot Öster. Det måste ha varit en vardag. Jag bodde hemma med ortsnamn Särö. När vi rullat tillbaka in i Göteborg gick vi direkt till den där baren som låg i källaren bakom Palace och drack öl halva natten. Det slutade med att jag fick sova i en busskur. Jag var bara 15-16 år gammal, och på den tiden fanns det inga mobiltelefoner. Morsan var halvnöjd när jag kom packad direkt till skolan. 

Du reser väldigt mycket. Hur gör du för att se alla matcher?
- I dag är det inga problem. Jag köper dem på C sports hemsida. Är det för dålig internetuppkoppling kan man alltid streama från de värdelösa sportradiosändingarna med de där lokala kommentatorerna. Man får ställa klockan ibland om man är i fel tidszon, men det gör jag gärna. Jag missar inte en match.


Välsvarvad vänsterhand

Vad tyckte du om matchen mot kalmar?
- Jag är stum av förundran över hur lojt det ser ut. Blåvitt har kanske inte alltid kunnat spela bra, men har ändå kunnat vinna matcher genom ren kämparvilja - men nu var det så lojt att man undrar vad fan som har hänt? Jag var lite orolig innan säsongen att det var lite för mycket värvningar av spelare utifrån - att det blir för lite klubbkänsla. Nu känns det faktiskt som de farhågorna besannades.  Jag saknar till exempel Seb som kunde springa 50 meter enbart för att göra en "damptackling" i rent vredesmod, bara för att det gick åt helvete. Nu är det bara lojt, energilöst och tråkigt. 

Vad hade man kunnat göra annorlunda denna säsong?
- Blåvitt för mig är 4-4-2 och nästan traditionell engelsk fotboll. Rakt och enkelt jävla spel. Gärna långbollar. Ett disciplinerat stenårt försvarsspel med hög press. Nuförtiden skall det duttas kvadraten på mittplan, och det skall drällar med bollar runt eget straffområde. Försöker de locka till evenemangen genom att spela champagnefotboll istället för att vinna matcher? Det är väl skit samma? Vad hade vi mot Kalmar? Ett stolpskott, och några bakåtpass från Tobbe. Det känns som om de försöker göra någonting som inte går, och det spelet håller inte allsvenskan klass för - det vet alla. Nu står bara motståndarlaget och väntar på att man skall tappa boll så de kan göra en snabb kontring, och då är det ingen som hänger med. Våra mittbackar kan inte ens springa med i en kontring. Jag är riktigt oroad nu. Jag hade en känsla av att allt skulle lösa sig efter sommaren när vi hade fyra poäng på två matcher och att vi skulle klara oss kvar med råge, men nu tror jag fan att det blir hårt att klara sig undan den kvalplatsen. Det känns pajas alltihop.

Din syn på Mikael Stahre?
- Jag var som de flesta efter förra säsongen ganska trött på Jonas Olsson, även om jag tyckte vissa var lite väl hårda mot honom. Han hade inget jättelag att göra någonting bra med.
Jag tänkte att det var kul med lite förändring, och det var ju ett risktagande Håkan och de andra gubbarna tog även om det nästan var lite väl provocerande att ta Mikael Stahre som faktiskt vände hela blåvittskutan den där hemska matchen 2009. Dock - efter vänskapsmatcherna som såg bra ut, och efter alla intervjuer under försäsongen tänkte jag; "Det här blir nog riktigt bra." 

Jag vet inte hur mycket skuld man skall lägga på honom, ja menar, det är ändå alltid spelarna som i slutändan skall göra det. Lite vinnarinstinkt måste man ändå ha - och det tror jag inte man kan anklaga tränaren för i det här fallet. 

Vad tror du om Bjärsmyr och en återkomst?
- Ingen aning, men något måste göras. Jag är rädd att det skall bli en sån "Kalle Svensson-värvning", men som sagt, något måste göras. Det hjälper ju inte att flytta in Dyrestam, för då har vi ingen vänsterback. Så visst, det är antagligen en ganska billig lösning. Håkan har ju både spelat med honom och agerat sportchef under hans tid och känner väl honom såpass bra. Håkan brukar prata om karaktärsspelare, så jag antar att de har hyfsad koll på honom.

Finns det någon spelare du håller extra varmt om hjärtat?
- Tobbe såklart, men jag skulle vilja ge Hjalmar lite extra cred faktiskt. Han har fått utstå mycket spott och spe, även från mig faktiskt under några kalla Royal league-matcher. Samtidigt överglänste han "Ragge" när han hoppade in som mittback och de spelade ihop redan under hösten 2009 och sedan under 2010. Efter att Bjärsmyr stack så tappade Ragnar lite. Ofta är det tyvärr så; När man bestämt sig för att någon spelare är "dålig" så behåller man det epitetet. Det är samma med Jacob Johansson, som jag tycker är en av våra bättre spelare den här säsongen. 

Fem snabba
  • Oxfilé eller Pytt i panna? - Oxfilé
  • Mild eller stark sås? - Mild sås
  • Konstgräs eller naturgräs? - Naturgräs såklart.
  • Ajax eller IFK Göteborg? - Haha, är det Sana du intervjuar? Blåvitt såklart!
  • BaraBen eller Svenska fans? - Haha! Jag spenderar lika mycket tid på bägge - dött lopp tror jag.
Men va fan, så kan du ju inte säga. Om jag mutar dig med en t-shirt då? Jag kan ge dig den t-shirt jag bar när Håkan Mild kapade och skadade mig i lördags. 
- Mäktigt. Löser du den T-shirten är det garanterat BaraBen!

T-shirt på väg

Tack för ett givande och roligt samtal!
- Tack själv!

onsdag 29 augusti 2012

En del av Allsvenskan 2013 - i Växjö

EXKLUSIVT. I min ambition i att inte spä på pessimismen och för att spara er fler IFK Göteborgs-våndor så kommer här något helt annat. På lördag bjuder Östers IF på fri Entré till nybygget Myresjöhus Arena som från och med det sedan länge slutsålda smålandsderbyt mellan Östers IF och IFK Värnamo på måndag kommer agera hemmaarena för såväl Östers herrar som damer. Som ni redan är vana vid så är BaraBen alltid sist med det senaste och detta inlägg skall ge er en inblick i en helt annan satsning än den som IFK Göteborg hittills misslyckats med i år. BaraBen fick en exklusiv och guidad rundvandring inne på den nya arenan.

Arena-entrén som vätter mot Storgatan
Redan nu sticker jag ut hakan och hävdar att IFK Göteborg givetvis klarar av att spela sig kvar i Allsvenskan, och att Östers IF dessutom klarar av att spela till sig en allsvensk plats. Det ser onekligen bra ut för Öster då man efter 21 av 30 omgångar spelat till sig en ledning i Superettan och 54 poäng. I och med detta är man 13 poäng före Halmstad på en allsvensk kvalplats med blott nio omgångar kvar. Det ser visserligen mindre bra ut för vårt kära Blåvitt, men jag ser trots allt svagt optimistiskt, dock med tillförsikt, på framtiden. En del av framtiden utgörs av den nya fotbollsarenan i Växjö.


I samma område som anrika Värendsvallen legat i snart 80 år har Växjö Kommun sedan 2009 det fulla ansvaret för projekt "Arenastaden" i samverkan med stadens tre största idrottsföreningar; IFK Växjö (friidrott), Växjö Lakers (ishockey) och Östers IF (fotboll). Det första spadtaget tog ingen annan än Lars-Åke Lagrell under en svinkall vårdag 2011. Är det förresten inte underligt att inte mindre än 94,7% av SvFF:s "höjdare" är bördiga från Växjö-skogarna?

Det är på det gråa partiet de kommer placera oss Blåvita supportrar

Det är en tillsynes lättad kanslist från Östers IF som guidar oss runt bland faciliteterna inne på arenan och rundvandringen är precis sådär gemytlig som den bara kan bli på en toppmodern fotbollsarena i inre Småland. Vi märker också av en stolthet bland människorna vi pratar med under vår rundvandring. Det är inte så konstigt då de precis byggt upp en utav de största och mest imponerande arenastäder jag har sett på svensk mark. På samma område, i centrala Växjö finner man numera både en nybyggd ishockey-arena, en ny friidrotts-arena, en ny innebandy-arena, en ny toppmodern fotbolls-arena och lägg där till flera andra arenor sedan tidigare. Däribland en konståkningsarena, en curlinghall, flertalet plastgräsplaner och en större inomhushall för inomhusfotboll. Det är sannerligen ett imponerande område för att ligga beläget i de centrala delarna av en kommun med bara drygt 80 000 invånare.

Biljettkassa, VIP-loger och Restaurang-entré på den västra långsidan av arenan
Biljettpriserna på den nya arena ligger i nivå med de på Gamla Ullevi och en långsidesbiljett för vuxen blir din för omkring 350 kronor - redan i Superettan. Det råder vissa tvivel i mitt huvud kring möjligheten för dem att sälja dessa biljetter i Växjö, och våra guider, som har direkt insyn i biljettförsäljningen lovar dyrt och heligt att biljettpriserna inte speglar en finansiering av arenabygget utan de snarare speglar efterfrågan på elitfotbollsbiljetter. En ståplatsbiljett på kortsidan blir din för dryga hundringen och "Folk har hört av sig hit och frågat om det verkligen är sant att det är så billigt att gå på fotboll i Växjö" vittnar om att vår guide dessutom är en mycket duktig säljare.

Arenan tar in 12 000 åskådare varav 2000 stående, och dessa 12 000 platser blir omkring 11000 under UEFA-sanktionerade evenemang. Valet av underlag skiljer Östers IF från klåparna i bl.a. Borås. Man har alltså valt att lägga ett naturgräs från början och får därför vara med och arrangera Dam-EM 2013. Arenan har fyra stycken entréer strategiskt utplacerade runt om arenan och arenan inhyser 16 st loger.

En del av arenan som andas miljö, fräschhet och modernitet
Arenan är byggd delvis i trä (bl.a.är takbjälkarna av naturträ och runt arenan har man ett målat rött plank vilket på håll kan få arenan att liknas vid ett gigantiskt småländskt och rödmålat torp med lite fantasi). Spelplanen har måtten 105 x 68 meter och den totala ytan som tagits i anspråk för bygget av arenan är 22 000 kvadratmeter.

Arenan påminner mycket om Gamla Ullevi (vilket har sin förklaring i att samma arkitekter ligger bakom även detta bygge), men ger ett mycket fräschare intryck då den är ljusare, målad i mer färg och framför allt innehar detaljer i ett levande material, trä. Man kan se Guldkycklings-vallen i Kalmar och Gamla Ullevi i Göteborg som två mindre lyckade projekt innan man till slut lyckades med ambitionen att bygga en riktigt vacker fotbollsarena i Växjö. Vad vi dock fortfarande har svårt att förstå är varför man envisas med att bygga såhär små arenor i två etage. Det nedersta etaget har på vissa ställen inte fler än möjligen fem stolsrader.

Varje träbjälke väger omkring 10 ton
På lördag är det alltså dags för invigning och då kommer storheter som Ingmar Nordström (saxofon) och Kronoberg Marching Band att underhålla publiken. Dessutom kommer "palindrom-Ola", Ola Salo, att framföra sin högst mediokra och nykomponerade inmarschlåt. Pompöst...

Det är inte Snart skiner Poseidon direkt.

Utöver dessa musikframträdanden i världsklass kommer man spela en uppvisningsmatch på ungefär samma tema som den mellan Manchester United och Barcelona på Ullevi ni vet. Det är gamla "Öster-stjärnor" som ställs emot varandra. Pål Lundin, Peter Wibrån, Hans Eklund, Lars "Laban" Arnesson och Tommy "VM 94" Svensson... Ja, ni förstår - det vankas familjevänlig mysfotboll i gå-tempo med ballonger till alla barn och en mellanöl till pappa. Sponsorerna kommer girigt gnugga händerna, kalla evenemanget "gratis" för att locka dit barnfamiljerna och kommersen kommer vara enorm - som brukligt i dessa sammanhang. Öl, korv, souvenirer, klapphattar och "give-aways" i en hemsk röra. Skrikande barn och folkskygga föräldrar kommer rama in detta event och göra det helt oåtkomligt för de "riktiga supportrarna" - för de finns faktiskt i Växjö också, båda två faktiskt.

I ärlighetens namn är det en förbannat häftig satsning som de gör i Växjö och att satsningen välregisserat nog går hand i hand med de sportsliga resultaten just nu är ett faktum. Vi känner inte riktigt igen det där mönstret från Göteborg, Göteborgs Kommuns satsningar och de sportsliga resultaten i samma stad. Här ligger vi i lä...

Kom ihåg var ni hörde det först - Östers IF blir farliga framöver och redan 2013 kommer de att vara och räkna med i Allsvenskan. Det var antagligen inte här ni hörde det först men jag har å andra sidan aldrig varit känd för att vara "först på bollen".

Upprörda känslor i Vita Huset


In your face, Obama! Bjärs är klar!

Ett stort meddelande



< !!!!! >

 

 Obs: Epileptiker, gaisare och Jonathan Azulay avråds från att klicka på länken.

/ @johannerman

Är det du som ska ta en bärs med Bjärs?


Det kan bli en tung höst!

Drygt två dygn har nu gått sen jag kom hem från Kalmar. Att det slutade med storförlust förvånade mig inte ens så här i efterhand. Det är klart som fan Blåvitt åker dit och gör en riktig jävla pissmatch. Efter att ha gjort en någorlunda bra match mot Mjällby två veckor tidigare väljer Stahre att mönstra en ny startelva. När man väljer att flytta upp Haglund på topp tillsammans med Hysén så öppnar det dels för ett inläggsspel men även ett djupledsspel där Haglund möter samtidigt som Tobbe sticker i djupled. Problemet är bara det att med Sobralense på vänsterkanten existerar inget inläggsspel därifrån. När man dessutom har en högerfotad vänsterback så blir inläggsspelet från vänsterkanten nästintill obefintligt.

När Salomonsson dessutom gör en av sina sämre matcher i den blåvita tröjan och slår bort passningar och inlägg i tid och otid blir det inte heller något nämnvärt inläggsspel därifrån. Inte heller det längre spelet funkade direkt lysande mot Kalmars stensäkra backlinje. Det var inte många dueller som firma Haglund/Hysén vann mot Thorbjörnsson och Öhman. Att man vill ha ett djupledsspel mot två relativt långsamma mittbackar är inte det minsta fel. Men när det inte kommer några bollar och löpningar som tajmar varandra blir det ganska meningslöst. Det var egentligen bara vid ett tillfälle man såg att det gav resultat. Och då blir det egentligen aldrig riktigt farligt utan Hysén får foten på fel fot och skjuter i burgaveln.

Foto: @mvikla
Att flytta fram Hysén längst fram samtidigt som Haglund ska spela längst fram tycker jag är ett rent tjänstefel av Stahre. Något som Hysén faktiskt lyckats med från kanten är ju just inläggsspelet. Att då flytta på honom när man dessutom flyttar fram Haglund är så idiotiskt så jag vet inte vad… Speciellt när Sobralense visat att det är centralt han fungerar absolut bäst. Eftersom att Sobralense fick en fri roll på sin vänsterkant försvann lite nyttan med att ha Haglund så högt upp i banan. Jag är absolut inte främmande till att ha honom där. När jag såg honom spela i Brommapojkarna så var det i en mer framskjuten roll och då gjorde han det bra. Men då gäller det att han utnyttjas på rätt sätt. Att spela bollar på fötterna till honom är ju knappast där man får nytta av hans kvalitéer.

»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com« 

Foto: ifkgoteborg.se
Detta kan vara den mest talande bilden på officiella hemsidan. Någonsin!

»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com« 

Idag blev det så klart att säsongen alltså är över för Bärkroth. Oerhört tråkigt! Det är bara att köra på rehaben och satsa på nästa säsong. Jag tror mycket på Bärkroth. 2013 blir hans år! Kämpa!

»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com« 

Det fanns så mycket som inte stämde i spelet och att göra en analys av matchen enbart efter att ha sett den från kortsidan är knappast lätt. Men en sak man enkelt kunde se var att Kjetil blev uppsnurrad ganska friskt ett par gånger. Därför tycker jag det är helt rätt att man tar kontakt med Mattias Bjärsmyr. Otränad eller inte? Jag har inte en susning, enligt Roda var det därför det inte blev något där. Samtidigt hävdar Bjärs och dennes agent, Martin Dahlin, att det snarare handlade om att det erbjudna kontratet inte motsvarade vad man förväntade sig, vare sig i avseende lön eller kontraktslängd.

När man är i den situationen klubben för närvarande befinner sig i tycker jag inte att man ska värva sig ur det. Ofta kostar det mer än det smakar. Men skulle man lyckas landa Bjärsmyr så tycker jag att det är en bra värvning. Bjärsmyr är en sådan spelare man skall vara med och hugga på när tillfälle ges. Dels har han en stark anknytning till Blåvitt men också att man vet att han håller en hög nivå. Givetvis måste man veta att man har möjlighet att täcka ytterligare en troligtvis ganska tung lönepost. Det finns ju faktiskt en risk att han flyttar hem och floppar lex Karl Svensson. Och att ta ett lån för att kontraktera en spelare lär ju knappast vara relevant, lex Wanderson…

Är Bjärs överhuvudtaget intresserad? Som det känns just nu verkar han inte ha allt för mycket att välja på?

»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com« 

Omgång
2011
Poängsnitt
2012
Poängsnitt
20
29
1,45
24
1,20

Stahre har knappast fått någon lysande start i klubben och jämför man med förra året har vi fem poäng mindre än samma period förra året. Och förr året var som bekant ett riktigt fiasko. Hur vida Stahre skall vara kvar eller inte är jag väldigt ambivalent kring. Dels talar statistiken sitt tydliga språk. Resultaten har helt enkelt inte varit tillräckliga. Samtidigt tror jag att det kan vara så att problemet sitter högre upp. Det kan mycket väl vara så att Håkan Mild gjort sitt i IFK Göteborg. Tränarfrågan får helt enkelt bli något för en eventuell ny sportchef att ta hand om.

»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com« 

Pär Ericsson lånas alltså ut även nästa säsong, även denna gång är det Mjällby som är klubbadressen. Pärlans kontrakt går väl dessutom ut efter nästa säsong? Kan det vara så att istället för att sälja honom väljer man att låna ut honom för en viss kostnad och på så vis slippa skicka pengarna vidare till Gais? Vet inte hur avtalen mellan varken Blåvitt och Gais eller Blåvitt och Mjällby ser ut. Men det känns som en mycket möjlig anledning till att låna ut ytterligare en säsong. Troligtvis vill man frigöra löneutrymme. Kanske för att finansiera just Bjärs?

»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com« 

Expressen.se hade följande rubrik på en av sina artiklar. Att Hysén ens är med som ett alternativ visar att någonting är jävligt fel i svensk fotboll... Man kan orda om vikten av att ha varit med förr, tillföra rutin och så vidare. Spontant känns det som att något är fel när han ens nämns för tillfället.

Adam Johansson är alltså tillbaka i landslaget igen. Måste betyda att han har presterat någorlunda i Seattle den sista tiden. Inte för att konkurrensen är direkt mördande på högerbacksplatsen i landslaget. Någon som sett honom spela?

»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com« 

Haglund var alltså framme hos klacken efter matchen i Kalmar. Någon som vet om det stämmer? Vad sades? Eller var det enbart raggningsförsök av PH?

»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com« 

Ett sätt att fly sin egen misär är att skratta åt andra, rätt eller fel? Avgör själv. Men Gaisarnas reaktioner på att man lånar ut sin målvakt Henri Sillanpää fick i alla fall mig att dra på smilbanden. Det man reagerar på är att man ser Sillanpää som förstemålvakt framför Dime Jankulovski. Du kan själv läsa kommentarerna här.

»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com« 

Kjetil fick sin tredje varning för säsongen senast. Tar Haglund hans plats på söndag? Dyrestam in i mitten och Logi till vänster? Blir Bjärs klar innan söndag? Får Azulay chansen till slut? Så jävla mycket sämre kan det ju faktiskt inte bli...

»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com« 

Är det så att Stahre börjar komma i obalans? Han ska tydligen ha tacklat en 73-årig journalist som intervjuade Sobralense direkt efter slutsignalen. Vore ganska förståeligt om det börjar tära på Stahres psyke. Konstigt vore annat. Men det känns som ett konstigt sätt att visa det på.

»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«

Innan matchen mot Kalmar kollade jag vårt publiksnitt som just nu ligger på 10295. Tänkte att det ändå är godkänt i och med att alla så kallade skitmatcher redan är spelade. Vi har redan avklarat hemmamatcherna mot Gefle, Syrianska, Mjällby osv. Det som jag tänkte var att det skulle kunna bli en ganska trevlig höst med många publikmatcher och att avsluta säsongen med ett okej publiksnitt trots ett sportsligt misslyckande. Men med det spel som presterades mot Kalmar så ser jag nu på hösten med ren skräck. Om man går igenom våra hemmamatcher så skall vi alltså spela mot Elfsborg. Kan ens naturgräs rädda oss där? Tveksamt… Efter det väntar Gais, ett derby är alltid ett derby oavsett tabellposition. Nu är det dessutom två lag som för tillfället fullkomligt SKRIKER efter poäng.

Även hemmamatchen efter är det derby mot ett Häcken som just nu är i grym form, även om det är långt kvar så kan jag lova att det blir en tuff match. Att ett av lagen skulle jaga guld när den här matchen skulle spelas var det nog många som trodde inför säsongen. Att det skulle vara Häcken var det nog färre som trodde. Nästsista hemmamatchen är mot så mot AIK, ett AIK som nu förstärkt med Henok Goitom och nu även Mohammed Bangura. Även här handlar det om ett guldjagande lag som skall stoppas. En oerhört tuff match helt enkelt. I sista omgången är det så Djurgården som gäller, förra året blev det en fyranollförlust på hemmaplan. Med en Erton Fejzullahu som kommit igång direkt i sin nya klubb. Ytterligare en riktigt tuff match.

Och detta är alltså bara hemmamatcherna. Där emellan ska det in bortamatcher mot bland annat Malmö, Åtvidaberg och Helsingborg. Det kan bli en jobbig höst för alla Änglar…

söndag 26 augusti 2012

Rapport från en soffa.

Levande soffplats. Det är här man hamnar allt som oftast, när man är stationerad i Uppsala. Min dotter och min äkta hälft ser till att vara någon annanstans. Ute på promenad, på kolonilotten eller, i värsta fall, i ett annat rum. Som de uttrycker det; "det vilar en obehaglig aura i vardagsrummet", när jag tittar på Blåvitt. Kan vara förståeligt om man tänker på resultaten de senaste åren.
   Hur som, jag tittar aldrig på en match utan att gå "all in". Varför skulle jag annars titta? Det är passion, lidelse, kärlek.



Minuter till avspark. Hysén och Rydström skakar hand. Rydström borde kunna ha en storlek större på sina shorts.
   Jag har kollat in laguppställningen, och ser på Twitter att det är upprört. Många funderar på vad Stahre sysslar med? Men jag ligger lågt så länge. Det handlar ju om att söka fortfarande. Men jag hoppas att det ska lossna för Nordin. Det vore bra för honom, för IFK Göteborg.
   Nu är de äntligen igång, med en skön ljudkuliss från bortaläktaren. Det kan bli en bra kväll det här..

15 minuter spelade. Inte oväntat lite trevande. Men jag tycker att Blåvitt ser heta ut, speciellt Sobra som verkar vara på spelhumör mot sin gamla klubb. Publiken skvätter dessutom lite tändvätska över honom, genom att bua varenda gång han rör bollen.
   Och Nanne Bergstrand.. Ser ut som en trött mysfarbror direkt hämtad från Nalles blåa hus.

27:e minuten. Blåvitt håller i taktpinnen, men efter en offensiv hörna vänder Kalmar på spelet, och trots tre blåvita försvarare runt Dauda, lyckas han sticka in bollen i ena hörnet. Svagt agerat, men tyvärr börjar man bli van.. Ett stort frågetecken för Kjetils agerande.

45. Blåvitt mattades av efter målet. Tobbe hade en hyfsad chans i 43:e efter att han rundat målvakten, men bollen hamnade i burgaveln från minimal vinkel. En match där man mest sitter och är förbannad. Förbannad på att det inte fungerar, på att de släpper in skitmål, på att de inte gör några själva. Bollinnehav 67-33 i Blåvitts favör. Att man på det endast åstadkommer 3 avslut, är ju direkt löjeväckande. Man känner hur bitterheten biter sig fast.
   Skriver ingenting under andra halvlek, utan nöjer mig med att summera. Känner att det blir bäst så.

Slut. Och en obehaglig aura i hela jävla lägenheten.

/Magnus

(@ThornMagnus på Twitter)

Gaishjälpen

I väntan på övergången
HUMOR. BaraBen.com vill inte vara sämre än att även vi vill hjälpa alla stackars gaisare efter veckans skriverier. Det är därför med stor glädje som vi kan erbjuda följande insamlingar i Göteborgstrakten:
Hit kan ni vända er ifall ni vill ha hjälp med att slänga era Gais-kläder, Wanderson, klubbledning eller annat dylikt.

Vi vill samtidigt passa på att uppmana alla änglar där ute att skänka gamla bortglömda matchtröjor till alla gaisare då de snart inte har något lag kvar att heja på.

Ditt bidrag hjälper!

fredag 24 augusti 2012

Den manipulativa bollen

SMALL TALK. ”Joakim, snälla HÅLL I BOLLEN” var den absolut vanligaste tillrättavisningen mitt väldigt snälla barndomsjag fick i skolan. När de värsta busarna på mellanstadiet blev hämtade av polisen till förhör för att ha eldat upp en torr gräsmatta bakom skolan, eller fick ha långa samtal med rektorn när de snattat eller slagit någon med sin svindyra innebandyklubba, då gled jag tyst förbi i bakgrunden utan att någon la märke till mig. Jag var välkammad, blyg och nästan absurt väluppfostrad. Eller kanske snarare absurt tillrättavisad och rädd för auktoriteter. Men ändå så måste gympafröken bara några minuter in på lektionen blåsa högt i sin visselpipa och återigen höja rösten mot mig och - ”Joakim, GE MIG BOLLEN NU FÖR FAN om du inte kan hålla den stilla och gå och sätt dig på bänken när de andra värmer upp!”

Alltid alltid jag, det var så att jag kunde gråta, och det gjorde jag nog också, med ansiktet bortvänt så att inte Carro eller Josse skulle se. Samma sak hände varje vecka och jag kände mig lika förorättad varje gång. Det var ju inte jag, det var inte meningen, det var BOLLEN, den bara måste få studsa, det är bollen som lockar mig och snärjer mig till att göra fel. Jag vill inte, men det bara blir så. Dunk, dunk, dunk: det spelade ingen roll om det var en tennisboll eller en basketboll eller en volleyboll eller en fotboll. Dunk, dunk, dunk. ”JOAKIM!”

Anledningen till att jag inte kunde hålla i bollen ens efter sträng uppmaning, var givetvis att jag fortfarande var ett barn och som sådant hade svårt att hålla fokus under längre tidsperioder. Men sedan så var det verkligen något med bollen också. Jag hävdar fortfarande att det inte uteslutande var mitt fel, utan att jag agerande under dåligt inflytande från bollen. För den här märkliga dragningen till klotrunda ting har jag fortfarande, det finns någonting i dessa som får mig att agera irrationellt och spontant, utan eftertanke.

På vägen till jobbet i dag gick jag med skållande varmt kaffe i ena handen och en cigg i andra genom parken bakom Hagakyrkan och såg där tre barn som sparkade en opumpad boll mellan sig. När en av killarna får felträff och skjuter bollen med sin kardborredoja så den passerar några meter framför mig så måste jag till varje pris jaga ikapp den, trots balansakten det innebär att hålla en fortfarande full mugg kaffe utan att spilla. Och kaffet rann över handen när jag satte sulan på bollen, vände om och passade tillbaks den, med en liten liten skruv som tycktes imponera på killarna. Behovet att röra åtminstone lite vid bollen överskuggade allt annat. Behovet att känna sig lite delaktig i deras spel, låna lite av deras barnsliga entusiasm.

Så jag vill så här, ungefär fjorton år senare, försvara mig själv för mitt beteende under dessa gympalektioner på mellanstadiet. Man kan inte bestraffa någon som beter sig illa eller konstigt på grund av en boll, för bollen besitter en kraft och möjlighet till manipulation av förnuftet som ingen av oss begriper. Och även om brottet jag begick upprepade gånger nu troligtvis är preskriberat och glömt, så vill jag i alla fall uppmana andra till en lindrigare syn på den här typen av förseelser. Om ett vinglas krasar i golvet på efterfesten för att en gäst hittat en boll, snälla förlåt honom eller henne. Förr kunde man i vissa kulturer få straffet lindrat om brottet begåtts under fullmåne. Det anser jag vara fullt rimligt. För månen, ja den är ju också en boll.

Glenns twittertatuering

Start11:an mot Kalmar

INFÖR. Mjällby och Långholmen är slagna och nu väntar Kalmar borta på Guldfågeln Arena. Förra mötet slutade 1-1 efter mål av Joel Allansson. I den matchen ställde Blåvitt upp med följande 11a:

Alvbåge
Salo - JJ - Kjetil - Logi
Joel - Haglund - Farnerud - Sana
Söder - Tobbe

Sana är sedan tidigare klar för Ajax, Bärken ska opereras och Joel och Söder utgick mot Långholmen. Både Kjetil och Stiller hade mindre skadebekymmer inför cup-matchen, men jag räknar med att båda är tillgängliga till söndagens match.

In på högerkanten i min start11:a går Sella som måste finnas på plan när Rydström & Co står för motståndet. Sella vs. Rydström är match i matchen där största trut ska koras. Så här ser min fullständiga start11:a ut:

Dahlin
Salo - JJ - Kjetil - Dyre
Sella - Haglund - Farnerud - Tobbe
Sobra - DMK

Hur ser din start11:a ut?

//peterjson

torsdag 23 augusti 2012

Måltider

STATISTIK Igår kväll/natt roade jag mig med att ta fram lite statistik från de första 19 omgångarna av Allsvenskan för att ta reda på när i sina matcher IFK Göteborg släpper in respektive gör mål. Resultatet tänkte jag dela med mig av här. Ber om ursäkt för den missvisande titeln, kunde inte låta bli.

IFK Göteborg har under den Allsvenska säsongen 2012...

  • ...gjort 24 mål.
  • ...släppt in 27 mål.
  • ...gjort 9 av sina mål (37,5%) under de 40 första minuterna. Med andra ord, om vi inte leder efter 40 minuter säger statistiken att motståndarna kommer att göra fler mål under resten av matchen.
  • ...gjort fler mål än sina motståndare under de första 5 minuterna av andra halvlek, tro det eller ej.
  • ...spelat riktig Hawaii-fotboll mellan minut 50 och 60? Då har man nämligen både släppt in 14,8% och gjort 16,7% av sina mål.
  • ...släppt in nästan hälften (48,2%) av sina mål mellan minut 50 och 80. Något för Stahre att slipa på?
  • ...aldrig släppt in ett enda mål i minut 80-85, så om motståndaren pressar för kvittering eller ledningsmål i slutet så kan vi spara nervositeten till sista 5 istället.
  • ...aldrig heller gjort något mål i minut 80-85, så om VI pressar för kvittering eller ledningsmål så är det ingen mening att hoppas förrän sista 5.

Där har ni det svart på vitt. Ni vet ju vad man säger. Den som vet mest vinner mest!

/patricw
@patricwestberg

onsdag 22 augusti 2012

Know your enemy: Kalmar borta

De senaste tre matcherna, räknar inte med cupen, har varit raka motsatsen mot vad det var under våren. Under våren rullade vi boll, skapade mycket och tappade poäng ändå. Mot Syrianska och Norrköping har det varit riktigt dåligt spel stundtals, trots det fyra poäng och två hållna nollor. Matchen mot Mjällby börjar vi riktigt bra och skapar också en hel del. Naturligtvis hjälpte Sobras tidiga mål att få spelarna att slappna av. Men trots mängder av skapade målchanser och tidig ledning så släpps Mjällby tillbaka in i matchen. Och det var knappast sin första målchans Mjällby kvitterade på, utan även MaIF hade haft ett gäng bra målchanser. Återigen en tappad ledning alltså. 

Efter matchen gick jag igenom vad folk skrivit på twitter och på olika forum under matchen. Innan Mjällbys kvittering var det många som uttryckt sig som att vi hade gjort vår bästa match för året. Jag var långt ifrån lika övertygad. För spelet har sett bra ut även tidigare under säsongen men trots det slutat med poängtapp. Så när 1-1 målet kom var jag inte ens förvånad. Enda som dök upp i huvet var ”Jaha, då var det dags igen”. Att det dessutom var Pär Ericsson som gjorde målet var ju inte heller det direkt förvånande. 

Som tur var hade Sobralense vaknat på rätt sida och gjorde sin överlägset bästa match i den blåvita tröjan. Första målet är ett behärskat avslut efter framnick av Hysén. Något taffligt försvarsspel kan jag tycka. Bollen ska helt enkelt inte gå fram, samtidigt går det så pass fort att det kan vara svårt att hinna reagera. Kvitteringen är även det ett bra avslut, men också här halvtaskigt förvarsspel. Ericsson glöms bort och får stå helt omarkerad i straffområdet och tajma in bollbanan och bara trycka till bollen. När Pär har gjort sitt mål väljer han att inte fira. Något som jag tycker man ser allt oftare. Även om han givetvis är jublande glad så väljer han att visa respekt mot spelare, ledare och supportrar till den klubb han faktiskt tillhör. 

I andra halvlek skapas det absolut inte lika mycket. Det gäller bägge lagen och för någon utan sympatier för något av lagen sjönk nog underhållningsvärdet drastiskt i andra halvlek. Sobras mål är första riktiga målchansen och till en början är det inte ens en målchans. En snabb kontring som Sobra själv ligger bakom, DMK får bollen och slår ett bra inlägg som försvararen missbedömer. Sobra gör knappast något misstag och placerar in bollen med vänstern. Efter 2-1 målet var det Mjällby som skapade flest chanser. När vi så släpper in 2-2 och tappar ledningen för andra gången i matchen i den 70e matchminuten. Då var det total uppgivenhet från min sida. Då var det givet att det skulle bli poängtapp. Efter att ha tappat så många ledningar under säsongen så ligger dessa tankar ganska nära till hands. Av fyra mål så får man se taskigt försvarsspel vid samtliga, vid sista är det JJ som sparkar hål i luften och inte får undan bollen. 

Det som irriterar mig är att vi inte lyckas skapa någonting efter Mjällbys mål. Istället är det nästan närmare att Mjällby gör mål efter en läcker chip av El Kabir. När det så är fem minuter kvar så visar Farnerud sin rutin och väljer att gå på känsla istället för att gå på kraft som många andra hade gjort. En oerhörd lättnad givetvis när man fick se bollen gå in. När så Hysén blir neddragen i straffområdet och Sella säkert trycker in den var det oerhört skönt. 

Cupmatchen kan man egentligen inte säga så mycket om. Som väntat så skiljde det en hel del mellan lagen. 9-0 hade utan några konstigheter varit ett par mål större, men Långholmens målvakt gjorde ett par bra räddningar. En eventuell startelva är svår att utläsa då Kjetil och Haglund var borta. Om enbart Kjetil varit borta, hade man då spelat med Haglund där? Eller hade man använt Dyre som mittback? Kan tycka att Azulay borde ha fått chansen även om det nu var en match där han inte hade haft nämnvärt mycket att göra. Hade det varit en allsvensk match hade nog Sella startat till höger istället för Joel. Den startelva jag vill se på söndag, om alla är hela är: 

Dahlin 
Emil – JJ – Kjetil – Dyre 
Sella – Haglund – Farnerud – Tobbe 
DMK – Sobra 

Det känns som att den här elvan är ganska cementerad för tillfället. De positioner som kan diskuteras är egentligen bara Haglund/Gerzic och DMK/Söder. Resten känns faktiskt ganska givna. På kanterna finns det inte så jättemånga olika alternativ nu när Bärkroth gick sönder. Trodde verkligen på honom och trodde han kunde bli en positiv injektion under hösten. En lös broskbit och operation är det som väntar för Nicklas. Borta resten av säsongen. Tråkigt! 

Kalmar borta på söndag alltså. En match som vi de senaste åren fått med oss ganska bra resultat ifrån. Senaste matchen var väl ingen match som går till historien som den bästa direkt. Vi har ledningen, som så många gånger den här säsongen, men tappar den efter en minsvepare från Alvbåges sida. Sådana misstag undviks HEMSKT GÄRNA på söndag… 

Kalmar kommer från en period där man varit ganska mycket upp och ner, med 7-2 förlusten borta mot Helsingborg som absolut djupaste dalen. Bara en och en halv vecka tidigare hade man först slagit Young Boys på hemmaplan i Europa League kvalet och åkt upp till Råsunda och slagit AIK. Två segrar som visar på en oerhörd styrka. I returen mot Young Boys blev det förlust med 3-0, vilket inte var helt oväntat för att bara ett par dagar senare förlora med hela 7-2 mot Helsinborg. Man hade alltså 10-2 på två matcher. Knappast några smickrande siffror. 

Senaste matchen var i svenska cupen även för Kalmar. Där besegrade man FC Gute från division 2 med 4-0. Likt många andra allsvenska klubbar som spelat mot motståndare från lägre divisioner ställde man upp med ett närmast ordinarie lag. Men som alltid när man möter sämre lag är det svårt att veta hur mycket en sådan match faktiskt ger.


UTROPSTECKNET En spelare som hypades inför säsongen var Sebastian Andersson. Förra säsongen var en stor del i att Ängelholm lyckades nå en kvalplats i superettan och det var flera allsvenska klubbar som var intresserade. Länge såg Andersson ut att hamna i Djurgården men valde till slut Kalmar. Tanken var att den här säsongen skulle bli hans stora genombrott. Men skador har satt stopp för anfallaren. Men efter EM-uppehållet verkar han ha vaknat till och visa upp de kvalitéer han besitter. Mål mot Young Boys och två i cupen senast. Dessutom har det börjat stämma mer och mer i spelet.

FRÅGETECKNET Hur har man återhämtat sig från förlusterna mot Young Boys och Helsinborg? Även om man nu vann i cupen så var det trots allt mot ett lag från en lägre division. Hur hårt tog de bägge storförlusterna på självförtroendet? Kommer man se segern i cupen som en vändpunkt? Ett annat frågetecken är givetvis om Henrik Rydström till slut fått tag på ett par shorts som inte är för små…

tisdag 21 augusti 2012

måndag 20 augusti 2012

Bara boll

Arbetsdagen börjar lida mot sitt slut och de sista timmarna har jag verkligen fått kämpa för att behålla fokus. Det är bara några timmar kvar till matchstart och en härlig känsla av spänning och nervositet har vuxit och fyllts i kroppen. Det känns enda ner i tårna.  

I omklädningsrummet är allt förberett, halsduken är nedpackad, matchtröjan likaså.
Det är med pigga ben jag småspringer från jobbet mot Gamla Ullevi, pirrig och förväntansfull. Det är en viktig match idag. Varje match är viktig men idag känns det extra viktigt. Det känns som det är dags att vända skeppet och bryta en negativ trend. Som vanligt är jag ute i på tok för god tid och hinner titta på klockan både en, två och tre gånger innan mitt sällskap dyker upp. Någonstans innanför all den spänning och förväntan finns ändå ett lugn, det är ju bara fotboll. Ja, jag är lugn och ser fram emot att spendera en kväll med vänner med samma intresse och samma vilja för Blåvitt som jag. Det är ju som sagt faktiskt bara fotboll... I baren beställer jag en kaffe och en vatten. Jag säger till de andra att idag vill jag inte missa inmarschen. Domaren blåser i visselpipan och matchen är igång, nu kör vi!

Jag hinner knappt förstå vad som händer men plötsligt jublar hela läktaren och min bror kastar sig i famnen på mig till följt av en high five. 8 sekunder och ställning är 1-0.
Sobrakadabra!
Matchen går vidare. Klockan tickar och Sobralense gör 2-1, nu har vi övertaget. Det är ett aggressivt och revanschsuget Blåvitt till en början men pressen ökar och när kvitteringsmålet kommer blir pressen för stor... för mig! Jag kliver ner från läktaren för att se följande minuter på tv-skärmen ute i baren. Lugnet är som bortblåst och jag försöker än en gång intala mig själv, det är bara fotboll. 

Min farfar har alltid varit min stora idol. När jag var liten hängde jag hellre hos honom på morgnarna innan skolan istället för på fritids som de andra barnen. Min farfar var cool och hade alltid spännande fotbollshistorier att berätta. Efter frukost tog vi alltid en promenad runt fotbollsplanen som sen skulle komma att bli mitt andra hem. Jag beundrade den entusiasm och stolthet han utstrålade varje gång han satte igång och refererade matcher, pratade om olika lag han spelat i och om snygga mål han hade gjort. Förutom min farfars berättelser var mitt första fotbollsminne när jag var sex år. Föreningen jag tillhörde hade på den tiden inget flicklag så till en början spelade jag med killarna. När det var dags för första matchen vet jag att jag kände mig lite konstig som inte hade likadana skor som de andra pojkarna. Men jag visste också att så fort jag hade bevisat att jag ville och kunde skulle jag också få ett par sådana skor som de andra, i läder med dobbar. Det var också lite obekvämt att byta om i samma omklädningsrum som domaren med bara ett draperi emellan men jag gjorde vad som krävdes. Väl ute på planen var jag vilsen och lite för nervös men killarna lät mig vara en del i spelet. De slitna joggingskorna mot det fuktiga gräset gjorde att det var svårt att hålla sig på benen men jag kämpade och i den åldern skulle fotboll bara vara lek, bara fotboll.
När domaren blåste av matchen var jag stolt. Jag var stolt trots att jag halkat och rusade lycklig av planen mot min farfar som mötte mig med öppen famn.
Ibland gick det bra, ibland gick det dåligt. Ibland var jag arg, ledsen och besviken över dåliga prestationer. Det kunde ta mig dagar och ibland veckor att komma över det och gång på gång försökte jag intala mig, det är bara fotboll.
När jag tänker tillbaka kan jag undra vad som höll mig kvar så länge. Jag blev aldrig så bra som min farfar eller min pappa, även om jag försökte. Jag har aldrig haft betalt för att spela boll. Det är något jag bara drömt om. Men det var det där med stoltheten. Stoltheten över en bra prestation och en vunnen match. Stoltheten över att ha spelat en hel match i vanliga joggingskor. Stolt över att tillhöra ett lag och en förening. Det är mitt lag!

3-2 av Pontus Farnerud men jag går fortfarande inte tillbaka till läktaren. Jag står kvar i baren när Stefan Selakovic stänger matchen på straff. 4-2. När jag svär, skriker, blir stressad och inte klarar av trycket på läktaren är det lätt att säga "det är bara fotboll". Vadå BARA fotboll? Det ÄR fotboll och lyckan är total!
Några dagar senare kliver jag av tåget på Stockholm central på väg till ett arbetsuppdrag iklädd mitt senaste inköp från Blåvitt-shoppen. När jag i lugnt tempo börjar röra mig på gatorna i myllret av människor (redan där har jag lyckats utmära mig) kan jag direkt se och avgöra när det är en fotbollssupporter jag möter. Jag kan tycka mig höra vad de tänker. Folk flinar, blänger, stirrar och skakar på huvudet som att de tycker att jag borde skämmas, för att det inte varit vår säsong. Det spelar ingen roll för jag är stolt över min nya t-shirt. Stolt över att Blåvitt är mitt lag!

/Petra


Alla ska med!

HETS Nu är det snart en vecka sedan Johan Nerman skrev sin krönika om hur publik och medial hype göder varandra och resulterar i ökad ekonomisk styrka för IFK Göteborg, något som behövs för att kunna utmana om framtida SM-guld och gruppspel i europeiska cuper. Eftersom BaraBen-bloggen är en form av media tänker jag ta mitt ansvar och se till att konkretisera hur vi ska uppnå det som Johan så väl beskrivit.

Vi är alla överens om att säsongen inte har gått riktigt som vi önskat. Ny tränare och nya spelare har inte lyckas få någon succéstart utan det har snarare gått som det egentligen borde förväntas med halva startelvan och tränarstaben utbytt. Detta har lett till att publiken sviker trots den härliga (förvisso något regnblandade) sommarvärmen. Om IFK Göteborg ska kunna nå nya framgångar krävs att vår publik sluter upp. Det är vi som gör att reklamplatserna på matchtröjorna och Gamla Ullevis läktare blir intressanta för företagen. Ju fler människor som ser deras annonser, desto fler företag vill synas där och desto mer konkurrens blir det om platserna. Det är våra biljetter tillsammans med deras reklamplatser som betalar för IFK Göteborgs verksamhet. Vill vi vara i topp år efter år (och inte bara de år vi råkar ha turen att ha lyft upp Allsvenska toppspelare från de egna leden på alla positioner samtidigt, vilket är ganska sällsynt inte sant?) måste klubben få möjlighet att ha de bästa förutsättningarna till det. Hade IFK haft fullsatta läktare 2010 och 2011 hade vi kanske kunnat betala Mattias Bjärsmyr tillräckligt för att han ska ge fan i att gå och leta klubbar i Europa in i oändligheten.

===

Lite statistik (hoppa över den här biten om du inte är intresserad av sådant):

År 2009 slutade Malmö FFsjunde plats i Allsvenskan. Året därefter hade man nästan 5000 fler personer i snitt på sina matcher jämfört med IFK Göteborg.
Året därefter, 2010, slutade AIK elfte(!) plats. Nästkommande säsong hade man 3000 fler personer i publiksnitt än IFK Göteborg.
Till och med 2009, när vi hade ny arena och var med och slogs med AIK om guldet fram till sista matchen,  så hade Malmö FF, med sin sjundeplats, näst mest publik efter AIK.

Är det så enkelt som att det inte finns fler som håller på IFK Göteborg? Att vi snittar 10500 personer kanske är ett mått på att varenda Blåvit själ släpat sig ner för att se matchen de gånger vi lyckats fylla alla platser på Gamla Ullevi. Men jag tror inte det. Det måste finnas fler än 2% av Göteborgs storstadsbefolkning (nästan en miljon) som säger att de följer, älskar eller brinner för IFK Göteborg. Två ynka procent är vad som krävs för att fylla Gamla Ullevi. 18 416 människor. Fler än så måste vi väl ändå vara som håller på Blåvitt? Eller?

===

Vi har faktiskt bara fem hemmamatcher kvar i år, men vilka matcher det är sen. Titta bara på följande lista:

IFK-Elfsborg 16/9 (sön) Revansch att utkräva efter mötet i Borås. Vi brukar göra bra ifrån oss hemma mot dem. Vore inte helt dumt att sätta blivande Svenska Mästarna på plats lite och visa dem att de åtminstone inte kom hem med några poäng från vår arena.
IFK-Gais 24/9 (mån) Derby. Kanske det sista derbyt vi får på ett tag, Häcken borträknat. då lillebror är på väg ur Allsvenskan och dras med ekonomiska problem vilket gör att de kanske aldrig tar sig tillbaka. Stor chans till seger mot ett bottenlag dessutom.
IFK-Häcken 1/10 (mån) Lillderby. Vi slog dem på Rambergsvallen tidigare i år och vi ska fan visa dem att förra årets seger på Gamla Ullevi var deras sista.
IFK-AIK 22/10 (mån) Behöver jag ens säga något mer? Laget vi bara älskar att slå. En seger här kan mycket väl bli det vi minns i framtiden när vi blickar tillbaka på denna mediokra säsong. Om vi gör bra ifrån oss i matcherna fram hit kan det mycket väl vara så att vi kan komma ikapp eller till och med gå om Solnaiterna. Här finns dessutom en publikmatch att vinna.
IFK-DIF 4/11 (sön) Ännu ett lag med publik på sina bortamatcher (hoppas vi) och dessutom ett lag som vi både kan, vill och borde slå. Låt oss lämna säsongen med en bra känsla och en längtan till omstarten 2013.

Fem matcher på två månader är väl inte för mycket begärt att kunna kräva att folk ska gå på? Det är två och en halv match på fyra veckor. Max fem timmar du spenderar på IFK under fyra veckors tid. 75 minuter i veckan. Prismässigt handlar det om totalt 1170kr för klackbiljetter. 1210kr för billig sittplats. Kan rekommendera att stå/ställa sig i hörnen på övre läktaren där man ser bäst på hela arenan rent vinkelmässigt och där man betalar nästan minst. 600kr i månaden. 150kr i veckan. Ännu mindre om du är ungdom eller pensionär. Det kan man enkelt spara ihop om man låter bli den där utelunchen två dagar i veckan eller skippar fredagspizzan eller havskräftorna eller vad det nu kan vara.

Slut upp, alla änglar! Det betyder så oerhört mycket för både ekonomi som spelarnas insats på planen. Klyschan om den tolfte spelaren på läktaren är ingen myt. Ett lag med en fullsatt läktare i ryggen är MYCKET svårslaget. Tror ni mig inte så finns det bara ett sätt att bevisa det: Fyll Gamla Ullevi så blir det åka av! Vi har fortfarande chans på en plats topp 3-4, men de behöver vår hjälp för att rädda säsongen. Låt oss se till att avslutningen på säsongen blir en att minnas!

/patricw
@patricwestberg

Bröd och skådespel - Gais konkurs närmar sig...

SKADEGLÄDJE. För er som har missat det, så har vår kära lillebror bjudit in till extra medlemsmöte på torsdag. I vanlig ordning är det inga glada nyheter i form av nyförvärv eller försäljning. Eller jo, försäljning av Gaisgården möjligtvis (igen). För om ryktet på stan stämmer är Gais väldigt nära en ekonomisk härdsmälta, och det är detta som skall meddelas på torsdag kväll.

Men för dig som råkar vara grönsvart kan vi på BaraBen komma med med lite glädjande nyheter såhär i en för er svår tid. Lokalen för skådespelet är nämligen nyrenoverade Pustervik! Inte nog med att ni får dödsstöten i några av stadens fräschaste lokaler. Efteråt, när ni fått ta del av beskedet, kan ni nämligen även njuta av en kall gravöl. Skulle ni även bli sugna på något att tröstäta finns det som vanligt soppa på menyn, på torsdag serveras följande:

Kycklinsoppa Limone – pasta, squash, citron
Clam Chowder – musslor, bacon, tomat, grädde

Så borsta av skinnpajen kära lillebror, på torsdag kör vi!

söndag 19 augusti 2012

lördag 18 augusti 2012

Seger för juniorerna i derbyt mot Öis

Trots en rätt så medioker insats av IFK Göteborg lyckades de blåvita ta hem alla tre poängen på Bergsjövallen i juniorderbyt mot Örgryte IS. Matchens enda mål gjordes i andra halvlek på straff slagen av Bragi Bergsson efter att Billy Nordström rivits ned strax innanför straffområdesgränsen.

MATCHRAPPORT. IFK Göteborgs juniorer jagar slutspelsplats i Juniorallsvenskan Elit Södra och under kvällen tog man emot Örgryte IS dito för ett prestigederby på Bergsjövallen. Öis har inte så många lag i högsta serierna numera, men juniorerna hankar sig kvar alltjämt. I början av serielunken var de lite illa ute och inkasserade en del tunga förluster, men de har repat mod den sista tiden och tagit en del poäng som fört dem upp på hyggligt säker mark.
Malek Iskander

IFK Göteborg ställde upp med följande lag:
MV. Johan Karlsson

HB. Emil Eliasson
MB. Tobias Bratt (K)
MB. Malek Iskander
VB. David Gutierrez Arvidsson

HM. Allan Mohideen
IM. Bragi Bergsson
IM. Muhamed Dizdar
VM. Billy Nordström

AF. Gustav Engvall
AF. Fredrik Alnäs

Ersättare: Sulejmen Sarajlic (MV), Fredrik Landén, Martin Johansson Zanjanchi, Linus Dahl, Karl Bohm, Anton Dahlgren

Lokalderby för juniorerna brukar innebära fysiskt tuffa och rätt så tillknäppta tillställningar och kvällens första halva är inget undantag. Hela vägen fram till paus är det inte så mycket att skriva om. IFK Göteborg har en bra inledning och avslutning och Örgryte kontrollerar mittendelen av halvleken, utan att något av lagen egentligen skapar någonting av värde. Lite hörnor, några skott över och ett dåligt förvaltat frisparksläge för Blåvitt är det som noteras i mitt block. Det slarvas nåt enormt med passningarna och tempot är riktigt lågt. Nej, första halvlek glömmer vi.


I halvtid snackar lagen ihop sig och när domaren sätter pipan i munnen och blåser igång spelet blir det full fart. Från Örgryte IS sida. IFK Göteborg känns inte alls med i matchen och blir rejält nedtryckta av ett frustande rödblått kollektiv, som spelar en riktigt fart- och fantasifull anfallsfotboll. Johan Karlsson i Blåvitts mål har fullt sjå att freda sitt mål och tvingas göra såväl en fantastisk räddning som ta hjälp av ribban när Henrik Carlsson i Öis har två riktigt bra målchanser. Först drar han till på volley från nära håll där målvakt Karlsson lyckas tippa bollen till hörna och anfallet efter lobbas bollen över den blåvite målvakten som kommit på halvdistans, men bollen går i virket och ut.

Den plötsliga rödblå dominansen tvingar IFK Göteborgs ledning att ta till åtgärder och man gör två tidiga byten. Linus Dahl ersätter Muhamed Dizdar på mittfältet och Karl Bohm kommer in istället för Fredrik Alnäs. Bohm intar högermittfältet och Allan Mohideen tar plats längst fram. Bytena får effekt ganska snabbt och spelet jämnas ut igen. IFK Göteborg lyckas komma upp i banan och kan etablera några längre anfall. Man har till och med en boll i stolpen efter att Mohideen avslutat på Bohms instick från högerkanten.

I 61 minuten får IFK Göteborg straff efter att Billy Nordström rätt bryskt bjudits på en flygtur nån meter innanför straffområdesgränsen. Bragi Bergsson lägger upp bollen, tvekar nån sekund vid ansatsen och slår en hård bredsida strax till vänster om Sebastian Laneby i örgrytemålet. Trots att den inte är särskilt bra placerad och Laneby är där, slinker bollen in under honom lite turligt för Bergsson och IFK Göteborg. 1-0.

Målet skapar förmodligen en hel del frustration hos gästerna, för nu får vi se en rätt så ful match med många efterslängar och ganska så grova tacklingar med dobbar före. Och det från båda lagen. Dessutom hör man en hel del klagomål mot domslut och dylikt. Öis trycker på för att få in en kvittering, men Johan Karlsson gör en förnämlig insats och tar allt och lite till.


I slutet av matchen går Öis all in och trycker upp allt man har i spelarväg, vilket skapar tillfällen för IFK Göteborg att kontra. Men trots fina kontringslägen lyckas man slarva bort dem hela tre gånger om när man slår bort bollen fastän att man har en hel ocean av yta att pricka för djupledslöpande medspelare. Fast i slutändan spelar det ingen roll, för Örgryte lyckas inte få hål på Blåvitt och Bragi Bergssons straffmål blir matchens enda, vilket innebär att IFK Göteborg tar tre viktiga poäng i jakten på en slutspelsplats.

Till sist några intryck från matchen:
  • Titeln matchens blåvite spelare måste tilldelas Johan Karlsson, som gör ett flertal riktigt svettiga räddningar. Han ensam lyckas hålla den blåvita nollan intakt vid flera tillfällen. Tätt bakom är Bragi Bergsson och Linus Dahl på mittfältet. Båda visar prov på bra speluppfattning. Dahl är dessutom en bra bollvinnare med sin fysik. Han har trots sin unga ålder en hel del tyngd att sätta bakom sina tacklingar.
  • Karl Bohm gör ett riktigt piggt inhopp. Snabb ytter som sprang och sprang och sprang fastän att man såg honom kippa efter andan flera gånger.
  • IFK Göteborg gör verkligen ingen bra match och får vara riktigt nöjda med att lyckas ta de tre poängen. Örgyte IS var minst lika bra, om inte bättre. Felpassningsprocenten var alldeles för hög för Blåvitt. Det slarvades nåt enormt emellanåt. Där måste det bli bättring om man skall ha nånting i ett eventuellt slutspel att göra.
  • Det var första gången jag såg nytillkomne Gustav Engvall, som anslöt till IFK Göteborg i somras. Han kommer närmast från Färjestadens GoIF på Öland. Mina intryck av honom är att han verkar vara en hårt arbetande och fysisk forward. Han gick ned och var med i mittfältskampen vid ett flertal tillfällen, så han arbetade över en rätt så stor yta. Däremot kan jag inte minnas att han hade särskilt många avslut. Det enda jag har noterat är en liten dribblingsraid i första halvleken, som efter två-tre avklarade försvarare avslutas med ett rätt så lamt skott rakt på utrusande målvakt. Men han var väldigt delaktig i spelet och gav ett lovande intryck inför framtiden.


Fler bilder från matchen kan tas del av här.

onsdag 15 augusti 2012

Jag tog ett snack.. med Jonathan Azulay

Inom Sveriges finaste förening finns ett A-lag.
I det laget finns det spelare som inte sticker ut. -
Spelare som kanske inte alla känner till. Spelare som borde få mer uppmärksamhet.
Det är inte okänt att backlinjen inte "hållit måttet" denna säsong, och många har ifrågasatt Mikael Stahres beslut om att bänka ett av våra friska nytillskott.
Jag ville veta lite mer om detta och slog nytillskottet med nr. 20 på ryggen en signal;


God middag, och ett väldigt sent grattis till ditt A-lagskontrakt, Jonathan Azulay
Tack tack! Det känns väldigt bra och det är en dröm som nu har gått i uppfyllelse.
Det här kontraktet är något jag har krigat för enda sedan jag kom till Blåvitt. 


För de som inte känner till dig så väl - vem är du? 
Jag började min fotbollskarriär i en liten klubb som heter BK Smitten, där min pappa var tränare.
Jag var dock lite bättre än alla andra, så när jag var åtta år gammal tröttnade jag så jag valde då att byta klubb och gick till Askims IK. Där började jag spela med killar som var ett år äldre, och jag fick jag spela på alla möjliga positioner - innermitt, yttermitt, anfallare - ja, allt FÖRUTOM back. Sedan när mötte vi Häcken en gång bad min tränare mig testa att spela som mittback - och det gick bra, så jag fortsatte där. I samband med att jag spelade i Askim blev jag antagen till pojklandslaget och har klättrat inom det fram tills nu. Sedan när jag fyllde 16 år hörde både Blåvitt, Gais och ÖIS av sig - och då var ju valet inte svårt direkt.. 



"Jag har ett ganska bra tillslag"

Vad har sagts till dig kring din uppflyttning? Hur gick det till?
Det hela började med att jag fick följa med till januarilägret på cypern 2010, där jag fick känna lite på att spela med A-laget, men då vart jag aldrig uppflyttad. Efter det var jag uppe med jämna mellanrum och tränade med A-laget, och det kändes bra, trots att det var så mycket tuffare där. Sen under december 2011 skulle en nysatsning ske där Mikael Stahre skulle ta över Blåvitt, och då sa Eilert att jag skulle få träna med A-laget under december månad 2011 tillsammans med DMK och Sam Larsson. Det gick bra, jag fick fortsätta och i juli fick jag mitt riktiga kontrakt. Det sträcker sig över två och ett halvt år. 

Vad är ditt personliga mål med IFK Göteborg? 
Målsättningen är att ta en plats i startelvan, och under den tiden jag har kontrakt - ta SM-guld med IFK Göteborg. 

Hur fortsätter du då att motivera dig när spelare som är värvade på andra positioner går före dig - trots att det är en enorm brist på backar?
Det är en mental bit, det är det. Speciellt nu när det gått bra för mig. Jag tänker främst på de två träningsmatcherna jag fick spela under EM-uppehållet, samt att det gått väldigt bra på de senaste U21-matcherna. Samtidigt känner jag att det är på gång och att jag är nära hela tiden.
Men visst, det kanske inte är världens roligaste att bli petad av en mittfältare när man spelar i A-laget. Jag tror att min tid kommer, bara jag har lite is i magen. Det har gått bra fram tills nu - så det borde fortsätta. Tålamodet är viktig. Jävligt viktigt.



Modig mittback

Vad är den största skillnaden mellan U-laget och A-laget.
Oj, allting - det går nästan inte att jämföra. Men..tempot.
Du har inte den tiden på dig i A-laget som du har i U-laget.


Du tillhör ju den lite yngre generationen - vad är din åsikt kring konstgräsdebatten?
När jag spelade i U-truppen så måste jag erkänna att jag hellre spelade på konstgräs än naturgräs.
De gräsplaner vi spelade på var ju knappast som Ullevi eller kamratgården - men sen jag blev uppflyttad och började få ta del av de välskötta naturgräsplanerna är det solklart att jag hellre spelar på "äkta vara".


Till sist; Vad är dina styrkor?
Oj, min styrkor är att jag är en modig mittback med bra tillslag på bollen. Jag är nog ovanligt trygg med boll för att vara mittback. Jag är ganska brytningssäker med, och så har jag en bra inställning.

Svagheter då?
Svagheter.. haha, du, de har jag faktiskt inga..



Det skall bli otroligt roligt att följa denna endast 19 år gamla kille genom hans karriär i IFK Göteborg, och
jag är övertygad om att vi kommer att få se mycket mer av honom i framtiden.
Den viljan, den entusiasmen och det tålamodet kommer bli det framgångsrecept som gör Jonathan till en av de spelare vi kommer minnas länge. Lär dig av det, Ranégie.



På twitter:
@_PatrikG