IFK Göteborg har alla typer av supportrar. Det finns dock en eldsjäl som har varit med ganska länge. En kille som tillhör världseliten inom musik och som ständigt återfinns på Gamla Ullevis läktare så fort han är innanför Sveriges ramar och det är hemmamatch. Vi pratar givetvis om In Flames trumvirtuos - Daniel Svensson. Denna Ängel blev offentligt misstagen för att vara Gaisare den 25;:e augusti, och jag insåg att det nu var min plikt att rädda hans heder.
In Flames - Deliver us
God kväll Daniel Svensson - vad gör du just nu?
- Jag gick precis ut på en promenad här hemma, det är inte mer exotiskt än så. Home turf.
Hur känns det att bli kallad för "Gaisare"?
- Det var något av det mest förolämpande jag har varit med om. Jag fick en chock.
Jag var på väg upp till orust med familjen för att käka kräftor med ett par vänner när jag får ett samtal ifrån vår assistent och till lika Häckenfan (en av tre) "Biffen Jansson"- Han sa;
"Döh, du få kölla fäjsbook, nån ha taggat daj på en biild". Då ser jag att man lagt upp bandet på en stor bild i GT:s pappersupplaga med Gaisloggan bredvid. Jag fick hjärtsnurr - jag blev helt vansinnig. Hjärtat rusade och jag började ringa runt, samtidigt som mina vänner bara skrev fler och fler elaka kommentarer. Det var riktigt jobbigt.
Det är ju så att ni har en "Gaisare" i bandet (Björn Gelotte) - hur ser du på den situationen egentligen?
- Man kan säga såhär; Han är inte lika mycket Gaisare som jag är Blåvit - och dom är sällan det. Det finns många Gaisare på pappret, men i realiteten vet jag inte vart dom håller hus? Sen kallar de oss blåvita för medgångare..
Mitt i vårt samtal börjar jag fundera på vad man fick lära sig i skolan egentligen. Jag kan inte minnas att Gaismatte var ett av ämnena?
Skickar du ut några blåvita signaler under era spelningar?
- Mina trumstockar är märkta med blåvittloggan och jag brukar kasta iväg så många stockar som jag orkar under en kväll. Jag försöker missionera så gott det går. Sedan har jag alltid med mig min blåvittröja som maskot. Jag har tom. fått ett par mexikanska snubbar som är riktigt inbitna In Flames-fans att åka till Göteborg och köpa varsin blåvittröja i shopen. Så fort vi är i deras närområde dyker de upp i sina blåvittröjor. Det är jävligt roligt.
Får inte falla på materialet
När var det du insåg att Blåvitt var laget för dig?
- Det är väl som för de flesta. Jag ärvde de blåvita ränderna av farsan. Han var ingen "jättesupporter", men han tog mig till stormatcherna på slutet av 80-talet. När jag var 13 år gammal började jag och min kompis gå ensamma. Det var säsongen 1990 och då hakade vi ju direkt på segertåget. Det var nästan inte spännande att se blåvitt då för dem vann jämt och ständigt. Efter det kom Champions Leuge-äventyret och alla SM-gulden, och sen tog det stopp där.
Vilket är ditt bästa blåvittminne?
- Oj, jag har så många.. Det finns ju några bisarra bortaresor. 93- när vi säkrade SM-guldet borta mot Öster. Det måste ha varit en vardag. Jag bodde hemma med ortsnamn Särö. När vi rullat tillbaka in i Göteborg gick vi direkt till den där baren som låg i källaren bakom Palace och drack öl halva natten. Det slutade med att jag fick sova i en busskur. Jag var bara 15-16 år gammal, och på den tiden fanns det inga mobiltelefoner. Morsan var halvnöjd när jag kom packad direkt till skolan.
Du reser väldigt mycket. Hur gör du för att se alla matcher?
- I dag är det inga problem. Jag köper dem på C sports hemsida. Är det för dålig internetuppkoppling kan man alltid streama från de värdelösa sportradiosändingarna med de där lokala kommentatorerna. Man får ställa klockan ibland om man är i fel tidszon, men det gör jag gärna. Jag missar inte en match.
Välsvarvad vänsterhand
Vad tyckte du om matchen mot kalmar?
- Jag är stum av förundran över hur lojt det ser ut. Blåvitt har kanske inte alltid kunnat spela bra, men har ändå kunnat vinna matcher genom ren kämparvilja - men nu var det så lojt att man undrar vad fan som har hänt? Jag var lite orolig innan säsongen att det var lite för mycket värvningar av spelare utifrån - att det blir för lite klubbkänsla. Nu känns det faktiskt som de farhågorna besannades. Jag saknar till exempel Seb som kunde springa 50 meter enbart för att göra en "damptackling" i rent vredesmod, bara för att det gick åt helvete. Nu är det bara lojt, energilöst och tråkigt.
Vad hade man kunnat göra annorlunda denna säsong?
- Blåvitt för mig är 4-4-2 och nästan traditionell engelsk fotboll. Rakt och enkelt jävla spel. Gärna långbollar. Ett disciplinerat stenårt försvarsspel med hög press. Nuförtiden skall det duttas kvadraten på mittplan, och det skall drällar med bollar runt eget straffområde. Försöker de locka till evenemangen genom att spela champagnefotboll istället för att vinna matcher? Det är väl skit samma? Vad hade vi mot Kalmar? Ett stolpskott, och några bakåtpass från Tobbe. Det känns som om de försöker göra någonting som inte går, och det spelet håller inte allsvenskan klass för - det vet alla. Nu står bara motståndarlaget och väntar på att man skall tappa boll så de kan göra en snabb kontring, och då är det ingen som hänger med. Våra mittbackar kan inte ens springa med i en kontring. Jag är riktigt oroad nu. Jag hade en känsla av att allt skulle lösa sig efter sommaren när vi hade fyra poäng på två matcher och att vi skulle klara oss kvar med råge, men nu tror jag fan att det blir hårt att klara sig undan den kvalplatsen. Det känns pajas alltihop.
Din syn på Mikael Stahre?
- Jag var som de flesta efter förra säsongen ganska trött på Jonas Olsson, även om jag tyckte vissa var lite väl hårda mot honom. Han hade inget jättelag att göra någonting bra med.
Jag tänkte att det var kul med lite förändring, och det var ju ett risktagande Håkan och de andra gubbarna tog även om det nästan var lite väl provocerande att ta Mikael Stahre som faktiskt vände hela blåvittskutan den där hemska matchen 2009. Dock - efter vänskapsmatcherna som såg bra ut, och efter alla intervjuer under försäsongen tänkte jag; "Det här blir nog riktigt bra."
Jag vet inte hur mycket skuld man skall lägga på honom, ja menar, det är ändå alltid spelarna som i slutändan skall göra det. Lite vinnarinstinkt måste man ändå ha - och det tror jag inte man kan anklaga tränaren för i det här fallet.
Vad tror du om Bjärsmyr och en återkomst?
- Ingen aning, men något måste göras. Jag är rädd att det skall bli en sån "Kalle Svensson-värvning", men som sagt, något måste göras. Det hjälper ju inte att flytta in Dyrestam, för då har vi ingen vänsterback. Så visst, det är antagligen en ganska billig lösning. Håkan har ju både spelat med honom och agerat sportchef under hans tid och känner väl honom såpass bra. Håkan brukar prata om karaktärsspelare, så jag antar att de har hyfsad koll på honom.
Finns det någon spelare du håller extra varmt om hjärtat?
- Tobbe såklart, men jag skulle vilja ge Hjalmar lite extra cred faktiskt. Han har fått utstå mycket spott och spe, även från mig faktiskt under några kalla Royal league-matcher. Samtidigt överglänste han "Ragge" när han hoppade in som mittback och de spelade ihop redan under hösten 2009 och sedan under 2010. Efter att Bjärsmyr stack så tappade Ragnar lite. Ofta är det tyvärr så; När man bestämt sig för att någon spelare är "dålig" så behåller man det epitetet. Det är samma med Jacob Johansson, som jag tycker är en av våra bättre spelare den här säsongen.
Fem snabba
- Oxfilé eller Pytt i panna? - Oxfilé
- Mild eller stark sås? - Mild sås
- Konstgräs eller naturgräs? - Naturgräs såklart.
- Ajax eller IFK Göteborg? - Haha, är det Sana du intervjuar? Blåvitt såklart!
- BaraBen eller Svenska fans? - Haha! Jag spenderar lika mycket tid på bägge - dött lopp tror jag.
- Mäktigt. Löser du den T-shirten är det garanterat BaraBen!
T-shirt på väg
Tack för ett givande och roligt samtal!
- Tack själv!