Här dör festivalen

"Det kunde man ge sig faaaaaan på..."

VM-special: En ofrivillig hands...

DAM-FOTBOLLS-VM. Kollade du videon här ovan? Då vet du. Guds hand, släng dig i väggen. Det här kallas Marias hand. Och självklart är det en totalt ofrivillig hands.

Whooooops...

"Dyre e klar"

Specialtack till "D.V."

Förlorarnas andra halvlek

SMALLTALK. Jag öppnar dörren i halvtid och kliver rakt in utan att fråga. Inte ett ljud hörs, bara en kran som droppar någonstans. Dropp, dropp. Där är ingen som har märkt mig. Jag känner mig inte ovälkommen. Men knappast välkommen heller. Trots att vi är samma lag. Det är ett svettimmigt omklädningsrum med ribbade bänkar och bitar av vått gräs spritt över golvet. Jag känner lukten av jord och fukt. En strimma ljus som skjuter in genom springan till den dörr jag just öppnat. De sitter där, de tysta. Ja, de sitter där: förlorarna. Ett smutsigt lag, alla tungt lutade mot sina ben.

Jag ser inga ansikten. Ansiktena är i skam vända neråt golvet, blicken tätt fäst någonstans bortom allt. Någon muttrar i irritation. En annan kastar en rulle tejp hårt in i väggen så att den studsar och lägger sig just vid min fot. Där jag står i dörröppningen. ”Fan ta er!” säger jag. ”Kom nu, vi behöver er!” Någon lyfter huvudet och ger mig en blick med ena ögat. Sedan inget mer. Åter tyst. Efter detta första okontrollerade utrop sansar jag mig. Förstår att det inte är någon mening. Även om det var precis vad jag ville säga: vi behöver er. Så jag står tyst och betraktar de som sitter där.

Längst in i hörnet en familj: mamma, pappa, dotter och son. Varsin matchtröja, varsin korv som nästan faller ur brödet. Ketchupen droppar ner på golvet. Dropp, dropp, det var ingen kran, tänker jag. Det var ketchup. Och tar ett steg längre in. För att se bättre. Jag måste skaffa glasögon. Nu hör jag att pappan mumlar. Han mumlar något till barnens mamma. Något, det låter som: ”vi skulle lagt pengarna på Frölunda i stället”. Jag harklar mig lite oroligt och tar ett halvt steg bakåt. Ser att sonen och dottern tittar upp på sin pappa med förskräckta ögon. ”Nej, pappa” viskar de i kör och drar med tummen och pekfingret i sin pappas byxben. ”Nej, pappa. Snälla, inte Frölunda!” Jag inser att jag inte hört fel. Pappan önskar att de lagt pengarna på Frölunda istället.

Nåväl. Jag tar ännu ett steg in för att undslippa fler pinsamheter. Bredvid familjen sitter en kontorstyp. Sedan några kostymer med gratisbiljetter. En kickergrabb. Strax intill dessa sitter tre unga män. De har en lite annan hållning än pappans slappa och orkeslösa. De är snarare bestämda. Otåliga. Hållningen hos ilskna typer. Plötsligt lyfter en av dem en knuten näve och ropar ”Avgå!”. Med hjälp av modet hos en grupp ropar snart alla tre ”Avgå, avgå, avgå!” Fler fyller i: pappan, mamman, kontorstypen, kickergrabben, lagerknegarn, sjuksköterskan, gubben, pojken, flickan, alla. Nu ropar alla! Någon ställer sig upp: ”Nu ska jag fan inte gå på fler matcher. I protest! Så USELT!”. En annan: ”Ja, nu stannar vi hemma! NU STANNAR VI HEMMA! VI GÅR PÅ FRÖLUNDA! ELLER BIO!” Jag backar mot dörren, ser mig för så jag inte trampar på tejprullen som ligger kvar på golvet. Stänger dörren om förlorarna.

Där ute står motståndarna som leder med 3-0 och skorrar på sina R, frustar och sparkar som en självsäker elitloppshäst. De är redan uppställda i denna framgångsrika fyra-fyra-två-formation. Full uppslutning. Domaren går frågande mot mig och säger: ”Kommer resten av laget? Resten av ditt lag. Vi måste blåsa igång andra halvlek nu.” Jag tittar upp på den planhalva som är min – vår!– vår planhalva. Där står en skallig tjockis, en finnig student, och annan som jag tror är en barabenskribent. Och så jag. Vi är svikna, men fortfarande lika jävla passionerade. Jag tänker på familjen med sina korvar, på kontorstypen, på kickergrabben, de tre ilskna unga männen. Jag svarar domaren: ”Nej, det blir bara vi. Du kan blåsa i gång. De andra vill inte vara med längre. Men vi kör ändå.”

Se upp på läktaren i morgon!

Ett ögonblick i tiden

TRÄNINGSRAPPORT. En lunch i Skatås är aldrig fel. Speciellt inte när de mörka molnen tillfälligt blåst bort och lämnat plats åt blå himmel och vita moln. Precis som de ska vara. De mörka skademolnen hade dock inte lämnat truppen ifred denna dag. Rehabgänget som inte är aktuella för spel imorgon bestod utav Sebastian, Joel, Bärkroth och Lawal. Sella var med i spelet men är inte aktuell för truppen. Tobbe Hysén hemma, "sjuk".

Så kan det gå när kameran fångar ett ögonblick i tiden...

En som däremot är med i truppen och var pigg på träningen är Adam Johansson. Återstår dock att se om han tar plats direkt i startelvan. Det var lite svårt att se på dagens träning då det inte spelades någon större tvåmålsspel. Även Chris Mbamba är med i morgondagens trupp. Chris har väl gjort bättre insatser än idag skall sägas, men är med lite som en joker på högerkanten. Vem som startar på den kanten är oerhört svårt att sia sig till. Kanske Sana, med Kamal till vänster? Så hade nog jag ställt upp men tyvärr är det inte jag som bestämmer.

Tre lyssnar, en står och skrattar...

Det var lite inlägg och lite smålagsspel med vägg och som vanligt var Stiller het på inläggen. Satte nog 11 av 10 nickar i mål. Även Philip var duktig på huvudet och hade några bollar i nät. Robin såg het ut också på avsluten träningen igenom.

Senaste tillskottet i truppen - Philip Haglund

Hela truppen: Marcus Sandberg, Erik Dahin, Erik Lund, Karl Svensson, Kamal Mustafa, Adam Johansson, Hjalmar Jonsson, Mikael Dyrestam, Chris Mbamba, Jakob Johansson, Andreas Drugge, Robin Söder, Alexander Faltsetas, Logi Valgardsson, Elmar Bjarnason, Hannes Stiller, Tobias Sana, Pär Ericsson.

Att leva utanför verkligheten

GÄSTKRÖNIKA. BaraBen.com välkomnar gästkrönikor från er läsare och supportrar. Ibland från ett okänt namn, ibland en fotbollsprofil, ibland en anonym person. Vill du dela med dig av dina åsikter till BaraBens tiotusentals läsare så mejla in ditt material till oss. Idag publicerar vi ett inlägg av exil-stockholmaren Erik Haking i debatten om s.k "fotbollsvåld", tidigare publicerat på bloggen Den ömhet du är värd.

Så har riksdagen röstat för förslaget om anmälningsplikt för huliganer (DN, AB, SVD, Ex). Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern sålde ut. Nu återstår bara för Regeringen att ta ställning till en utredning om åtgärder mot läktarvåld innan förslaget kan klubbas igenom. Vad det låter på Beatrice Ask så innebär det att Per Unckel ska åka över och hänga med lite bobbys i London.

Anmälningsplikt innebär att den som har tillträdesförbud på svenska arenor på grund av brott som kan relateras till evenemangen tvingas anmäla sig på polisstation i samband med matcher för att säkerhetsställa att personen inte kan bryta mot förbudet. Föregångslandet är - som så ofta - England som med liknande åtgärder, enligt påstått initierade figurer, lyckats stävja fotbollsrelaterat våld i samband med matcher. Vart våldet istället kanaliseras verkar egalt. Hur tvingandet av individer att infinna sig på en viss plats vid en viss tidpunkt går ihop med rörelsefriheten lämnas obesvarat. Varför det ska råda separata lagar för fotbollsrelaterad brottslighet likaså.

Som politiker är det ytterst tacksamt att kunna ställa sig upp och modigt ta ställning mot våld. Särskilt sådant våld som blir föremål för kategorisering som vittnar om att problemet egentligen ligger någonstans utanför det samhälle man själv är med om att förvalta. Att såväl felet som ansvaret för att åtgärda det ligger någon annanstans.

Videovåld, Hedersvåld, Läktarvåld. Alla begreppen tydliggör att det inte rör sig om "vanligt" våld. Det vanliga våldet är nämligen ingenting man vill ta i, därför att man i sådana fall måste ta tag i sociala orättvisor, djupt rotade strukturer, sjukvård, missbruk, en snedvriden maskulinitet och till och med den otäcka insikten att våldet är en manifestering av rådande normer.

Med kategoriseringen undslipper man det och kan istället skyla över det hela med en quick fix. Paragrafer, åldergräns, slöjförbud, anmälningsplikt. Bekvämt och oerhört ohederligt.


För den luttrade besökaren är detta gammal skåpmat. Parlamentariker som vill lysa upp sin gloria använder gärna fotbollen som svavelsticka. Varför försöka begripa när man kan förbjuda? Varför inte bara göra det lätt för sig? Självrannsakan hör inte heller samman med ämbetet.

Vad som är mer uppseendeväckande och oroande är att vi faller för det varenda gång. Vi tror på allvar, trots att vi ständigt finner bevis på motsatsen, att den polisiära vägen är den enda rätta.

Den gravt förenklande låtsasvärld som politiker, polis och på tok för många journalister önskar att vi levde i börjar mer och mer sippra in i det allmäna medvetandet. Prat om "hårdare tag" hörs överallt ifrån, med särskilt höga röster från oinsatta skribenter och diverse samhällsförbättrare som aldrig satt sin fot på en fotbollsmatch.

När en överförfriskad 18-åring tog sig in på planen i samband med matchen mellan Malmö och Helsingborg och knuffade till HIF:s målvakt piskade drevet upp till en lynchstämning som spred kalla kårar längs ryggraden. Sju-åtta poliser bar bryskt ut honom, pressen förföljde honom hem och fiskade kommentarer från föräldrarna. Allt ivrigt påhejat av såväl internets alla anonyma troll som krönikörer, supportrar, politiker, - statsministern! - och företrädare för rättsapparaten.

Livstids avstängning! Längre fängelsestraff! Vatten och bröd! Satt i proportion till vad den här personen möjligen gjort sig skyldig till - olaga intrång och ofredande - anser jag det legitimt att kalla reaktionerna överdrivna och dessutom farliga.

Men den som påpekar detta får räkna med mothugg. "Hur kan du försvara det?" är det vanligast. Som om det handlade om det. Det är väl ingen som försvarat att skjuta raketer mot folk eller ta sig in på plan och knuffa till spelare? Bara att reaktionerna och "lösningarna" på sådana ting är - i bästa fall överilade, ogenomtänkta och verkningslösa, i värsta fall integritetskränkande, rättsosäkra och har spår av totalitära drag.

Varje gång vi lagstiftar eller gör polisiära problem av sociala offrar vi också en del av allas vår integritet. Därför måste vi noga väga dessa uppoffringar mot varandra. Tendenserna verkar vara att vi låter detta ske mer lättvindigt utan eftertanke.

Ofta haglar också anklagelser om att vara naiv eller "springa huliganers ärenden". Men naiv är den som tror att problem försvinner för att man lagstiftar mot dom eller för att det rekryteras fler upprätthållare av rådande bestämmelser. Den som inte problematiserar integritet och rättssäkerhet kontra utökadade kontroller och hårdare lagstiftning saknar förmåga att tänka längre än näsan räcker.

Den som tror på repression som medel i första hand och ökad polarisering är den som "springer huliganers ärenden".

Erik Haking

Ny taktik?

------------ Sandberg ---------

--- Adam - Kalle - Dyre - Logi ---

---------- Elmar - Jakob --------

-- Sella ----------------- Sana --

- Pärlan-Stiller-Seb-Drugge-Haglund -

-------------- Hysén --------------

Kanske blir det bättre om vi söker någon sorts dispens för att använda alla våra tänkta ersättare för "Wernbloomrollen" på samma gång?

Philip Haglund klar för IFK Göteborg

Välkommen Philip Haglund! Känn ingen press, men vi förväntar oss att du fixar så vi tar hem guldet i år. Och Champions League. Och VM-guld. Och Nobelpriset. Och Polarpriset. Och tar bort världssvälten. Och gör fred på jorden. Fräls oss!

Välkommen!

Det är lätt att hitta fel!

SÄSONGSTANKAR. Jag har försökt hitta ett bra sätt att inleda den här texten säkert tio minuter nu, men det finns inget bra sätt, så det är väl bara att dyka rakt in!

Det gör ont att hålla på kamraterna just nu! Det är svårt att hitta något positivt med den här säsongen. Precis när det börjat vända iallafall en aning, tack vare samspelet mellan Sella och Hysén, så åker Sella på en skada. Den som inte förstår hur viktig Sella och Hysén är för att den här säsongen inte ska sluta med en kvalplats bör notera följande:
1. Sella har delad andraplats i assistligan med sex poäng.
2. Sedan Sella blev skadad har Blåvitt gjort tre allsvenska mål, varav ett på straff.

Men det är lätt att hitta fel och anledningar till att säsongen är så åt helvete, att Sella är skadad är bara en i mängden. Ett axplock av det som sprids på nätet och på läktaren är:
"Den där borde Sandberg tagit, vi behöver en nu målvakt!"
"Vafan sysslar Lund med, är inte Adam frisk snart?"
"Avgå JO, du är värdelös och gör värdelösa byten!"
"Varför får inte Söder spela?!?"
"Jacob platsar inte!"

Precis som alla andra har jag min uppfattning, och det går inte att peka på att någon enskild spelare skulle stå ansvarig för att det inte gått bra. IFK Göteborg är i dagsläget ett sargat lag, med en darrande ledare som står och antyder värvningar i direktsändning, för att senare ta tillbaka det i ett senare skede. Spelar det någon roll egentligen, det finns väl ingen som på allvar tror att Haglund ska bli någon frälsare?
Att tro det är ungefär lika naivt som att tro att Söder ska vinna skytteligan bara han får längre speltid!

Min bestämda uppfattning är att Blåvitt inte vinner matcher i dagsläget för att truppen som helhet inte håller måttet. JO har en spelidé, men även om vi har en hel del individuellt duktiga spelare räcker inte det om inte laget fungerar som helhet.
I det läget har man två val:
- Spela med en annan spelidé och kanske ett annat spelsystem som laget klarar av att hantera och vinna med.
- Värva in en eller ett par spelare på de positioner där det är som värst för att försöka få laget att fungera med den spelidé man tänkt sig.

Det ska bli mycket intressant att se hur Jonas Olsson tänker försöka ta sig upp ifrån den tiondeplats som vi nu hamnat på. Att värva Haglund kan vara en början, men jag är som sagt skeptisk. Som någon sa:
"Värvningen av Haglund går i linje med Blåvitts nya idé om att satsa på cupen. På cupen Rikets Änglar. Den kan de kanske, med ett nödrop, vinna någon match i..."

Skämt åsido, det kan bli en riktigt mörk höst om det inte händer något nu!

BaraBen "CHOCKavslöjar" - JO är Domenech!

CHOCKAVSLÖJANDE Många är de som grubblat över orsaken till IFK Göteborgs stadigt tilltagande katastrofspel & kräftgång de senaste åren. BaraBen.com kan nu som enda media SUPERexklusivt rapportera om anledningen till Blåvitts spelmässiga ras.

Enligt initierade källor är det nämligen den tidigare franske "fiaskoförbundskaptenen" Raymond Domenech som genom en lömsk plan kidnappat göteborgstränaren Jonas Olsson - för att, efter en rad plastikoperationer, ersätta honom med sig själv. Domenechs skäl till den sluga kuppen uppges vara en flykt undan den lynchning som väntade honom i Frankrike efter att han lyckats totalkvadda ett av världens bästa landslag. Nu tyder allt på att Sveriges mest framgångsrika fotbollsförening, IFK Göteborg, går samma öde till mötes.

BaraBen har fått ta del av en rad bevis för att JO verkligen är RD:

Precis som det Franska landslaget har Blåvitt, trots spelartruppens höga standard, halkat långt efter sina konkurrenter när det gäller både spelkvalitè & resultat...

Båda lagen har gått från ett offensivt, fartfyllt spel till att uppträda defensivt, fegt & långsamt...

I båda fallen envisas man med att använda en ensam & isolerad anfallare...

JO & RD har båda skaffat sig tydliga favoritspelare som i själva verket inte alls platsar på den aktuella nivån...

Ovanstående punkt på bekostnad av att ett flertal duktiga & extremt talangfulla spelare har ställts åt sidan, ibland med rena utfrysningsmetoder...

I såväl det franska landslaget som Blåvitt är det nästan alltid offensiva & tekniska spelare som får stå tillbaka för defensiva & "kraftfulla" dito...

Spelarna i de bägge lagen får ofta spela på "fel" positioner, vilket sprider stor osäkerhet i trupperna...

Liknande huvudlösa & oförklarliga byten genomförs under matcherna, påfallande ofta byts lagens bästa spelare ut...

Kontakten med media & supportrar är identiskt arrogant & klumpig. I båda fallen varvas totalt meningslösa & verklighetsfrånvända analyser med rent provocerande uttalanden...

En gemensam nämnare i intervjuer är att olika utspel används för att flytta fokus från egna tillkortakommanden...

Samma envisa tjurskallighet som ofta ger en känsla av att vissa impopulära beslut tas på rent jävelskap...

Både Jonas Olsson & Raymond Domenech verkar ha en oerhörd förmåga att manipulera sin arbetsgivare till att behålla dem som tränare, trots att alla runt omkring ser att katastrofen närmar sig med oroväckande hastighet...


För övrigt anser jag att Jonas Olsson bör avgå...

Tjonga för livet..

Jag har inte kunnat se särskilt många matcher i år (lika bra det kanske), eftersom jag har varit utomlands med dålig tillgång till internet, men idag fick jag en ledig eftermiddag och bänkade mig i baren på första bästa sportbar. Jag hade läst startuppställningen innan och suckade tungt när jag såg Stiller där. Missförstå mig inte, jag gillar verkligen Stiller, tycker han har härlig inställning och är alltid en potentiell matchvinnare, MEN med Stiller på plan från start - och speciellt på bortaplan – innebär det långbollar, långbollar och åter långbollar (Hjalmar satte ribban redan efter 6 sekunder), vilket jag kan tycka är ett rejält tjänstefel mot kanske ligans mest samlade lag.

Jag orkar inte tjöta om vi ska spela 4-4-2 (vilket vi i princip lirade hela matchen med idag) eller 4-2-3-1 osv. Det spelar ju ingen roll så länge vi ändå inte har något som helst eget spel. Det jag tänkte på idag, som vann matchen för Gefle, var pressen. Jonas Olsson sa efter matchen till Canal+ att planen var att dra isär Gefle och på så vis skapa ytor, vilket enligt Olsson IFK lyckades med i första halvlek. Jag håller inte med. Gefle satte sin press lite innan halva plan, och mot ett lag med kollektiv idétorka fick de precis det de ville, långbollar de enkelt kunde ta hand om, ställa om, och skapa farliga chanser via bägge kanterna.

Det är här det känns som IFK inte har någon plan, utan de lägger press eller spelar avvaktande när de känner för det. Nu är det ju givetvis inte så, JO har givetvis sagt exakt hur pressen ska ligga, och hur de ska ta sig an Gefles kontringar. Men våra långbollar skapar oändliga avstånd mellan mittfält och försvar, så även när våra backar vinner bollen brukar det resultera i ännu ett håglöst tjong på duo Stiller/Hysén. Detta resulterar i felaktiga beslut, om vi tar Gefles mål som exempel: Elmar passar fel på offensiv planhalva, och i sin vilja att vinna tillbaka bollen går han lite dumdristigt fram och kör en glidtackling, utan någon som helst backning bakåt. Där borde JJ vara i en lite tillbakadragen roll, men han är någon helt annanstans, Gefle gör ett snyggt anfall och 1-0 efter lite lamt försvarsspel av Dyrestam.

I andra halvlek är det tydligt att JO har sagt att de ska hålla i bollen mer, och passa längs marken, vilket ger ett större bollinnehav mot ett koncentrerat hemmalag, men med ännu färre målchanser. De bra instick vi har sticker ingen helhjärtat på, och de flesta anfall slutar med ett helt värdelöst inlägg från Lund till Hugosson.

Summa summarum: Vi går in och tror naivt att en långboll kommer tillslut skarvas vidare till en Tobbe på rätt sida och med fart som sätter ett hårt avslut i högra hörnet. Men det hände inte, vi blev ännu en gång sönderlästa, och vår oförmåga att överraska blir tydligare och tydligare. Nu vill JO köra med en offensiv mittfältare, varför inte testa kreativa Allansson på den positionen? Han säger själv att han är innermitt, och idag såg man hur Stiller hamnade i ingenmansland, eller i höjd med Hysén som den andra anfallaren.

Om vi försöker fokusera på det positiva (vilket är svårt som fan, men nu när jag har lugnat mig lite kan jag hitta en del), så har vi flera nyckelspelare som är borta. Vi ska inte se dem som frälsare, men de är ändå ordinarie spelare, och det finns nog inte något lag i Allsvenskan som inte hade saknat en Seb, Sella eller Adam. En annan positiv sak är Joel Allansson, vilket jag tror kan bli en riktig tillgång, redan den här säsongen.

Som sagt, kanske har jag sett alldeles för lite matcher för att gå in och ge mina synpunkter, men det var min observation från matchen, kom gärna och säg om ni tycker jag har fel.