Faksimil från GP.se.
2010/11/21
2010/11/20
Norrmän och sånt
SMÅTT & GÔTT. Det brukar ju sägas att norrmän är lite efter, både vad gäller kultur (när det är 2010-talet lever de kvar i 2000-talet) och vad gäller... ja det mesta egentligen (jag gillar norskarna för de är lite som svenskar fast oförstörda och oskyldiga som små barn). Ibland kan det bli väldigt fel men ibland kan det bli helrätt också. Som i den stora norska nättidningen Nettavisens artikel om vinterturneringen Copa del Sol som Blåvitt ska delta i några veckor efter nyår. Rubriken är "RBK og VIF møter superlag" och en bit ner i texten kan man läsa att
Men det är bara att tacka och ta emot – och konstatera att norrmännen rent fotbollsmässigt lever kvar i 90-talet.
De två första storklubbarna (jag lägger in en brasklapp här, förklaring följer längre ner) inom svensk fotboll brottas just nu med enorma ekonomiska problem och har ett reellt konkurshot hängande över sig. För ÖIS är situationen riktigt allvarlig i och med att man redan bantat sin organisation rejält sedan tidigare i och med nedflyttningen efter säsongen 2009 och till skillnad från tidigare kriser så kommer pappa inte att betala kalaset den här gången.
När det gäller AIK finns det rejält med utgifter att skära i så det ska nog mycket till för att vi ska få se konkurs eller tvångsnedflyttning där även om situationen är riktigt prekär. Man har Allsvenskans dyraste spelartrupp – dyrare än förra året – och har de senaste åren pumpat in massvis med pengar i helt "onödiga" projekt som inte genererat några intäkter tillbaka till klubben.
Den största skillnaden mellan ÖIS och AIK är dock att AIK är too big to fail. Det finns intressen inte bara i den närmsta kretsen kring AIK utan även på annat håll som – rätt eller fel – anser AIK vara en så central del i svensk elitfotboll att en konkurs vore ytterst oönskad sett till svensk klubblagsfotbolls intresse. Jag är – med mina lagsympatier lagda åt sidan – benägen att hålla med. AIK är tillsammans med IFK och MFF för stora och viktiga lag för att tillåtas att gå under.
Det var 50 år sedan ÖIS hade den statusen.
Humorn å sido, så är det bara i Norge som detta faktiskt är en gångbar reklam. Engelsk ligafotboll har en helt ofattbar position i Norge och populärast bland alla lag är inte oväntat Liverpool – som ju även har en stark position i Sverige. Om det är jobbigt med alla Premier League-dårar i Sverige som helt väljer bort svensk klubblagsfotboll så är norrmännen ett steg värre.
Det är ingen slump att figurerna i den norska tecknade serien Pondus – som även är ganska populär här i Sverige – är fotbollsdårar, men inte är det Rosenborg eller Vålerenga eller Viking eller Brann som gäller, nej, det är Liverpool och Leeds som är huvudkaraktärernas favoritlag. Jag fick ett Pondus-album signerat av tecknaren (och Liverpoolfantasten) Frode Øverli på bokmässan för ett par år sedan och jag frågade halvt på skämt om han kunde måla en blåvitrandig Sheffield Wednesday-tröja på den Pondusbild han snabbt tecknade på försättsbladet. Det var ingen rolig blick jag fick tillbaka.
Liverpool är så Norgeinfekterat att Evertonsupportrarna har dedikerat en ramsa till detta faktum.
The city's all ours, the city's all ours! Fuck off to Norway! The city's all ours!
Jag verkar vara en av få som inte är speciellt upprörda över det faktum att William Atashkadeh lämnade oss för Örebro SK. Visst, det är riktigt tråkigt att han inte är kvar i föreningen men sett till förutsättningarna fanns det kanske inte så många valmöjligheter för Mild mer än det han faktiskt gjorde, att erbjuda ett ettårskontrakt med (förmodat relativt) låg lön. Willam har varit skadad från och till i två år. Vi har en anfallsbesättning som består av Tobias Hysén, Robin Söder, Pär Ericsson, Niklas Bärkroth och Hannes Stiller. Oavsett om vi spelar 4-5-1 eller 4-4-2 nästa säsong skulle inte William få speciellt mycket speltid.
Man kan önska att vi skulle kunna sitta på en 40-mannatrupp med en drös talanger som bara väntar på att få blomma ut men det här är tyvärr – precis som för Liverpool och alla Liverpoolsupportrar – verkligheten, inte Football Manager 2011.
Rosenborg sprang igenom Tippeligaen i år igen med tabellraden 19 11 0. Förra säsongen skrapade man ihop 20 9 1. Efter tretton raka ligasegrar mellan 1992 och 2004 följde fyra mediokra säsonger (med "bara" ett guld). Nu verkar man vara tillbaka i storform och har alltså förlorat en enda ligamatch de två senaste säsongerna. Klass.
Tvärt emot de snabba kast som AIK upplevt de senaste åren har Sheffield Wednesdays resa mot undergången varit lång och plågsam. Jag berörde misskötseln av min engelska favoritklubb redan för mer än två år sedan och tyvärr har det inte blivit bättre sedan dess. Med skulder på 26 miljoner pund och en tidsfrist som i realiteten går ut den 1 december ser det inte speciellt ljust ut. Innan dess måste en köpare hittas, annars är det stor risk att The Owls – som haft hand om bland annat Niclas Alexandersson, Roland Nilsson och Klas Ingesson, som vunnit fyra ligatitlar och tre FA-cuper och som är en av världens äldsta fotbollsklubbar – inte längre existerar till jul.
Det är sådant som händer när medlemmarna förlorar makten till någon som bara tänker på pengar. Låt det inte hända här. Det är ditt ansvar. Bli medlem i IFK Göteborg.
Brasklappen ja. När Gefle IF nu klarade sig kvar i Allsvenskan genom vinst i kvalet mot GIF Sundsvall var det kanske inte så många som reflekterade över hur kul det är att en gammal storklubb som Gefle får förnyat allsvenskt kontrakt. Storklubb? Javisst, när fotbollen var ung runt sekelskiftet var Gefle en av Sveriges absolut bästa fotbollslag. På grund av det långa avståndet matchades de aldrig mot den tidens giganter Örgryte, men det AIK som slog ÖIS med 1–0 i Svenska Mästerskapets final (och enda match...) i slutet av juli år 1900 fick en dryg månad senare storstryk av Gefle med 9–0 i spelet om den Rosenska pokalen.
Gefles tabellrad mot AIK och Djurgården under åren 1899 till 1903, i matcher som man dessutom alltid spelade på bortaplan i Stockholm, lyder 6 1 0 23-3. Tänk på det nästa gång du undrar vad i helvete Gefle gör i vår högsta serie.
[n]å bekreftes det nemlig at Rosenborg og Vålerenga er klar for turneringen sammen med lag som Sjakhtar Donetsk, Spartak Moskva, Rapid Bucuresti og IFK Göteborg.Det är inte vilka lag som helst som räknas upp i samma andetag som IFK Göteborg. Samtidigt lite förvånande när vi sitter här, sjundeplacerade i Allsvenskan och med bitterhet ser storlagen Trelleborg, Mjällby och Häcken närmast i tabellen...
Men det är bara att tacka och ta emot – och konstatera att norrmännen rent fotbollsmässigt lever kvar i 90-talet.
»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«
De två första storklubbarna (jag lägger in en brasklapp här, förklaring följer längre ner) inom svensk fotboll brottas just nu med enorma ekonomiska problem och har ett reellt konkurshot hängande över sig. För ÖIS är situationen riktigt allvarlig i och med att man redan bantat sin organisation rejält sedan tidigare i och med nedflyttningen efter säsongen 2009 och till skillnad från tidigare kriser så kommer pappa inte att betala kalaset den här gången.
När det gäller AIK finns det rejält med utgifter att skära i så det ska nog mycket till för att vi ska få se konkurs eller tvångsnedflyttning där även om situationen är riktigt prekär. Man har Allsvenskans dyraste spelartrupp – dyrare än förra året – och har de senaste åren pumpat in massvis med pengar i helt "onödiga" projekt som inte genererat några intäkter tillbaka till klubben.
Den största skillnaden mellan ÖIS och AIK är dock att AIK är too big to fail. Det finns intressen inte bara i den närmsta kretsen kring AIK utan även på annat håll som – rätt eller fel – anser AIK vara en så central del i svensk elitfotboll att en konkurs vore ytterst oönskad sett till svensk klubblagsfotbolls intresse. Jag är – med mina lagsympatier lagda åt sidan – benägen att hålla med. AIK är tillsammans med IFK och MFF för stora och viktiga lag för att tillåtas att gå under.
Det var 50 år sedan ÖIS hade den statusen.
»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«
Humorn å sido, så är det bara i Norge som detta faktiskt är en gångbar reklam. Engelsk ligafotboll har en helt ofattbar position i Norge och populärast bland alla lag är inte oväntat Liverpool – som ju även har en stark position i Sverige. Om det är jobbigt med alla Premier League-dårar i Sverige som helt väljer bort svensk klubblagsfotboll så är norrmännen ett steg värre.
Det är ingen slump att figurerna i den norska tecknade serien Pondus – som även är ganska populär här i Sverige – är fotbollsdårar, men inte är det Rosenborg eller Vålerenga eller Viking eller Brann som gäller, nej, det är Liverpool och Leeds som är huvudkaraktärernas favoritlag. Jag fick ett Pondus-album signerat av tecknaren (och Liverpoolfantasten) Frode Øverli på bokmässan för ett par år sedan och jag frågade halvt på skämt om han kunde måla en blåvitrandig Sheffield Wednesday-tröja på den Pondusbild han snabbt tecknade på försättsbladet. Det var ingen rolig blick jag fick tillbaka.
Liverpool är så Norgeinfekterat att Evertonsupportrarna har dedikerat en ramsa till detta faktum.
The city's all ours, the city's all ours! Fuck off to Norway! The city's all ours!
»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«
Jag verkar vara en av få som inte är speciellt upprörda över det faktum att William Atashkadeh lämnade oss för Örebro SK. Visst, det är riktigt tråkigt att han inte är kvar i föreningen men sett till förutsättningarna fanns det kanske inte så många valmöjligheter för Mild mer än det han faktiskt gjorde, att erbjuda ett ettårskontrakt med (förmodat relativt) låg lön. Willam har varit skadad från och till i två år. Vi har en anfallsbesättning som består av Tobias Hysén, Robin Söder, Pär Ericsson, Niklas Bärkroth och Hannes Stiller. Oavsett om vi spelar 4-5-1 eller 4-4-2 nästa säsong skulle inte William få speciellt mycket speltid.
Man kan önska att vi skulle kunna sitta på en 40-mannatrupp med en drös talanger som bara väntar på att få blomma ut men det här är tyvärr – precis som för Liverpool och alla Liverpoolsupportrar – verkligheten, inte Football Manager 2011.
»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«
Rosenborg sprang igenom Tippeligaen i år igen med tabellraden 19 11 0. Förra säsongen skrapade man ihop 20 9 1. Efter tretton raka ligasegrar mellan 1992 och 2004 följde fyra mediokra säsonger (med "bara" ett guld). Nu verkar man vara tillbaka i storform och har alltså förlorat en enda ligamatch de två senaste säsongerna. Klass.
»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«
Tvärt emot de snabba kast som AIK upplevt de senaste åren har Sheffield Wednesdays resa mot undergången varit lång och plågsam. Jag berörde misskötseln av min engelska favoritklubb redan för mer än två år sedan och tyvärr har det inte blivit bättre sedan dess. Med skulder på 26 miljoner pund och en tidsfrist som i realiteten går ut den 1 december ser det inte speciellt ljust ut. Innan dess måste en köpare hittas, annars är det stor risk att The Owls – som haft hand om bland annat Niclas Alexandersson, Roland Nilsson och Klas Ingesson, som vunnit fyra ligatitlar och tre FA-cuper och som är en av världens äldsta fotbollsklubbar – inte längre existerar till jul.
Det är sådant som händer när medlemmarna förlorar makten till någon som bara tänker på pengar. Låt det inte hända här. Det är ditt ansvar. Bli medlem i IFK Göteborg.
»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«
Brasklappen ja. När Gefle IF nu klarade sig kvar i Allsvenskan genom vinst i kvalet mot GIF Sundsvall var det kanske inte så många som reflekterade över hur kul det är att en gammal storklubb som Gefle får förnyat allsvenskt kontrakt. Storklubb? Javisst, när fotbollen var ung runt sekelskiftet var Gefle en av Sveriges absolut bästa fotbollslag. På grund av det långa avståndet matchades de aldrig mot den tidens giganter Örgryte, men det AIK som slog ÖIS med 1–0 i Svenska Mästerskapets final (och enda match...) i slutet av juli år 1900 fick en dryg månad senare storstryk av Gefle med 9–0 i spelet om den Rosenska pokalen.
Gefles tabellrad mot AIK och Djurgården under åren 1899 till 1903, i matcher som man dessutom alltid spelade på bortaplan i Stockholm, lyder 6 1 0 23-3. Tänk på det nästa gång du undrar vad i helvete Gefle gör i vår högsta serie.
2010/11/19
Bara 10 procent av fansen har förtroende för Olsson
SUPPORTERMAKT. Under säsongen 2010 har en vild debatt rasat om tränarfrågan i IFK Göteborg. Den katastrofala säsongsinledningen tvingade sportchef Håkan Mild att agera - men inte så som de flesta hade trott. Han spräckte tränarduon Stefan Rehn och Jonas Olsson, genom att degradera Rehn.
Sedan dess har det återkommande supporterkravet om tränarnas avgång ventilerats bland gästkrönikor, analyser och kommentarer både här på BaraBen.com men även i den övriga blåvita debattsfären. Därför höll vi på BaraBen.com under en dryg veckas tid i november en läsaromröstning för att ge en bättre bild av supportrarnas inställning till föreningens nuvarande A-lagstränare.
Här är siffrorna från BaraBens läsarundersökning (Antal röster inom parantes):
Frågan som ställdes var:
Eftersom över 1 000 personer har röstat kan detta anses som en mycket trovärdig undersökning av supportrarnas åsikt i frågan. Det finns visst bortfall i att en del andra supportrar än blåvita har röstat - eftersom vi inte har någon spärr mot att andra lags fans läser eller deltar här - och även en viss risk för minimalt "fusk" i och med att väldigt irriterade eller väldigt sympatiserande människor kan rösta från flera olika IP-adresser.
Men kontentan är i vilket fall som helst att det här är en svidande supporterkritik mot IFK Göteborg. Kamratgårdens hantering av säsongen 2010 och framför allt mot tränarens hanteringen av A-laget har ett väldigt svagt stöd bland supportrarna. Den största kategorin av röstande är de som inte alls har något förtroende för tränaren över huvud taget, 32 procent - nästan 15 gånger fler (14.95) än de som har ett väldigt stort förtroende för tränaren.
Samtidigt placerar sig 88 procent av supportrarna på en åsikt från "lite grann" till "inget alls". Det vill säga att drygt nio av tio BaraBen-läsare visar svalt eller inget stöd till den nuvarande huvudtränaren i IFK Göteborg. Om mitten-alternativet i stället läggs med på den positiva sidan av skalan så får de som uttrycker sympati från "lite grann" till "väldigt stort" bara 36 procent av sympatierna. Slutresultatet blir en övervikt mot den negativa sidan med hela 52 procent av supportrarna.
En våg av kritik mot IFK Göteborg som blir svår att ignorera.
Oavsett om Håkan Mild - precis som han verkar - är helt inställd på att ge Jonas Olsson ett fortsatt förtroende, så har redan supportrarna en extremt skeptisk inställning till hans arbete. Detta innebär naturligtvis att IFK Göteborg kan gå in i säsongen 2010 med en färdig frustration som ligger och bubblar under ytan bland medlemmar och supportrar. Det innebär naturligtvis att pressen på att prestera på både försäsongen, men sedan även i Svenska Cupen och Allsvenskan blir enorm.
Alltså värre än den brukar vara hos segertörstande Blåvittsupportrar.
En modig och självsäker ledare säger i det läget att han skiter i kritiken. Han tror på sin vision om fotbollen och laget. Problemet för den typen av ledare är att han själv riskerar att bli avsatt - om inte resultaten lever upp till inställningen. Här står IFK Göteborg, men även sportchef Håkan Mild, inför en gigantisk utmaning. Efter fiaskosäsongen 2010 kritiserar en enorm del av supporterskaran tränarens arbete och en stor del av dessa vill även se tränarens avgång.
Det kan bli ett väldigt tungt ok att ha på sina axlar när en ny "fräsch" säsong skall inledas. En eller två förluster i början av Allsvenskan kan vara allt som krävs för att supportrarna blir helt vansinniga och ställer krav om både tränarens, men även Håkan Milds och styrelsens avgång. För de som är ansvariga i slutändan måste naturligtvis stå sitt kast och försvara de beslut som tas. Även beslut som att låta en skarpt kritiserad tränare få sitta kvar - trots ett totalt fiasko i ligan 2010.
Om Jonas Olsson tränar IFK Göteborg i april 2011 krävs en serie av segrar i början av säsongen. Dessutom krävs det en rätt så offensiv och vågad coachning, annars riskerar vi att hamna i precis samma situation som under 2002 - där supportrarnas frustration till slut exploderar i vansinnesdåd och regelrätta hot. Det är en utveckling som knappast är svår att förutspå i dagsläget. Men det är ännu värre om de med ansvar inser att samma situation kan ligga nära till hands, men skiter i att förebygga det.
Pressen på Blåvitt inför säsongen 2011 är den absolut största i modern tid.
Sedan dess har det återkommande supporterkravet om tränarnas avgång ventilerats bland gästkrönikor, analyser och kommentarer både här på BaraBen.com men även i den övriga blåvita debattsfären. Därför höll vi på BaraBen.com under en dryg veckas tid i november en läsaromröstning för att ge en bättre bild av supportrarnas inställning till föreningens nuvarande A-lagstränare.
Här är siffrorna från BaraBens läsarundersökning (Antal röster inom parantes):
Frågan som ställdes var:
Vilket förtroende har du för Jonas Olsson?
Väldigt stort: 2 procent (22)
Stort: 8 procent (89)
Lite grann: 26 procent (270)
Knappt något: 30 procent (318)
Inget alls: 32 procent (329)
Eftersom över 1 000 personer har röstat kan detta anses som en mycket trovärdig undersökning av supportrarnas åsikt i frågan. Det finns visst bortfall i att en del andra supportrar än blåvita har röstat - eftersom vi inte har någon spärr mot att andra lags fans läser eller deltar här - och även en viss risk för minimalt "fusk" i och med att väldigt irriterade eller väldigt sympatiserande människor kan rösta från flera olika IP-adresser.
Men kontentan är i vilket fall som helst att det här är en svidande supporterkritik mot IFK Göteborg. Kamratgårdens hantering av säsongen 2010 och framför allt mot tränarens hanteringen av A-laget har ett väldigt svagt stöd bland supportrarna. Den största kategorin av röstande är de som inte alls har något förtroende för tränaren över huvud taget, 32 procent - nästan 15 gånger fler (14.95) än de som har ett väldigt stort förtroende för tränaren.
Samtidigt placerar sig 88 procent av supportrarna på en åsikt från "lite grann" till "inget alls". Det vill säga att drygt nio av tio BaraBen-läsare visar svalt eller inget stöd till den nuvarande huvudtränaren i IFK Göteborg. Om mitten-alternativet i stället läggs med på den positiva sidan av skalan så får de som uttrycker sympati från "lite grann" till "väldigt stort" bara 36 procent av sympatierna. Slutresultatet blir en övervikt mot den negativa sidan med hela 52 procent av supportrarna.
En våg av kritik mot IFK Göteborg som blir svår att ignorera.
Oavsett om Håkan Mild - precis som han verkar - är helt inställd på att ge Jonas Olsson ett fortsatt förtroende, så har redan supportrarna en extremt skeptisk inställning till hans arbete. Detta innebär naturligtvis att IFK Göteborg kan gå in i säsongen 2010 med en färdig frustration som ligger och bubblar under ytan bland medlemmar och supportrar. Det innebär naturligtvis att pressen på att prestera på både försäsongen, men sedan även i Svenska Cupen och Allsvenskan blir enorm.
Alltså värre än den brukar vara hos segertörstande Blåvittsupportrar.
En modig och självsäker ledare säger i det läget att han skiter i kritiken. Han tror på sin vision om fotbollen och laget. Problemet för den typen av ledare är att han själv riskerar att bli avsatt - om inte resultaten lever upp till inställningen. Här står IFK Göteborg, men även sportchef Håkan Mild, inför en gigantisk utmaning. Efter fiaskosäsongen 2010 kritiserar en enorm del av supporterskaran tränarens arbete och en stor del av dessa vill även se tränarens avgång.
Det kan bli ett väldigt tungt ok att ha på sina axlar när en ny "fräsch" säsong skall inledas. En eller två förluster i början av Allsvenskan kan vara allt som krävs för att supportrarna blir helt vansinniga och ställer krav om både tränarens, men även Håkan Milds och styrelsens avgång. För de som är ansvariga i slutändan måste naturligtvis stå sitt kast och försvara de beslut som tas. Även beslut som att låta en skarpt kritiserad tränare få sitta kvar - trots ett totalt fiasko i ligan 2010.
Om Jonas Olsson tränar IFK Göteborg i april 2011 krävs en serie av segrar i början av säsongen. Dessutom krävs det en rätt så offensiv och vågad coachning, annars riskerar vi att hamna i precis samma situation som under 2002 - där supportrarnas frustration till slut exploderar i vansinnesdåd och regelrätta hot. Det är en utveckling som knappast är svår att förutspå i dagsläget. Men det är ännu värre om de med ansvar inser att samma situation kan ligga nära till hands, men skiter i att förebygga det.
Pressen på Blåvitt inför säsongen 2011 är den absolut största i modern tid.
2010/11/18
Just nu: Gratis frakt i BaraBens shop!
JULSHOPPING. Många läsare har hört av sig till oss på BaraBen.com och frågat om vår shop fortfarande är i gång - eftersom vi inte har gjort någon reklam för den under 2010. Svaret är, naturligtvis!Alternativa Shopen, BaraBens souvenir- och supportershop finns självklart kvar och enligt ryktet kommer en rad nya motiv upp inom kort...
För att påminna er om detta och om den annalkande julhysterin kör vi ett specialerbjudande under de 15 sista dagarna i november: fri frakt på all julshopping i BaraBen Shop! Mellan 15-30 november bjuder alltså BaraBen på hela frakten för alla beställningar från vår shop.
Rabattkod: "TIDIGSHOPPING".
Så var ute i god tid och beställ julklapparna till brorsan, syrran, flickvännen, farsan, morsan, jobbarkompisen, frugan, pojkvännen eller polaren! Hos BaraBen Shop finns allt från hood-tröjor till stringtrosor, från väskor till babykläder. Vill du ha en rolig eller skön supporterpryl att ge bort - kolla in Alternativa Shopen!
När du utformat ditt klädesplagg genom att själv välja vilken produkt du ska placera vilket motiv på (se den enkla instruktionen här intill) - knappar du bara in koden "TIDIGSHOPPING" i rabattkodsfältet i kassan - och handlar helt utan frakt under hela 15-dagarsperioden!
BaraBen.com och Alternativa Shopen önskar dig
en riktigt god jul, och glad påsk Djurgården.
en riktigt god jul, och glad påsk Djurgården.
Centern = AIK?
IDROTT OCH POLITIK. Någon mer än jag som började skratta när man i stans enda morgontidning kunde läsa att Centerpartiet nu har en ny partisekreterare som säger såhär om sitt parti: "Vi är som AIK, vi finns överallt och det skall vara vårt motto". TT har även pumpat ut denna nyhet överallt. Skönt och smart utspel av karln som nu är ansvarig för, och skall få rätsida på, bland annat Centerpartiets kommunikation och ledarskap.
Lite självrannsakan från det gamla bondeförbundet hade kanske varit smart då de senast fick hela 3,3 % i Solnas kommunval och i Göteborg hela 2,3%, en siffra som inte lär öka. Jag blir i alla fall inte jättesugen på att rösta C i nästa val och känna mig som AIK. Och jag tror tyvärr inte C haft eller kommer att få något märkbart väljarstöd i stora stygga black army.
Om Centern nu är i gärningen att försöka stärka och ladda sitt varumärke så borde de gjort det med ord och liknelser som av allmänheten uppfattas som positivt. Till exempel ordet "förändring". Inte "AIK" som ju ständigt förknippas med kaos och får alla utom gnagarna själva att se rött.
Centern borde kanske snarare använt den galne och incestuöse kejsar Caligulas ordspåk som råttorna också kör med: "Må de hata oss – blott de frukta oss". Men tyvärr är det väl snarare SD som kommer börja köra med den snart efter att den mobbade folkdräktsfjollan inte får gå på nobelbalen på slottet...
BaraBens följdfrågor till Centerpartiet som numera alltså skall vara som AIK:
Lite självrannsakan från det gamla bondeförbundet hade kanske varit smart då de senast fick hela 3,3 % i Solnas kommunval och i Göteborg hela 2,3%, en siffra som inte lär öka. Jag blir i alla fall inte jättesugen på att rösta C i nästa val och känna mig som AIK. Och jag tror tyvärr inte C haft eller kommer att få något märkbart väljarstöd i stora stygga black army.
Om Centern nu är i gärningen att försöka stärka och ladda sitt varumärke så borde de gjort det med ord och liknelser som av allmänheten uppfattas som positivt. Till exempel ordet "förändring". Inte "AIK" som ju ständigt förknippas med kaos och får alla utom gnagarna själva att se rött.
Centern borde kanske snarare använt den galne och incestuöse kejsar Caligulas ordspåk som råttorna också kör med: "Må de hata oss – blott de frukta oss". Men tyvärr är det väl snarare SD som kommer börja köra med den snart efter att den mobbade folkdräktsfjollan inte får gå på nobelbalen på slottet...
BaraBens följdfrågor till Centerpartiet som numera alltså skall vara som AIK:
- Är (parti)styrelsen avskydd av medlemmarna?
- Är Centern också konkursshotad (Svar: NEJ, det är faktiskt landets rikaste parti)
- "Galgas" nytillkomna medlemmar?
- Är Federley eran Dulee, Hedman eller Bojan?
- Är det kris i C (Svar: typ snart ja om de fortsätter tappa som sista valen)
Här är bakgrunden till Lagrellfilmen
KANAL GLENN. I går lades en film upp här på BaraBen, själva filmen i sig får det hela att framstå som mer utav en pajkastning, så här nedan kommer jag att förklara min syn på det hela.
Som ni alla vet så tog jag hem vinsten i Supporterlaget, när diplom för det hela delades ut på scen precis i början av galan så blev vi uppkallade på scen av Lagrell, som innan han hunnit blinka gick ner från scenen. Jag blev lite förvånad och undrade varför han inte var kvar på scenen och gratulerade oss. Med tanke på att han är ordförande i SvFF så borde han väl i alla fall vara med under själva utdelningen.
Men detta var inget jag tänkte mer på när jag hade en fortsatt trevlig kväll och minglade omkring och pratade med bland annat Wernblom, Allbäck och Källström. Efter galan så blev det dags för efterfest i en bar som låg i Malmö Arena.
När jag såg Lagrell stå därinne så gick jag artigt fram och hälsade. Jag tänkte att jag kunde få besvarat på en av mina många frågor till förbundets ordförande.
”Hur ser du på PL13 och hur vi supporters känner om den? Ni utsätter vanliga supporters för att bli förödmjukade av polisen för att ni vill ge er på huliganer. Kan du stå för den lagen och skydda hur vi som inte gjort något känner?”
Var den enda frågan jag hann med. Svaret på denna blev något i stil med att SvFF inte har något med lagar och regler som införs att göra, utan att det enbart är klubbarna som har format och beslutat om lagen, varpå jag tvärt sa emot att det inte kan stämma då SvFF var en av dem som förespråkade den lagen allra mest. Det hela verkade bli för mycket för Lagrell som direkt började slänga ut sig det ena efter det andra som om jag hade tryckt honom upp mot väggen.
Det var i detta skede jag tog upp min kamera och bad honom säga det in i den.
Jag må inte ha agerat som en saklig och lugn supporter i det sista. Men även när jag agerade lugnt och sakligt och bara ville ha svar på några enkla frågor så kunde inte Lagrell ge mig ett ordentligt svar. Hade jag vetat hur det hela skulle eskalera till en pajkastning så hade jag givetvis haft uppe kameran från hela början, men jag hade inte i tanke att han skulle se det hela som någon slags förolämpning.
Jag står för mitt agerande i filmen, jag hade druckit några öl, men inte så pass mycket att jag inte gick att resonera eller prata med. Jag ville få med den supporterfientlighet jag från ingenstans började känna ifrån Lagrells sida efter en oskyldig fråga.
Det kan ha varit fel läge att ställa en sådan fråga då även han verkade ha tagit sig aningen mer än mig att dricka. Men är man ordförande i Svenska Fotbollsförbundet så ska man vara beredd på frågor i alla lägen, utan att hetsa upp sig för ingenting.
Jag gick inte dit för att börja bråka, jag gick dit för att få svar på några frågor gällande den produkt som jag, tillsammans med 500 000 andra, årligen lägger ut tusentals kronor och hundratals timmar på.
Ett ordentligt svar, kände jag mig berättigad.
Som ni alla vet så tog jag hem vinsten i Supporterlaget, när diplom för det hela delades ut på scen precis i början av galan så blev vi uppkallade på scen av Lagrell, som innan han hunnit blinka gick ner från scenen. Jag blev lite förvånad och undrade varför han inte var kvar på scenen och gratulerade oss. Med tanke på att han är ordförande i SvFF så borde han väl i alla fall vara med under själva utdelningen.
Men detta var inget jag tänkte mer på när jag hade en fortsatt trevlig kväll och minglade omkring och pratade med bland annat Wernblom, Allbäck och Källström. Efter galan så blev det dags för efterfest i en bar som låg i Malmö Arena.
När jag såg Lagrell stå därinne så gick jag artigt fram och hälsade. Jag tänkte att jag kunde få besvarat på en av mina många frågor till förbundets ordförande.
”Hur ser du på PL13 och hur vi supporters känner om den? Ni utsätter vanliga supporters för att bli förödmjukade av polisen för att ni vill ge er på huliganer. Kan du stå för den lagen och skydda hur vi som inte gjort något känner?”
Var den enda frågan jag hann med. Svaret på denna blev något i stil med att SvFF inte har något med lagar och regler som införs att göra, utan att det enbart är klubbarna som har format och beslutat om lagen, varpå jag tvärt sa emot att det inte kan stämma då SvFF var en av dem som förespråkade den lagen allra mest. Det hela verkade bli för mycket för Lagrell som direkt började slänga ut sig det ena efter det andra som om jag hade tryckt honom upp mot väggen.
Det var i detta skede jag tog upp min kamera och bad honom säga det in i den.
Jag må inte ha agerat som en saklig och lugn supporter i det sista. Men även när jag agerade lugnt och sakligt och bara ville ha svar på några enkla frågor så kunde inte Lagrell ge mig ett ordentligt svar. Hade jag vetat hur det hela skulle eskalera till en pajkastning så hade jag givetvis haft uppe kameran från hela början, men jag hade inte i tanke att han skulle se det hela som någon slags förolämpning.
Jag står för mitt agerande i filmen, jag hade druckit några öl, men inte så pass mycket att jag inte gick att resonera eller prata med. Jag ville få med den supporterfientlighet jag från ingenstans började känna ifrån Lagrells sida efter en oskyldig fråga.
Det kan ha varit fel läge att ställa en sådan fråga då även han verkade ha tagit sig aningen mer än mig att dricka. Men är man ordförande i Svenska Fotbollsförbundet så ska man vara beredd på frågor i alla lägen, utan att hetsa upp sig för ingenting.
Jag gick inte dit för att börja bråka, jag gick dit för att få svar på några frågor gällande den produkt som jag, tillsammans med 500 000 andra, årligen lägger ut tusentals kronor och hundratals timmar på.
Ett ordentligt svar, kände jag mig berättigad.
2010/11/17
I dagens godispåse hittar vi...
GOTT OCH BLANDAT. Som jag har väntat, nu är det dags, äntligen är det träningslandskamp igen! Inget får mig att gå igång så mycket som att se landslaget spela en betydelselös vänskapsmatch. Sällan känns mina byxor så tajta som vid tanken av att slå mig ner i tv-soffan och se 22 spelare som alla gör sitt yttersta för att inte få ett blåmärke. Själv kan jag knappt bärga mig tills jag får se en klasspelare som Alexander Gerndt springa in på planen i den blågula dressen, vilken upplevelse.
Somliga av er har svårt att uppfatta ironi och sarkasm i textform har jag förstått, ovan har ni ett exempel på hur det kan se ut. Så enbart för att förtydliga det för er så; FAN VAD JAG HATAR LANDSKAMPER! Föresten, landskamp? ”kamp?”, om det är något historien har lärt oss så är det väl att sådana här matcher blir allt annat än någon kamp. Bara jag som låter bli att zappa in TV10 ikväll?
På tal om kamp kommer jag osökt in på nästa punkt. Det rapporteras nu om att blåvitt spanat in två isländska mittbackstalanger. Samma isländska fotbollssajt som nyligen skrev om Maccabi Haifas återfunna intresse för Ragnar Sigurdsson skriver nu att blåvitt följer Jón Gudni Fjóluson och Elfar Freyr Helgason. Den sistnämnda för närvarande i Breidablik som är nykrönta ligamästare, har nyligen provspelat för Reading och AEK Aten sägs också vara intresserade av honom, så även… Helsingborg? Fjóluson har enligt uppgift attraherat så väl Bayern Münchens som PSV Eindhovens intresse.
Det lär alltså inte bli en lätt match att övertyga islänningarna om att välja IFK Göteborg om ovannämnda lag visar seriöst intresse. Det om något kommer bli en kamp. Men det som talar till ”vår” fördel är i så fall att Skandinavien är ett rimligt steg för dem. Både Fjóluson och Helgason borde inse svårigheten i att ta en plats i en storklubb i Europa redan nu.
Så nu befinner vi oss i en prekär situation:
• Ragnar vill vidare och ska vi få någorlunda acceptabel summa är det i vinter vi ska sälja.
• Turunen trivs i Trelleborg och om skåningarna själva får bestämma så spelar ”Muki” på Vångavallen även nästa år.
• Kalle har tröttnat på Gamla Ullevis obekväma bänk och får han inga intentioner på att JO är villig att satsa på honom kommer han söka sig någon annanstans. Knappast något man kan klandra honom för, speciellt inte när det dessutom ska finnas flera intressenter.
• Carlssons kontrakt går ut och han har själv uttryckt sitt intresse för att ”flytta hem” till Sthlm.
Men var är det här för islänningar då? En snabb sökning på nätet säger oss följande:
Elfar Freyr Helgason, 21 årig mittback, ordinarie i sitt klubblag och har 4 U21-landslagsmatcher på meritlistan. Utöver AEK Aten och Reading så sägs Nordsjälland och Lilleström studera honom under lupp. Under en reservlagsmatch med Reading förra veckan ådrog han sig en lättare skallskada vilket gör att han kommer ta det lugnt dem närmsta dagarna. Men den 30:e november startar blåvitt upp träningen igen, och Håkan Mild bekräftar att förmodligen kommer Helguson vara på plats för provspel då.
Jón Gudni Fjóluson, 20 år, blev ordinarie i klubblaget under fjolåret, har precis som Helgason meriter från U21 men även 3 A-landslagsmatcher på resumén. Mittback som även kan användas på det defensiva mittfältet. Om rapporterna stämmer så kan Fjóluson bli en riktig favorit för oss Wernbloom-älskare. Killen ska under provspel med Bayerns u-lag endast klarat sig kvar på plan i 60 minuter, varefter han drog på sig ett rött kort efter att ha satsat alldeles för friskt i några dueller.
Nu återstår det bara att se huruvida dessa herrar blir aktuella för blåvitt eller ej. Jag vet att jag själv kommer försöka ta chansen att se när åtminstone någon av dem provtränar, för att en förstärkning i backlinjen känns i allra högsta grad nödvändig. Speciellt om den fruktade backflykten kommer inträffa.
Somliga av er har svårt att uppfatta ironi och sarkasm i textform har jag förstått, ovan har ni ett exempel på hur det kan se ut. Så enbart för att förtydliga det för er så; FAN VAD JAG HATAR LANDSKAMPER! Föresten, landskamp? ”kamp?”, om det är något historien har lärt oss så är det väl att sådana här matcher blir allt annat än någon kamp. Bara jag som låter bli att zappa in TV10 ikväll?
På tal om kamp kommer jag osökt in på nästa punkt. Det rapporteras nu om att blåvitt spanat in två isländska mittbackstalanger. Samma isländska fotbollssajt som nyligen skrev om Maccabi Haifas återfunna intresse för Ragnar Sigurdsson skriver nu att blåvitt följer Jón Gudni Fjóluson och Elfar Freyr Helgason. Den sistnämnda för närvarande i Breidablik som är nykrönta ligamästare, har nyligen provspelat för Reading och AEK Aten sägs också vara intresserade av honom, så även… Helsingborg? Fjóluson har enligt uppgift attraherat så väl Bayern Münchens som PSV Eindhovens intresse.
Det lär alltså inte bli en lätt match att övertyga islänningarna om att välja IFK Göteborg om ovannämnda lag visar seriöst intresse. Det om något kommer bli en kamp. Men det som talar till ”vår” fördel är i så fall att Skandinavien är ett rimligt steg för dem. Både Fjóluson och Helgason borde inse svårigheten i att ta en plats i en storklubb i Europa redan nu.
Så nu befinner vi oss i en prekär situation:
• Ragnar vill vidare och ska vi få någorlunda acceptabel summa är det i vinter vi ska sälja.
• Turunen trivs i Trelleborg och om skåningarna själva får bestämma så spelar ”Muki” på Vångavallen även nästa år.
• Kalle har tröttnat på Gamla Ullevis obekväma bänk och får han inga intentioner på att JO är villig att satsa på honom kommer han söka sig någon annanstans. Knappast något man kan klandra honom för, speciellt inte när det dessutom ska finnas flera intressenter.
• Carlssons kontrakt går ut och han har själv uttryckt sitt intresse för att ”flytta hem” till Sthlm.
Men var är det här för islänningar då? En snabb sökning på nätet säger oss följande:
Elfar Freyr Helgason, 21 årig mittback, ordinarie i sitt klubblag och har 4 U21-landslagsmatcher på meritlistan. Utöver AEK Aten och Reading så sägs Nordsjälland och Lilleström studera honom under lupp. Under en reservlagsmatch med Reading förra veckan ådrog han sig en lättare skallskada vilket gör att han kommer ta det lugnt dem närmsta dagarna. Men den 30:e november startar blåvitt upp träningen igen, och Håkan Mild bekräftar att förmodligen kommer Helguson vara på plats för provspel då.
Jón Gudni Fjóluson, 20 år, blev ordinarie i klubblaget under fjolåret, har precis som Helgason meriter från U21 men även 3 A-landslagsmatcher på resumén. Mittback som även kan användas på det defensiva mittfältet. Om rapporterna stämmer så kan Fjóluson bli en riktig favorit för oss Wernbloom-älskare. Killen ska under provspel med Bayerns u-lag endast klarat sig kvar på plan i 60 minuter, varefter han drog på sig ett rött kort efter att ha satsat alldeles för friskt i några dueller.
Nu återstår det bara att se huruvida dessa herrar blir aktuella för blåvitt eller ej. Jag vet att jag själv kommer försöka ta chansen att se när åtminstone någon av dem provtränar, för att en förstärkning i backlinjen känns i allra högsta grad nödvändig. Speciellt om den fruktade backflykten kommer inträffa.
2010/11/16
När började Blåvitt med allmosor till andra lag?
GÄSTKRÖNIKA. BaraBen.com välkomnar gästkrönikor från er läsare och supportrar. Ibland från ett okänt namn, ibland en fotbollsprofil, ibland en anonym person. Vill du dela med dig av dina åsikter till BaraBens tiotusentals läsare så mejla in ditt material till oss. I dag undrar Johan Spiik vad Blåvitt sysslat med i "William-affären".
En reflektion av nyheten att William Atashkadeh lämnar IFK Göteborg för Örebro SK. Ja, vad ska man säga? Första intrycket är ju att det är en väldigt underlig övergång. Dels för att William Atashkadeh har setts som en oerhört stor talang, en spelartyp Blåvitt saknat. Dels för att han går till en annan allsvensk konkurrent, som en försäljning och inte en utlåning. Visst, detta beror ju klart på att han inte hade ett kontrakt och så vidare. Men att utåt sett lov hylla en spelare så mycket för att sedan skänka bort honom till en konkurrent förefaller ju vara helt obegripligt.
Läser Håkan Milds uttalande om affären:
– Fanns en ambition att behålla den unge anfallaren.
– Med tanke på den konkurrens som finns på Williams position och det faktum att han dragit med en hel del skador de senaste två åren gjorde att vi erbjöd honom ett år till att börja med.
– Att ett topplag i allsvenskan vill ha spelare från vår u-trupp är samtidigt ett bevis på att vi jobbar väldigt bra med vår utbildning.
Hur kan man kalla något ”en ambition att behålla en spelare”, när man för det första enbart erbjuder ett kontrakt på ett år? Och för det andra hyllar att så kallade "topplag" i allsvenskan vill ha våra spelare från vår u-trupp? Vi behöver ju spelartyper som William mer än någonsin.
Ett kontrakt som är på ett år erbjuder man väl till spelare som är på ålderns höst? Sådana spelare som man inte riktigt vet om de håller i mer en ett år men som är betydelsefulla för bredden av truppen, samt är en mentor till de yngre etcetera. Man erbjuder inte det till individer som är 18 år, ses som talanger utöver det vanliga och som vad jag kan minnas inte är en hög kostnad för en klubb, utan snarare en investering i framtida framgångar. Dels för att William Atashkadeh hade ju inte ens a-lags kontrakt sen innan, hur mycket lön skulle det handla om egentligen? Jag förstår inte ”risken”.
Sedan att säga att vi är stolta att en allsvensk toppklubb vill ha spelare från våra u-trupper och att det är ett bevis på att vi jobbar väldigt bra, som en anledning till att släppa en talang, det är inte bara snudd på tjänstefel. Det är även enligt mig ett hån mot vad föreningen står för. Det är ju IFK Göteborg vi pratar om här, och den toppklubb Håkan Mild hänvisar till är Örebro SK. Hallå?! Vad händer, när ska en klubb som Örebro kunna erbjuda bättre kontrakt än vad vi skulle kunna göra? Vi är väl absolut den största klubben i Sverige och ska inte behöva utbilda spelare åt andra konkurrenter, när vi själva behöver dem så mycket.
Jag tycker absolut att ingen individ kan bli större än en klubb och att kollektivet är det viktigaste i vårt kära Blåvitt. Men Roger Gustavsson startade en fantastisk ungdomsakademi av en orsak. Den ska generera klubben massa härliga talanger som ska flyttas upp i a-laget. Då kan man väl inte sända ut ett budskap av att det inte kommer att ske några satsningar på dessa talanger?
Visst det är väl kanske att överdriva situationen, men jag anser att man måste tänka till och framförallt vara oerhört försiktig så man inte sänder ut fel signaler till våra egna led samt till talanger som funderar på att anlända till IFK Göteborg. Vi kan ju inte vara en "Brommapojkarna"-klubb, där vi föder, förädlar och slipar talanger för att sedan bara skänka bort dem till andra så kallade "toppklubbar" som Örebro. Man blir ju mörkrädd.
Visst, detta är bara en första reflektion av affären, jag har ju ingen aning om vad för andra bakomliggande orsaker till just denna affär. Men med de uttalanden som Håkan Mild ger då tycker jag att det krävs en tydligare förklaring av situationen. Annars skapas det onödiga spekulationer. Håkan Mild är ju en fantastisk ambassadör för Blåvitt och jag gillar honom skarp. Men han är även sportchefen i blåvitt med allt vad det innebär. Jonas Olsson lär ju också ha haft med ett finger i spelet i denna affär. Han borde med rimligtvis kunna ge en förklaring. Så ge oss gärna en utförligare bild, eller i iallafall lite lugn och ro i själen, att Blåvitts linje är den vi alla vill att den ska vara, mot framtida framgångar!
/Johan Spiik
En reflektion av nyheten att William Atashkadeh lämnar IFK Göteborg för Örebro SK. Ja, vad ska man säga? Första intrycket är ju att det är en väldigt underlig övergång. Dels för att William Atashkadeh har setts som en oerhört stor talang, en spelartyp Blåvitt saknat. Dels för att han går till en annan allsvensk konkurrent, som en försäljning och inte en utlåning. Visst, detta beror ju klart på att han inte hade ett kontrakt och så vidare. Men att utåt sett lov hylla en spelare så mycket för att sedan skänka bort honom till en konkurrent förefaller ju vara helt obegripligt.
Läser Håkan Milds uttalande om affären:
– Fanns en ambition att behålla den unge anfallaren.
– Med tanke på den konkurrens som finns på Williams position och det faktum att han dragit med en hel del skador de senaste två åren gjorde att vi erbjöd honom ett år till att börja med.
– Att ett topplag i allsvenskan vill ha spelare från vår u-trupp är samtidigt ett bevis på att vi jobbar väldigt bra med vår utbildning.
Hur kan man kalla något ”en ambition att behålla en spelare”, när man för det första enbart erbjuder ett kontrakt på ett år? Och för det andra hyllar att så kallade "topplag" i allsvenskan vill ha våra spelare från vår u-trupp? Vi behöver ju spelartyper som William mer än någonsin.
Ett kontrakt som är på ett år erbjuder man väl till spelare som är på ålderns höst? Sådana spelare som man inte riktigt vet om de håller i mer en ett år men som är betydelsefulla för bredden av truppen, samt är en mentor till de yngre etcetera. Man erbjuder inte det till individer som är 18 år, ses som talanger utöver det vanliga och som vad jag kan minnas inte är en hög kostnad för en klubb, utan snarare en investering i framtida framgångar. Dels för att William Atashkadeh hade ju inte ens a-lags kontrakt sen innan, hur mycket lön skulle det handla om egentligen? Jag förstår inte ”risken”.
Sedan att säga att vi är stolta att en allsvensk toppklubb vill ha spelare från våra u-trupper och att det är ett bevis på att vi jobbar väldigt bra, som en anledning till att släppa en talang, det är inte bara snudd på tjänstefel. Det är även enligt mig ett hån mot vad föreningen står för. Det är ju IFK Göteborg vi pratar om här, och den toppklubb Håkan Mild hänvisar till är Örebro SK. Hallå?! Vad händer, när ska en klubb som Örebro kunna erbjuda bättre kontrakt än vad vi skulle kunna göra? Vi är väl absolut den största klubben i Sverige och ska inte behöva utbilda spelare åt andra konkurrenter, när vi själva behöver dem så mycket.
Jag tycker absolut att ingen individ kan bli större än en klubb och att kollektivet är det viktigaste i vårt kära Blåvitt. Men Roger Gustavsson startade en fantastisk ungdomsakademi av en orsak. Den ska generera klubben massa härliga talanger som ska flyttas upp i a-laget. Då kan man väl inte sända ut ett budskap av att det inte kommer att ske några satsningar på dessa talanger?
Visst det är väl kanske att överdriva situationen, men jag anser att man måste tänka till och framförallt vara oerhört försiktig så man inte sänder ut fel signaler till våra egna led samt till talanger som funderar på att anlända till IFK Göteborg. Vi kan ju inte vara en "Brommapojkarna"-klubb, där vi föder, förädlar och slipar talanger för att sedan bara skänka bort dem till andra så kallade "toppklubbar" som Örebro. Man blir ju mörkrädd.
Visst, detta är bara en första reflektion av affären, jag har ju ingen aning om vad för andra bakomliggande orsaker till just denna affär. Men med de uttalanden som Håkan Mild ger då tycker jag att det krävs en tydligare förklaring av situationen. Annars skapas det onödiga spekulationer. Håkan Mild är ju en fantastisk ambassadör för Blåvitt och jag gillar honom skarp. Men han är även sportchefen i blåvitt med allt vad det innebär. Jonas Olsson lär ju också ha haft med ett finger i spelet i denna affär. Han borde med rimligtvis kunna ge en förklaring. Så ge oss gärna en utförligare bild, eller i iallafall lite lugn och ro i själen, att Blåvitts linje är den vi alla vill att den ska vara, mot framtida framgångar!
/Johan Spiik
Snart blir Pontus Farnerud åter Sverige-aktuell
SILLY SEASON. För en vecka sedan avslöjade vi på BaraBen att William Atashkadeh, 18, rest till Örebro. Där hade han fått löfte om speltid, ett skyltfönster mot Europa och där erbjöds han ett långt kontrakt - i en spelmiljö med tre anfallare.
En vecka senare blir affären klar - och då plötsligt rasar folk på "det blåvita internet".
Häng med i svängarna nu vänner. Tro fan att William hellre väljer ett långsiktigt alternativ i en klubb som faktiskt vill satsa på honom än att bli tredje eller fjärdeval i Blåvitt, som oftast lirar enbart med en spelare i hans spetsposition.
Den spelaren heter Tobias Hysén. Och det är inte mer än rätt.
Ingen kan klandra William för att han flyttar på sig, att sitta på bänken under ett helt år i det här läget av hans karriär skulle kunna fördärva möjligheterna till att utvecklas och bli den fotbollsspelare av klass som han har stora möjligheter att bli. Sedan om han lyckas i Örebro, ja det återstår att se. Speltid är inte samma sak som succé, det får vi inte glömma. Tipstack till en av våra läsarkällor, som kunde ge oss information om att övergången var på gång - en dryg vecka innan det att andra medier lyckades snappa upp nyheten. Då var affären redan klar.
Ännu ett läsartips: Max länkar till dagens supermiss, som vevats på spansk tv:
Under tisdagen kommer BaraBen att presentera en video på en av svensk fotbolls mäktigaste män - i fullständig upplösning. Det blir något att se, det kan vi lova er. BaraBens reporter konfronterade nämligen makthavarna på svenska fotbollsgalan i Malmö, och reaktionerna från det lät inte vänta på sig...
Snart kommer snacket åter om förre landslagsmittfältaren Pontus Farnerud. För en vecka sedan meddelade krisklubben Stabaek i Norge - där Jörgen Lennartsson just tagit över som tränare - att de gör ett underskott på 27 miljoner norska kronor i år.
Nu väntar ett ekonomiskt stålbad med stora nedskärningar och eventuellt uppsägningar. Pontus Farnerud har vid ett flertal tidigare tillfällen placerats i IFK Göteborg och är säkerligen ett attraktivt namn som diskuterats på Kamratgården även just nu. Även Helsingborgs IF, Malmö FF och ett par ytterligare klubbar lär vara intresserade av att knyta till sig landslagsmittfältaren som spelat utomlands i tolv år och hunnit fylla 30.
Samtidigt nobbade han en flytt till storlaget Rosenborg så sent som i augusti, med motiveringen att "det ska mycket till för att jag ska lämna Stabaek för en annan Tippeligaklubb". Men Blåvitt spelar som bekant inte i tippeligan. Och om Stabaek tvingas banta sin trupp kan en spelare som Farnerud komma att säljas billigt, minns att det var så Blåvitt värvade Elmar Bjarnason 2008, när hans Lyn genomgick ett ekonomiskt stålbad, modell större.
Sommaren 2002 var Farnerud - då 22 år gammal - sist in i VM-truppen, som ersättare för just Håkan Mild. Nu lär Mild få anledning att föra diskussioner internt om möjligheten att knyta till sig den förre Landskrona Bois-stjärnan. Men för att det ska finnas ett rimligt löneutrymme lär den här värvningen bli aktuell på allvar först om Blåvitt skulle få in ett bud på exempelvis Sebastian Eriksson.
För tvärt emot vissa landslagsfans idé om Farnerud är han i första hand en defensiv mittfältare med bollfördelande egenskaper. Hans bror, Alexander, har beskrivit Pontus på följande rätt så smickande vis:
Så innebär detta att Farnerud är på väg till Blåvitt? Nej.
Innebär det att Farnerud är intressant för Blåvitt? Ja.
Men en sådan värvning kan bara bli aktuell om fler än en pusselbit faller på plats. Där ska Håkan Mild föra en dialog under de kommande dagarna med den nuvarande tränarstaben. För enligt vad ordförande Kent Olsson förutspått ska ju ett par "etablerade" spelare väck ur den nuvarande truppen. Hur den processen skall gå beror naturligtvis en hel del på vilket intresse det finns för våra spelare på den internationella transfermarknaden, något som kan vara ovisst ända in i januari. Samtidigt är det i första hand från föreningens ungdomsled som det ska fyllas på till truppen, enligt tidigare uttalad ambition.
Och i ett sådant läge kan Pontus Farnerud redan ha paniksålts till Helsingborg, eller Malmö för den delen. Det är trots allt två lag som kvalificerat sig för Europa. Blåvitt har samtidigt inte ens en plats i Royal League - om den nystarten nu skulle bli av. Det här är ett tufft läge för IFK Göteborg.
Enligt en av BaraBens källor skall William Atashkadeh nyligen ha besökt Örebro. Resten kan ni räkna ut själva. En spelare som ännu saknar kontrakt men spås en lysande framtid i Allsvenskan reser till en stad med ett allsvenskt fotbollslag som är "up and coming", placerade sig på Europaplats och dessutom spelar med tre forwards i ett rent 4-3-3.
En vecka senare blir affären klar - och då plötsligt rasar folk på "det blåvita internet".
Häng med i svängarna nu vänner. Tro fan att William hellre väljer ett långsiktigt alternativ i en klubb som faktiskt vill satsa på honom än att bli tredje eller fjärdeval i Blåvitt, som oftast lirar enbart med en spelare i hans spetsposition.
Den spelaren heter Tobias Hysén. Och det är inte mer än rätt.
Ingen kan klandra William för att han flyttar på sig, att sitta på bänken under ett helt år i det här läget av hans karriär skulle kunna fördärva möjligheterna till att utvecklas och bli den fotbollsspelare av klass som han har stora möjligheter att bli. Sedan om han lyckas i Örebro, ja det återstår att se. Speltid är inte samma sak som succé, det får vi inte glömma. Tipstack till en av våra läsarkällor, som kunde ge oss information om att övergången var på gång - en dryg vecka innan det att andra medier lyckades snappa upp nyheten. Då var affären redan klar.
@@BaraBen.com@@BaraBen.com@@BaraBen.com@@
Ännu ett läsartips: Max länkar till dagens supermiss, som vevats på spansk tv:
@@BaraBen.com@@BaraBen.com@@BaraBen.com@@
Under tisdagen kommer BaraBen att presentera en video på en av svensk fotbolls mäktigaste män - i fullständig upplösning. Det blir något att se, det kan vi lova er. BaraBens reporter konfronterade nämligen makthavarna på svenska fotbollsgalan i Malmö, och reaktionerna från det lät inte vänta på sig...
@@BaraBen.com@@BaraBen.com@@BaraBen.com@@
Snart kommer snacket åter om förre landslagsmittfältaren Pontus Farnerud. För en vecka sedan meddelade krisklubben Stabaek i Norge - där Jörgen Lennartsson just tagit över som tränare - att de gör ett underskott på 27 miljoner norska kronor i år.
Nu väntar ett ekonomiskt stålbad med stora nedskärningar och eventuellt uppsägningar. Pontus Farnerud har vid ett flertal tidigare tillfällen placerats i IFK Göteborg och är säkerligen ett attraktivt namn som diskuterats på Kamratgården även just nu. Även Helsingborgs IF, Malmö FF och ett par ytterligare klubbar lär vara intresserade av att knyta till sig landslagsmittfältaren som spelat utomlands i tolv år och hunnit fylla 30.
Samtidigt nobbade han en flytt till storlaget Rosenborg så sent som i augusti, med motiveringen att "det ska mycket till för att jag ska lämna Stabaek för en annan Tippeligaklubb". Men Blåvitt spelar som bekant inte i tippeligan. Och om Stabaek tvingas banta sin trupp kan en spelare som Farnerud komma att säljas billigt, minns att det var så Blåvitt värvade Elmar Bjarnason 2008, när hans Lyn genomgick ett ekonomiskt stålbad, modell större.
Sommaren 2002 var Farnerud - då 22 år gammal - sist in i VM-truppen, som ersättare för just Håkan Mild. Nu lär Mild få anledning att föra diskussioner internt om möjligheten att knyta till sig den förre Landskrona Bois-stjärnan. Men för att det ska finnas ett rimligt löneutrymme lär den här värvningen bli aktuell på allvar först om Blåvitt skulle få in ett bud på exempelvis Sebastian Eriksson.
För tvärt emot vissa landslagsfans idé om Farnerud är han i första hand en defensiv mittfältare med bollfördelande egenskaper. Hans bror, Alexander, har beskrivit Pontus på följande rätt så smickande vis:
"...fantastiskt bra defensivt, men också en kreativ spelare. Mycket spelintelligent. Han för spelet bakifrån och slår öppnade passningar. Jag skulle säga att han är en yngre version av Pirlo. Skulle han bara få spela tillräckligt mycket skulle han kunna bli lika bra. Det är jag säker på."
Fotbollsverige intervjuar bröderna Farnerud.
Så innebär detta att Farnerud är på väg till Blåvitt? Nej.
Innebär det att Farnerud är intressant för Blåvitt? Ja.
Men en sådan värvning kan bara bli aktuell om fler än en pusselbit faller på plats. Där ska Håkan Mild föra en dialog under de kommande dagarna med den nuvarande tränarstaben. För enligt vad ordförande Kent Olsson förutspått ska ju ett par "etablerade" spelare väck ur den nuvarande truppen. Hur den processen skall gå beror naturligtvis en hel del på vilket intresse det finns för våra spelare på den internationella transfermarknaden, något som kan vara ovisst ända in i januari. Samtidigt är det i första hand från föreningens ungdomsled som det ska fyllas på till truppen, enligt tidigare uttalad ambition.
Och i ett sådant läge kan Pontus Farnerud redan ha paniksålts till Helsingborg, eller Malmö för den delen. Det är trots allt två lag som kvalificerat sig för Europa. Blåvitt har samtidigt inte ens en plats i Royal League - om den nystarten nu skulle bli av. Det här är ett tufft läge för IFK Göteborg.
2010/11/15
Kanal Glenn: Målkavalkad 2010 (Del 4 av 4)
KANAL GLENN. I den fjärde och sista delen får ni se avslutningen på säsongen, där en av godbitarna är Tobias Sana's kanon i avslutningsmatchen hemma mot Gefle IF.
Tidigare publicerade delar:
Kanal Glenn: Målkavalkad 2010 (Del 1 av 4)
Kanal Glenn: Målkavalkad 2010 (Del 2 av 4)
Kanal Glenn: Målkavalkad 2010 (Del 3 av 4)
Tidigare publicerade delar:
Kanal Glenn: Målkavalkad 2010 (Del 1 av 4)
Kanal Glenn: Målkavalkad 2010 (Del 2 av 4)
Kanal Glenn: Målkavalkad 2010 (Del 3 av 4)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)