MEDIA. Myntet har alltid två sidor, speciellt i kvällstidningsvärlden...Aftonbladet den 10 juni 2010:
"Roland Andersson sågar Maradona!"
Expressen den 10 juni 2010:
"Maradona hyllas - av Roland Andersson!"
2010/06/10
Två olika sätt att se på det...
MEDIA. Myntet har alltid två sidor, speciellt i kvällstidningsvärlden...Aftonbladet den 10 juni 2010:
Expressen den 10 juni 2010:
USA-ambassadören utmanar England
Här är korrespondensen mellan ambassaderna på ett nästan högtravande språk som gränsar till att bli självironiskt.
From: Philip Breeden, US Embassy London
To: Martin Longden, British Embassy Washington DC
Subject: World Cup Bet
Mr. Longden,
It has not escaped our attention that a certain sporting event is fast approaching, and that our respective nations will soon be meeting on the fields of South Africa.
My Ambassador has asked me to see if your Ambassador might be interested in a small wager? We will understand if you decline, given the outcome of the last such encounter.
Sincerely, Philip Breeden, U.S. Embassy, London
Jänkarna tror alltså att de kan upprepa sin chockseger från Brasilien-VM 1950, där de lyckades vinna tack vare en strålande målvaktsinsats - trots att England tokpressade hela matchen igenom. En match jänkarna självklart gjort en B-film om som är så patriotisk att jag bara vill spy när den kablas om och om på TV4Sport. Därför är det skönt att läsa den engelska responsen på vadet...
From: Martin Longden, British Embassy Washington DCDen tykna och rättfärdigt överlägsna tonen visar uppstickaren med stjärnbaneret vem som bestämmer i den här branschen.
To: Philip Breeden, US Embassy London
Subject: Re: World Cup Bet
Mr. Breeden,
Even for such an exceptionally optimistic nation as the United States, I am struck by the confidence with which your Ambassador proposes this wager. It is testament, I assume, to the generosity of your great nation - since the British Ambassador does not anticipate paying out.
Your email does not specify the exact terms of the wager. May I suggest that, in the event of an England victory, the US Ambassador agrees to entertain the British Ambassador at a steak-house of his choosing in downtown DC? And in the event that the United States is able to engineer a fortuitous win over England, then my man will entertain yours at a London pub of his choosing. Loser pays.
Your reference to a previous sporting encounter between our two countries puzzles me. Since the history of English football is long and extensive, in contradistinction to US soccer, I regret that I cannot immediately recall the encounter to which you refer. No doubt it is remembered fondly on these shores; we have quite forgotten it, however.
Are you sure you want to do this?
Yours sincerely, Martin Longden British Embassy Washington DC
From: Philip Breeden, US Embassy London
To: Martin Longden, British Embassy Washington DC
Subject: Re: World Cup Bet
Mr. Longden ,
It is with great pleasure, and no small measure of anticipation, that the U.S. Ambassador accepts the terms of the wager. I am surprised, given the well known love of the British for history, that you have forgotten what happened the last time the “special relationship” was tested on the pitch. Of course, given the result, you are to be forgiven for having misplaced that particular episode in your memory banks. I refer of course to the victory of the U.S. over England in the 1950 World Cup.
It is true that our soccer (a fine English word we have kindly preserved for you) history is not as long and illustrious as yours. However, as your generals noted during WWII, we have a unique capability for quickly identifying and advancing talent.
Game on!
Sincerely, Philip Breeden
Oh vad oväntat, en amerikan som drar fram andra världskriget när de ska försöka bevisa sin överlägsenhet gentemot England och Europa. Noteras skall att feldgraus Tyskland aldrig ockuperade brittisk mark, att Röda Armén och inte jänkarna var först in i Berlin och att det är lätt att vara häftig med ett par oceaner mellan sig och kriget. Och gällande 1950? Även en trasig klocka har rätt tid två gånger på dygnet. Nuff said.
From: Martin Longden, British Embassy Washington DC
To: Philip Breeden, US Embassy London
Subject: Re: World Cup Bet
Mr. Breeden,
Very well; it’s a bet!
Incidentally, you should know that the Ambassador takes his steak like American soccer victories - somewhat rare.
Sincerely,
Martin Longden
Med andra ord: snart blir det gratisbesök på valfritt steakhouse för ambassadören i Washington. Sanna mina ord. US & A are going down. Football is coming home.
2010/06/09
Utmana andra blåvita i VM-ligan hos BaraBen!
FANTASY FOOTBALL. Inför VM finns det gott om fantasiligor där ni fotbollsfans kan välja ut era egna lag, som internationella managers. En av de mest kända i Sverige är Aftonbladets Drömelvan - men engelska FA har en utmanare till "den rosa" - där BaraBen.com nu startat en blåvit liga. För FA:s Fantasy Football är till skillnad från Aftonbladets variant (som kostar 50 spänn) helt gratis!
Så här gör du:
1. Skapa en användare.
Surfa in på Fantasy Football hos FA (http://www.thefa.com/England/FantasyFootball) och skapa en användare. Tänk på att skriva in rätt uppgifter, för de som är bäst i spelet kan vinna priser, bland annat signerade landslagströjor. På telefonnumret börjar du med 0046 för Sverige, om du bor i Sverige, inte +46 alltså. När du skapat din användare får du ett mejl med ett inloggningsnummer som du använder för att logga in på Fantasy Football med.
2. Välj ut ditt lag.
Du kan välja på att spela med ett 4-3-3 eller 4-4-2 och har 100 miljoner pund att spendera. Spelarna kategoriseras efter nation, värde och position. När du klickat in 11 spelare väljer du ut en lagkapten och sparar ditt lag efter de simpla instruktionerna på sidan.
3. Gå med i BaraBen.com:s liga!
För att läsarna på BaraBen.com ska kunna utmana varann på detta Drömelvan-spel har vi skapat en liga för oss blåvita som du hittar genom att klicka på "My mini leagues" och söka på "BaraBen.com". Sedan kan du jämföra ditt lag med de andra anmälda lagen och skriva meddelanden till de andra som gått med. Här kan du även skapa egna ligor där vännerna kan gå med, för att utnämna kompisgängets bästa låtsasmanager!
Lösenord för BaraBen-ligan: barabenpaglenn
(Just nu, 23:52 den 9/6 är 34 lag med i BaraBen-ligan!)
4. Spelarbyten.
Fram till den 11 juni är det fria spelarbyten, vilket gör att du kan laborera med ditt lag fram till att VM påbörjats. När turneringen väl rullat igång har du 20 transfers att göra. Detta gör att du kan byta ut spelare i lag som åker ur turneringen och ändå hänga kvar och vara konkurrenskraftigt långt in i slutspelet med ditt lag!
Så här gör du:
1. Skapa en användare.
Surfa in på Fantasy Football hos FA (http://www.thefa.com/England/FantasyFootball) och skapa en användare. Tänk på att skriva in rätt uppgifter, för de som är bäst i spelet kan vinna priser, bland annat signerade landslagströjor. På telefonnumret börjar du med 0046 för Sverige, om du bor i Sverige, inte +46 alltså. När du skapat din användare får du ett mejl med ett inloggningsnummer som du använder för att logga in på Fantasy Football med.
2. Välj ut ditt lag.
 |
| FA:s VM-Fantasy Football |
3. Gå med i BaraBen.com:s liga!
För att läsarna på BaraBen.com ska kunna utmana varann på detta Drömelvan-spel har vi skapat en liga för oss blåvita som du hittar genom att klicka på "My mini leagues" och söka på "BaraBen.com". Sedan kan du jämföra ditt lag med de andra anmälda lagen och skriva meddelanden till de andra som gått med. Här kan du även skapa egna ligor där vännerna kan gå med, för att utnämna kompisgängets bästa låtsasmanager!
Lösenord för BaraBen-ligan: barabenpaglenn
(Just nu, 23:52 den 9/6 är 34 lag med i BaraBen-ligan!)
4. Spelarbyten.
Fram till den 11 juni är det fria spelarbyten, vilket gör att du kan laborera med ditt lag fram till att VM påbörjats. När turneringen väl rullat igång har du 20 transfers att göra. Detta gör att du kan byta ut spelare i lag som åker ur turneringen och ändå hänga kvar och vara konkurrenskraftigt långt in i slutspelet med ditt lag!
Nu är det bara att köra igång och fråga dig själv -
2010/06/08
Martin Olsson var likadan för åtta år sedan
KRÖNIKA. Det dröjde inte länge efter slutsignalen i kvällens u21-seger mot Montenegro innan kvällstidningarna saftade på med rubrikerna om situationen som hände efter matchen. För er som inte såg, och inte har läst om det, handlade det om att Sebastian Eriksson och Martin Olsson tycktes hamna i en muntlig dispyt där det inte såg ut att vara några vänliga ord som utväxlades. Aningen underligt kan tyckas, speciellt efter en vinstmatch, att stå och skälla på varandra på det sättet. Den som tycker det vet dock inte hur dessa två människor fungerar.Jag vet, för det är exakt samma Martin Olsson som jag såg skälla ut Sebastian Eriksson idag som jag såg för första gången den där dagen i Skatås, för åtta år sedan.
Det var sommaren 2002 och Gothia Cup som stod på programmet. Jag jobbade vid den här tiden med just Gothia Cup på somrarna och denna gång var det planerna på Skatås som gällde. Med tre planer var det inget jättestort spelcenter och det gavs därmed utrymme att titta på en del fotboll mellan varven då det inte var överdrivet mycket att göra. Ett lag som väldigt tidigt fångande min uppmärksamhet var Högaborgs pojkar födda 1988 som vi hade på besök den sommaren. Anledningen till det var två pojkar som dominerade matcherna så svårt att det nästan hade räckt att ställa ut bara de två på planen. Martin och Marcus Olsson var redan då outstanding.
Men det var inte bara spelmässigt det var något speciellt med de två tvillingarna. Nej, framförallt var det deras inställning som skiljde just de två pojkarna från mängden. De var griniga. Oavsett om de precis vunnit med 4-0 så var de griniga, för kanske kunde det gått att göra några mål till. De var aldrig nöjda, för visst hade det ju gått att vinna större. Och så vidare. En inställning som gjorde att det för mig blev rätt svårt att få bra kontakt med bröderna, de var helt enkelt så inne i sin egen värld där de redan då befann sig långt, långt framme. Kanske i en landslagströja. Kanske efter att ha gjort två mål i en debutlandskamp…
Jag hade tur, för året därpå jobbade jag återigen med Gothia Cup i Skatås. Och återigen fick vi besök av Högaborgs P88. Martin och Marcus var givetvis med igen och de var givetvis lika bra som året innan, om inte ännu bättre. Nog för att det kan vara ”lätt” att dominera i en sådan åldersklass men de här grabbarna hade något extra. Jag tittade på laguppställningen för att memorera deras namn. Om det inte blir något av de här två, tänkte jag... Jag fick lite kontakt med deras tränare och visst var det oundvikligt att inte beröra ämnet kring dessa två talanger.
Och nog visste han. Han visste nog mer än alla andra vad det kunde bli, trots att jag uttryckte min åsikt att de borde tygla sitt temperament. Han verkade inte vara nämnvärt oroad över det, och jag ska återkomma till det senare men nog var det han som fick rätt till slut.Två år senare jobbade jag inte med Gothia längre, men när jag såg att Högaborgs P88 skulle komma och spela en match på Heden var det självklart för mig att gå dit och kolla. Martin och Markus var nu 17 år gamla och även om man fortfarande såg hur bra de var, så mötte de grönsvarta tufft motstånd på Heden 2 den där gången och det var därmed svårt att se den stora talangen som man sett bara två år innan. De var inte lika dominerande längre, däremot fortfarande lika griniga.
Kanske var det precis den inställning som gjorde att jag bara ett par månader senare kunde läsa att Martin var klar för Blackburn. Lite överraskad, men samtidigt så visste jag ju. Grinigheten och vinnarskallen tog honom dit. Han skulle bara bli bäst och ingen jävel fick komma i hans väg.
Inte långt därefter kommer en yngling till Kamratgården, med vad det ska visa, sig exakt samma inställning och egenskaper. Sebastian Eriksson visar tidigt framfötterna i u-laget och bara något år senare börjar han träna med a-truppen. Han kanske inte är den mest taktiskt slipade och verkligen inte den lugnaste på planen. Men det gör ingenting. För det är grinigheten och vinnarskallen som tar honom dit. Han skall bara bli bäst och ingen jävel får komma i hans väg.
Genom åren har jag sedan sett Sebastian springa runt som en galning, ta utvisningar, skälla på medspelare, motspelare, domare och så vidare. Precis som Martin Olsson med största sannolikhet gjort samma tidsperiod de senaste åren. Det är en mentalitet som helt enkelt ligger i dessa tjuriga vinnarskallars natur.
När jag träffar Sebastian inför 2009 så är det en rätt blyg, inåtvänd människa jag träffar. En person som jag själv känner igen mig i, även om jag ofta kan vara precis tvärtom. Men det som karaktäriserar Sebastian är just den stora vinnarskallen, att alltid bli bäst på det man gör, och det är något jag låter mig inspireras av. Det spelar ingen roll om man gör det som fotbollsspelare, det kan lika gärna vara det jobbet du gör eller det företaget du driver. Man skall gå in för det man gör till 110% och bli det bästa man kan bli. Vinner man med 2-0 kan man ofta vinna med 4-0. Är det någon som gör något dåligt kan man alltid göra det bättre, och då går det inte att vara sen med att också berätta det för den personen.
Idag spelar Martin och Sebastian i samma lag, och då händer en sådan sak som händer idag. Direkt när det händer skall det börja kablas ut att det är bråk och folk ska ta de olika spelarnas partier och så vidare. Själv satt jag bara och smålog. För jag vet att det ligger i Sebastian och Martins natur att hålla på så. Jag vet att för dessa två unga grabbar gäller bara en sak.
De ska bara bli bäst och ingen jävel ska få komma i deras väg.
När folkhemmet var blåvitt - fotboll som politik
DEBATT/INTERVJU. I senaste numret av socialdemokratiska idémagasinet Tvärdrag skriver BaraBen-bloggaren Ekim Çaglar ett intressant dokument om IFK Göteborg - "När folkhemmet var blåvitt". Artikeln lyfter debatten om ifall det finns själ kvar i en sport dränkt i pengar. Blåvita legenderna Håkan Mild, Roger Gustafsson, "Bebben", Torbjörn Nilsson och Ruben Svensson diskuterar föreningens roll i samhället och försöker ge sin syn på om finns idealism kvar i dagens fotboll.
Den 4 oktober 1904 föddes klubben som skulle bli sinnebilden för den svenska modellen i fotboll. Idrottsföreningen Kamraterna från Göteborg, en anspråksfull arbetarklubb, skulle inom 100 år lyckas med att bli ett signum som mer än något annat symboliserade det svenska föreningslivet. IKEA, ABBA och Hennes & Mauritz i all ära, men det var inte länge sedan Sverige i lika hög grad som de vanliga varumärkena blev kända i världen genom ett hårt arbetande kollektiv.
IFK Göteborg var amatörlaget som slogs med de stora jättarna i Europa. 18 SM-guld och två titlar i UEFA-cupen 1982 och 1987, en av Europas mest prestigefyllda cupturneringar, markerade inte bara en sportslig framgång. Som amatörklubb, något man var fram till 1990-talet, visade man också att det gick att
tro på sin egen väg till seger. IFK:s recept var att behålla arbetarrötterna och skapa det svenska folkhemmet i fotbollstappning. Att Blåvitt har visat massans och folkets förmåga att forma en egen framgång märks tydligt
i de blåvita generationer som förutom nationella titlar tog Europa med storm. När Blåvitt vann så gjorde man det lågmält. Långsiktiga satsningar och lagandan hyllas i större utsträckning än individuella insatser.
Det UEFA-cupvinnande laget 1982 är det enda svenska klubblag som fått Jerringpriset, allmänt betraktat som den mest folkliga idrottsutmärkelse som kan vinnas. Endast två landslag har uppnått samma ära och pris, varav svenska fotbollslandslagets bronshjältar från VM 1994 i USA är det ena. I den truppen fanns sju spelare som då spelade för IFK Göteborg. Räknar man ihop alla spelare som någon gång under karriären
har representerat Blåvitt har mer än hälften av bronsvinnarna IFK-anknytning. En av dem är Håkan Mild – sinnebilden för utvecklingen mellan det gamla Blåvitt in i 2000-talet.
Förutom proffsspel i Schweiz, Spanien och England har han enbart representerat Blåvitt, fram till karriärens slut 2005. Idag är han klubbens sportchef. Han berättar om en förening som agerade socialt skyddsnät för de unga spelare som kom till klubben, precis som Håkan Mild själv. Behandlingen genomsyrar även dagens
arbete i Blåvitt.
– Våra spelare ska ha det så bra som möjligt. Det är något jag har tagit med mig, säger han när vi träffas.
Han förklarar att det moderna IFK Göteborg, som det gick utför för sedan 1997, hade förlorat delar av sin identitet. Den revolutionerande Bosman-domen innebar att det blev en spelarnas marknad, där lönerna ökade och den svenska fotbollen och IFK Göteborg blev helprofessionaliserade.
Klubbarna bolagiserades, samtidigt förlorade man sina karaktärsspelare.
– Vi tappade idealismen. Det fanns en helt annan typ av sådant med spelare som Ruben Svensson, Torbjörn Nilsson och Glenn Hysén. När sådana individer inte finns blir det ingen riktig balans. Man har inte riktigt sett vad sådana personer har tillfört, inte sett de resurser vi har haft. Att vi har det bra tillsammans. Att vi är ett lag, förklarar Mild med eftertryck i nyckelorden.
Även om den folkrörelseidealism vars anda fortfarande finns i föreningen inte kan blomma ut i ett IFK Göteborg som lärt sig fotbollens nya, mer kommersiella villkor, räknas Mild som en av klubbens gräsrötter, som vid ett avbrott i proffssejouren arbetade på ICA vid sidan av fotbollen, även som etablerad landslagsspelare.
– Det är något man har tappat nu. Det är nyttigt att se hur det ser ut i verkligheten istället för att bara komma till ett bra kontrakt, förklarar han.
Ungdomsakademin är ett projekt som ligger många i föreningen varmt om hjärtat. Tanken är att många spelare ska fostras i föreningen så att vissa värderingar finns kvar i klubben.
– Bland våra ungdomar finns både de från Askim och Bergsjön. Fotbollen integrerar, säger Mild och lyfter fram mötet som sker mellan ungdomar från olika sociala klasser.
Förstår politikerna värdet av Blåvitt i samhället?
– Det är en fråga du får ställa till politikerna. Vi är en viktig del av samhället. I andra länder har man fattat att det finns samhälleliga resurser i fotbollen och att vi är en del av samhället, men det finns i större utsträckning i Spanien, Frankrike och England.
Håkan Mild betecknar sig själv som ”fotbollskillen” som främst ser till det som händer på planen och i klubbkansliet. I Blåvitt måste även de personerna ha en känsla för klubbens värderingar. Att Mild är 39 år gör honom inte till förnyare, utan snarare en garant för att den samhälleliga aspekten av Blåvitt ska få finnas kvar. Det är åtminstone det många röster från andra gräsrötter inom klubben och supportrar på läktarna vill göra gällande.
[...]
Bebben lyfter fram kamratskapet i gruppen som en viktig faktor till att han skrivit på tre gånger för klubben. Jag undrar hur han betecknar lagets identitet.
– IFK var folkets lag redan från början. Det var ett arbetarlag då. Det är inte så längre på samma sätt. ÖIS var den finare sortens folk, och visst sitter det i. Det arvet lever vidare. Föräldrar pratar med sina barn och så vidare. Det här med olika bakgrund och tillhörighet har jämnat ut sig, men på något sätt överlever det alltid ändå, säger han.
Roger Gustavsson menar att Blåvitts sociala roll är särskilt viktig.
– Vi har ett stort ansvar som lag. Det är många som följer oss. Enligt en undersökning 200 000 personer i västra Sverige. De förväntningar vi har på oss är till exempel att vi ska sköta oss, säger han.
Samtalet glider in på den skatteaffär som innebar två fällande domar för skattebrott mot högt uppsatta personer inom IFK Göteborg för ett par år sedan. Att det hände i Blåvitt var extra känsligt, eftersom en klubb med arbetarrötter och en socialdemokratisk prägel stod inför rätta. Domen visade sig vara en isolerad företeelse där två personer fuskat för klubbens vinning. Men att övertrampet är ett öppet sår märks än idag. Sådant kunde ske var som helst. Men inte i Blåvitt.
Hela situationen ger en bild av en klubb med starka ideal som blivit mer och mer oförenliga med fotbollens utveckling till en kommersiell industri. Blåvitt vill stå för något annat, men som elitklubb måste anpassningen ske. En marknadsanpassning skulle man kunna kalla det.
– Fotbollen har blivit kapitalistisk! säger Roger Gustavsson. Styrelsen idag är väl mer vald för att syssla med pengar. Förr var det föreningsfolk, vi var en folkrörelse. Men vi måste ju ha detta med pengar i åtanke. Det är vi gamla rävar som är lite gammalmodiga. Men de här diskussionerna förs i klubben, förklarar Gustavsson.
– När en annan var aktör fanns det mer känsla för föreningen, flikar ”Bebben” in.
– Det är därför vi satsar så mycket på egna spelare också. Det håller lojaliteten kvar när de fostras som ungdomar, menar Gustavsson.
– Han gör det så himla bra, Roger, säger ”Bebben”.
– Att vi är förebilder med ett ansvar för samhället sitter lite i väggarna. Våra spelare fostrar varandra. Tobias Hysén säger till att ”såhär gör vi inte i Blåvitt”. Äldre spelare för över mentaliteten till de yngre.
”Bebben” instämmer och berättar att klubben även har hjälpt honom vid olika åkommor. Då har IFK-läkaren Leif Swärd kopplats in; en läkare som bland annat värvades av Sven-Göran Eriksson när denne blev landslagstränare i England.
[...]
Med en säregen stil, både till det yttre och som spelare, blev han ”Röde Ruben” med hela Sverige. Med smala ben, ansiktsbehåring och långt hår var han ”en klassiker” redan som aktiv. Svensson huserade på Blåvitts högerbackplats, men med hjärtat till vänster. Alla vet att Ruben är röd, men jag undrar varifrån namnet kom första gången.
– Det var under VM 1978 i Argentina. Landslagstränaren Georg ”Åby” Ericson pratade om att han inte såg några militärer på gatorna och att det då var okej att åka dit. Jag sa väl någonting om att han var bra på fotboll, men att han inte vet något om politik. De hade ju en riktig fascistregering i Argentina då. Så efter det blev jag ”Röde Ruben”. Jag är faktiskt lite stolt över det, säger han och ler blygt.
– Å andra sidan kan jag tycka att det är konstigt. När Blåvitt hade en ordförande som hette Bertil Westblad som var moderat var det ju ingen som kallade honom för ”Blå Bertil”. Det har alltid varit konstigt det där, folk har pratat om min demokratisyn. Men det är jag ju alltid för, säger ”Röde Ruben”.
– Jag skrev lite krönikor för Proletären medan jag var aktiv spelare, men jag var väldigt tydlig med att det skulle vara på mina egna villkor och att de inte fick ändra på mina ord. Det hade jag kunnat göra för Svenska Dagbladet också, men de hörde aldrig av sig, säger Ruben och skrattar. Han påpekar att han aldrig varit partiaktiv.
Samtalet övergår till Blåvitt. Som ung och lovande spelare kom han till en storsatsande klubb i den svenska andradivisionen. Gamla landslagsspelare som Björn Nordqvist och Ralf Edström spelade tillsammans med unga talanger, och värmlänningen Ruben hade själv farhågor om att komma till en klassisk klubb och en storstad.
– Det är det jag har uppskattat så mycket, den där enkelheten som finns. Alla lag har sin särskilda karaktär. Jag gillar ödmjukheten i Blåvitt.
IFK brukar betecknas som en arbetarklubb. Stämmer det verkligen idag?
– Man kan inte säga att IFK är en arbetarklubb längre. Men det som gör IFK populärt och folkligt är just ödmjukheten. Man gillar ju sånt i Sverige, det är precis på samma sätt som många gillade Ingmar Stenmark. Traditionens makt är ganska stor.
Vilken är din relation till IFK idag?
– Jag ser alla hemmamatcher och får hjärtinfarkt! Det är mycket värre att sitta på läktaren än att vara spelare eller tränare.
Ruben andas den blåvita själen men syns ändå relativt sällan i olika IFK-sammanhang, där Glenn Hysén och andra mer medialt slipade veteraner tagit plats. Det är något Ruben Svensson trivs bra med. På sätt och vis lämnade han fotbollen i rätt tid. Enligt honom själv var glädjen som assisterande tränare inte kvar på samma sätt när spelarlöner blev allt viktigare och högre.
– Det handlade för mycket om pengar. Det är inget fel med det, men då får man ju se till att prestera innan man kräver sådant också, förklarar Ruben.
Men kritiken gäller ju inte Göteborg utan samhället i stort. Samtalet glider snart in på samhällets förändring och dess effekter på idrotten.
– Det är bara att kolla på Sverige i alla lagidrotter. Vår stora chans är att vi håller ihop som ett lag. Jag tycker att det är farligt med individualism i både idrotten och samhället. Man måste få fram delaktighet och få ihop ett lag. Den nya mentaliteten i idrotten beror ju på samhället. Egoismen är sådan, tänk på dig själv och skit i andra. Det har aldrig varit så starkt som nu, säger han.
[...]
En välbekant generationskamrat heter Torbjörn Nilsson. Om Ruben Svensson är rebellen så är Nilsson på många sätt svärmorsdrömmen. Som en av Sveriges genom tiderna mest talangfulla anfallare slog han igenom i det IFK Göteborg som erövrade Europa. Detta ledde till två proffssejourer. En i Holland med spel i PSV Eindhoven och en i Tyskland, där Torbjörn representerade Kaiserslautern. Men de stora triumferna
firades i Blåvitt.
Tryggheten i IFK Göteborg är något som alltid nämns i diskussioner om lagets identitet. Ett exempel som Nilsson tar upp när vi diskuterar detta är att klubben medvetet undvek att värva ”Avenyn-flanörer”, en tanke som alltså har behållits till viss del av Håkan Mild och Roger Gustavsson i dagens Blåvitt. IFK skulle vara en ansvarsfull klubb som bestod av ansvarsfulla spelare. Kanske är det därför sådana som Torbjörn, Håkan Mild eller Ruben Svensson inte klagar över att de fått förvärvsarbeta vid sidan av den fotboll i världsklass de
spelade. De lyfter snarare fram det positiva i att ha ena foten i samhället och den andra på fotbollsplanen. Torbjörns sidosyssla var som motionskonsulent på SKF.
Han får det att låta helt naturligt. Kanske var en av anledningarna det Nilsson berättar om som ett av sina starkaste minnen av att vara ny i Blåvitt.
– Jag minns så tydligt att jag tyckte att det var så stort att se ”Bebben” på linjebussen. Allt var så anspråkslöst, förklarar Nilsson.
Vad vi inte talar öppet om är att många nog ser på honom på samma sätt. En jordnära legend som får sin omgivning att bli vardaglig. Det är allmän sanning att Torbjörn alltid återvände till IFK Göteborg efter sina proffsäventyr för att han var för osjälvisk för att kunna slå sig fram i proffsvärlden. Blåvitt var kanske en känslomässig rekyl, byggd på ödmjukhet och kollektiv laganda. Kamratandan lyfter han fram i intervjuer från den aktiva karriären.
– Gränserna mellan olika lag suddas ut. IFK var mer kopplat till SKF, Volvo och Götaverken, medan GAIS var mer i Majorna. Det finns inte kvar idag. Men en del följer med, lite som en ideologi. Grundtankarna är kvar, men man får anpassa sig för att hänga med, förklarar han och antyder varför han själv hamnade i Blåvitt.
”Att hänga med” betyder i detta sammanhang att fotbollen har professionaliserats och kommersialiserats.
– Jag vet ett exempel från Bayern München. Conny Torstensson och Björn Andersson spelade ju där och berättade en del. Medan vi i IFK visste att vi var beroende av varandra på planen, handlade det mycket om enskilda personer i Bayern. Vi var ett kollektiv, medan Bayern lyfte fram individer.
[...]
Text: Ekim Çaglar
Hela texten finns att läsa i en PDF-version på Tvärdrags hemsida och ni som är intresserade av att få tag på ett exemplar av papperstidningen kan höra av er med ett mejl till Tvärdrags redaktör Daniel Suhonen. Vi vill tacka Tvärdrag för möjligheten att publicera ett större utdrag från ert specialnummer om idrott och politik och även tipsa er som bor i Stockholmsområdet om detta event, där ni kan få höra Ekim Çaglar tala om sin artikel.
Utdrag från magasinet Tvärdrags temanummer:
"Fotboll som politik - Röd avspark" (2010 / 3-4)
 |
| Foto: Kristoffer Simonsson |
IFK Göteborg var amatörlaget som slogs med de stora jättarna i Europa. 18 SM-guld och två titlar i UEFA-cupen 1982 och 1987, en av Europas mest prestigefyllda cupturneringar, markerade inte bara en sportslig framgång. Som amatörklubb, något man var fram till 1990-talet, visade man också att det gick att
tro på sin egen väg till seger. IFK:s recept var att behålla arbetarrötterna och skapa det svenska folkhemmet i fotbollstappning. Att Blåvitt har visat massans och folkets förmåga att forma en egen framgång märks tydligt
i de blåvita generationer som förutom nationella titlar tog Europa med storm. När Blåvitt vann så gjorde man det lågmält. Långsiktiga satsningar och lagandan hyllas i större utsträckning än individuella insatser.
Det UEFA-cupvinnande laget 1982 är det enda svenska klubblag som fått Jerringpriset, allmänt betraktat som den mest folkliga idrottsutmärkelse som kan vinnas. Endast två landslag har uppnått samma ära och pris, varav svenska fotbollslandslagets bronshjältar från VM 1994 i USA är det ena. I den truppen fanns sju spelare som då spelade för IFK Göteborg. Räknar man ihop alla spelare som någon gång under karriären
har representerat Blåvitt har mer än hälften av bronsvinnarna IFK-anknytning. En av dem är Håkan Mild – sinnebilden för utvecklingen mellan det gamla Blåvitt in i 2000-talet.
Förutom proffsspel i Schweiz, Spanien och England har han enbart representerat Blåvitt, fram till karriärens slut 2005. Idag är han klubbens sportchef. Han berättar om en förening som agerade socialt skyddsnät för de unga spelare som kom till klubben, precis som Håkan Mild själv. Behandlingen genomsyrar även dagens
arbete i Blåvitt.
– Våra spelare ska ha det så bra som möjligt. Det är något jag har tagit med mig, säger han när vi träffas.
Han förklarar att det moderna IFK Göteborg, som det gick utför för sedan 1997, hade förlorat delar av sin identitet. Den revolutionerande Bosman-domen innebar att det blev en spelarnas marknad, där lönerna ökade och den svenska fotbollen och IFK Göteborg blev helprofessionaliserade.
Klubbarna bolagiserades, samtidigt förlorade man sina karaktärsspelare.
– Vi tappade idealismen. Det fanns en helt annan typ av sådant med spelare som Ruben Svensson, Torbjörn Nilsson och Glenn Hysén. När sådana individer inte finns blir det ingen riktig balans. Man har inte riktigt sett vad sådana personer har tillfört, inte sett de resurser vi har haft. Att vi har det bra tillsammans. Att vi är ett lag, förklarar Mild med eftertryck i nyckelorden.
Även om den folkrörelseidealism vars anda fortfarande finns i föreningen inte kan blomma ut i ett IFK Göteborg som lärt sig fotbollens nya, mer kommersiella villkor, räknas Mild som en av klubbens gräsrötter, som vid ett avbrott i proffssejouren arbetade på ICA vid sidan av fotbollen, även som etablerad landslagsspelare.
– Det är något man har tappat nu. Det är nyttigt att se hur det ser ut i verkligheten istället för att bara komma till ett bra kontrakt, förklarar han.
Ungdomsakademin är ett projekt som ligger många i föreningen varmt om hjärtat. Tanken är att många spelare ska fostras i föreningen så att vissa värderingar finns kvar i klubben.
– Bland våra ungdomar finns både de från Askim och Bergsjön. Fotbollen integrerar, säger Mild och lyfter fram mötet som sker mellan ungdomar från olika sociala klasser.
Förstår politikerna värdet av Blåvitt i samhället?
– Det är en fråga du får ställa till politikerna. Vi är en viktig del av samhället. I andra länder har man fattat att det finns samhälleliga resurser i fotbollen och att vi är en del av samhället, men det finns i större utsträckning i Spanien, Frankrike och England.
Håkan Mild betecknar sig själv som ”fotbollskillen” som främst ser till det som händer på planen och i klubbkansliet. I Blåvitt måste även de personerna ha en känsla för klubbens värderingar. Att Mild är 39 år gör honom inte till förnyare, utan snarare en garant för att den samhälleliga aspekten av Blåvitt ska få finnas kvar. Det är åtminstone det många röster från andra gräsrötter inom klubben och supportrar på läktarna vill göra gällande.
[...]
Bebben lyfter fram kamratskapet i gruppen som en viktig faktor till att han skrivit på tre gånger för klubben. Jag undrar hur han betecknar lagets identitet.
– IFK var folkets lag redan från början. Det var ett arbetarlag då. Det är inte så längre på samma sätt. ÖIS var den finare sortens folk, och visst sitter det i. Det arvet lever vidare. Föräldrar pratar med sina barn och så vidare. Det här med olika bakgrund och tillhörighet har jämnat ut sig, men på något sätt överlever det alltid ändå, säger han.
Roger Gustavsson menar att Blåvitts sociala roll är särskilt viktig.
– Vi har ett stort ansvar som lag. Det är många som följer oss. Enligt en undersökning 200 000 personer i västra Sverige. De förväntningar vi har på oss är till exempel att vi ska sköta oss, säger han.
Samtalet glider in på den skatteaffär som innebar två fällande domar för skattebrott mot högt uppsatta personer inom IFK Göteborg för ett par år sedan. Att det hände i Blåvitt var extra känsligt, eftersom en klubb med arbetarrötter och en socialdemokratisk prägel stod inför rätta. Domen visade sig vara en isolerad företeelse där två personer fuskat för klubbens vinning. Men att övertrampet är ett öppet sår märks än idag. Sådant kunde ske var som helst. Men inte i Blåvitt.
Hela situationen ger en bild av en klubb med starka ideal som blivit mer och mer oförenliga med fotbollens utveckling till en kommersiell industri. Blåvitt vill stå för något annat, men som elitklubb måste anpassningen ske. En marknadsanpassning skulle man kunna kalla det.
– Fotbollen har blivit kapitalistisk! säger Roger Gustavsson. Styrelsen idag är väl mer vald för att syssla med pengar. Förr var det föreningsfolk, vi var en folkrörelse. Men vi måste ju ha detta med pengar i åtanke. Det är vi gamla rävar som är lite gammalmodiga. Men de här diskussionerna förs i klubben, förklarar Gustavsson.
– När en annan var aktör fanns det mer känsla för föreningen, flikar ”Bebben” in.
– Det är därför vi satsar så mycket på egna spelare också. Det håller lojaliteten kvar när de fostras som ungdomar, menar Gustavsson.
– Han gör det så himla bra, Roger, säger ”Bebben”.
– Att vi är förebilder med ett ansvar för samhället sitter lite i väggarna. Våra spelare fostrar varandra. Tobias Hysén säger till att ”såhär gör vi inte i Blåvitt”. Äldre spelare för över mentaliteten till de yngre.
”Bebben” instämmer och berättar att klubben även har hjälpt honom vid olika åkommor. Då har IFK-läkaren Leif Swärd kopplats in; en läkare som bland annat värvades av Sven-Göran Eriksson när denne blev landslagstränare i England.
[...]
– Det var under VM 1978 i Argentina. Landslagstränaren Georg ”Åby” Ericson pratade om att han inte såg några militärer på gatorna och att det då var okej att åka dit. Jag sa väl någonting om att han var bra på fotboll, men att han inte vet något om politik. De hade ju en riktig fascistregering i Argentina då. Så efter det blev jag ”Röde Ruben”. Jag är faktiskt lite stolt över det, säger han och ler blygt.
– Å andra sidan kan jag tycka att det är konstigt. När Blåvitt hade en ordförande som hette Bertil Westblad som var moderat var det ju ingen som kallade honom för ”Blå Bertil”. Det har alltid varit konstigt det där, folk har pratat om min demokratisyn. Men det är jag ju alltid för, säger ”Röde Ruben”.
– Jag skrev lite krönikor för Proletären medan jag var aktiv spelare, men jag var väldigt tydlig med att det skulle vara på mina egna villkor och att de inte fick ändra på mina ord. Det hade jag kunnat göra för Svenska Dagbladet också, men de hörde aldrig av sig, säger Ruben och skrattar. Han påpekar att han aldrig varit partiaktiv.
Samtalet övergår till Blåvitt. Som ung och lovande spelare kom han till en storsatsande klubb i den svenska andradivisionen. Gamla landslagsspelare som Björn Nordqvist och Ralf Edström spelade tillsammans med unga talanger, och värmlänningen Ruben hade själv farhågor om att komma till en klassisk klubb och en storstad.
– Det är det jag har uppskattat så mycket, den där enkelheten som finns. Alla lag har sin särskilda karaktär. Jag gillar ödmjukheten i Blåvitt.
IFK brukar betecknas som en arbetarklubb. Stämmer det verkligen idag?
– Man kan inte säga att IFK är en arbetarklubb längre. Men det som gör IFK populärt och folkligt är just ödmjukheten. Man gillar ju sånt i Sverige, det är precis på samma sätt som många gillade Ingmar Stenmark. Traditionens makt är ganska stor.
Vilken är din relation till IFK idag?
– Jag ser alla hemmamatcher och får hjärtinfarkt! Det är mycket värre att sitta på läktaren än att vara spelare eller tränare.
Ruben andas den blåvita själen men syns ändå relativt sällan i olika IFK-sammanhang, där Glenn Hysén och andra mer medialt slipade veteraner tagit plats. Det är något Ruben Svensson trivs bra med. På sätt och vis lämnade han fotbollen i rätt tid. Enligt honom själv var glädjen som assisterande tränare inte kvar på samma sätt när spelarlöner blev allt viktigare och högre.
– Det handlade för mycket om pengar. Det är inget fel med det, men då får man ju se till att prestera innan man kräver sådant också, förklarar Ruben.
Men kritiken gäller ju inte Göteborg utan samhället i stort. Samtalet glider snart in på samhällets förändring och dess effekter på idrotten.
– Det är bara att kolla på Sverige i alla lagidrotter. Vår stora chans är att vi håller ihop som ett lag. Jag tycker att det är farligt med individualism i både idrotten och samhället. Man måste få fram delaktighet och få ihop ett lag. Den nya mentaliteten i idrotten beror ju på samhället. Egoismen är sådan, tänk på dig själv och skit i andra. Det har aldrig varit så starkt som nu, säger han.
[...]
En välbekant generationskamrat heter Torbjörn Nilsson. Om Ruben Svensson är rebellen så är Nilsson på många sätt svärmorsdrömmen. Som en av Sveriges genom tiderna mest talangfulla anfallare slog han igenom i det IFK Göteborg som erövrade Europa. Detta ledde till två proffssejourer. En i Holland med spel i PSV Eindhoven och en i Tyskland, där Torbjörn representerade Kaiserslautern. Men de stora triumferna
firades i Blåvitt.
Tryggheten i IFK Göteborg är något som alltid nämns i diskussioner om lagets identitet. Ett exempel som Nilsson tar upp när vi diskuterar detta är att klubben medvetet undvek att värva ”Avenyn-flanörer”, en tanke som alltså har behållits till viss del av Håkan Mild och Roger Gustavsson i dagens Blåvitt. IFK skulle vara en ansvarsfull klubb som bestod av ansvarsfulla spelare. Kanske är det därför sådana som Torbjörn, Håkan Mild eller Ruben Svensson inte klagar över att de fått förvärvsarbeta vid sidan av den fotboll i världsklass de
spelade. De lyfter snarare fram det positiva i att ha ena foten i samhället och den andra på fotbollsplanen. Torbjörns sidosyssla var som motionskonsulent på SKF.
Han får det att låta helt naturligt. Kanske var en av anledningarna det Nilsson berättar om som ett av sina starkaste minnen av att vara ny i Blåvitt.
– Jag minns så tydligt att jag tyckte att det var så stort att se ”Bebben” på linjebussen. Allt var så anspråkslöst, förklarar Nilsson.
Vad vi inte talar öppet om är att många nog ser på honom på samma sätt. En jordnära legend som får sin omgivning att bli vardaglig. Det är allmän sanning att Torbjörn alltid återvände till IFK Göteborg efter sina proffsäventyr för att han var för osjälvisk för att kunna slå sig fram i proffsvärlden. Blåvitt var kanske en känslomässig rekyl, byggd på ödmjukhet och kollektiv laganda. Kamratandan lyfter han fram i intervjuer från den aktiva karriären.
– Gränserna mellan olika lag suddas ut. IFK var mer kopplat till SKF, Volvo och Götaverken, medan GAIS var mer i Majorna. Det finns inte kvar idag. Men en del följer med, lite som en ideologi. Grundtankarna är kvar, men man får anpassa sig för att hänga med, förklarar han och antyder varför han själv hamnade i Blåvitt.
”Att hänga med” betyder i detta sammanhang att fotbollen har professionaliserats och kommersialiserats.
– Jag vet ett exempel från Bayern München. Conny Torstensson och Björn Andersson spelade ju där och berättade en del. Medan vi i IFK visste att vi var beroende av varandra på planen, handlade det mycket om enskilda personer i Bayern. Vi var ett kollektiv, medan Bayern lyfte fram individer.
[...]
Text: Ekim Çaglar
Hela texten finns att läsa i en PDF-version på Tvärdrags hemsida och ni som är intresserade av att få tag på ett exemplar av papperstidningen kan höra av er med ett mejl till Tvärdrags redaktör Daniel Suhonen. Vi vill tacka Tvärdrag för möjligheten att publicera ett större utdrag från ert specialnummer om idrott och politik och även tipsa er som bor i Stockholmsområdet om detta event, där ni kan få höra Ekim Çaglar tala om sin artikel.
VM-duellen 2010: England vs. Tyskland
 |
| Tyskland vs. England |
Korsar vi svaren på dessa två omröstningar får vi fram något som vi valt att kalla för ett "VM-index", en indikation på vilka lag som ni BaraBen-läsare tycker är mest intressanta att följa under det kommande mästerskapet.
Metoden är enkel: Vi tar topp tio resultat från de bägge omröstningarna och ger dem fallande poäng från tio till ett. Den som vann omröstningen får tio poäng, den som kom tvåa får nio poäng och så vidare ner till tiondeplatsen som får ett poäng. Sedan plussas poängen från de två läsarundersökningarna ihop och genererar vårt VM-index!
Frågan: Vem håller du på i Fotbolls-VM?
1. England (24 procent) = 10 indexpoäng (ip)
2. Övriga lag (12%) = 9 ip.
3. Danmark (10%) = 8 ip.
4. Tyskland (10%) = 7 ip.
5. Spanien (9%) = 6 ip.
6. Italien (8%) = 5 ip.
7. Elfenbenskusten (8%) = 4 ip.
8. Nordkorea (7%) = 3 ip.
9. Argentina (6%) = 2 ip.
10. Brasilien (2%) = 1 ip.
11. Nigeria (1%) = Stryks från index som elfteplacerad.
Vilket lag tror du vinner VM? (Pågående omröstning)
1. Spanien (30%) = 10 ip.
2. Brasilien (13%) = 9 ip.
3. England (14%) = 8 ip.
4. Argentina (13%) = 7 ip.
5. Tyskland (10%) = 6 ip.
6. Holland (7%) = 5 ip.
7. Italien (3%) = 4 ip.
8. Frankrike (2%) = 3 ip.
9. Portugal (0%) = 2 ip.
10. Övriga (3%) = 1 ip.
Totalställning: BaraBens VM-index
1. England 18 poäng
2. Spanien 16 poäng
3. Tyskland 13 poäng
4. Brasilien 10 poäng
5. Argentina 9 poäng
5. Italien 9 poäng
Ett par lag står utanför index, trots att de rankar högt i totalpoängen. Detta tack vare att de stod som "Övrigt" i en av omröstningarna - tillsammans med andra lag. Bäst av dessa rankar sig Holland med 5 (egna) + 9 poäng (kollektiva) poäng som ger ett fiktivt index av 14 poäng. Tvåa i den listan blir Frankrike med 12 poäng (3 + 9).
Därmed kan vi med hjälp av den här fullständigt bisarra men rätt så pseudovetenskapliga metoden komma fram till att de lag som ni läsare helst vill läsa om här på BaraBen är England, Spanien, Tyskland, Brasilien och Argentina/Tyskland. England står som klar vinnare med enbart Spanien inom någorlunda räckhåll för.
Under fotbolls-VM kör BaraBen därför en VM-duell i bloggande där vi har "valt ut" två av topplag för specialbevakning. Dessa två lag hamnade bland de tre populäraste lagen hos BaraBen-läsarna i omröstningarna i vårt VM-index och har dessutom en historisk och fotbollsmässigt rivalitet. Dessutom är de stormakter i fotbollsvärlden. Med andra ord är det upplagt för ordkrig.
VM-duellen 2010 på BaraBen.com:
Frankie: England
feldgrau: Deutschland
Vi kommer alltså att bevaka dessa lag precis som om de vore Blåvitt - alltså att "heja" på dem, ta upp unika perspektiv från dessa länders/fans/spelares syn på saker unt so weiter/and so on. En bloggare, Frankie, specialbevakar England från ett "engelskt perspektiv" och en bloggare, feldgrau, specialbevakar Tyskland, ur ett "tyskt perspektiv". Håll i hatten. Bloggkrig förväntas.
Mirakeldryck och "blinda" straffsparkar
SMÅTT & VM-GÔTT. Didier Drogba missar VM på grund av en fraktur på sin armbåge. Undrar om något spelbolag ger ett rôtet öre tillbaka på att Svennis inte får en blund i natt? Men det kanske är Brasiliansk djungelvoodoo som ligger bakom? Eller kanske lite Nordkoreansk mirakeldryck? Fan, undrar om den där mirakeldrycken är obligatorisk i de Nordkoreanska vattenflaskorna? Den här gruppen känns högintressant på förhand och börjar allt mer utkristallisera sig till att bli en affär mellan en tidigare kolonialmakt och deras slavar, eller fotbollsmässiga övermän om ni så vill...
Enligt forskaren Greg Wood på Exters universitet i England så ökar stressnivåerna hos spelare som studerar målvakten vid en straffspark.
Gör som Blåvitt, blunda när ni tar straffsparkar. Det funkar säkert skitbra.
Marknadsundersökningsfirman Nielsen har kartlagt mobilanvändandet inför VM i Sydafrika och noterar en intressant siffra - 23 procent av amerikanska mobilanvändare säger att de tänker söka upp information om fotbolls-VM på sin telefon. Detta kan jämföras med hur fotbollstokiga länder som Tyskland och Spanien - ligger på 3 procent i samma frågeställning, något som gör att det vid en första anblick verkar som att intresset för "soccer" är rekordstort i förenta staterna just nu.
Men, precis, det finns alltid ett men. Så är inte fallet. När vi dyker djupare in i samma undersökning (där 27 000 personer i 55 länder har svarat) visar det sig att korrelationen mellan att se fotboll live på tv och att söka upp information, statistik, artiklar eller live-feeds kring/från en match är högintressant. Statistiken visar tydligt att ju större chans att en person tänker se en match på tv, desto mindre troligt är det att han eller hon tänker använda sig av mobilen för att få information om den matchen, och vice versa.
Fotbollsklubbar och marknadsförare med lite smartness tolkar naturligtvis den här informationen som att det existerar två i princip separata målgrupper för sponsorer, tv-avtal och kunder av olika slag. Dels den initierade basen som använder sig i första hand av gammelmedia och internet för att informera sig om den match de tänker titta på - på tv - och sedan den grupp av supportrar med troligtvis lite mindre intresse, men tillräckligt för att läsa om matcherna, se highlights, få information, om dem via mobilen.
Svart på vitt handlar det om att fotbollen i och med VM i Sydafrika får ett första test på hur den kan nå ut till en helt ny målgrupp av kunder. Sådana kunder, eller fans med ett lite mer traditionellt ord, som i allt högre utsträckning inte tänker se matcher live eller på tv - men ändå kan vara intresserade av att läsa om, eller få se klipp av sitt favoritlag på en mobiltelefon. De lag som lyckas nå ut till den här växande målgruppen kommer även att ligga långt fram i de ständiga försöken att erövra nya ekonomiska inkomster till sina organisationer, eller i vårt fall - fotbollslag.
Den blåvite höjdhoppsmästaren Stefan Holm och hans vän Niklas Sjöstrand arrangerar "VM-tipset 2010" där man kan tippa utgången av turneringen match för match, helt gratis. I skrivande stund har 446 personer gått med och bland dem har 118 tippat Spanien som världsmästare, 67 har tippat Brasilien som tvåa och en person har tippat fram Danmark som världsmästare.
Metoden är ett klassiskt resultattips där du tippar slutresultat för de enskila gruppmatcherna och sedan går vidare omgång för omgång ända fram till final. Jag gjorde just ett snabbtest och fick följande resultat - som knappast lär gå hem ute i stugorna:
Mitt tipsresultat är alltså att Spanien åker ut i kvartsfinal och Italien blir världsmästare, igen. Dessutom lyckas England vinna en straffsparksläggning i kvarten men förlorar även en i semifinalen. Argentinga får stryk i kvarten av Tyskland som vinner bronsmatchen. Ja, det här är ett snabbtips för att ge er ett exempel, men testa gärna själva er kunskapsnivå hos VM-tipset.
@@BaraBen.com@@BaraBen.com@@BaraBen.com@@
Enligt forskaren Greg Wood på Exters universitet i England så ökar stressnivåerna hos spelare som studerar målvakten vid en straffspark.
"När spelare är nervösa är de mer benägna att oroa sig för målvakten. Det finns en tät koppling mellan platsen skytten tittar på och vart bollen sedan tar vägen. Tittar du centralt i målet är du därmed mer benägen att träffa en central plats inom målramen och göra det enklare för målvakten att rädda bollen", säger han till The Guardian.BaraBens tips till Englands notoriska straffmissare:
Gör som Blåvitt, blunda när ni tar straffsparkar. Det funkar säkert skitbra.
@@BaraBen.com@@BaraBen.com@@BaraBen.com@@
Marknadsundersökningsfirman Nielsen har kartlagt mobilanvändandet inför VM i Sydafrika och noterar en intressant siffra - 23 procent av amerikanska mobilanvändare säger att de tänker söka upp information om fotbolls-VM på sin telefon. Detta kan jämföras med hur fotbollstokiga länder som Tyskland och Spanien - ligger på 3 procent i samma frågeställning, något som gör att det vid en första anblick verkar som att intresset för "soccer" är rekordstort i förenta staterna just nu.
Men, precis, det finns alltid ett men. Så är inte fallet. När vi dyker djupare in i samma undersökning (där 27 000 personer i 55 länder har svarat) visar det sig att korrelationen mellan att se fotboll live på tv och att söka upp information, statistik, artiklar eller live-feeds kring/från en match är högintressant. Statistiken visar tydligt att ju större chans att en person tänker se en match på tv, desto mindre troligt är det att han eller hon tänker använda sig av mobilen för att få information om den matchen, och vice versa.
Fotbollsklubbar och marknadsförare med lite smartness tolkar naturligtvis den här informationen som att det existerar två i princip separata målgrupper för sponsorer, tv-avtal och kunder av olika slag. Dels den initierade basen som använder sig i första hand av gammelmedia och internet för att informera sig om den match de tänker titta på - på tv - och sedan den grupp av supportrar med troligtvis lite mindre intresse, men tillräckligt för att läsa om matcherna, se highlights, få information, om dem via mobilen.
Svart på vitt handlar det om att fotbollen i och med VM i Sydafrika får ett första test på hur den kan nå ut till en helt ny målgrupp av kunder. Sådana kunder, eller fans med ett lite mer traditionellt ord, som i allt högre utsträckning inte tänker se matcher live eller på tv - men ändå kan vara intresserade av att läsa om, eller få se klipp av sitt favoritlag på en mobiltelefon. De lag som lyckas nå ut till den här växande målgruppen kommer även att ligga långt fram i de ständiga försöken att erövra nya ekonomiska inkomster till sina organisationer, eller i vårt fall - fotbollslag.
@@BaraBen.com@@BaraBen.com@@BaraBen.com@@
Den blåvite höjdhoppsmästaren Stefan Holm och hans vän Niklas Sjöstrand arrangerar "VM-tipset 2010" där man kan tippa utgången av turneringen match för match, helt gratis. I skrivande stund har 446 personer gått med och bland dem har 118 tippat Spanien som världsmästare, 67 har tippat Brasilien som tvåa och en person har tippat fram Danmark som världsmästare.
Metoden är ett klassiskt resultattips där du tippar slutresultat för de enskila gruppmatcherna och sedan går vidare omgång för omgång ända fram till final. Jag gjorde just ett snabbtest och fick följande resultat - som knappast lär gå hem ute i stugorna:
 |
| Slutspelsträdet av VM-tipset med Stefan Holm. |
2010/06/07
Blåvitt och Cordovan om nya sajten
INTERVJU. Att Blåvitt håller på med en ordentlig omdesign av officiella sajten har varit känt ett tag. Lanseringen ser nu ut att bli av i augusti, säger IFK:s marknadschef Andrej Häggblad (AH) i denna intervju, som även tar upp Blåvitts syn på sociala medier. Jag har också ställt några frågor till David Tranberg (DT), projektledare på Cordovan som utformar den nya sajten.
Vad har varit drivkraften bakom initiativet att skapa en ny officiell sajt? Vad har framförallt saknats på den gamla sajten från IFK:s sida sett?
AH: Vår nuvarande sajt lever inte upp till den standard som IFK Göteborgs officiella hemsida rimligtvis bör hålla. Vi kan även konstatera att den av flera anledningar inte har utvecklats tillräckligt mycket över tiden och därmed blivit mer omodern för varje dag. Behovet av en ny digital plattform har således växt fram under en lång tid.
Vad vill/hoppas IFK uppnå med nya sajten? Vilka är de viktigaste nya funktionerna?
AH: Först och främst vill vi skapa en sajt som förädlas löpande och som kan anpassa sig till de möjligheter som uppstår i den digitala världen. Därtill ska sajten ha skön balans mellan kommersiella budskap och officiell nyhetsförmedling. När det gäller nya funktioner så har vi haft en workshop med en grupp supportrar där det gjordes en bruttolista över önskade funktioner. En del av dem kommer att förverkligas direkt. Övriga får vi utvärdera vidare och eventuellt återkomma med längre fram. Sajten ska som sagt leva och utvecklas även efter lansering.
Hur ser Cordovan på profileringen av varumärket IFK Göteborg? Vilka värden vill man lyfta fram?
DT: Vi gör löpande avstämningar med både IFK och deras kommunikationsbyrå Welcom för att sajten ska harmoniera med det arbete som sker kring IFK:s grafiska profil och varumärke. Men generellt handlar det om att skapa en sajt som är värdig IFK Göteborg och det tror vi att vi lyckas med genom att fokusera på känsla, struktur, innehåll och funktion.
Hur återspeglas dessa i formgivningen? Kan ni visa några skärmdumpar som exempel på hur det kommer se ut?
DT: Vi kan tyvärr inte presentera några skärmdumpar - sajten utvecklas fortfarande. Vi återkommer kring detta på ett lämpligt sätt. Sajten kommer att vara informativ med stort fokus på nyheter. Stora ytor med sköna bilder kommer att prägla sajten. Större flexibilitet av media, det vill säga film, bilder eller animering ska kunna väljas för att på bästa sätt stärka upplevelsen. Stort fokus har legat på att ta fram en snygg och välgrundad design som kompletteras med unika bilder på spelarna, något att se fram emot!
Har IFK planer på officiell närvaro på Facebook och Twitter? Vilka andra möjligheter till interaktion med föreningen kommer att finnas på nya sajten?
AH: Även om vår Facebookgrupp med närmare 40 000 medlemmar startades av supportrar så är det numera vi som administrerar den. Vi måste dock bli bättre på att ta tillvara på de möjligheter som finns. Därför har vi bl.a. en Facebookapplikation på gång som strävar efter att aktivera medlemmar och visualisera de kommande matcherna. Ett steg för att stärka interaktionen är att vi kommer att testa en kommenteringsfunktion på vissa utvalda nyheter via Facebook connect.
Många fans har under vårens motgångar önskat en rakare kommunikation med ledning och tränare om tankarna bakom taktik och omstridda laguttagningar. I den mån sådant förekommer i dag går det genom traditionella medier och ibland chattar hos externa sajter som G-P. Finns det någon chans att den här biten kan utvecklas, kommunikation mellan fans och förening utan mellanhänder?
AH: Jag tycker inte det är negativt om en chatt äger rum på www.gp.se då GP är en partner till IFK Göteborg och mig veterligen har skött sina spelar- och ledarchattar på ett förtjänstfullt sätt. Men möjligheten att genomföra chattar på vår nya sajt finns. Hur ofta de ska ske och vilka spelare eller ledare som ska delta avgörs i en dialog med vår sportsliga avdelning.
Kommer vi få se Håkan Mild blogga om det dagliga arbetet med att förverkliga de visioner han har för Blåvitt?
AH: Det kommer att skrivas korta blogginlägg från Kamratgården med varierande kontinuitet och perspektiv. Vår ambition är att många olika personer från organisationen ska skriva. Det kan med andra ord bjudas på alltifrån en rolig (?) historia från Ölme till ett reportage om något av de många studiebesök som sker här på Kamratgården.
När lanseras nya ifkgoteborg.se?
AH: Som det ser ut just nu lanseras sajten i slutet på augusti. Det är ungefär en månad senare än vår ursprungliga plan. Mitt budskap till Cordovan har hela tiden varit att resultatet är viktigare än lanseringsdatum. Därför har vi kunnat lägga mer tid på både förstudien och detaljer än vad som först var planerat.
Vad har varit drivkraften bakom initiativet att skapa en ny officiell sajt? Vad har framförallt saknats på den gamla sajten från IFK:s sida sett?
AH: Vår nuvarande sajt lever inte upp till den standard som IFK Göteborgs officiella hemsida rimligtvis bör hålla. Vi kan även konstatera att den av flera anledningar inte har utvecklats tillräckligt mycket över tiden och därmed blivit mer omodern för varje dag. Behovet av en ny digital plattform har således växt fram under en lång tid.
Vad vill/hoppas IFK uppnå med nya sajten? Vilka är de viktigaste nya funktionerna?
AH: Först och främst vill vi skapa en sajt som förädlas löpande och som kan anpassa sig till de möjligheter som uppstår i den digitala världen. Därtill ska sajten ha skön balans mellan kommersiella budskap och officiell nyhetsförmedling. När det gäller nya funktioner så har vi haft en workshop med en grupp supportrar där det gjordes en bruttolista över önskade funktioner. En del av dem kommer att förverkligas direkt. Övriga får vi utvärdera vidare och eventuellt återkomma med längre fram. Sajten ska som sagt leva och utvecklas även efter lansering.
Hur ser Cordovan på profileringen av varumärket IFK Göteborg? Vilka värden vill man lyfta fram?
DT: Vi gör löpande avstämningar med både IFK och deras kommunikationsbyrå Welcom för att sajten ska harmoniera med det arbete som sker kring IFK:s grafiska profil och varumärke. Men generellt handlar det om att skapa en sajt som är värdig IFK Göteborg och det tror vi att vi lyckas med genom att fokusera på känsla, struktur, innehåll och funktion.
Hur återspeglas dessa i formgivningen? Kan ni visa några skärmdumpar som exempel på hur det kommer se ut?
DT: Vi kan tyvärr inte presentera några skärmdumpar - sajten utvecklas fortfarande. Vi återkommer kring detta på ett lämpligt sätt. Sajten kommer att vara informativ med stort fokus på nyheter. Stora ytor med sköna bilder kommer att prägla sajten. Större flexibilitet av media, det vill säga film, bilder eller animering ska kunna väljas för att på bästa sätt stärka upplevelsen. Stort fokus har legat på att ta fram en snygg och välgrundad design som kompletteras med unika bilder på spelarna, något att se fram emot!
Har IFK planer på officiell närvaro på Facebook och Twitter? Vilka andra möjligheter till interaktion med föreningen kommer att finnas på nya sajten?
AH: Även om vår Facebookgrupp med närmare 40 000 medlemmar startades av supportrar så är det numera vi som administrerar den. Vi måste dock bli bättre på att ta tillvara på de möjligheter som finns. Därför har vi bl.a. en Facebookapplikation på gång som strävar efter att aktivera medlemmar och visualisera de kommande matcherna. Ett steg för att stärka interaktionen är att vi kommer att testa en kommenteringsfunktion på vissa utvalda nyheter via Facebook connect.
Många fans har under vårens motgångar önskat en rakare kommunikation med ledning och tränare om tankarna bakom taktik och omstridda laguttagningar. I den mån sådant förekommer i dag går det genom traditionella medier och ibland chattar hos externa sajter som G-P. Finns det någon chans att den här biten kan utvecklas, kommunikation mellan fans och förening utan mellanhänder?
AH: Jag tycker inte det är negativt om en chatt äger rum på www.gp.se då GP är en partner till IFK Göteborg och mig veterligen har skött sina spelar- och ledarchattar på ett förtjänstfullt sätt. Men möjligheten att genomföra chattar på vår nya sajt finns. Hur ofta de ska ske och vilka spelare eller ledare som ska delta avgörs i en dialog med vår sportsliga avdelning.
Kommer vi få se Håkan Mild blogga om det dagliga arbetet med att förverkliga de visioner han har för Blåvitt?
AH: Det kommer att skrivas korta blogginlägg från Kamratgården med varierande kontinuitet och perspektiv. Vår ambition är att många olika personer från organisationen ska skriva. Det kan med andra ord bjudas på alltifrån en rolig (?) historia från Ölme till ett reportage om något av de många studiebesök som sker här på Kamratgården.
När lanseras nya ifkgoteborg.se?
AH: Som det ser ut just nu lanseras sajten i slutet på augusti. Det är ungefär en månad senare än vår ursprungliga plan. Mitt budskap till Cordovan har hela tiden varit att resultatet är viktigare än lanseringsdatum. Därför har vi kunnat lägga mer tid på både förstudien och detaljer än vad som först var planerat.
**********
Kommentar: Det är naturligtvis positivt att det börjar röra sig på det här området, då Blåvitt inte precis har legat i framkant när det gäller internets möjligheter. Men nog kan det vara klokt att skynda långsamt och verkligen tänka igenom vad man vill uppnå. Alla större sajter av nyhetskaraktär verkar vara junkies för sociala medier nuförtiden, och sidorna översvämmas av tycka-knappar, omröstningar och all tänkbar form av interaktivitet. Det är långt ifrån allt som egentligen tillför något.
Att Blåvitt kommer ge möjlighet för läsarna att kommentera vissa nyheter via Facebook är utmärkt, och jag hoppas att även de tänkta blogginläggen ska kunna kommenteras på ett enkelt sätt. Här är det viktigt att erbjuda flera alternativ för läsarna att identifiera sig, till exempel via sitt konto på Twitter, Google eller Open ID. Anonyma kommentarer borde också tillåtas, åtminstone på blogginlägg, även om detta kräver en mer aktiv moderering.
Viktigast av allt är förstås att den nya sajten inte stannar vid en (förhoppningsvis) snygg yta, utan att de som dagligen ska fylla den med innehåll har bra saker att säga. En "virtuell Kamratgård" med öppna dörrar, tillgänglighet och transparens behöver drivas av övertygelse om syftet, inte av pliktskyldig anpassning till internetsamhället. Men jag är försiktigt optimistisk. Allt kommer säkert inte vara perfekt i början, men låt oss hoppas att den långa utvecklingsprocessen resulterar i en sjövärdig skuta.
Att Blåvitt kommer ge möjlighet för läsarna att kommentera vissa nyheter via Facebook är utmärkt, och jag hoppas att även de tänkta blogginläggen ska kunna kommenteras på ett enkelt sätt. Här är det viktigt att erbjuda flera alternativ för läsarna att identifiera sig, till exempel via sitt konto på Twitter, Google eller Open ID. Anonyma kommentarer borde också tillåtas, åtminstone på blogginlägg, även om detta kräver en mer aktiv moderering.
Viktigast av allt är förstås att den nya sajten inte stannar vid en (förhoppningsvis) snygg yta, utan att de som dagligen ska fylla den med innehåll har bra saker att säga. En "virtuell Kamratgård" med öppna dörrar, tillgänglighet och transparens behöver drivas av övertygelse om syftet, inte av pliktskyldig anpassning till internetsamhället. Men jag är försiktigt optimistisk. Allt kommer säkert inte vara perfekt i början, men låt oss hoppas att den långa utvecklingsprocessen resulterar i en sjövärdig skuta.
Ingenting är någonsin som det verkar
VM2010. Ni som följt debatten inför fotbolls-VM i sommar vet att spelare från alla möjliga håll har gnällt och klagat på "Jabulani", Adidas officiella VM-boll. Därför var det lite förvånande när Brasiliens offensiva stjärna Kaká plötsligt började hylla bollen på en presskonferens...
1.20 in i klippet börjar showen:
Bakom det här ligger så mycket mer än en simpel åsikt om själva bollen. Som ni kanske känner till så spelar Kaká i Real Madrid, ett Adidas-sponsrat lag. Samtidigt sponsras Brasiliens landslag sponsras dock av amerikanska sportjätten Nike - vilket ni även kan se av alla de Nike-symboler som flyter omkring bakom Kaká under presskonferensen.
Nu må du säga: "detta är en konspirationsteori", men det kan jag lova er att det inte är. Adidas har mycket medvetet satt sina spindoctors på att skapa positiv "buzz" kring sitt varumärke, då införsnacket till stor del har präglats av negativitet kring deras officiella boll. Det har gnällts över bollen både här och där.
Så när Brasiliens fixstjärna "råkar" inleda ett snack om VM-bollen för att sedan "av en slump" få en boll uppkastad på scenen där han "får för sig" att kyssa den omdebatterade bollen - är en trippel av väldigt lägliga händelser. Det här är naturligtvis en planerad kupp hos Adidas.
1.20 in i klippet börjar showen:
Bakom det här ligger så mycket mer än en simpel åsikt om själva bollen. Som ni kanske känner till så spelar Kaká i Real Madrid, ett Adidas-sponsrat lag. Samtidigt sponsras Brasiliens landslag sponsras dock av amerikanska sportjätten Nike - vilket ni även kan se av alla de Nike-symboler som flyter omkring bakom Kaká under presskonferensen.
Nu må du säga: "detta är en konspirationsteori", men det kan jag lova er att det inte är. Adidas har mycket medvetet satt sina spindoctors på att skapa positiv "buzz" kring sitt varumärke, då införsnacket till stor del har präglats av negativitet kring deras officiella boll. Det har gnällts över bollen både här och där.Så när Brasiliens fixstjärna "råkar" inleda ett snack om VM-bollen för att sedan "av en slump" få en boll uppkastad på scenen där han "får för sig" att kyssa den omdebatterade bollen - är en trippel av väldigt lägliga händelser. Det här är naturligtvis en planerad kupp hos Adidas.
"Jag tänker inte kritisera VM-bollen. Allting som är nytt, ny teknologi, ger ett annorlunda första intryck. Först var åsikterna kritiska, men vem vet om de inte kommer att ändras under VM. Mästerskapet har en speciell intensitet så hela den här kontroversen kring bollen kommer minska med tiden att spelarna vänjer sig vid den", säger Kaká i klippet.Säga vad man vill om bollen i sig eller debatten om densamma - värj dig från att tro på något när VM väl rullat igång. I varje fall inget som du med dina mest kreativa hjärnceller kan koppla till ett varumärke. I så fall kan du kallt räkna med att det finns någon typ av konspiration bakom.
"Bara för att du är paraniod, betyder det inte att du inte är förföljd."
Vilket lag tror du VINNER fotbolls-VM?
 |
| Capello - läsarnas VM-favorit. |
I efterhand kan vi enbart spekulera i om det inte var främst populära Holland som drog upp rösterna på just det alternativet och även ställa oss frågan om de inte borde funnits med som ett eget alternativ, men nog om det.
Det är däremot lite förvånande är att det så medialt hypade Nigeria kommer överlägset sist i omröstningen - trots allt förhandssnack om Lars Lagerbäck. Här verkar det som att svenska medier och främst TV4 överskattat folks intresse för Lagerbäcks gäng med ett par tusen procent. Den tippade strykpåsen Nordkorea får fem (!) gånger fler röster än just Nigeria, men även Sven-Göran Erikssons Elfenbenskusten hamnar på bottenhalvan, dock är de enbart ett par röster från regerande världsmästarna Italien och procentuellt strax efter förhandsfavoriterna Spanien. Så här röstade ni på frågan:
Vem håller du på i Fotbolls-VM?
1. England 236 röster (24%)
2. Övriga lag 120 (12%)
3. Danmark 102 (10%)
4. Tyskland 101 (10%)
5. Spanien 98 (9%)
6. Italien 82 (8%)
7. Elfenbenskusten 81 (8%)
8. Nordkorea 69 (7%)
9. Argentina 61 (6%)
10. Brasilien 20 (2%)
11. Nigeria 13 (1%)
Totalt: 983 röster.
I dag ställer vi en ny och faktiskt lite mer intressant fråga till er läsare:
Vilka tror du vinner fotbolls-VM i sommar?
Vilka tror du vinner fotbolls-VM i sommar?
Här ber vi er att i största möjliga mån försöka bortse från era egna lagsympatier och tippa vilka som kommer att stå som mästare när VM i Sydafrika summeras om en dryg månad. Till skillnad från i den senaste omröstningen - där vi tog hjälp av förutfattade meningar och supporterlogik - så låter vi den här gången de tre största spelbolagen hjälpa oss med att ge er ett gäng alternativ att rösta på.
Därmed blir alternativen som följer, efter de nuvarande oddsen på vilka som blir världsmästare:
1. Spanien - Stor förhandsfavorit med odds på cirka fem gånger pengarna. Regerande Europamästare och rankad som världens just nu bästa lag hos de flesta fotbollsexperter. Har dock förmåga att trilla på målsnöret i VM och kan vika under av pressen. Duon David Villa och Fernando Torres är giftigare än något annat anfallspar i världen.
2. Brasilien - Alltid aktuell för medaljerna i dessa sammanhang. Har en trupp som inte fokuserar på finess lika mycket som vi vant oss vid genom åren, men laget innehåller i princip enbart spelare i absolut världsklass. Den tyskättade förbundskaptenen Dunga var redan som spelare en slitvarg och har format ett samba-lag som spelar lite mer som en tysk lagmaskin, vilket pekar mot succé, eller?
3. England - Tros kunna få ordning på laget under Fabio Capellos ledning och gör bara lagets forwards med Wayne Rooney i spetsen sin beskärda del mål blir de farliga. Svagheten är målvakterna och deras sanslöst usla track record i straffläggningar, ett viktigt element när det drar ihop sig. Kan ställa upp med ett mittfält som är - på pappret i varje fall - rent ut sagt skrämmande bra.
4. Argentina - Är outsider med världens bästa spelare, Lionel Messi, som en joker, som ett trumfkort. Den hårt kritiserade Maradona kommer att skapa rubriker, men blir det något som drar bort fokus från den press spelarna har på sig - eller något som tynger laget? Är ett humörslag som på en bra dag kan rubba vilket lag som helst, men visade samtidigt i kvalspelet att de dagarna kommer allt mer sällan, nu för tiden.
5. Tyskland - Ja, vad ska vi säga. När det gäller så är Tyskland alltid en aktör. Spelar i sommar utan sin superstjärna Ballack men är vid sidan om Italien det lag som är minst beroende av enskilda spelare då lagmaskinen och taktiken är suverän i jämförelse med konkurrensen. Om Tyskland inte når minst till semifinal är det fiasko på hemmaplan och efter missen att misslyckas vinna VM på hemmaplan finns det även ett mått av revanschbegär i tysk fotboll. För att inte tala om den snöpliga förlusten i Champions League-finalen nyligen.
6. Holland - De orangea tulpanordlarna ger dig tillbaka runt elva gånger pengarna vid mästerskapsseger. De har som alltid ett intressant lag, men många ifrågasätter deras försvarsspel och då främst den man-man taktik som laget och hela Holland fortfarande använder sig av. Har dock en förmåga att toppa formen lagom till mästerskap och även överprestera i rätt lägen, men saknar samtidigt den där riktiga världsstjärnan i laget som vi varit så bortskämda med ända sedan Ruud Gullit och Marco Van Bastens dagar.
7. Italien - Precis som inför VM 2006 så räknar "ingen" med att Italien ska kunna rubba favoriterna till VM-titeln. Men alla vet hur det gick den gången. Italien kommer med all sannolikhet vara ett målsnålt lag både framåt som bakåt men ändå vinna i varje fall de flesta av sina matcher. En förmåga som när det kombineras med bra målvaktsspel och förmåga att vinna straffläggningar, kan räcka väldigt långt. Men räcker det hela vägen?
8. Frankrike - Ger en spelare runt 17-19 gånger pengarna tillbaka. Hade enorma problem att kvalificera sig till VM och förbundskapten Raymond Domenech experimenterar med formationer och startuppställning in i det sista. Vi kan få se ett Franrike som startar VM med ett 4-3-3 där superstjärnan Thierry Henry är petad, men det behöver inte nödvändigtvis innebära en försvagning. Minns att Domenech tog sitt lag till final i senaste VM, helt otippat. Den gången förvisso med Zinedine Zidane i laget, men ändå.
9. Portugal - Har inte bredden för att vinna ett VM i dagsläget, säger de flesta. Precis därför kan de bli farliga, säger en del andra. Flickornas favorit Ronaldo är utan tvekan en jättedödare men hur långt räcker bredden omkring lagets absoluta fixstjärna? Ända till final där de vinner? Du avgör.
10-32. Övriga lag - Här får Afrikas hopp Elfenbenskusten, alltid underskattade Mexico, ständigt förbättrande USA, nordens hopp Danmark och övriga lag samsas. Ingen av dessa lag ska enligt oddssättarna ha någon chans på VM-titeln och vinner Nya Zeeland eller Nordkorea kan spelare kassera in hela 2 000 gånger insatsen. Men det händer väl inte, eller?
Röstar gör du här till höger! --->
 |
| Grupperna i fotbolls-VM 2010. |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)