2012/02/03

Bananas in pyjamas!

SMALL TALK. Jag hällde upp en kaffe som jag aldrig drack. Jag gjorde två mackor som jag aldrig åt. Jag spenderade en timma på kontoret utan att få gjort ett skit. Det var den första inverkan Farnerud-värvningen gjorde på mitt liv. Jag är fortfarande ganska mycket uppe i varv och jag har sett att det är ganska många av er som är det också. De flesta är okontrollerat lyckliga, andra muttrar litegrann om talanger som inte får chansen och några undrar om vi verkligen har en backlinje som räcker till.

Jag själv vet verkligen inte, men jag är först och främst förbannat glad över den satsning som görs. Dizdar verkade lite uppgiven på twitter, vilket jag har svårt att förstå, han är född 94 och är han tillräckligt bra kommer han få chansen att träna med ett gäng riktigt bra och rutinerade mittfältare. Det är bara att suga i sig och försöka bli bättre än Farnerud, Haglund och Gerzic. Allansson har redan visat att man på kort tid kan gå från U-truppen till att bli nämnd i samma andetag som ovanstående spelare. Åtminstone gör jag det.

Jag vill se Allansson, Farnerud, Haglund, Gerzic och Sobra på plan samtidigt. På samma mittfält, någon av dom i en mer släpande anfallsroll. Som Stahre redan anmärkt så behöver inte en yttermittfältare ha kritstreck på fötterna, jag tror vi kommer få se ett betydligt mindre statiskt och rakt mittfält i år.Med det sagt så måste jag dessvärre gå vidare till något annat. Mitt magont. Någonstans i bakhuvudet tycker jag inte om det här. Jag tycker INTE om Real och jag tycker inte om att vi blivit Real Göteborg.

Att bli kallad för det i media är ett varsel om något jävligt illa. Allt kan fortfarande gå åt helvete helt enkelt. Som barn kom jag fram till att allt dåligt som händer är sånt som man aldrig väntat sig eller kunnat tänka ut på förhand. Därför försökte jag alltid grubbla över skit som kunde hända, det kändes som att om min tanke berört en potentiell händelse så var jag immun mot den. Samma sak gör jag nu. Jag tänker på all skit som kan hända den här säsongen, att vi kan stå där med kuken i brevlådan, eller hur fan man nu säger (blink blink), och bara vara objekt för samvetslöst hån. Blåvitt bröstar upp sig ordentligt med spelare och en ny fantastisk anläggning. Vi måste lyckas.

Jag har två önskemål. Jag vill att ni ska tänka på alla skit som kan hända, var kreativa och skriv gärna ner det i kommentarsfältet, ju mer negativt desto bättre, allt i enlighet med min idé om att skit som man redan förutsett inte kommer ske. Jag är skrockfull och jag står för det. Sedan till mitt andra önskemål. KÖP ÅRSKORT! Det finns absolut ingen anledning till att se hemmamatcherna på tv i år. Jag vill att varje hemmamatch ska vara lika intensiv, laddad och förväntansfull som matcherna mot AIK och Malmö. Varje hemmamatch ska vara en magisk jävla tillställning, jag vill inte vara med om att Gefle hemma är en tråkig serielunksmatch. Det finns inte några sådana nästa säsong. Håkan Mild och de andra har satsar stoltheten och bröstat upp sig. Och det ska fan vi också göra. Heja Blåvitt!