Hej AnneliDags att få Palle tillbaka till klubben??
Mitt namn är Palle Stenberg och jag är en invånare, familjefar, företagare, högsta hönset och älskare av staden Göteborg. Min stad, vår stad.
Jag sitter just nu på tåget hem från Stockholm där jag igår representerade vårt företag och fick stolt ta emot årets hederspris av vår branschorganisation på grund av vårt miljö- och sociala arbete.
Vid mitt bord hade jag bland annat H&M:s höjdare och dom tyckte verkligen vi var värda priset. På frågan från deras Sverigechef "Vad är era framgångsfaktorer?" så svarade jag kreativiteten i Göteborg, människorna som bor där.
I mina olika tal jag håller så lyfter jag alltid fram våra fina anställda och som brukligt berättade jag om staden vi älskar, staden Göteborg. Snacka om att det smakar j..... bittert idag när man läser tidningarna. Jag skäms. Inte på grund av mitt eget agerande utan hur andra agerar under vårt gemensamma varumärke Göteborg som jag också är en del av precis som du.
Jag hoppas verkligen det är fel det som UG beskriver men om så inte är fallet så måste du agera.
Jag tänkte först ringa dig men antagligen hade jag inte fått tag på dig och ibland kan det vara bra att få ner sin åsikt på ett papper.
Jag vänder mig till dig. Chefen, vd:n, kaptenen, generalen, högsta hönset, ja du som styr skutan Göteborg. Om uppgifterna stämmer i dagens UG så får det nu vara nog. Jag orkar helt enkelt inte se detta förfall, fullkomlig brist på känsla vad som är rätt och fel, vad som är mitt och ditt.
Inte för dom höga beloppen för dom kan mycket väl vara rimliga men sättet du/ni låter våra kommunalt anställda (en liten klick som förstör för så många, som sabbar vår framtid) under ditt ledarskap agerar. Det är med bland annat mina skattade pengar som dom får sin lön.
Helt uppriktigt sagt så är jag för skatter, ja ganska höga sådana men nu håller jag på att ändra min uppfattning när man ser hur ni hanterar dem. En krona eller 100 miljoner det spelar ingen roll. Utan det är sättet vi hanterar dom på.
Vuxna människor som med andras medel tror dom kan göra vad dom vill. Vad du eller jag gör med våra privata löner är inte min eller din ensak. Dom får vi göra vad vi vill med men när det handlar om hur våra skattemedel hanteras så blir jag uppriktigt sagt ledsen.
Precis som du är chefen av företaget Göteborg så är jag det samma av företaget Nudie jeans. Nu kanske du tycker att jag är orättvis som anser att det är ditt ansvar men det tycker jag. Precis som jag är sista utposten på vårt företag, den yttersta ansvariga. Jag kan inte skylla ifrån mig. Jag måste agera eller lämna över skutan till någon annan.
Egentligen inget konstigt och absolut inte ovanligt. Det händer varje dag och det behöver inte vara mer dramatiskt än så.
Nu måste du en gång för alla lösa upp den knut av obehaglig kultur som håller på att bryta ner allt framtida hopp eller så får du lämna över kontrollen av skeppet Göteborg till någon annan.
Lycka till för du är just nu vårt sista hopp precis som Bruce Willis var i filmen Armageddon.
Palle
2013/11/07
Palle ryter till
Gårdagens inslag i Uppdrag Granskning har skapat många diskussioner och reflektioner. Så här uttryckte sig den blåvit-bekante Palle Stenberg i ett brev till Anneli Hulthén enligt GP:
Bertil Rignäs måste bryta tystnaden - eller avgå
Kvittofiffel. Onsdagens Uppdrag granskning i SVT var ingen rolig upplevelse för IFK Göteborg och dess medlemmar. I programmet visades hur föreningens ordförande Bertil Rignäs i samband med den stora fastighetsmässan MIPIM i Cannes lämnat in en lunchnota på 60 Euro, en nota som vid närmare kontroll visade sig vara ett inköp av ett svart klänning i en klädboutique. Bertil Rignäs befann sig på mässan i sin egenskap av VD för det allmännyttiga Bostadsbolaget.
Bertil Rignäs vägrade att medverka i programmet. Via mejl lät han meddela att han lämnat in fel kvitto och nu skulle återbetala summan.
Vi är alla ofullkomliga och kan göra fel. Jag har full förståelse för att en vd i ett stort bolag har en mängd olika kvitton att hålla reda på och att det någon enstaka gång kan hända att man lämnar in fel kvitto. När felet påpekas gör man rätt för sig.
Men i sådana fall handlar det också om trovärdighet. Ett lunchkvitto och ett kvitto från en klädboutique är inte särskilt lika varandra. Om det varit ett lunchkvitto skulle också syftet med lunchen och namn och tillhörighet på dem som deltog ha funnits med.
Bara en person kan reda ut hur det här felet har kunnat uppstå och det är Bertil Rignäs själv. I stället väljer han att inte medverka i programmet och därefter undvika mediekontakter överhuvudtaget.
Bertil Rignäs agerande skadar IFK Göteborgs anseende. Rignäs måste omedelbart inför offentligheten redogöra för vad som har hänt och hur det har kunnat hända. Om han inte gör det är hans förtroende förbrukat. Inte bara som vd i Bostadsbolaget, utan också som ordförande för IFK Göteborg. Klubben har redan genom sin huvudsponsor Prioritet Finans tveksamma affärer och eget skattetrixande ytterst små marginaler i fråga om affärsetik och moral. För en klubb som IFK Göteborg måste det i princip råda nolltolerans i dessa frågor.
Tystnaden från Bertil Rignäs sida har motiverats med att det finns en hotbild mot honom från tidigare, i hans egenskap av vd för Bostadsbolaget. Det är möjligt, och sådana hot måste tas på allvar. Men det finns ingen hotbild som hindrar honom från att skriftligen förhålla sig till de frågor som nu oundvikligen kommer på bordet, eller att ge telefonintervjuer i saken.
Är det så att Bertil Rignäs inte förstår vad det innebär att vara ordförande för en modern klubb som IFK Göteborg, i ett öppet och transparent samhälle? Bertil Rignäs har redan tidigare kritiserats för att han syns för lite som klubbens ordförande och ansikte.
När det gäller avslöjandena i Uppdrag granskning visar all erfarenhet av krishantering att ju längre man dröjer med att öppet förhålla sig till kritiken, desto värre blir det. Tystnaden drabbar både Bertil Rignäs själv och de institutioner han representerar.
Jag hoppas att Bertil Rignäs just i denna stund sitter och formulerar ett tydligt pressmeddelande och ställer sig till förfogande för intervjuer. I annat fall kan han inte fortsätta som ordförande för IFK Göteborg. Klubben kan i så fall heller invänta hans avgång till årsmötet i vår. Bertil Rignäs måste i så fall avgå redan nu. För hans eget och för IFK Göteborgs bästa.
Ulf Bjereld
Bertil Rignäs vägrade att medverka i programmet. Via mejl lät han meddela att han lämnat in fel kvitto och nu skulle återbetala summan.
Vi är alla ofullkomliga och kan göra fel. Jag har full förståelse för att en vd i ett stort bolag har en mängd olika kvitton att hålla reda på och att det någon enstaka gång kan hända att man lämnar in fel kvitto. När felet påpekas gör man rätt för sig.
Men i sådana fall handlar det också om trovärdighet. Ett lunchkvitto och ett kvitto från en klädboutique är inte särskilt lika varandra. Om det varit ett lunchkvitto skulle också syftet med lunchen och namn och tillhörighet på dem som deltog ha funnits med.
Bara en person kan reda ut hur det här felet har kunnat uppstå och det är Bertil Rignäs själv. I stället väljer han att inte medverka i programmet och därefter undvika mediekontakter överhuvudtaget.
Bertil Rignäs agerande skadar IFK Göteborgs anseende. Rignäs måste omedelbart inför offentligheten redogöra för vad som har hänt och hur det har kunnat hända. Om han inte gör det är hans förtroende förbrukat. Inte bara som vd i Bostadsbolaget, utan också som ordförande för IFK Göteborg. Klubben har redan genom sin huvudsponsor Prioritet Finans tveksamma affärer och eget skattetrixande ytterst små marginaler i fråga om affärsetik och moral. För en klubb som IFK Göteborg måste det i princip råda nolltolerans i dessa frågor.
Tystnaden från Bertil Rignäs sida har motiverats med att det finns en hotbild mot honom från tidigare, i hans egenskap av vd för Bostadsbolaget. Det är möjligt, och sådana hot måste tas på allvar. Men det finns ingen hotbild som hindrar honom från att skriftligen förhålla sig till de frågor som nu oundvikligen kommer på bordet, eller att ge telefonintervjuer i saken.
Är det så att Bertil Rignäs inte förstår vad det innebär att vara ordförande för en modern klubb som IFK Göteborg, i ett öppet och transparent samhälle? Bertil Rignäs har redan tidigare kritiserats för att han syns för lite som klubbens ordförande och ansikte.
När det gäller avslöjandena i Uppdrag granskning visar all erfarenhet av krishantering att ju längre man dröjer med att öppet förhålla sig till kritiken, desto värre blir det. Tystnaden drabbar både Bertil Rignäs själv och de institutioner han representerar.
Jag hoppas att Bertil Rignäs just i denna stund sitter och formulerar ett tydligt pressmeddelande och ställer sig till förfogande för intervjuer. I annat fall kan han inte fortsätta som ordförande för IFK Göteborg. Klubben kan i så fall heller invänta hans avgång till årsmötet i vår. Bertil Rignäs måste i så fall avgå redan nu. För hans eget och för IFK Göteborgs bästa.
Ulf Bjereld
På lunch hos Bertil Rignäs?
Efter LCHF, 5:2, GI och stenålderskost har en ny diet sett dagens ljus: Kläddieten.
Istället för att du kommer i kläderna kommer kläderna i dig. Smaklig måltid!
2013/11/06
Fotbollssupportrar mot Homofobi
STÄLLNINGSTAGANDE.
De flesta nog har sett kultföreningen
St. Paulis tifo mot homofobi som exploderade över hela arenan i matchen mot Paderborn. Detta var en synnerligen ovanlig aktion, även fast det förekommit fler aktioner i framförallt Tyskland, i en kultur som ständigt brottas med homofobi ifrån såväl läktarplats som i omklädningsrummen. Igår fick jag syn på en bild, som värmde i mitt hjärta, när
några supportrar ifrån Malmö och Elfsborg poserade framför en banderoll med
precis samma budskap, om än i mindre skala: ”Fotbollssupportrar mot homofobi”.
Bild: En liten del av St. Paulis tifo.
Att dömas utifrån sin sexualitet, så länge det är ett samspel mellan vuxna
människor, är för mig både en vedervärdig och oacceptabel åsikt som undervärderar en
människa bara utifrån en företeelse; ens födsel.
Jag längtar till den dagen, då en spelare på absolut högsta
nivå kommer ut under sin aktiva karriär och berättar om sin läggning. Jag
skulle önska att någon i mitt omklädningsrum, på en högst begränsad nivå,
gjorde samma sak. För det är naturligtvis en väldigt stor del som håller just
detta hemligt. Och det är knappast för att de skäms för sin läggning, utan för klimatet som skapas utifrån sin omgivning. Den omgivningen är du och jag med
och skapar. Och för att detta ska äga rum, så är en väg att gå att inte
tolerera den intolerans som finns inom omklädningsrummets väggar, på läktaren
och ute i övriga samhället.
För om du är homofob, dömer en människa utifrån dess
sexuella läggning, så är det du som står inför ett val att förändras eller
dömas. Dina åsikter kanske grundar sig på att det är äckligt. Däri ligger ditt
problem. Du behöver inte besöka ett sovrum, precis på samma sätt som ingen vill
se dina aktiviteter.
Och om tycker att det är ett problem att alla bögar stöter på dig, bör du även
ställa dig frågan, gör alla kvinnor det? Nej, antagligen är du mindre attraktiv
än du tror. Och jag kan även övertyga dig om att i den blåvita klacken och i
blåvita omklädningsrum så finns det individer med denna sexuella läggning. Precis
som det gjorde i din klass i grundskolan, på gymnasiet och på din arbetsplats.
Gillar du inte schlager, så gör det ingenting. Jag kan
lova dig att alla homosexuella inte lyssnar på schlager. Jag känner inte någon.
Men jag känner däremot flera som går på fotbollsmatcher runt om i landet. På
sittplats, på ståplats och i klacken. Som inte annat än hoppas att de ska bli
bemötta som vilken annan människa som helst. Det är inte deras skyldighet. Det är din.
Och om någon kan komma på ett hållbart argument, så
välkomnar jag er, men ni är dömda att misslyckas. Ett tips till er som skriker
bögjävel på läktaren, skrik istället bogjävel. Det är jävligt hårt.
#FörHomosexualitetIFotbollen
2013/11/05
BaraBen avslöjar (igen) - Blåvitt på jakt efter Månz Karlsson
Vi kunde redan under "Studio Live" avslöja att IFK Göteborg och Håkan Mild med stort intresse följer mittbacken Månz Karlsson, för närvarande i Öster med utgående kontrakt. Så pass stort att han för några veckor sedan tog sig ner till Växjö för att följa spelaren på plats.
Vad BaraBen erfar har intresset eskalerat, varpå jag tog ett litet snack med Månz;
God kväll, jag vill börja med att beklaga ert uttåg ur Allsvenskan.
- Ja, jag tycker att vi har slarvat bort den här säsongen. Vi borde ha klarat oss kvar så det är en misslyckad säsong.
Hur ofta hörs du och Darijan nu efter hans flytt till Göteborg?
- Det blir ett par gånger i veckan ungefär.
Vi vet att Håkan varit på plats och scoutat dig tillsammans med Johan Andersson på hemmaplan - vi vet också att intresse finns.
Hur ser du på IFK Göteborg som förening?
- Det är nyheter för mig, men givetvis skulle det vara stort att få spela för en av Sveriges största klubbar dessutom få lira med "Darre" igen. Det vore väldigt kul.
Som en av de mest tongivande spelarna i Öster borde marknaden rosa kring dig? Hur går dina tankar nu, då kontraktet löper ut?
- Jag vet att det finns en del intresse men inte mer än så just nu. Tankarna går lite fram och tillbaka men det kommer dröja ett tag till innan jag vet var jag spelar fotboll nästa säsong.
Ditt smeknamn är ju "Elake Månz". Vad grundar sig det på? Är du en "köttare" i boxen?
- Jag drog på mig en hel del kort för ett par säsongen sedan och var rätt ovårdad i mitt spel så det är nog därifrån det kommer..
Hur skulle du annars beskriva dig som spelare?
- Snabb, med bra spelförståelse och stark på huvudet.
Tre egenskaper som passar väldigt bra in i blåvitts trupp 2014 med andra ord?
- Haha ja det kanske det gör!
Håll koll på Månz via twitter; @MzKarlsson
Vad som händer nu, det återstår att se. Men en sak är säker. Silly Season är igång igen - på riktigt!
Vad BaraBen erfar har intresset eskalerat, varpå jag tog ett litet snack med Månz;
- Ja, jag tycker att vi har slarvat bort den här säsongen. Vi borde ha klarat oss kvar så det är en misslyckad säsong.
Hur ofta hörs du och Darijan nu efter hans flytt till Göteborg?
- Det blir ett par gånger i veckan ungefär.
Vi vet att Håkan varit på plats och scoutat dig tillsammans med Johan Andersson på hemmaplan - vi vet också att intresse finns.
Hur ser du på IFK Göteborg som förening?
- Det är nyheter för mig, men givetvis skulle det vara stort att få spela för en av Sveriges största klubbar dessutom få lira med "Darre" igen. Det vore väldigt kul.
Som en av de mest tongivande spelarna i Öster borde marknaden rosa kring dig? Hur går dina tankar nu, då kontraktet löper ut?
- Jag vet att det finns en del intresse men inte mer än så just nu. Tankarna går lite fram och tillbaka men det kommer dröja ett tag till innan jag vet var jag spelar fotboll nästa säsong.
Ditt smeknamn är ju "Elake Månz". Vad grundar sig det på? Är du en "köttare" i boxen?
- Jag drog på mig en hel del kort för ett par säsongen sedan och var rätt ovårdad i mitt spel så det är nog därifrån det kommer..
Hur skulle du annars beskriva dig som spelare?
- Snabb, med bra spelförståelse och stark på huvudet.
Tre egenskaper som passar väldigt bra in i blåvitts trupp 2014 med andra ord?
- Haha ja det kanske det gör!
Håll koll på Månz via twitter; @MzKarlsson
Vad som händer nu, det återstår att se. Men en sak är säker. Silly Season är igång igen - på riktigt!
Start11:an 2014?
Det har ju florerat lite rykten och är himla önsketänkande att både Gurra och Seb ska återvända till nästa säsong. Hur hade du formerat start11:an isf?
Pontus räknar jag inte med och JJ blir säkert såld. Saknar också en stor striker/målskytt/bollmottagare bredvid Tobbe i truppen, men jag hade gärna sett denna formation inleda nästa säsong:
Pontus räknar jag inte med och JJ blir säkert såld. Saknar också en stor striker/målskytt/bollmottagare bredvid Tobbe i truppen, men jag hade gärna sett denna formation inleda nästa säsong:
Alvbåge
Emil - Bjärs - Gurra - Ludde
Vibe - Seb - Sam
Bojanic
Haglund/Mr X - Tobbe
PS. Hur f-n kommer det sig att Sam inte är uttagen till U21??
INVENTERINGSLISTA
INVENTERING. Slutet gott, allting gott? Nej, knappast. Det är svårt att svälja att SM-pokalen inte hamnade där den hör hemma. Men med ett cuptitel och en plats i Europakvalet får ändå säsongen, speciellt med tanke på de tre närmaste, ses som ett godkänt år. Men det är även där betyget stannar.Vi spelar förvisso en match nu på söndag, vilket har betydelse i två ting. Dels för att mata optimismen inför nästa år, men framförallt att få fira på bortaplan i Malmö. Större än så är det inte.
Men nu när allsvenskan är slut så behöver vi se över våran trupp. Jag gör det på följande sätt:
Dessa kommer stanna nästa år: John Alvbåge, Phillip Haglund, Mattias Bjärsmyr, Lasse Vibe, Darian Bojanic, Kjetil Waehler, Ludwig Augustinsson, Hjalmar Jonsson, Adam Johansson, Robin Söder
Kommentar: I en kombination av kontraktslängd, speltid och ålder är jag övertygad om att ovanstånde spelare kommer spela minst en säsong i IFK Göteborg. Därav behöver vi inte vara rädda för att någon av dessa spelare försvinner nästa säsong.
Tveksamma ifrån klubbens sida: Joel Allansson
Kommentar: Allansson har haft stora skadeproblem och har även när han varit frisk fått väldigt lite speltid, på fel position. Joel verkar inte stå speciellt högt i kurs hos Stahre vilket kanske kan leda till en utlåning nästa år. Har svårt att se att de vill göra sig av med honom helt, då det fortfarande finns mycket talang och kunskap i Allansson.
Risk för erbjudande ifrån klubbar i Europa: Tobias Hysén, Jakob Johansson, Gustav Engvall, Sam Larsson,
Kommentar: Hade inte Hysén tunnlat Neuer och sedan dragit på en volley i krysset hade ”Tobbe” spelat i den blåvita tröjan tills benen ramlat av. Men nu finns det, om än inte speciellt troligt, en chans att han springer i väg på ett andra Europaäventyr. Men det är mycket som måste passa in, ett starkt bud, en bra miljö och framförallt en vilja ifrån Tobbe själv. Denna kombinationen känns inte orimlig, men kanske inte heller speciellt trolig. För Jakobs del så är han inte längre purung, men inte heller lastgammal, även fast det kanske känns så med tanke på hur länge han varit i föreningen. Är det någon jag personligen unnar en flytt så är det Jakob, men på hösten har han inte glänst lika starkt som under våren och förra hösten. Detta i kombination med att han är relativt långsam, kan avskräcka klubbar ute i Europa. Sedan tror jag att Jakob hellre stannar än sticker i väg på första bästa, även fast ambitionen naturligtvis är att sticka ut i Europa. Intressenter kommer finnas, frågan är bara vilka och med vad för bud. När det gäller Sam Larsson, så har han tagit stora steg i år, och jag tycker att han varit en av de roligaste, om inte kanske den roligaste spelaren att se, även fast det varit svackor mellan klackar & fullträffar. Men hans spelstil och ålder gör att det garanterat finns ögon på Samba-Larsson. Frågan är bara om de anser honom redo ännu. Tveksamt. Gustav Engvall blev ett namn i och med sina prestationer i U17-VM. Naturligtvis finns det otalt med scouter som följer det svenska laget i dagsläget och en av dessa är naturligtvis Gustav. Men precis som när det gäller Sam, anser de honom redo att ta ett kliv redan? Nej, det tror jag verkligen inte och är Gustav intresserad av att utvecklas i ett juniorlag eller B-lag någonstans i Europa. Det tror jag inte.
Dessa tror jag klubben vill ha bort: Logi Valgarsson, Daniel Sobralense, Nordin Gerzic
Kommentar: Logi Valgarsson kom in till blåvitt och chockade både tränare och lagkamrater på sin provträning. Men efter det har det inte hänt speciellt mycket och även fast han gjort det helt okej i år i väldigt sporadiska inhopp så är det en spelare som klubben vill göra sig av med. Frågan är bara om vem som är intresserad. Falkenberg kanske? Daniel Sobralense är en spelare jag personligen inte blir klok på. Han tappar otroligt mycket boll men kan blixtra till med geniala passningar. Men även fast han verkar vara något av en favorit hos Stahre, så tror jag även han har tröttnat. Hans ojämnhet tillsammans med en hög lön gör att klubben av allt att döma vill ha bort honom till nästa säsong. Gerzic å sin sida gjorde det inte bra när han var här och har inte utmärkt sig speciellt i Örebro. Detta i kombination med en hög lön kan göra att han kanske köps tillbaka till Örebro för en peng som nog inte kan komma att vara i närheten av vad han såldes för. Kanske kommer han tillbaka i vinter, för att testas på nytt. Detta ser jag dock inte som speciellt troligt.
Kontrakt som klubben inte vill förlänga: Erik Lund, Hannes Stiller
Kommentar: Erik lund platsar inte i IFK Göteborg. Han platsar inte i Örebro. Risken är att han kommer dala i seriesystemet när han inte får förlängt. Sagan Stiller vet vi alla hur den tog slut. En krigare som utnyttjade sina kunskaper på bästa sätt. Att det inte skulle bli en förlängning av kontraktet kom inte som en chock och han tackades av senaste för den mentaliteten som många andra spelare saknar: Hänsynslöshet i straffområdet.
Kontrakt som spelaren inte vill förlänga: Mikael Dyrestam, Pontus Farnerud
Kommentar: Dyrestam har försökt slingra sig ur varför han inte förlänger något kontrakt. Vad vi dock alla har vetat under en längre tid är att han helt enkelt inte vill förlänga, för att försätta sig i en bosmanssituation som gör det lättare att få intressenter. Dyre har säkert inom kort klart med en ny klubb i Hollänska ligan. Farnerud har en höft, som man bara önskar sin värsta fiende, men jag tror inte det är huvudanledningen till att han flyttar ifrån sin lägenhet och låter Sam bo där istället. Nej, han vill komma närmare familjen och varmare breddgrader. Att höften har hjälpt till i beslutet kanske inte förbises, men jag tror oavsett att detta hade blivit hans sista säsong i IFK Göteborg.
Vill bort: Marcus Sandberg
Kommentar: När det gäller Sandberg så tror jag han vill röra på sig, med den enkla anledningen att han inte får speltid. Jag tror han försvinner på ett låneavtal som sträcker sig till kontraktet går ut efter nästa säsong. Detta är som ovan bara en hypotes, så framtiden får utvisa.
Nya in: Martin Smedberg-Dalence
Kommentar: Många har kritiserat värvningen av MSD. Men jag förstår den. Den kostar inte speciellt mycket pengar och Martin har varit en väldigt viktig spelare i Norrköping med framförallt sin enastående fot. Eftersom inläggsfötter är en bristvara i IFK Göteborg så kan detta bidra till en ny dimension. I varje fall som ett inläggsvapen i slutet av matcherna. Men för att detta skall fungera ultimat behöver vi en stark herre i boxen. Det är jag säker att vi får innan säsongen drar igång. Att det ska bli Felic som det snackas om på diverse forum är inte helt omöjligt, även fast jag tror att en betydligt bättre spelare kommer ansluta med boxegenskaper.
Vad tror ni?
Men nu när allsvenskan är slut så behöver vi se över våran trupp. Jag gör det på följande sätt:
Dessa kommer stanna nästa år: John Alvbåge, Phillip Haglund, Mattias Bjärsmyr, Lasse Vibe, Darian Bojanic, Kjetil Waehler, Ludwig Augustinsson, Hjalmar Jonsson, Adam Johansson, Robin Söder
Kommentar: I en kombination av kontraktslängd, speltid och ålder är jag övertygad om att ovanstånde spelare kommer spela minst en säsong i IFK Göteborg. Därav behöver vi inte vara rädda för att någon av dessa spelare försvinner nästa säsong.
Tveksamma ifrån klubbens sida: Joel Allansson
Kommentar: Allansson har haft stora skadeproblem och har även när han varit frisk fått väldigt lite speltid, på fel position. Joel verkar inte stå speciellt högt i kurs hos Stahre vilket kanske kan leda till en utlåning nästa år. Har svårt att se att de vill göra sig av med honom helt, då det fortfarande finns mycket talang och kunskap i Allansson.
Risk för erbjudande ifrån klubbar i Europa: Tobias Hysén, Jakob Johansson, Gustav Engvall, Sam Larsson,
Kommentar: Hade inte Hysén tunnlat Neuer och sedan dragit på en volley i krysset hade ”Tobbe” spelat i den blåvita tröjan tills benen ramlat av. Men nu finns det, om än inte speciellt troligt, en chans att han springer i väg på ett andra Europaäventyr. Men det är mycket som måste passa in, ett starkt bud, en bra miljö och framförallt en vilja ifrån Tobbe själv. Denna kombinationen känns inte orimlig, men kanske inte heller speciellt trolig. För Jakobs del så är han inte längre purung, men inte heller lastgammal, även fast det kanske känns så med tanke på hur länge han varit i föreningen. Är det någon jag personligen unnar en flytt så är det Jakob, men på hösten har han inte glänst lika starkt som under våren och förra hösten. Detta i kombination med att han är relativt långsam, kan avskräcka klubbar ute i Europa. Sedan tror jag att Jakob hellre stannar än sticker i väg på första bästa, även fast ambitionen naturligtvis är att sticka ut i Europa. Intressenter kommer finnas, frågan är bara vilka och med vad för bud. När det gäller Sam Larsson, så har han tagit stora steg i år, och jag tycker att han varit en av de roligaste, om inte kanske den roligaste spelaren att se, även fast det varit svackor mellan klackar & fullträffar. Men hans spelstil och ålder gör att det garanterat finns ögon på Samba-Larsson. Frågan är bara om de anser honom redo ännu. Tveksamt. Gustav Engvall blev ett namn i och med sina prestationer i U17-VM. Naturligtvis finns det otalt med scouter som följer det svenska laget i dagsläget och en av dessa är naturligtvis Gustav. Men precis som när det gäller Sam, anser de honom redo att ta ett kliv redan? Nej, det tror jag verkligen inte och är Gustav intresserad av att utvecklas i ett juniorlag eller B-lag någonstans i Europa. Det tror jag inte.
Dessa tror jag klubben vill ha bort: Logi Valgarsson, Daniel Sobralense, Nordin Gerzic
Kommentar: Logi Valgarsson kom in till blåvitt och chockade både tränare och lagkamrater på sin provträning. Men efter det har det inte hänt speciellt mycket och även fast han gjort det helt okej i år i väldigt sporadiska inhopp så är det en spelare som klubben vill göra sig av med. Frågan är bara om vem som är intresserad. Falkenberg kanske? Daniel Sobralense är en spelare jag personligen inte blir klok på. Han tappar otroligt mycket boll men kan blixtra till med geniala passningar. Men även fast han verkar vara något av en favorit hos Stahre, så tror jag även han har tröttnat. Hans ojämnhet tillsammans med en hög lön gör att klubben av allt att döma vill ha bort honom till nästa säsong. Gerzic å sin sida gjorde det inte bra när han var här och har inte utmärkt sig speciellt i Örebro. Detta i kombination med en hög lön kan göra att han kanske köps tillbaka till Örebro för en peng som nog inte kan komma att vara i närheten av vad han såldes för. Kanske kommer han tillbaka i vinter, för att testas på nytt. Detta ser jag dock inte som speciellt troligt.
Kontrakt som klubben inte vill förlänga: Erik Lund, Hannes Stiller
Kommentar: Erik lund platsar inte i IFK Göteborg. Han platsar inte i Örebro. Risken är att han kommer dala i seriesystemet när han inte får förlängt. Sagan Stiller vet vi alla hur den tog slut. En krigare som utnyttjade sina kunskaper på bästa sätt. Att det inte skulle bli en förlängning av kontraktet kom inte som en chock och han tackades av senaste för den mentaliteten som många andra spelare saknar: Hänsynslöshet i straffområdet.
Kontrakt som spelaren inte vill förlänga: Mikael Dyrestam, Pontus Farnerud
Kommentar: Dyrestam har försökt slingra sig ur varför han inte förlänger något kontrakt. Vad vi dock alla har vetat under en längre tid är att han helt enkelt inte vill förlänga, för att försätta sig i en bosmanssituation som gör det lättare att få intressenter. Dyre har säkert inom kort klart med en ny klubb i Hollänska ligan. Farnerud har en höft, som man bara önskar sin värsta fiende, men jag tror inte det är huvudanledningen till att han flyttar ifrån sin lägenhet och låter Sam bo där istället. Nej, han vill komma närmare familjen och varmare breddgrader. Att höften har hjälpt till i beslutet kanske inte förbises, men jag tror oavsett att detta hade blivit hans sista säsong i IFK Göteborg.
Vill bort: Marcus Sandberg
Kommentar: När det gäller Sandberg så tror jag han vill röra på sig, med den enkla anledningen att han inte får speltid. Jag tror han försvinner på ett låneavtal som sträcker sig till kontraktet går ut efter nästa säsong. Detta är som ovan bara en hypotes, så framtiden får utvisa.
Nya in: Martin Smedberg-Dalence
Kommentar: Många har kritiserat värvningen av MSD. Men jag förstår den. Den kostar inte speciellt mycket pengar och Martin har varit en väldigt viktig spelare i Norrköping med framförallt sin enastående fot. Eftersom inläggsfötter är en bristvara i IFK Göteborg så kan detta bidra till en ny dimension. I varje fall som ett inläggsvapen i slutet av matcherna. Men för att detta skall fungera ultimat behöver vi en stark herre i boxen. Det är jag säker att vi får innan säsongen drar igång. Att det ska bli Felic som det snackas om på diverse forum är inte helt omöjligt, även fast jag tror att en betydligt bättre spelare kommer ansluta med boxegenskaper.
Vad tror ni?
2013/11/04
Här är mitt allsvenska lag 2013
ÅRETS LAG. Helst hade man viljat skriva något i stil med "Skêcka Blåvitt" i uttagningen av årets allsvenska elva, men så enögd i bedömningen kan väl bara en cyklop vara? Även om det faktiskt är hela fyra blåvita gubbar uttagna i elvan och en på bänken... En del positioner har varit jobbigare än andra att ta ut, så jag gjorde det aningen enklare genom att göra en 3-5-2-uppställning för att få plats med ett par personliga favoriter. Uppställningen passar dessutom utmärkt då det funnits väldigt många bra innerbackar och innermittfältare den här säsongen. Talang, rutin och spetsegenskaper blandas friskt i elvan!
ÅRETS LAG 2013
Målvakt: John Alvbåge, IFK Göteborg
Räddade Blåvitt otaliga gånger med flera superräddningar. Visst, det är en målvakts jobb men det har synts väldigt många gånger i år att Alvbåge stått för många ordagranna poängräddningar. Höll dessutom nollan flest gånger (tolv) tillsammans med Åtvidabergs Henrik Gustavsson.
Mittback: Per Karlsson, AIK
Kändes som tredje- eller fjärdeval innan säsongen började. Men blev till slut den förste som hamnade på Alms laguppställning och spelade samtliga matcher i Allsvenskan. Stabil och gjorde väldigt få misstag.
Mittback: Kjetil Waehler, IFK Göteborg
"Bestefar" har ett imponerande poängsnitt. Men det är främst för vad han visat på planen som han kommer med i BaraBens lag: hårdare än Chuck Norris, resolut, bra i luften, brytsäker och snabb! Bara att kolla löpduellen mot en Mjällbyanfallare senast där Kjetil ligger bakom men tar sig ikapp och rensar.
Mittback: Loret Sadiku, Helsingborg
Inte många anfallare som tog sig förbi Sadiku under säsongen. Teknisk och smart mittback som nästan alltid står rätt och till skillnad från andra spelare på samma position är han en spelande typ med bra passningar. Kunde dock inte bära HIF på sina egna axlar under hösten. Hade varit mycket intressant att se honom i ett svenskt landslag i framtiden, men så blev det alltså inte.
Högermittfältare: Jiloan Hamad, Malmö FF
En av Allsvenskans bäste spelare sett över hela 2013. Målfarlig lagspelare och poängspelare med åtta mål och sju assist, lagkaptenen missade bara matcher när han var avstängd. Hoffenheim, mittenlag i Bundesliga, blir nästa klubbadress och att undvika steget via Holland visar på något stort.
Central mittfältare: Pontus Farnerud, IFK Göteborg
21 matcher varav 12 från start kanske några tycker är för lite för att ta plats i årets lag. Men det skiter jag i. För Pontus Farnerud visar varje gång han har bollen att han utan tvekan är bland de absolut bästa spelarna i Allsvenskan. "Toppklass i Skandinavien", sa Stahre och då platsar man även här säger BaraBen. Vi vill ha Pontus kvar!
Central mittfältare: Daniel Amartey, Djurgården
Var mittback mot slutet men spelade första delen av Allsvenskan som mittfältare och hade kunnat ta plats på vilket som i laget. Behärskar båda positionerna superbt. 18-årig supertalang som har kraft, löpsteg, teknik och spelförståelse som en spelare på toppen av sin karriär. Förstår att det ryktas om klubbar i klass med Liverpool. Amartey får ta det defensiva jobbet på mittfältet i den här uppställningen.
Central mittfältare: Melker Hallberg, Kalmar FF
Så ung, och så sjukt bra. Finns självklart mer att jobba på, men tycker det är en väldigt mogen spelare för sin ålder och Hallberg tar därmed plats i elvan. Fyra mål och fyra assist gjordes av den nyblivne 18-åringen som bara missade en match. Riktigt bra skott och dessutom väldigt stark. Går knappt att ta bollen ifrån honom. Lär bli väldigt viktig för Kalmar FF:s mittfält i framtiden nu när Rydström lagt XS-shortsen på hyllan.
Vänstermittfältare: David Accam, Helsingborg
David Accams fart, dribblingar, teknik och den svåröversatta Football/Championship Manager-termen "flair" är det inte många som slår 2013. Möjligtvis att Tokelo Rantie som lämnade MFF under sommaren kan utmana Accam i att ställa till oreda hos motståndarförsvaret. Kreativ och kvick spelare som fick ihop 10 mål och 3 assist. Högerbackarnas mardröm under stora delar av året.
Anfallare: Tobias Hysén, IFK Göteborg
Given. Målhungrig och i form! Levererade både i Allsvenskan, cupen och landslaget. Räckte nästan till skytteligatiteln men fick nöja sig med att bli delad tvåa på 14 mål. Oerhört viktig för Blåvitt med sin snabbhet, kämpaglöd, ledaregenskaper och så klart målen.
Anfallare: Magnus Eriksson, Malmö FF
Allsvenskans poängkung (11+14) värvades från Belgien och hittade rätt direkt i sin nya klubb. Näsa för målet, spelintelligent och kommer också med en hel del i spelet. Funkade bra oavsett om det var Rantie eller Molins som spelade bredvid honom på topp.
Avbytare:
Mv: Etrit Berisha (KFF)
B: Pontus Jansson (MFF)
B: Ricardinho (MFF)
MF: Jakob Johansson (IFK GBG)
MF: Mattias Lindström (HIF)
A: Moestafa El Kabir (Häcken)
A: Henok Goitom (AIK)
Tränare: Per-Mathias Högmo, Djurgården
På fotbollsgalan går det här priset till Rikard Norling, för det går alltid till mästarlagets tränare. Här går det däremot till Djurgården som var sänkta likt Titanic efter åtta omgångar. Fyra poäng och 5-21 i målskillnad. Snittet var då 0,5 poäng/match. Efter att Magnus Pehrsson lämnat uppenbarade sig "Per-Messias" vilket senare blev hans smeknamn. Han bärgade vraket och svängde med trollspöt. Snittet under Högmo slutade på imponerande 1,8 poäng/match.
ÅRETS LAG 2013
Målvakt: John Alvbåge, IFK Göteborg
Räddade Blåvitt otaliga gånger med flera superräddningar. Visst, det är en målvakts jobb men det har synts väldigt många gånger i år att Alvbåge stått för många ordagranna poängräddningar. Höll dessutom nollan flest gånger (tolv) tillsammans med Åtvidabergs Henrik Gustavsson.
Mittback: Per Karlsson, AIK
Kändes som tredje- eller fjärdeval innan säsongen började. Men blev till slut den förste som hamnade på Alms laguppställning och spelade samtliga matcher i Allsvenskan. Stabil och gjorde väldigt få misstag.
Mittback: Kjetil Waehler, IFK Göteborg
"Bestefar" har ett imponerande poängsnitt. Men det är främst för vad han visat på planen som han kommer med i BaraBens lag: hårdare än Chuck Norris, resolut, bra i luften, brytsäker och snabb! Bara att kolla löpduellen mot en Mjällbyanfallare senast där Kjetil ligger bakom men tar sig ikapp och rensar.
Mittback: Loret Sadiku, Helsingborg
Inte många anfallare som tog sig förbi Sadiku under säsongen. Teknisk och smart mittback som nästan alltid står rätt och till skillnad från andra spelare på samma position är han en spelande typ med bra passningar. Kunde dock inte bära HIF på sina egna axlar under hösten. Hade varit mycket intressant att se honom i ett svenskt landslag i framtiden, men så blev det alltså inte.
Högermittfältare: Jiloan Hamad, Malmö FF
En av Allsvenskans bäste spelare sett över hela 2013. Målfarlig lagspelare och poängspelare med åtta mål och sju assist, lagkaptenen missade bara matcher när han var avstängd. Hoffenheim, mittenlag i Bundesliga, blir nästa klubbadress och att undvika steget via Holland visar på något stort.
Central mittfältare: Pontus Farnerud, IFK Göteborg
21 matcher varav 12 från start kanske några tycker är för lite för att ta plats i årets lag. Men det skiter jag i. För Pontus Farnerud visar varje gång han har bollen att han utan tvekan är bland de absolut bästa spelarna i Allsvenskan. "Toppklass i Skandinavien", sa Stahre och då platsar man även här säger BaraBen. Vi vill ha Pontus kvar!
Central mittfältare: Daniel Amartey, Djurgården
Var mittback mot slutet men spelade första delen av Allsvenskan som mittfältare och hade kunnat ta plats på vilket som i laget. Behärskar båda positionerna superbt. 18-årig supertalang som har kraft, löpsteg, teknik och spelförståelse som en spelare på toppen av sin karriär. Förstår att det ryktas om klubbar i klass med Liverpool. Amartey får ta det defensiva jobbet på mittfältet i den här uppställningen.
Central mittfältare: Melker Hallberg, Kalmar FF
Så ung, och så sjukt bra. Finns självklart mer att jobba på, men tycker det är en väldigt mogen spelare för sin ålder och Hallberg tar därmed plats i elvan. Fyra mål och fyra assist gjordes av den nyblivne 18-åringen som bara missade en match. Riktigt bra skott och dessutom väldigt stark. Går knappt att ta bollen ifrån honom. Lär bli väldigt viktig för Kalmar FF:s mittfält i framtiden nu när Rydström lagt XS-shortsen på hyllan.
Vänstermittfältare: David Accam, Helsingborg
David Accams fart, dribblingar, teknik och den svåröversatta Football/Championship Manager-termen "flair" är det inte många som slår 2013. Möjligtvis att Tokelo Rantie som lämnade MFF under sommaren kan utmana Accam i att ställa till oreda hos motståndarförsvaret. Kreativ och kvick spelare som fick ihop 10 mål och 3 assist. Högerbackarnas mardröm under stora delar av året.
Anfallare: Tobias Hysén, IFK Göteborg
Given. Målhungrig och i form! Levererade både i Allsvenskan, cupen och landslaget. Räckte nästan till skytteligatiteln men fick nöja sig med att bli delad tvåa på 14 mål. Oerhört viktig för Blåvitt med sin snabbhet, kämpaglöd, ledaregenskaper och så klart målen.
Anfallare: Magnus Eriksson, Malmö FF
Allsvenskans poängkung (11+14) värvades från Belgien och hittade rätt direkt i sin nya klubb. Näsa för målet, spelintelligent och kommer också med en hel del i spelet. Funkade bra oavsett om det var Rantie eller Molins som spelade bredvid honom på topp.
Avbytare:
Mv: Etrit Berisha (KFF)
B: Pontus Jansson (MFF)
B: Ricardinho (MFF)
MF: Jakob Johansson (IFK GBG)
MF: Mattias Lindström (HIF)
A: Moestafa El Kabir (Häcken)
A: Henok Goitom (AIK)
Tränare: Per-Mathias Högmo, Djurgården
På fotbollsgalan går det här priset till Rikard Norling, för det går alltid till mästarlagets tränare. Här går det däremot till Djurgården som var sänkta likt Titanic efter åtta omgångar. Fyra poäng och 5-21 i målskillnad. Snittet var då 0,5 poäng/match. Efter att Magnus Pehrsson lämnat uppenbarade sig "Per-Messias" vilket senare blev hans smeknamn. Han bärgade vraket och svängde med trollspöt. Snittet under Högmo slutade på imponerande 1,8 poäng/match.
Matchtankar - Peking hemma 3/11
ANALYS. Några karriärer avslutades. Några tog vid. Några fortsatte som ingenting hänt. Vi lämnade en bitterljuv säsong anno 2013 bakom oss. Med framtidstro? Med hopp och knuten näve i fickan ackompanjerad av de vanliga ordalagen "nästa år, då jävlar"? Självklart. Det var årets sista måstematch (Supercupen? Jag vet inte riktigt...). Seger eller kryss (med diverse parametrar rätt) och tredjeplatsen eller" lilla silvret" (... bara i fotboll, och i synnerhet vår älskade skitliga som säger såhär?) skulle vara ett faktum.
Avskedsfesten för Stiller (Lasse Holm!) slutade lyckligt, tredjeplatsen bärgades, U19 firades, publiksnittet fastställdes (hemma, 11589) bengaler brändes och 2013-säcken knöts ihop med många blandade smaker på tungan. Givetvis dominerade den salta smaken från Pontus och våra tårar. Tror inte det finns lovord, superlativ, komplimanger, konstateranden eller beröm nog att säga gällande Pontus Farnerud. Vidhåller att han är helt klart en av de mest kompletta, kompetenta och absolut bästa spelare vi någonsin sett i en blåvit tröja. Och då har grabben vid väldigt få tillfällen tyvärr kunnat få lira på (knappt) 100% av sin kapacitet. Det säger inte lite det.
Det smärtar när man ser intervjun med Vikla. Det smärtar när man ser att Pontus så gärna ville ha det förbannade guldet. Det smärtar att vi var så nära.
En djupare och mer analytisk summering av säsongen 2013 återkommer kanske någon annan gång. Dessa matchtankar var tänkta att tillägnas Peking hemma, 3/11. Med ovan ord är det dock svårt att inte komma in på Pontus, återigen. Igår såg vi ånyo vikten av en spelintelligent mittfältare som lugnar ner, suger in, portionerar, värderar och hjälper sina medspelare att bli bättre. Farnerud var tillsammans med Darijan och Sam planens starkast lysande ljus igår. Så, i melankolin kan vi då väva in konstaterandet att några karriärer nu förhoppningsvis då tog vid där andra slutade. När Darijan kom in blev blåvitt helt plötsligt att lag med pondus. För första gången på de senaste matcherna efter ajk hemma fanns det någon i elvan som visade lite mod, som spelade med självförtroende och som gjorde det bra. Harrejävlar vilket inhopp han gör ändå, Bojanic.
Mersmaken av häxpipeskott utifrån blev genast påtaglig. Varför fick Darijan inte spela mer i guldstriden? Varför måste säsongen vara slut nu?
Sammanfattningsvis får man konstatera att hyllningarna (Lasse Holm!) till Stiller var oerhört fina och starka. Synd att han inte fick avsluta på riktigt samma sagolika sätt som Sella. Däremot kommer Stiller alltid att bli ihågkommen som den där riktigt kompetenta boxspelaren med ytterst begränsat kunnande i att lira boll med fötterna på backen. Men vad gör det?
Äh, jag känner att min analys och min insats i år vacklar och svävar lika mycket som säsongen i stort. Blandar och ger. Toppar och dalar.
Några korta från matchen då:
+ Bojanic!
+ Sam!
+ Farnerud!
+ Hyllningarna (Lasse Holm!) till Hannes Stiller!
+ Ny nolla för John. Fan så bra han är!
+ Seger. Europacupkval!
- Läskigt uddlöst och självförtroendetomt innan Bojanic kom in på planen.
- Planen. SvFF-logiken är underbar. Klart att alla pajaslag lirar samma vecka som Blåvitt. (Det var ju inte guldmatch ändå...)
- Vemodet. Vad ska vi göra nu?
Nu blickar vi framemot en spännade sillsäsong (mina tankar från i somras kanske behöver revideras något...).
Framtiden är blå och vit, mina vänner.
Det smärtar när man ser intervjun med Vikla. Det smärtar när man ser att Pontus så gärna ville ha det förbannade guldet. Det smärtar att vi var så nära.
En djupare och mer analytisk summering av säsongen 2013 återkommer kanske någon annan gång. Dessa matchtankar var tänkta att tillägnas Peking hemma, 3/11. Med ovan ord är det dock svårt att inte komma in på Pontus, återigen. Igår såg vi ånyo vikten av en spelintelligent mittfältare som lugnar ner, suger in, portionerar, värderar och hjälper sina medspelare att bli bättre. Farnerud var tillsammans med Darijan och Sam planens starkast lysande ljus igår. Så, i melankolin kan vi då väva in konstaterandet att några karriärer nu förhoppningsvis då tog vid där andra slutade. När Darijan kom in blev blåvitt helt plötsligt att lag med pondus. För första gången på de senaste matcherna efter ajk hemma fanns det någon i elvan som visade lite mod, som spelade med självförtroende och som gjorde det bra. Harrejävlar vilket inhopp han gör ändå, Bojanic.
Mersmaken av häxpipeskott utifrån blev genast påtaglig. Varför fick Darijan inte spela mer i guldstriden? Varför måste säsongen vara slut nu?
Sammanfattningsvis får man konstatera att hyllningarna (Lasse Holm!) till Stiller var oerhört fina och starka. Synd att han inte fick avsluta på riktigt samma sagolika sätt som Sella. Däremot kommer Stiller alltid att bli ihågkommen som den där riktigt kompetenta boxspelaren med ytterst begränsat kunnande i att lira boll med fötterna på backen. Men vad gör det?
Äh, jag känner att min analys och min insats i år vacklar och svävar lika mycket som säsongen i stort. Blandar och ger. Toppar och dalar.
Några korta från matchen då:
+ Bojanic!
+ Sam!
+ Farnerud!
+ Hyllningarna (Lasse Holm!) till Hannes Stiller!
+ Ny nolla för John. Fan så bra han är!
+ Seger. Europacupkval!
- Läskigt uddlöst och självförtroendetomt innan Bojanic kom in på planen.
- Planen. SvFF-logiken är underbar. Klart att alla pajaslag lirar samma vecka som Blåvitt. (Det var ju inte guldmatch ändå...)
- Vemodet. Vad ska vi göra nu?
Nu blickar vi framemot en spännade sillsäsong (mina tankar från i somras kanske behöver revideras något...).
Framtiden är blå och vit, mina vänner.
2013/11/03
Tack för allt, Pontus Farnerud
Den omfamning och mängd applåder Pontus fick från spelare, ledare och supportar går inte att ta miste på. Den ligger och gror där bakom - sanningen. Tårarna. Beslutet. Det som redan är taget, men inte är uttalat. Det var ett känslosamt ögonblick.
Alla såg det. Alla förstod det. Alla ville förneka det.
Ett IFK Göteborg med en formstark, frisk Pontus är ett lag bortom Allsvenskans ramar.
En förebild som Pontus i en relativt ung trupp är en styrka få Allsvenska klubbar kan mäta sig med.
Som Emil Salomonsson själv sa; "Han är en attraktion. Han får en att tro på att fotboll är den vackra sporten man hoppades när man var liten."
Stort tack för allting, och lycka till med vad du än tar dig an i framtiden.
Ännu ett desperat försök till taggning
Hej, Jag heter John och är en ny skribent här på Bara Ben. Jag borde egentligen ha skrivit ett trevligt introduktionsinlägg där jag berättar lite om mig själv och om vilken startelva som borde spela eller varför folk borde sluta hata Hjalmar eller något annat hett och hippt, men jag tänker tyvärr inte göra det, åtminstone inte i dag. När jag sökte till att bli skribent för Bara Ben hade vi förlorat två matcher men hade fortfarande vittring på guldet. När jag väl blivit intagen hade vi tagit precis spelat vår fjärde raka match utan seger och förlorat guldet. Bland oss supportrar rådde antingen cynisk bitterhet eller utmattad uppgivenhet. Säsongen var över, inte med en smäll utan med en ömklig suck. Helt enkelt för jävligt läge för en närapå obotlig optimist att komma in och skriva, så ni får ursäkta att det dröjt och att jag inte ens nu har något vidare mycket att säga.
Under veckan som gått har som sagt två mönster rått i supporterleden: bitterhet och matthet. I veckan skickade föreningen ut ett tafatt och desperat mejl om supporterstöd till sista matchen, som inte gjorde stämningen mycket bättre. Nattsvart höstmörker råder, och vad ska man göra för att göra något värdefullt av den sista matchen? Det är inte ens en match om en andraplats, utan ett desperat försök att hålla undan med ett tröstpris i en säsong som redan är förlorad. Inte konstigt att det är svårt att tända då, vare sig som supporter, ledare eller spelare. Och ändå är det, ocharmigt som det är, vår plikt att göra det, för den här föreningens, kamratskapens och för morgondagens skull, både som spelare och supportrar. I dag är det en bitter medicin att gå till GU och sjunga strupen ur sig, i dag svider blotta tanken på allsvenskan och i dag vill man mest se alla avgå och begrava sig - men ändå vet vi alla också det, att i juli kommer taggningen efter VM vara på topp och Ullevis gräsmatta bjuda till dans med östeuropéer och europacupdrömmar.
I juli 2014 kommer vi att minnas med glädje, inte som ett halvdant försök till självmotivation, att UEFA-cupen också var ett tröstpris 1982 och 1987, men att IFK då som nu slitit som djur för att hålla god min i elakt spel och göra det bästa av situationen. I dag ska vi göra det bästa av ett möte med IFK Norrköping. De av oss vars passioner snarare leder dem till hat än kärlek kommer att minnas en motståndare som försökte utesluta oss ur kamratrörelsen efter Plånbokshärvan. Vi andra kommer minnas framtiden, minnas juli 2014, minnas våra återkommande drömmar om titlar och guld i Europa. Tillsammans står vi alla upp för IFK Göteborg, för seger och för upprättelse, oavsett vad höstmörkret kastar åt oss. I dag och i juli står vi kvar bortom kastade glas - för IFK Göteborg.
Under veckan som gått har som sagt två mönster rått i supporterleden: bitterhet och matthet. I veckan skickade föreningen ut ett tafatt och desperat mejl om supporterstöd till sista matchen, som inte gjorde stämningen mycket bättre. Nattsvart höstmörker råder, och vad ska man göra för att göra något värdefullt av den sista matchen? Det är inte ens en match om en andraplats, utan ett desperat försök att hålla undan med ett tröstpris i en säsong som redan är förlorad. Inte konstigt att det är svårt att tända då, vare sig som supporter, ledare eller spelare. Och ändå är det, ocharmigt som det är, vår plikt att göra det, för den här föreningens, kamratskapens och för morgondagens skull, både som spelare och supportrar. I dag är det en bitter medicin att gå till GU och sjunga strupen ur sig, i dag svider blotta tanken på allsvenskan och i dag vill man mest se alla avgå och begrava sig - men ändå vet vi alla också det, att i juli kommer taggningen efter VM vara på topp och Ullevis gräsmatta bjuda till dans med östeuropéer och europacupdrömmar.
I juli 2014 kommer vi att minnas med glädje, inte som ett halvdant försök till självmotivation, att UEFA-cupen också var ett tröstpris 1982 och 1987, men att IFK då som nu slitit som djur för att hålla god min i elakt spel och göra det bästa av situationen. I dag ska vi göra det bästa av ett möte med IFK Norrköping. De av oss vars passioner snarare leder dem till hat än kärlek kommer att minnas en motståndare som försökte utesluta oss ur kamratrörelsen efter Plånbokshärvan. Vi andra kommer minnas framtiden, minnas juli 2014, minnas våra återkommande drömmar om titlar och guld i Europa. Tillsammans står vi alla upp för IFK Göteborg, för seger och för upprättelse, oavsett vad höstmörkret kastar åt oss. I dag och i juli står vi kvar bortom kastade glas - för IFK Göteborg.
HIGHLIGHTS: Så gick det till när IFK Göteborg tog JSM-GULD
SMGULD Alla vi Blåvita som var på plats på Skytteholms IP i Solna igår fick vara med om en match vi sent ska glömma. Efter att vårt starka U19-lag fullständigt kört över AIKs dito med 4-1, inför cirka 1500 personer, skulle man lika gärna kunna döpa om föreställningen till "Slakten i Solna".
Det var liksom inget snack. AIK började bra och slog många diagonala långbollar bakom vår backlinje, på deras djupledslöpande kantspelare och anfallare. Detta gav också matchens första stora chans, som man dock sumpade. Efter 1-0 till de Blåvita var det sen bara ett lag på planen. Fullständig kontroll av detta kompletta lag och till slut radades det upp chanser på löpande band. 6-1 eller 7-1 hade varit ett resultat som speglat matchen bättre. Se själva i klippet nedan som levereras av Roger Alnäs.
Det var en rolig match att se. En svängig tillställning där det radades upp chanser. Åt ett håll mestadels. IFK-spelarna visade i andra halvlek hur överlägsna man var, både tekniskt och taktiskt. När Edvardsen gör 4-1 är det nog många AIKare som hellre önskat sig galgen...
Med årets upplaga av IFK Göteborg U19 har Alf Westerberg och Tomas Olsson skapat ett komplett lag från första till sista spelare. En målvakt som odiskutabelt är en av seriens bästa, kanske den bästa. Backlinjen är oerhört stabil med nästan ogenomträngliga Dyrestam & Zachrisson i mitten. Ett hårt kämpande innermittfält som ändå är tekniska och bollskickliga, oavsett vilka som spelar. Två riktigt vassa kantspelare i form av Fredrik Alnäs och Karl Bohm, som båda varit oerhört bra i år. Längst fram har man Billhall Titi, en superstark targetspelare som även är en mästare på att trycka in bollen när läge ges. Bredvid sig har han PaKa Lagemyr som är otrolig med bollen på små ytor och kan vända ut och in på vilken backlinje som helst. Lagets styrka visas också av att inhopparna i gårdagens match alla tre (Bergson, Sahlén & Edvardsen) gör kanoninhopp. Det visar vilken bra grupp detta är. Som om det inte vore nog så har vi iväg Jakob Bergman & Gustav Engvall på U17-VM och Niko Zivkovic & Linus Dahl på skadelistan.
Det spelade dock ingen roll för det här är ett riktigt LAG som vuxit för varje uppgift under året. Det var på gränsen att man tog sig vidare men väl i slutspelet har det inte varit något snack. Först 3-1 borta mot BP, och nu 4-1 borta mot AIK. På deras hemmaplan, inför 1500 hemmafans. Och kanske 30 sittande Blåvita fans, mest föräldrar.
Vi var dock inte helt ensamma utan flankerades på kortsidan av en härlig 20-mannaklack från Änglarna Stockholm. Glädjen efter slutsignalen går att ta på. När IFK-spelarna rusar till klacken, AIK-spelarna ligger utslagna på planen och en bitter speaker förkunnar slutresultatet. Slakten i Solna.
Det var en dag att minnas.
Det var liksom inget snack. AIK började bra och slog många diagonala långbollar bakom vår backlinje, på deras djupledslöpande kantspelare och anfallare. Detta gav också matchens första stora chans, som man dock sumpade. Efter 1-0 till de Blåvita var det sen bara ett lag på planen. Fullständig kontroll av detta kompletta lag och till slut radades det upp chanser på löpande band. 6-1 eller 7-1 hade varit ett resultat som speglat matchen bättre. Se själva i klippet nedan som levereras av Roger Alnäs.
Det var en rolig match att se. En svängig tillställning där det radades upp chanser. Åt ett håll mestadels. IFK-spelarna visade i andra halvlek hur överlägsna man var, både tekniskt och taktiskt. När Edvardsen gör 4-1 är det nog många AIKare som hellre önskat sig galgen...
Med årets upplaga av IFK Göteborg U19 har Alf Westerberg och Tomas Olsson skapat ett komplett lag från första till sista spelare. En målvakt som odiskutabelt är en av seriens bästa, kanske den bästa. Backlinjen är oerhört stabil med nästan ogenomträngliga Dyrestam & Zachrisson i mitten. Ett hårt kämpande innermittfält som ändå är tekniska och bollskickliga, oavsett vilka som spelar. Två riktigt vassa kantspelare i form av Fredrik Alnäs och Karl Bohm, som båda varit oerhört bra i år. Längst fram har man Billhall Titi, en superstark targetspelare som även är en mästare på att trycka in bollen när läge ges. Bredvid sig har han PaKa Lagemyr som är otrolig med bollen på små ytor och kan vända ut och in på vilken backlinje som helst. Lagets styrka visas också av att inhopparna i gårdagens match alla tre (Bergson, Sahlén & Edvardsen) gör kanoninhopp. Det visar vilken bra grupp detta är. Som om det inte vore nog så har vi iväg Jakob Bergman & Gustav Engvall på U17-VM och Niko Zivkovic & Linus Dahl på skadelistan.
Det spelade dock ingen roll för det här är ett riktigt LAG som vuxit för varje uppgift under året. Det var på gränsen att man tog sig vidare men väl i slutspelet har det inte varit något snack. Först 3-1 borta mot BP, och nu 4-1 borta mot AIK. På deras hemmaplan, inför 1500 hemmafans. Och kanske 30 sittande Blåvita fans, mest föräldrar.
Vi var dock inte helt ensamma utan flankerades på kortsidan av en härlig 20-mannaklack från Änglarna Stockholm. Glädjen efter slutsignalen går att ta på. När IFK-spelarna rusar till klacken, AIK-spelarna ligger utslagna på planen och en bitter speaker förkunnar slutresultatet. Slakten i Solna.
Det var en dag att minnas.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)