Återinför Plastbollen - Del fyra

Denna sjukligt heta (icke)debatt når nya höjder då Blåvitts speaker Mikael Vikla ger sin syn på saken.
Faktum är att jag inte hört ett enda negativt ord kring ett återinförande ännu.

Inte ens - "Men tänk på de barnen som inte får någon boll". 

En älskad leksak. En boll som får ungdomar att brista ut i glädje. Att dessutom få den av en spelare som strax skall kämpa i den blåvita tröjan tillhörande IFK Göteborg - det är något man berättar för nära och kära. Så va det för mig. Så va det för min dotter. Så var det för min son. Låt plastbollen leva vidare - den hör till och den skapar glädje och långlivade blåvita supportrar. / Mikael Vikla

Well, well - vi får väl se vad som händer den 7:e April.  

Tack för allt, Pontus Farnerud

Den omfamning och mängd applåder Pontus fick från spelare, ledare och supportar går inte att ta miste på. Den ligger och gror där bakom - sanningen. Tårarna. Beslutet. Det som redan är taget, men inte är uttalat. Det var ett känslosamt ögonblick.

Alla såg det. Alla förstod det. Alla ville förneka det. 

Ett IFK Göteborg med en formstark, frisk Pontus är ett lag bortom Allsvenskans ramar. 

En förebild som Pontus i en relativt ung trupp är en styrka få Allsvenska klubbar kan mäta sig med.

Som Emil Salomonsson själv sa; "Han är en attraktion. Han får en att tro på att fotboll är den vackra sporten man hoppades när man var liten."

Stort tack för allting, och lycka till med vad du än tar dig an i framtiden.