Därför säger jag nej till Gerzic

KRÖNIKA. I samband med allt snack som är just nu om en viss Nordin Gerzic så uttryckte jag mig skeptiskt kring denna eventuella värvning på ett närliggande forum. Jag blev ombedd att förklara varför och det ämnar jag här och nu att göra. Anledningen är något som grundar sig i flera olika aspekter.

Speltekniskt kan det såklart vara ett lyckat drag. Det är väl inget snack om att det är en bra spelare när han är som bäst, och vi har ingen så utpräglad playmaker i truppen. Eller har vi? Återkommer till det senare. Han verkar rätt ojämn dock, vilket är något man hört från rätt många håll.

Det var väl det som var positivt. Men sen finns det rätt mycket som talar emot också tycker jag.

Först och främst naturligtvis det faktum att han visar upp en rätt rutten attityd gentemot oss som förening hos Ekwall & Lundh. Den som säger att ”det berodde på att hur vi spelade under JO” tycker jag snackar trams. Det är mer än det som kommer fram i den intervjun. För att göra en jämförelse så skulle jag kunna säga så om AIK. Skillnaden mellan mig och Gerzic är att jag skulle stå för mitt ord. Jag skulle aldrig kunna arbeta för AIK, eller hålla på AIK. Inte för några pengar i världen. Det är patetiskt att sitta i TV och slänga ur sig sådana grejer för att verka ”fräck”, men sen, så fort någon viftar med en sedelbunt framför ansiktet på dig så är det glömt jävligt snabbt.

Gerzic kan säkert vara en skön snubbe internt, något bland annat Tobias Hysén påpekar. Men som spelare i IFK Göteborg måste man ha rätt attityd gentemot egna fans, andra lag och deras supportrar också. Jag har inte fått känslan att Gerzic kommer ha det. Det är lite förvånande faktiskt att Håkan Mild, som är blåvit in i benmärgen, inte verkar ha reagerat starkare på detta.

Att bara avfärda värvningen på grund av det vore väl dock konstigt. Alla har chansen att förändra sig och lita på att Gerzic kommer få en del tuffa frågor kring just dessa uttalanden om det nu blir så att han anländer till föreningen. Tränare Stahre sägs ju också vara bra på att hantera den typen av personligheter som sticker ut lite ur mängden. Något vi fått kritik av för att vi haft för många av tidigare. Alltså spelare som inte sticker ur mängden. Det är en svår balansgång det där…

Det finns dock fler anledningar som jag tycker väger tungt också. Det första är att det rent statistiskt känns som att det väldigt sällan fungerar för så kallade ”prestigevärvningar” inom allsvenskan. De senaste exemplen för oss är Pär Ericsson och Drugge. För till exempel Elfsborg kan man nämna James Keene & Jawo. Känslan är istället att spelare som inte fungerat i en förening, och behöver en nytändning i en annan, är de som lyckas. Exempelvis Ranegie. Till skillnad alltså från de som redan är stjärnor i en klubb, och värvas för att vara stjärnor i en annan. Varför det är så kan man bara spekulera i men kanske är det helt enkelt så att vissa spelare passar väldigt bra i en klubb och inte lika bra i en annan. Det går att se på vilken nivå som helst, även om det också på alla nivåer finns mängder med exempel som motbevisar detta.
Sen tycker jag faktiskt inte heller att vi ”behöver” honom i truppen. Givetvis vill man ju alltid ha klass-spelare till laget, men sen ska ”alla” duktiga spelare få spela också. Värvar man Gerzic för en redig peng och denne inte lyckas, och inte får spela, då går det genast liv i luckan i media. Samtidigt så är han ju värvad för att han ska spela, och då blir det väldigt mycket svårare för talangerna att ta plats. Återigen, det är en tuff balansgång.


För att komma tillbaka det rent speltekniska. Om det nu är så att man vill spela med en ”Gerzic-typ”, alltså en ren offensiv mittfältare, bredvid en lite mer ”sittande” som det så populärt heter numera. Mot sämre lag på hemmaplan lär detta till exempel bli aktuellt. Men vad säger att de alternativen inte finns? Först och främst lär Sobralense & Sana trivas på ett centralt offensivt mittfält, men ej heller Allansson lär vara främmande för en sådan roll. Sen kommer lirare som Sam underifrån dessutom. Så även om det inte är fel att få in bra spelare så tycker jag att alternativen i stort sett redan finns i föreningen.

Det sista argumentet är det ekonomiska. Nog för att vi tydligen har ekonomi just nu att driva igenom en affär av den här kalibern, men är det verkligen nödvändigt att göra det bara för att det bränner i plånboken? Det finns väldigt många andra bitar där det behöver läggas pengar i föreningen, och bara för att vi nu tydligen ”gör en storsatsning” och allt vad det heter så behöver det inte vara helt rätt att lägga så mycket pengar på spelarvärvningar. Det kan också vara att storsatsa genom att bygga upp organisationen kring föreningen, och kring de sportsliga bitarna. Jag tänker inte gå in på detaljer här, men jag lever så pass nära föreningen att jag har ganska klara åsikter om hur man ytterligare kan bygga i organisationen både kring sälj/marknad & kring sporten för att göra saker bättre och bli en mer professionell förening. Jag tycker därför det är fel att lägga så många miljoner på ännu en spelarvärvning nu när man har chansen att verkligen se över hela föreningen i och med bygget av nya Kamratgården.

Så med allt detta i beaktande så säger jag spontant ”tack, men nej tack” till en Gerzic-värvning. Jag är dock ganska övertygad om att det när som helst ändå kommer bli så att värvningen blir klar, allt pekar ju åt det hållet. Och så länge Gerzic ger en rimlig förklaring till sitt uttalande så är han välkommen in i gänget precis som alla andra. Sen gäller det att prestera också och gör han det på den höga nivå som alla vet att kan komma upp till så blir jag minst lika glad som alla andra.

Efter den här säsongen får vi svar på Gerzic-frågan, liksom på många andra frågor kring storsatsningen med IFK Göteborg 2012. Då är det läge för mig att antingen plocka fram det här inlägget och säga ”vad-var-det-jag-sa” - eller att ha blivit överbevisad och ta på mig dumstruten.

Gärna med en tallrik pytt framför mig.