Ansökan: Fridlys den utrotningshotade Gaisaren

GÄSTKRÖNIKA. BaraBen.com tar med jämna och ojämna mellanrum in gästkrönikor från er supportrar. Ibland är det ett okänt namn som får säga sitt, ibland en stor blåvit profil. I dag tar signaturen "FTG" kampen för att fridlysa en utrotningshotad art hos Naturvårdsverket, nämligen Gaisaren...

I Miljöbalken 8 kap. "Särskilda bestämmelser om skydd för djur- och växtarter" förkunnas att Regeringen, eller en av regeringen utpekad myndighet har rätt att fridlysa utrotningshotade arter. Den "utpekade myndigheten" är i de flesta fall Naturvårdsverket. En fridlysning får meddelas "om det finns risk för att en vilt levande djurart kan komma att försvinna."

Efter att ha lusläst Miljöbalken, och konsulterat expertis inom området hotade arter tror jag mig ha funnit laglig grund för att faktiskt fridlysa Gaisarna. Jag har idag skickat en skrivelse till ansvarig på Naturvårdsverket där jag kräver att Gaisarna blir fridlysta. Nu är det bara låta byråkratins långsamma kvarnar mala och invänta resultatet.

Nedan följer skrivelsen i sin helhet. Så fort jag får svar från våra kära byråkrater kommer jag givetvis dela med mig av det på ett eller annat sätt.

// FTG

***

Hej XXXXXXXX,

Jag har förstått att du arbetar med frågor gällande fridlysningar av hotade arter.

Jag har gått igenom listan över fridlysta djur och arter och med viss förvåning konstaterat att den starkt hotade arten Gaisaren inte finns med på listan. Som jag förstått lagen kring fridlysning kan alla kräldjur, samt de flesta typer att ryggradslösa djur fridlysas om arten är hotad. Väl medveten om att Gaisare av många klassas under gruppen homo sapiens, undrar jag om man skulle kunna räkna in Gaisaren under någon av ovanstående kategorier för att rädda deras existens.

Vänligen läs igenom nedanstående beslutsunderlag, och återkom snarast om du tror det finns någon möjlighet att få en fridlysning till stånd. Då Gaisaren inte är så utbredd, skulle en lokal fridlysning i Västra Götaland vara fullt tillräcklig.

Likt vissa arter inom höftkvalster, som till exempel fästingar, är det inte helt klarlagt vad Gaisarna fyller för funktion. Men helt klarlagt är, att om Gaisarna likt den numera utdöda arten Öisaren försvinner helt skulle den sociala mångfalden i Göteborgregionen skadas. Dessutom skulle flera heltidstjänster på stadens socialkontor få tas bort och massuppsägningar på grund av arbetsbrist skulle behöva göras hos tillnyktringsenheten på Skånegatan.

Om en djurart blir fridlyst får man inte "förstöra sådana djurs fortplantningsområden och viloplatser" enligt Miljöbalken. Kring detta ämne har jag följande att säga:

Det är inte helt klarlagt var, hur, och varför Gaisare uppstår. Gaisarna själva hävdar att man föds till Gaisare. Helt klarlagt är att inaveln bland Gaisarna är mycket utbredd vilket i viss mån
skulle kunna stödja Gaisarnas egen tes. Förslag har framförts om att korsa Gaisare med den närbesläktade "Bajaren" från landets östra delar för att få ner inavelsgraden. Men ingen har ännu velat ta ansvaret för ett sådant experiment. De flesta utomstående hävdar att Gaisare uppstår genom en metamorfos relaterad till socialt arv, dåliga förebilder, taskig självkänsla, och stort alkoholintag. Att träffa likasinnade under en Gaismatch skulle då hos vissa svaga individer kunna utlösa metamorfosen.

Gaisare trivs bäst i ostädade, mörka, miljöer. Försök på "Restaurang" Dubliner i Göteborg har visat att ingrodd doft från andra Gaisares exokrina körtlar, såsom doft av svett, saliv och urin, drar till sig andra Gaisare. Gynnsamma förhållanden som dessa, samt tillgång till alkohol har även visat sig stimulera parningsbeteenden hos Gaisarna. Därför är det av yttersta vikt att miljöer som dessa bevaras i områden där det finns förekomst av Gaisare.

Gaisarna har länge varit en hotad art men riskerar nu att dö ut helt. Anledningen är ytterligare ett unikt beteende som starkt skiljer Gaisarna från andra arter. För Gaisarnas överlevnad krävs att ett stort antal ur den lokalt dominerande arten "Blåvitarna" årligen samlas för att låta Gaisarna parasitera på dem. Ledande experter inom parasitologi som jag varit i kontakt med menar att detta beteende är unikt inom djurvärlden på flera sätt. Främst för att värddjuren är till antalet mångfaldigt fler än parasiterna och även för att Gaisarna lyckats fortleva under lång tid, trots att de är helt beroende av denna årliga händelse. Denna symbios som varit till fördel för ena parten under lång tid ser nu ut att ha rubbats på grund av den så kallade Gunnebo-effekten. Rubbningarna som uppstått i det känsliga ekosystemet ser nu ut att hindra "Blåvitarna" att ta sig till platsen där den årliga parasiteringen skall ske.

Under rådande förutsättningar, och de förändringar som skett tack vare Gunnebo-effekten är det av yttersta vikt att Gaisarna blir fridlysta omgående. Om inte riskerar denna säregna art att vara utdöd inom kort.

Vänligen,
// FTG